Visa fullständig version : Orolig över min vän
Jag är orolig över min rumskompis som visar klara tendenser till ätstörning.
Hon är 170 cm lång och vägde idag 51 kg (dvs. ett BMI på strax ovan 17)
Hon har som mål att gå ner 2 kg tills hennes pojkvän kommer hem, om drygt fyra veckor.
Hon äter i princip inga lagade mål (förutom när jag lagar det åt henne..) utan lever på yogurt och annan väldig ensidig kost. Springer på löpband på gymmet 6 ggr/veckan.
Hon klagar dagligen på:
• Trötthet
• Koncentrationssvårigheter
• Akut sötsug och frossande av godis mm. på helger
• Ofta förkylningssymptom
Hon har alltid haft komplex över sin rumpa och lår pga. ojämn fettfördelning (hennes överkropp är idag obefintlig.. i princip ett skelett)
Hennes pojkvän har tidigare kommenterat att han tycker att hon ska vara smal, påpekat om hon ätit något onyttigt och sagt: Akta nu så du inte lägger på dig! (Jävla kille!!!!!)
I somras fick hon gallsten vilket innebar ett kraftigt viktras (från 56 kg till 47 kg). Då kommenterade faktiskt hennes pojkvän att han tykte hon var lite väl smal, vilket hon tog som mycket positivt.
Hon tar ofta upp sina mat och viktproblem med mig och hur hon ska göra för att gå ner mer i vikt.
Jag brukar ställa motfrågor som:
-Är det värt att ständigt vara trött och ofokuserad bara för att väga några kilo mindre?
-För vem gör du det egentligen? Tror du någon skulle tycka mindre om dig om du hade en lite större rumpa?
Jag har också ställt mig avklädd brevid henne i spegeln och direkt jämfört våra kroppar.
- Jag har dubbelt så breda lår än dig och ännu större armar och midja..tycker du att jag är fet?? (Det gav effekt! Hon insåg att hon var extremt smal, hon hade bara aldrig fått något perpektiv på det tidigare..)
De förslag jag gett henne är att istället för att reducera underkroppen, försöka bygga upp överkroppen för mer symmetri. Hon tykte det lät bra, men gillar inte att lyfta vikter. Vad finns det för annan trevlig träningsform som skulle kunna vara lämplig för detta ändamål?
Det andra förslaget är att dumpa den där jävla killen!!! Då kom det fram att hon inte direkt varit en uppmuntrande ängel gentemot honom heller. Hon har sagt åt honom att hon tycker han blivit späd och klen och skulle behöve träna upp sig en aning. En helt störd relation, där de kritiserar varandra, och båda uppenbart tar åt sig och mår dåligt av det. Jag fattar inte hur vissa människor tänker ibland *Suck*
Finns det något mer jag kan göra för att hjälpa henne ur det här störda beteendet?
Finns det något mer jag kan göra för att hjälpa henne ur det här störda beteendet?
Be henne söka professionell hjälp.
Be henne söka professionell hjälp.
+1:(
Be henne söka professionell hjälp.
Ang. ätstörningen, hennes störda relation med killen eller bådeoch? Kanske vore bra om han också snackade med någon professionell..
Ang. ätstörningen, hennes störda relation med killen eller bådeoch? Kanske vore bra om han också snackade med någon professionell..
Ätstörningen först och främst. Mindre lyckade förhållanden har vi alla, det brukar lösa sig till slut ändå.
Ang. ätstörningen, hennes störda relation med killen eller bådeoch? Kanske vore bra om han också snackade med någon professionell..
Ja, eller ett kokt stryk och en uppfostran! *mini*
Hon kanske borde prova på simning som träningsform, då bygger man ju lite överkropp.
Är ju kul också :)
Sedan så kanske någon borde snacka med killen om att hans tjej inte direkt mår bra av att han påpekar att hon i hans ögon är tjock..
Ta henne till en psykolog.
Låt henne prata ut om hennes dåliga självförtroende, hennes relationer, hennes ätstörning etc.
Psykologen kommer bemöta problemen och hänvisa till adekvat hjälp.
Cred för att du ställer upp! Hon kommer tacka dig sen.
Be henne söka professionell hjälp.
+1, samt vara där som stöd. Om hon nu verkligen lider av ätstörningar så kan du inte snacka henne ur den situationen.
Jag vet hur det känns, man känner sig helt hjälplös och vill göra så mycket för personen men det finns inte mycket man kan göra (förutom att finnas där som stöd).
