Visa fullständig version : Svårt att tänka? Småbarnsmamma funderar...
Oj, vad jag kommer att få äta upp detta.. men jag måste fråga nån. Hej bullen typ.. :em:
Jo, jag har fått väldigt svårt för att tänka. Alltså hela meningar, tankekedjor.. Min hjärna känns lite smått förvirrad, är vimsig förvirrad och har svårt att koncentrera mig. Vad gör man åt det?
Även om jag verkligen försöker har jag svårare och svårare att föra ett samtal med röd tråd, känns som om mina tankar "avbryts" och så glömmer jag genast vad jag nyss tänkte på.
Tänkte passa på att fråga här om ni tror det är något fet fel på mig, kan det bli såhär i perioder? Lite komiskt låter det ju, men faktiskt halvjobbigt så jag undrar ärligt! :confused:
Du saknar väl fokusering för tillfället alt tänker på sjuttielva saker samtidigt.
Gäller ju att prioritera vad som koncentrationen läggs på.
Tex när du studerar hemma så går tankarna från Rousseau till vad du skall käka istället alt vad som kommer på TV:n.
Har du svårt att fokusera tankarna på de saker som ligger dig varmast?
Men säg såhär: om jag tänker "det är jätteviktigt att jag kommer ihåg att säga/göra det här" och det ÄR viktigt kan jag glömma det ändå, poppar upp ovidkommande som är i vägen.
Förr så kunde jag alltid ha tusen saker på g samtidigt.. nu får jag koncentrera skiten ur mig. Även enkla saker, och speciellt tex vid samtal - svårt att både lyssna tänka och prata samtidigt.. låter kul att snacka med mig va? Haha.. Nä, men jag blir lite skrämd av mig själv faktiskt.
Men jag kan fortfarade gå och tugga tuggummi samtidigt. (Slutade förresten med omega 3 när burken tog slut för en evighet sen, får skaffa nytt å hoppas på det bästa kanske?!)
High1ander
2007-01-06, 02:12
Stora bröst kan ha den effekten du beskriver, har du varit utsatt för stora bröst då detta brist på tänkande hänt?
Äter du tillräckligt med kolhydrater?
Är du stressad?
Går du på tunga droger alt någon ny medicin/p-piller?
Stora bröst kan ha den effekten du beskriver, har du varit utsatt för stora bröst då detta brist på tänkande hänt?
Mina eller andras? Är straight å tjej så det borde inte spela roll.. :cool:
Äter du tillräckligt med kolhydrater?
Är du stressad?
Går du på tunga droger alt någon ny medicin/p-piller?
Mer än tillräckligt med kollisar, inte så stressad tror jag? Är föräldraledig. Inga piller alls här..
Vad tänker du helst och mest på?
Är det andra intressen?
Händer detta även när du håller på med/fokuserar på någonting du anser vara jätteintressant?
Börjar kolla i TV-tidningen vid sex alt fastnar framför TV:N när du steker pytt etc?
Vad tänker du helst och mest på?
Är det andra intressen?
Är föräldraledig och gillar det, men brukar, som nu ikväll, stanna uppe en stund för att få tänka klart meningar i hjärnan.. min sambo tycker det låter lite skumt - sitta uppe för att tänka.. Men känns som att jag måste det för att inte bli ännu mer ofokuserad. Fast blev lite orolig, det kanske är nåt konstigt om man måste avsätta tid för att aktivt bara TÄNKA..??
Händer detta även när du håller på med/fokuserar på någonting du anser vara jätteintressant?
Börjar kolla i TV-tidningen vid sex alt fastnar framför TV:N när du steker pytt etc?
Typ.. håller på att sätta eld på lgtn, kan somna i sexet, kan ha tandborsten kvar i munnen när jag går ut med soporna.. etc. Ska snart börja jobba lite smått, är lite orolig eftersom jag på det jobbet kommer ha hand om medicinering och bör ligga "steget före" i hanteringen av vissa saker.. men hur sjutton får jag ordning på tänket??:confused:
Några exempel: Jag ställer mobilen för att komma ihåg att sonen bör äta (så jag hinner fixa mat innan han blir jättehungrig.. men det är liksom inte likt mig att glömma att det finns något som heter frukost, lunch middag osv).
Jag glömde varje dag denna vecka att sambon fyllde 30 idag (kom på det i halvsömnen på natten). DET är illa.. :( Hade glömt det i morse med, sekunden efter att jag vaknar av mobilen där det står klart och tydligt.
Var på fest för sambon ikväll, var nykter men upplevde att det var sååå svårt att prata med folk. Fick koncentrera mig typ som när man gör högskoleprovet och sambon frågade efteråt om jag var sur eller nåt (hade tydligen sett sur ut när jag koncentrerade mig så på att fatta, prata osv samtidigt).
Tror bara att det handlar om att din hjärna är understimulerad. Nu när jag ligger i lumpen, så har det varit perioder då man knappt har behövt tänka alls under hela veckor. Under sådana perioder har jag fått frågan ifall jag har ett minne av en guldfisk. Man vandrar iväg i tankarna då uppgiften man fått inte fångar en tillräckligt, tankspridd.
Gör mer saker som du upplever stimulerar din hjärna.
Kanske också dricka mer vatten (nu på vintern blir man lättare uttorkad), sådana detaljer kan också påverka.
Bönne
Kanske det? Ååh, skulle gärna gå på bio.. Vi ska vara barnfria en natt för första gången imorrn, kanske kan hjälpa också att inte vara "tillgänglig" för en liten hela tiden.
Även om han oftast sover hela nätterna så vaknar man automatiskt om han tex tappar nappen.. trots att jag sällan märker att jag vaknat annat än att sambon berättar det eller att tex vällingflaskan står i sovrummet fast jag inte minns att jag gett honom. Kanske behöver sova i ett sträck eller nåt.
Fast jag är lite rädd för att jobba igen, ha ansvar när jag inte ens kommer ihåg att jag satt på nåt på spisen el liknande.
Har du problem att skriva här på forumet? Jag tycker att du klarar av att hålla den röda tråden riktigt bra. Så förhoppningsvis är det inget fysiskt problem/fel med hjärnan. Du kanske tänker för mycket, det kanske kommer tillbaka om du bara slappnar av och vågar lita på din förmåga tänka igen?
Äsch, nu känner jag mig ytterst pseudovetenskaplig. Ring sjukvårdsupplysningen eller någon som verkligen kan sånt här så kan du säkert bli vidarebefodrad därifrån om det verkligen är något problem. :)
Edit: Och som du precis nämnde så är din sömn inte särskilt bra. Det är väldigt viktigt för hjärnan att sova många timmar i sträck regelbundet, annars kan diverse psykiska symptom uppstå på längre sikt. Kanske klarar inte din hjärna av bristen på långvarig sömn särskilt bra?
Lellan
Jag gissar, för mycket oro och stress, för mycket att tänka på.
Om ni hade haft barnflicka och allting var lugnare så tror jag du hade haft det enklare att fokusera. :)
Det är för mkt just nu helt enkelt
Zakath
Mycket lättare att skriva, men skriver inte lika fort som förut. Får stanna till och tänka, läsa vad jag skrivit. Förr skrev jag bara på.
Sambon trodde att jag bara behöver slappna av, inte försöka hålla kontakten med alla, fixa fint hemma, träna osv. Men jag tycker jag gör färre saker nu än tidigare..
Men ska lägga mig nu, och testa att sova hela natten i morgon. Annars får jag väl söka hjälp, är inte hypokondriker annars men kom att tänka på min morbror som hade cancer i hjärnan och så tänker man förståss att att det är det värsta scenariot.. *rolleyes*
High1ander
2007-01-06, 02:58
Mina eller andras? Är straight å tjej så det borde inte spela roll.. :cool:
Det är aldrig för sent att tända på tjejer.
Något som hänt som gjort att du skulle kunna bli lite tankespridd, stress, trauma?
http://www.drmyhill.co.uk/article.cfm?id=174
Kanske kan vara värt att läsa.
Personligen skulle jag gissa på stress, eller kanske understimulering, som någon sa.
Har kannt samma sak men bara under kort perioder som tex nar man sitter och lyssnar pa nagon urtrakig forelasning och tankarna vadrar och man for omojligt att koncentrera sig..
Skulle gissa pa understimulering.
Bronkitkorv
2007-01-06, 07:59
Det verkar nästan som du är på väg in i väggen..
Har du haft fullt upp och en massa krav på dej.?
Jag kände av det där i början av min pappaledighet då alla tjatade på mej om allt möjligt. Det gick som tur är över innan jag fick ett nervöst sammanbrott.
Det verkar nästan som du är på väg in i väggen..
+1
Det låter absolut som stressymtom, blir du inte av med det så boka en tid på vårdcentralen så hjälper de dig vidare!