Ok..så..hur övertalar man sin kompis att söka professionell hjälp? Väntar bara på den obligatoriska "Hata!"-blicken och "Du vet inte vad du snackar om!".
Visst, jag kan ta att hon blir sur på mig om det innebär att jag på något sätt kan hjälpa henne att må bättre..
Det känns dock som killen är en av grundorsakerna till hennes beteende. Hon vet att hon är smal men hon vill att han ska reagera på det också. Att han på något sätt ska visa att han bryr sig om henne, sätta stopp och säga: Nej, nu måste du verkligen gå upp i vikt! Helt enkelt få uppmärksamhet från sin pojkvän.. bara mina spekulationer..
Sedan så kanske någon borde snacka med killen om att hans tjej inte direkt mår bra av att han påpekar att hon i hans ögon är tjock..
Det har jag också tänkt på! Ta upp det med hennes pojkvän när han kommer att jag märkt hur dåligt hon mår pga. sin viktfixering osv. Att han verkligen borde tala med henne om det. Han kanske får sig en tankeställare om hennes kompisar reagerat på stört beteende. Det är ju ändå jag som bor tillsammans med henne..
Ok..så..hur övertalar man sin kompis att söka professionell hjälp? Väntar bara på den obligatoriska "Hata!"-blicken och "Du vet inte vad du snackar om!".
Visst, jag kan ta att hon blir sur på mig om det innebär att jag på något sätt kan hjälpa henne att må bättre..
Det känns dock som killen är en av grundorsakerna till hennes beteende. Hon vet att hon är smal men hon vill att han ska reagera på det också. Att han på något sätt ska visa att han bryr sig om henne, sätta stopp och säga: Nej, nu måste du verkligen gå upp i vikt! Helt enkelt få uppmärksamhet från sin pojkvän.. bara mina spekulationer..
Men ring och prata med pojkvännen då, om du verkligen bryr dig!
Förklara läget, säg att hon håller på att dö för honom. Ställ honom mot väggen och fråga om han verkligen älskar henne? Gör han inte det kan han sluta komma med direkten.
Försök få henne börja med något nytt roligt att tänka på, oavsett utgången med pojkvännen, sådant kan hjälpa.
Angående att få personen söka proffessionell hjälp. Det är inte så enkelt. Det måste komma inifrån, annars hjälper det nada.
Men om du sakta på något smart sätt får henne att förstå att hon själv behöver hjälp, kan det gå. Lättare sakt än gjort! Du behöver vara listig som en räv...
Ajja lycka till, berätta gärna hur det går sedan. Man hoppas ju att det ska gå bra.
Absinteh
2006-11-13, 23:33
Vi har en tjej i klassen som i princip måste ha anorexi. Vad ska man göra *screwy* nada?
Strongman
2006-11-13, 23:51
• Trötthet
• Koncentrationssvårigheter
• Akut sötsug och frossande av godis mm. på helger
• Ofta förkylningssymptom
dom punkterna stämmer in på pricken på mig.. :(
edit: absinteh - jag hade inte lagt mig i, en i min klass har haft anorexia och det är inget man vill snacka om direkt...
edit2: det jag menar är att det kanske är att korsa gränsen rätt rejält om man inte står väldigt nära denne person, är förmodligen ett rätt känsligt ämne för de flesta me dessa problem som du kanske fattar :/
• Trötthet
• Koncentrationssvårigheter
• Akut sötsug och frossande av godis mm. på helger
• Ofta förkylningssymptom
dom punkterna stämmer in på pricken på mig.. :(
edit: absinteh - jag hade inte lagt mig i, en i min klass har haft anorexia och det är inget man vill snacka om direkt...
+1 och efter jag har frossat far jag dalig samvete..
megadavor
2006-11-14, 00:19
En i min klass är 185cm lång fördelat på 60kg =).
Han lägger upp spännisbilder på lunarstorm för att skryta om sina magrutor.
Vi har en tjej i klassen som i princip måste ha anorexi. Vad ska man göra *screwy* nada?
Man kontaktar skolsköterskan som får ta tag i problemet. Så gjorde jag och några kompisar på högstadiet när vi såg att det höll på att gå åt skogen för en tjejkompis. Hon mår hur bra som helst idag kan tilläggas.