Har själv varit sjukskriven ett tag för stress och slutade med att jag fick byta jobb.
Googla på stress/utbrändhet/utmattningsdepression så hittar du mer fakta och kanske även andra symtom som bekräftar.
Ammar du fortfarande så kan det vara det.
Brsit på sammanhållen sömn skulle jag tro. Stress och ångest - väkommen till parenthood
Men ska lägga mig nu, och testa att sova hela natten i morgon. Annars får jag väl söka hjälp, är inte hypokondriker annars men kom att tänka på min morbror som hade cancer i hjärnan och så tänker man förståss att att det är det värsta scenariot.. *rolleyes*
Fy fan altså det skulle jag oxå virat en del tankar kring...
-KOLHYDRATER va annars min första gissning :D :Virro
-Påväg in i väggen låter som den troligaste förklaringen tycker jag med, det finns ju i såmånga olika grader av det.
-En annan sak jag kom att tänka på var att de finns en typ av, hrrm, åkomma(?) där folk får svårt att avsluta tankebanor och 'avbryter sej ofta' - det är en typ av OCD vad jag vet och uppstår pga överskott av stresshormon, underskott av dopamin. Överskott av serotonin ger samma effekt - nåt en del människor har naturligt, kan kännas igen på att dom lutar åt det hypomaniska hållet.
låter skitjobbit iaf, hoppas det fixar sej...
Tack för alla svar!
Kanske är mer stressad än jag tror? Gillar ju att vara hemma med sonen, men man är ju inte föräldra"ledig" även om man luras att tro det. En kompis jag pratade med idag sa en grej jag inte tänkt på, att jag nog "lägger ihop" allt alla gör och tror att jag måste göra allt jag med.. Typ "Lisa bjuder alltid på fika" "Kalle tränar regelbundet" "Anna går på alla aktviteter med sitt barn" "Kurt (slut på namn??) lagar alltid egen barnmat" "Mia har alltid fint hemma och syr gardiner" (typ) å så tror jag att jag också ska hinna allt som ALLA gör.. fast i själva verket så bjussar Lisa på fika men skiter i barnaktiviteter och att sy gardiner, Kalle tränar regelbundet men har stökigt hemma osv. Fattar ni?
Har iaf tagit alla nätter med sonen, men nu börjar det ju bli lugnt så skumt om det kommer nu.. Men sambon ska ta varje söndagmorgon iaf så kan jag få sovmorgon. Vaknar sonen om natten är det svårare för jag vaknar och hinner ge välling/napp/ta temp tusen ggr innan jag lyckats väcka sambon.
Sen har det varit nära kompisar vars föräldrar dött + några som fått barn sjukt för tidigt nu på sistone, tänker massor på det.. man kanske kan bli "stressad" av andras personliga stressorer?
Kanske bara att inse att man blivit förälder och så här är det...:Virro
Ammar gör jag inte, men igår på middag med 3 SMÅ personer värkte det i brösten när de skrek så min kropp verkar tro det fortfarande, skumt för jag slutade för ett bra tag sen.
Min mamma är mano-depressiv (bi polär sjukdom) så jag har alltid varit uppmärksam på om jag visar tecken på något psykiskt, kanske därför jag blir såpass oroad av hur "tänket" är nu..
Får väl stryka lite jag vill göra och prioritera sömn, å inte nobba barnvakterna hela tiden.. annars ringer jag faktiskt sjukan, lite läbbigt att bli skrämd av att inte kunna tänka faktiskt.
Något för Nya Föräldraboken kanske? Jag ändrar trådtiteln så fler hittar hit - vi har fler föräldrar än man kan tro här..
Något för Nya Föräldraboken kanske? Jag ändrar trådtiteln så fler hittar hit - vi har fler föräldrar än man kan tro här..
Haha, skönt att du skrev det där.. blev nämligen sittandes nu och stirrade på trådtiteln och tänkte "jag minns inte ens att jag skrivit det där"..:D
Ja, det kanske inte är nån hjärntumör utan barnet..:Virro
Ja, det kanske inte är nån hjärntumör utan barnet..:Virro
Jag kan glädja dig med att det inte alls blir lättare när de blir äldre....
nordlander
2007-01-06, 12:08
Nu får jag nog en pungspark vi PM men hursomhelst. Jag tycker du verkar vara väldigt stressad och uppe i varv. Blir ju stressad bara av att läsa det du skriver :) Känns som ett lite kvinnligt problem det du skriver att finnas till för alla, göra allt och verka perfekt utifrån med barn, städat hus och fina gardiner.
Varva ner lite, när jag har varit stressad under en vecka (har en chef som är bra på att jaga upp en) så märker jag att att jag blir sämre på att komam ihåg saker och sämre på att strukturera upp allt som ska göras. Kanske samma sak för dig?
Tack för alla svar!
Kanske är mer stressad än jag tror? Gillar ju att vara hemma med sonen, men man är ju inte föräldra"ledig" även om man luras att tro det. En kompis jag pratade med idag sa en grej jag inte tänkt på, att jag nog "lägger ihop" allt alla gör och tror att jag måste göra allt jag med.. Typ "Lisa bjuder alltid på fika" "Kalle tränar regelbundet" "Anna går på alla aktviteter med sitt barn" "Kurt (slut på namn??) lagar alltid egen barnmat" "Mia har alltid fint hemma och syr gardiner" (typ) å så tror jag att jag också ska hinna allt som ALLA gör.. fast i själva verket så bjussar Lisa på fika men skiter i barnaktiviteter och att sy gardiner, Kalle tränar regelbundet men har stökigt hemma osv. Fattar ni?
.
Ah såå klockrent! :D tror det är en klassiker, långt långt fler föräldrar än man anar som tänker så...
Det där med att det skumma tänket kommer NU, när allt känns lite lugnare, lär ju vara för att hjärnan gick på högvarv tidigare och lyckades i rent 'överlevnadssyfte' fungera optimalt när det var som allra mest stress.
Det konstiga är att jag inte sett mig själv som stressad, stressad - då tänker jag tidspress och deadlines.. men vet ju att det finns annan stress.
Sov till halv elva idag, sambon tog sonen vilket var gudomligt (hur mkt jag än älskar honom och speciellt mornarna så är jag en sjusovare i själ och hjärta!).
Ikväll ska vi bjuda på hemlagad pizza. Jag skulle kunna springa runt och feja, kolla upp recept på deg och laga en kladdkaka till efterätt under tiden. Men nu ska jag göra ett test.. Ska inte städa ett dugg, beställa färdig pizza och be kompisarna som ska komma köpa med glass. Undrar om sambon får psykbryt av dammråttorna (dammsög i går men de smyger nog fram under dan), eller uppskattar min softare attityd.. *popcorn* :D
Sonen ska sova borta för första gången, det blir en utmaning att inte oroa sig men jag ska be dem hålla undan allt smått och att springa efter honom (han går) för han hittar alltid sånt som är farligt + att inte lägga honom på deras säng (rädd att han trillar ner) sen kan jag faktiskt inte göra mer för jag är inte där.. utan är hemma och sover sovmorgon.
Nu börjar jag ångra mig ang städningen men nä, jag ska faktiskt inte röja ett skit.
Bronkitkorv
2007-01-06, 12:54
Nu får jag nog en pungspark vi PM men hursomhelst. Jag tycker du verkar vara väldigt stressad och uppe i varv. Blir ju stressad bara av att läsa det du skriver :) Känns som ett lite kvinnligt problem det du skriver att finnas till för alla, göra allt och verka perfekt utifrån med barn, städat hus och fina gardiner.
Varva ner lite, när jag har varit stressad under en vecka (har en chef som är bra på att jaga upp en) så märker jag att att jag blir sämre på att komam ihåg saker och sämre på att strukturera upp allt som ska göras. Kanske samma sak för dig?
Näpp, jag tror det har varit ett kvinnligt problem när bara kvinnor var hemma men jag fick också såna symptom i början som jag tidigare sa och jag vet en annan hemmapappa som fick i panikångest symptom.
Jag grublade mycket på varför jag mådde som jag gjorde och kom fram till att jag ställde orimliga krav på mej själv att vara alla till lags *screwy*
Jag sket då i allt annat utom att vara hemma med barnen, inget fikandes eller aktiviteter med andra barn om jag inte kände att jag ville och när min fru kom hem så såg jag till att jag fick sticka iväg helt själv i en timma eller fler på kvällen.
Barn är väldigt krävande, kanske kan du lämpa över mer på din sambo kanske ?
Bronkitkorv
2007-01-06, 12:56
Det konstiga är att jag inte sett mig själv som stressad, stressad - då tänker jag tidspress och deadlines.. men vet ju att det finns annan stress.