Bronkitkorv
2006-11-17, 13:48
Såklart man ska lägga sej i och berätta det som den drabbade inte vet...
ojdå..Låter som om din vän råkat ut för mitt ex:furious:
Jag skulle nog säga att hon har en ätstörning... Jag talar av egen erfarenhet när jag säger att hon förmodligen inte kommer kunna bryta sin onda cirkel själv. Hon behöver hjälp innan det går för långt. 2kg blir lätt 5 kg och sedan har man tappat kontrollen.
Se till att hon dumpar den där idioten hon har till kille! Det finns massor av andra killar som uppskattar tjejer med former....
Lycka till
Åååååh, jag är så less! Jag måste bara få skriva av mig.. Det börjar bli riktigt jobbigt nu..
Jag trodde verkligen allt hade vänt. Vi lagade en massa middagar tillsammans och hon åt, massor! Det kändes som hon fattat poängen när vi snackat. Däremot lyckades jag inte få henne att gå till någon psykolog, där var det skarpt nej!
Sen ikväll sa hon plötsligt:
-nepp, nu får det vara nog! Nu börjar mitt nya liv!
Och så slängde hon i princip all mat hon hade i kylen..
-Nya liv= inte äta över huvudtaget? Undrade jag.
-Jo, typ så. svarade hon.
-Och vad vill du uppna med det?
- Gå ner fyra kilo iallafall.. sen får vi se. Jag mår så mycket bättre med mig själv när jag är mindre. (Notera: flickan är redan mycket smal)
- Sen ska jag sluta träna också. Jag tycker jag fått större lår av löpbandet!
Men det värsta är att hon försöker dra med mig ner i skiten med! Hon fick höra att jag skulle försöka tappa vikt inför tävling och blev jätteglad och sa saker som:
”Men då kan vi hjälpas åt att gå ner i vikt!”
”Jag tyckte väl att du började se lite pluffsig ut, men det här grejjar vi!”
”Du var så himla snygg och fit för några år sen. Är du inte sugen på komma i samma fina form igen?” (Hon syftade på när vi träffades för tre år sen, jag var klart underviktig och mådde skit, innan jag började träna och äta ordentligt)
Det känns skitjobbigt. Dels är jag orolig för henne, dels för mig själv. Trots att mitt självförtroende förmodligen aldrig varit bättre börjar jag tvivla så smått. Jag vill bara kunna fokusera helt på träningen, ändå börjar vågen och spegeln krypa fram lite väl ofta..
Imorgon är det jag som ringer till studenthälsans psykolog! Oavsett vad hon tycker. Förhoppningsvis har de förslag på vad jag kan göra för att hjälpa henne.
Usch :( Låter inte alls som någon rolig situation. Det där med psyket är jobbiga saker. Det gäller att lirka med människor som mår dåligt. Ibland är det bättre att ara lite "hård" mot dem. När jag har mått väldigt dåligt själv, har det nästan blivit värre med ömkande människor, har känts skönare med lite fastare hjälp så att säga. Hoppas det löser sig!
Föresten, hon är 170 lång och väger 51 kilo. Jag har haft en kompis som var 187 lång och vägde 56 kilo, han var kille...
Föresten, hon är 170 lång och väger 51 kilo. Jag har haft en kompis som var 187 lång och vägde 56 kilo, han var kille...
:( Låter vingligt. Har själv vägt 55 (på 180 cm) och då var det verkligen inte mycket att hänga i julgranen..
Vi har en tjej i klassen som i princip måste ha anorexi. Vad ska man göra *screwy* nada?
Prata med skolsköterska som Eleni sa. Jag blev indragen till skolsköterskan ang. det, och jag är evigt tacksam den tjej och lärare som jag tror låg bakom.
Usch va jobbigt, hoppas du får nån slags hjälp när du ringer studenthälsan. Både för din och hennes skull, skulle någon säga så till mig "du börjar se lite pluffsig ut" då hade jag känt självkänslan tyna bort.. Hoppas du inte tar åt dig.
Jag kan ju själv tycka att jag stämmer i på symptomen och vet att jag har en lite störd syn på ätande. Har i princip bantat sen jag var tolv men aldrig varit nöjd. Ändå har jag lyckats att hålla mig på banan och inte blivit sjuk.. men absolut, dåligt samvete är min vardag. Det är dock inte förrän nu jag försöker äta bra mat o träna, förut var det mer soppa några veckor eller inget alls i perioder. Hoppas verkligen hon mår bättre snart och jag tror också du får snacka med den där killen! :furious: Jävla idiot han är rent ut sagt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.