Sov till halv elva idag, sambon tog sonen vilket var gudomligt (hur mkt jag än älskar honom och speciellt mornarna så är jag en sjusovare i själ och hjärta!).
Ikväll ska vi bjuda på hemlagad pizza. Jag skulle kunna springa runt och feja, kolla upp recept på deg och laga en kladdkaka till efterätt under tiden. Men nu ska jag göra ett test.. Ska inte städa ett dugg, beställa färdig pizza och be kompisarna som ska komma köpa med glass. Undrar om sambon får psykbryt av dammråttorna (dammsög i går men de smyger nog fram under dan), eller uppskattar min softare attityd.. *popcorn* :D
Sonen ska sova borta för första gången, det blir en utmaning att inte oroa sig men jag ska be dem hålla undan allt smått och att springa efter honom (han går) för han hittar alltid sånt som är farligt + att inte lägga honom på deras säng (rädd att han trillar ner) sen kan jag faktiskt inte göra mer för jag är inte där.. utan är hemma och sover sovmorgon.
Nu börjar jag ångra mig ang städningen men nä, jag ska faktiskt inte röja ett skit.
Är din sambo handikappad ?
Är din sambo handikappad ?
:em: Nä, men han är å käkar på macD med en kompis å sen skulle de spela hockey (spel)..
Hmm... där sa du nåt. Allvarligt, va f*n håller jag på med..?:smash:
Ikväll ska vi bjuda på hemlagad pizza. Jag skulle kunna springa runt och feja, kolla upp recept på deg och laga en kladdkaka till efterätt under tiden. Men nu ska jag göra ett test.. Ska inte städa ett dugg, beställa färdig pizza och be kompisarna som ska komma köpa med glass. Undrar om sambon får psykbryt av dammråttorna (dammsög i går men de smyger nog fram under dan), eller uppskattar min softare attityd.. *popcorn* :D
Det verkar vettigt att du tar det lilla lugna och lutar dig tillbaka - för en gång skull. Det kan inte bli sämre av det. Om stressen är boven i dramat så är alla såna beslut små steg i rätt riktning.
Bronkitkorv
2007-01-06, 13:06
:em: Nä, men han är å käkar på macD med en kompis å sen skulle de spela hockey (spel)..
Hmm... där sa du nåt. Allvarligt, va f*n håller jag på med..?:smash:
Bra att du förstod mina insinueringar och inte trodde jag drev med dej :thumbup: Det kanske redan blivit bättre.
Jag föreslår att du ger fan i allt som känns jobbigt och väntar på bättre tider, kanske förklara för din sambo..
Hur länge har du varit hemma, du verkar ha klarat dej länge ändå.
Ikväll ska vi bjuda på hemlagad pizza. Jag skulle kunna springa runt och feja, kolla upp recept på deg och laga en kladdkaka till efterätt under tiden. Men nu ska jag göra ett test.. Ska inte städa ett dugg, beställa färdig pizza och be kompisarna som ska komma köpa med glass. Undrar om sambon får psykbryt av dammråttorna (dammsög i går men de smyger nog fram under dan), eller uppskattar min softare attityd.. *popcorn* :D
.
Låter skitbra det där ju :D speciellt efterrrätten...
jag tror du lider av samma fix-o-donar-syndrom(medicinsk term?? :D ) som min mamma, det sätter faktiskt långt mkt mer konstant press på en än vad folk som inte vet, tror...
evighetsjobb
Har varit hemma 10 månader och 2 veckor (naturligtvis jobbade jag in i det sista trots påfrestande jobb, mina gravida kolleger gick på havandeskapspenning.. ), sonen blev nyss 10 mån. Blir stressad av folk som hinner med allt, så varför ska jag vara en som hinner med allt.. ?
Känns lite upplyftande och busigt att prioritera nada nu.. Kommer på en massa saker jag inte har lust med som jag kan stryka. Tex så sitter sambon på toa å läser evigheter. Det vill jag med.. istället sitter jag å fejar handfatet under tiden jag är på toa och skyndar mig allt jag kan. Att jag inte kommit på att det är osmart själv.. får tacka! Får han psykbryt av dammråttorna så kan HAN ju dammsuga. Shit ja är ju lite pantad.. haha!
Tycker nästan lite synd om sambon, han lär väl tro att jag blivit knäpp på riktigt om jag härmar honom.. :D
Låter skitbra det där ju :D speciellt efterrrätten...
jag tror du lider av samma fix-o-donar-syndrom(medicinsk term?? :D ) som min mamma, det sätter faktiskt långt mkt mer konstant press på en än vad folk som inte vet, tror...
evighetsjobb
Har inte ärvt det från min mamma iaf, (vet inte om det är pga hennes sjukdom) men hon kan allt softa.. jag fejade som liten för jag ville nog att vi skulle ha det som "alla" andra.. men tog det lugnare nåt år men så blev ja visst sån här när jag blev mamma? "Lagom är bäst" ska nog bli mitt motto..
Ironbabe
2007-01-06, 14:09
Har du problem att skriva här på forumet? Jag tycker att du klarar av att hålla den röda tråden riktigt bra. Så förhoppningsvis är det inget fysiskt problem/fel med hjärnan. Du kanske tänker för mycket, det kanske kommer tillbaka om du bara slappnar av och vågar lita på din förmåga tänka igen?
Äsch, nu känner jag mig ytterst pseudovetenskaplig. Ring sjukvårdsupplysningen eller någon som verkligen kan sånt här så kan du säkert bli vidarebefodrad därifrån om det verkligen är något problem. :)
Edit: Och som du precis nämnde så är din sömn inte särskilt bra. Det är väldigt viktigt för hjärnan att sova många timmar i sträck regelbundet, annars kan diverse psykiska symptom uppstå på längre sikt. Kanske klarar inte din hjärna av bristen på långvarig sömn särskilt bra?
Vad skönt att få läsa att jag inte har blivit dummare eller nåt..Min hjärna är som sirap nuförtiden. Jag säger fel saker, glömmer allt, känner mig allmänt utbränd och trött *cry* Jag känner mig rätt så "puckad" ibland (inte för att jag var nån einstein förut men men)
Well, well nu visste ju jag sen förut att småbarnstiden är påfrestande. Lite sömn på det här så blir man säkert som vanligt igen..typ år 2020 :Virro
Är du van att kunna tänka hela tankar så är det nya kanske en varningssignal, annars slår det mig ibland att jag aldrig tänker hela tankar heller. Det mesta man säger verkar på något sätt beredas i någon del av medvetandet jag inte känner av. Medvetna tankar handlar endast om sex och cykeldelar (de två tror jag tänks i samma del av hjärnan med tanke på reaktionen). Du skriver förvisso att du även har problem med den röda tråden i diskussioner så det är kanske något som är galet.
Hmm, jag antar att det är upplagt för skämt som ifall jag började tänka ut det jag ska säga med hjärnan istället för röven skulle inte så mycket skit komma ut, men det bjuder jag på. Kontentan var iallafall att om det bara är en upplevd myriad upp i skallen så är du inte ensam.
Krokodil
2007-01-06, 23:40
Välkommen till klubben för hjärndöda föräldrar Lellan! :D
En tröst är att det blir inte bättre, men till slut är man så avtrubbad att man inte bryr sig längre.
Sitter å njuter av svaren.. jag ÄR kanske inte knäpp.. jag är förälder.. *cupid*
Tänk att jag inte lade ihop det.. levde nog fortfarande i villfarelsen man har innan man blev förälder. Men det blir ju en omställning... Har hela tiden tänkt att sambon har ju jobbet stackarn - men han har ju faktiskt lunchrast och kan gå på toa i lugn och ro + att hans dag på jobbet har en början och ett slut. Någongång kommer dessutom båda att jobba.
Kvällen blev iaf sådan att vi blev hämtade av kompisarna (som inte har barn), i affären pekade vi på vad vi ville ha på hemlagade pizzan och de lagade den hemma hos SIG.. :thumbup: Vi kollade film och jag slocknade i soffan.. Blev hemskjutsade och pigga, poppade musik högt.. Ska sova snart, länge.. Innan dess ska jag INTE blanda välling, INTE ladda diskmaskinen och INTE sopa hallen. Sitter och sjunger högt till Accept (vilken syn va..) sambon har sin musik i vardagsrummet.. ÄLSKAR vår son, men han mår nog inte dåligt av att vi får en paus.
Har jag något större fel i huvudet så kan det inte skada med mindre press för det.
Har jag något större fel i huvudet så kan det inte skada med mindre press för det.
Absolut inte! :thumbup:
Skönt att du mår bättre nu. :)
Är det bara för oss det går bra.....
Visst har det varit lite kämpigt i bland men inte som ni andra beskriver, vi
har bara 15 månader mellan våra ungar men ändå har det gått skitbra (hittils).
Någongång kommer dessutom båda att jobba..
Det där tror jag är viktigt att tänka på.
iofs kommer väl även han att vara föräldrarledig?
Men akta dig för att skapa vanor i ert förhållande som sedan innebär att du tar allt ansvar för hemmet OCH har ett jobb. Om det inte är så du vill ha det för i så fall är det ok.
Jag känner ett antal par som har breakat p g a det. Det är lätt att killen i förhållandet vill behålla det som ingick i det tidigare livet (innan barn) vilket lämnar största ansvaret till mamman. Han ska spela innebandy och gå ut med kompisarna och ha en tv-kväll eller liknande. Jag tycker man ska ha kvar separata liv om man vill det men då måste det finnas utrymme även för henne. Observera att jag inte tycker det här är killens fel men att det kan bli ett problem. Det kan vara svårt att se mönstret i början men efter några år gnager det och då kan det vara svårt att vända.
shadowfire
2007-01-07, 14:18
Förstår känslorna av stress och dess uppkomst kanske, men det låter verkligen knepigt ändå i mina ögon. Kanske beror på att jag är uppväxt med att alltid hjälpa till med allt i hushållet och numera då jag har en partner är det nästan jag som är "husmor", som pedantiskt städar och håller rent, lagar mat, tar hand om krukväxterna och som idag, lägger upp gardiner(!). Fjolligt värre, men en riktig karl reder sig själv inbillar jag mig. :D
Således blir det oftast min partner som degar i soffan och zappar med fjärren medan jag kockar i köket o sköter hushåll osv, vid sidan av ett heltidsjobb med mkt övertid. Även om det givetvis innebär uppoffringar o skaffa barn (och det är ingen lätt uppgift, särskilt inte då de är små) så får man väl bita ihop, men är man två om att skaffa dem så får man se till o vara två o dela bördan.
Även om det är mamman som är föräldraledig så innebär det ju inte att det är "ledighet" och slappetid, det måste man som farsa förstå.
Krokodil
2007-01-07, 15:14
Det där tror jag är viktigt att tänka på.
iofs kommer väl även han att vara föräldrarledig?
Men akta dig för att skapa vanor i ert förhållande som sedan innebär att du tar allt ansvar för hemmet OCH har ett jobb. Om det inte är så du vill ha det för i så fall är det ok.
Jag känner ett antal par som har breakat p g a det. Det är lätt att killen i förhållandet vill behålla det som ingick i det tidigare livet (innan barn) vilket lämnar största ansvaret till mamman. Han ska spela innebandy och gå ut med kompisarna och ha en tv-kväll eller liknande. Jag tycker man ska ha kvar separata liv om man vill det men då måste det finnas utrymme även för henne. Observera att jag inte tycker det här är killens fel men att det kan bli ett problem. Det kan vara svårt att se mönstret i början men efter några år gnager det och då kan det vara svårt att vända.+1!
Vi försöker ge varandra tid till egna intressen. Så gott det nu går med fyra illbattingar här hemma. Dessutom är det viktigt att man läser av varandra ordentligt så att man är 100 på att det verkligen är OK att sticka iväg.
Ironbabe
2007-01-07, 15:17
+1!
Vi försöker ge varandra tid till egna intressen. Så gott det nu går med fyra illbattingar här hemma. Dessutom är det viktigt att man läser av varandra ordentligt så att man är 100 på att det verkligen är OK att sticka iväg.
Typiskt *gah!*
Du är upptagen *cry* Tvillingbror kanske?
Krokodil
2007-01-07, 15:23
Typiskt *gah!*
Du är upptagen *cry* Tvillingbror kanske?Nix ingen tvillingbror... Men en bred säng och förstående fru! :naughty:
shadowfire
2007-01-07, 15:24
Nix ingen tvillingbror... Men en bred säng och förstående fru! :naughty:
:laugh:
Ironbabe
2007-01-07, 15:24
Nix ingen tvillingbror... Men en bred säng och förstående fru! :naughty:
kl 21.30 ikväll :D be prepared
Krokodil
2007-01-07, 15:25
kl 21.30 ikväll :D be prepared
:D
Uppdatering här! :-) Vill börja med att tacka för tankeväckande inlägg, ni är goa å bäst. Kanske ointressant att höra om mitt privatliv, men för den som också är uppe i en röra som inte funkar kanske det finns något att testa?!
Har fått sova ikapp nu och vår fördelning hemma är mycket bättre, dessutom har jag släppt en del (massor) på kraven på mig själv.
Helger: En kul sak/var. Man väljer själv om det är familjegrej, pargrej eller egentid. Lördagar sover han ut, söndagar jag. Det var nog största förändringen, varför måste BÅDA upp 7 på helgerna?! Sen när den som sovit vaknar blir det frukost på sängen å glatt humör.
Vardagar:
Tvättar gör jag när sambon är hemma om sonen har en vild dag. Annars funkar det bättre nu, sonen hjälper till att dra tvätt ur tumlaren mm och tycker det är kul att hjälpa till.
Dessutom har han gått från att gå lite halvdant till att springa galant! Det gjorde under för hans humör, han är numera en liten solstråle (inte gnällig för att han inte tar sig dit han vill i den takt han vill). Han är inte heller rädd för dammsugaren, utan får ett rör att släpa runt på samtidigt (tydligen skitkul).
Han verkar för övrigt gilla hushållsarbete, har förstått att smutskläder "bor" i smutskorgen osv. Såå mycket lättare! Vid ombyte får han kläderna i händerna och är upptagen med det istället för att orma runt. Sen lägger han i tvättkorgen..*cupid* (snackar om sonen nu, sambon tror smutstvätten "bor" på golvet vid hans säng...).
Vi lagar huvudmiddagen lika många ggr/v (typ några dagar var, resten i hop) å lagar så det blir matlådor. Innan maten läser vi saga eller spelar synth ihop med sonen, då tycker han det är mer ok att vi håller till uppe vid spisen ett tag (å han nedanför me kastruller eller sjungandes i matstolen).
Sambon får alltid ca 2 timmar slapptid när han kommer från jobbet. Skönt att ha bestämt det så slipper jag känna att jag kan få avlastning när han kommer hem (å är trött) men samtidigt veta från vilken tid vi delar.
Vi frågar inte "kan inte du ta honom nu? Jag måste..." utan "Jag vill ..., du kan få vara med honom nu om det passar?" Liten skillnad låter det som, men jag hade verkligen hängt upp mig på att det lät som om vi ville slippa sonen å annat var viktigare. När sonen förstår mer vill inte jag att han ska känna så, känns hursomhelst mer positivt och trevligt som vi pratar nu.
Målet är också att båda får komma iväg 2 ggr i veckan på vad man nu vill göra, ingens tid är viktigare än den andres.
På kvällen, som nu, måste vi prompt inte göra samma saker.. typ kolla film (som jag bara somnade av).. Har flyttat datorn så vi kan prata om han kollar film och jag hellre surfar eller läser bok/stretchar/whatever. Dessutom städar båda det som behövs på kvällen.
Har gått från att jag gjort allt intill perfektion (nåja) till att vi delar lika med rimliga krav. Mår bättre - så sambons grymtanden i början har tystnat - vi funkar bättre nu helt enkelt. Har pratat med jobbet om att börja 1 dag/vecka.. nu när jag kan tänka igen.. ;) Kommer nog gå finfint! :love:
Låter underbart Lellan. :) Härligt att allt har gått så bra!
Lelle Pelle
2007-01-25, 22:32
Om jag någonsin får ungar, så vill jag att det ska se ut precis så. Verkar hur bra som helst! Gillade idén med "Jag vill..kan du passa osv.."
Omg! Lellan är en milf, solklar 9:a!
Fast blev lite orolig, det kanske är nåt konstigt om man måste avsätta tid för att aktivt bara TÄNKA..??
Nje jag har länge haft det som intresse, men det känns lite konstigt *screwy* De andra på tunnelbaneperrongerna eller i bilarna ser inte alls särskilt tankfulla ut :(
I vilket fall, din hjärna byggs om av de hormonella signalerna som graviditet o amning innebär. Mognar skulle man kunna säga. Det har varit populärvetenskapliga artiklar om det nyligen så det finns nog mängder att läsa på internet.
Jaa, nu är det riktigt idylliskt.. förhoppningsvis inte bara för stunden..
Hm, såg allt det som inte syntes jag..:MrT: (jag lika med Mamma Inte Lover Ffs..typ;) )
Vad härligt det låter, ett riktigt bra familjeliv. Om man en dag skulle själv uppleva sånt :)
snackar om sonen nu, sambon tror smutstvätten "bor" på golvet vid hans säng...
Haha. Det vore väl tråkigt om allt blev perfekt direkt. :D
Det verkar onekligen som situationen har blivit betydligt bättre.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.