Visa fullständig version : Tror ni på någonting?
Tror ni på någonting som ej är "logiskt" eller allmänt accepterat? Exempel på detta kan vara: Gud, Allah, "något gudomligt", andar, spöken, glutamin, ett liv efter detta, någon skapare, någon konspiration eller historierevision t.ex. att utomjordingar har landat etc.
Muskelbyggaren
2006-10-24, 09:55
Nej, och gör jag det ser jag till att finna kunskapen för att komma in i de rätta tankebanorna.
jag tror på Gud, Allah, andar, spöken men jag vet inte vad glutamin är riktigt... :(
Slartibartfast
2006-10-24, 09:57
Jag tror på nåt som är allmänt accepterat. Att man blir sjuk av att ha för lite kläder på sig när det är kallt.
Jag tror på jättebläckfisken. Men den är ett "logiskt troende", om än kanske inte allmänt accepterat. Här inte hemma i den här tråden, skapar en annan tråd om detta ämne nån gång.
Jag tror på nåt som är allmänt accepterat. Att man blir sjuk av att ha för lite kläder på sig när det är kallt.
:laugh: :laugh:
Du är dryg, men jag gillar dig.
grisbil3n
2006-10-24, 10:00
Nej, och det är lite synd.
King Grub
2006-10-24, 10:00
Jag har svårt att släppa övertygelsen att månen är en jättelik ost. Möjligen cheddar.
Skywalker
2006-10-24, 10:03
Att jorden att platt!!!
Mattias Hallberg
2006-10-24, 10:07
Möjligen cheddar.
tror mer på en dansk flödeost (med vitlökssmak)
King Grub
2006-10-24, 10:15
tror mer på en dansk flödeost (med vitlökssmak)
Nja, cheddar har en seismisk hastighet på 1.72, medan basalt 10017 i månens skiktlager ligger på 1.84, så det är klart närmast cheddar.
E.Schreiber and O.L.Anderson (1970) Properties and composition of lunar materials: Earth analogues Science 168 1579-1580
Jordens mineraler ligger på en seismisk hastighet på runt 5, kan tilläggas - ytterligare bevis för att månen är en ost.
Jag har svårt att släppa övertygelsen att månen är en jättelik ost. Möjligen cheddar.
Borde inte Edamer vara en stark kandidat? I och med att de ostarna kan vara nästan hur stora som helst. Det krävs flera hollandare att rulla runt ostarna, och Holländarna skulle mycket väl kunna ligga bakom en komplott som den här. De är mycket lömska.
blekfet2
2006-10-24, 10:54
Jag tror på "kniptekniken".
jag tror på Gud, Allah, andar, spöken men jag vet inte vad glutamin är riktigt... :(Jag tror på Grub, Allan, andra :D
Jag tror att jag kommer att bli snuskigt rik på mina Glycorex och Obducat aktier, det är bara en tidsfråga.
Wennerberg
2006-10-24, 11:03
JAg tror på hårig avkomma av smällfet lortapa
:whipped: Jag tror på mig!
Jag tror att alla kan, bara de vill - more or less.
Slartibartfast
2006-10-24, 12:03
Jag tror att jag kommer att bli snuskigt rik på mina Glycorex och Obducat aktier, det är bara en tidsfråga.
Jag tror ännu jag ska få tillbaka mina pengar på mina Nokia-aktier.
Bronkitkorv
2006-10-24, 12:04
Jag tror att aas är dåligt för kroppen..
Nja, cheddar har en seismisk hastighet på 1.72, medan basalt 10017 i månens skiktlager ligger på 1.84, så det är klart närmast cheddar.
E.Schreiber and O.L.Anderson (1970) Properties and composition of lunar materials: Earth analogues Science 168 1579-1580
Jordens mineraler ligger på en seismisk hastighet på runt 5, kan tilläggas - ytterligare bevis för att månen är en ost.
Dock enligt K.Odd 1965 så bör den, enligt geocentrisk tolkning egentligen påminna mer om flödeost, baserat på struktur i förhållande till graviteten. (K.Odd & Alfonns 1970).
Sen bör tilläggas att cheddar endast smakar likadant. (Lunar structure based on cheddar in history 1973, Alfonns & Jönsson.)
Jag tror på att efter regn så kommer det mer regn..
baserat på struktur i förhållande till graviteten.
I förhållande till vadå sa du?
Jag tror på ödet dvs min definition av ödet som jag har dragit ett par gånger i tidigare liknande trådar.
Det är min egen "religion" och ingenting jag prackar på andra. Förstår inte själva idén med frälsning.
Arf Pingvin
2006-10-24, 13:40
Jag tror inte på någonting.
Liten Men Fet
2006-10-24, 13:41
Tror inte på spöken, gudar, öde eller liknande dumheter. Tror på sådant som det finn vetenskapliga belägg för, det finns tillräckligt med fantastiska fenomen i verkligheten man behöver inte hitta på egna.
Dock tror jag att jag är en bättre människa än dom flesta andra fast det verkligen inte finns några vetenskapliga belägg för det snarare skulle jag klassas som en lat odugling som slösar bort sin förmåga genom att sova för länge om mornarna. Det är konstigt.
SWETiger
2006-10-24, 14:07
Att jag har en fri vilja, att det jag gör har betydelse och att folk på något plan har en gemensam uppfattning om vad som är moraliskt rätt och fel.
Jag tror på ödet dvs min definition av ödet som jag har dragit ett par gånger i tidigare liknande trådar.
Det är min egen "religion" och ingenting jag prackar på andra. Förstår inte själva idén med frälsning.
Eftersom du är en av få som vågar ta tråden på allvar så undrar jag om du kan utveckla lite, kommer inte ihåg vad du har skrivit innan. Är det något du tror på, som i att det är så här det är eller mer en livsfilosofi typ om jag gör gott så kommer bra saker hända.
Jag har svårt att släppa övertygelsen att månen är en jättelik ost. Möjligen cheddar.
Om så, borde vi omgående exploatera månens resurser så att cheddar kan börja användas till mer än bara skivad ost på hamburgare. Har aldrig fattat varför man aldrig ser cheddar som en hederlig hårdost på ICA.
Jag tror alltså att jag nog inte riktigt fattat något som rör cheddarostens definition.
För att svara seriöst: Nej, jag tror inte på något som passar in på frågeställningens beskrivning av "tror".
Eftersom du är en av få som vågar ta tråden på allvar så undrar jag om du kan utveckla lite, kommer inte ihåg vad du har skrivit innan. Är det något du tror på, som i att det är så här det är eller mer en livsfilosofi typ om jag gör gott så kommer bra saker hända.
Jag tror att det mesta om inte allt som händer omkring oss har en mening. Sen ser vi ofta inte det sambandet när saker och ting händer, eg så att vi aldrig ser det direkt. Men när man efter ett tag kan se tillbaka så ser man mönstret.
Sen vet jag att det är svårt att se när det gäller dödsfall och andra olyckor som drabbar oss och andra omkring oss. För mig är det inte heller så att det måste passa in på allt som händer.
Jag väljer att kalla det för ödet men det är inte samma sak som att det innebär samma sak som innebörden ordet öde har för dig.
Jag tror att det mesta om inte allt som händer omkring oss har en mening. Sen ser vi ofta inte det sambandet när saker och ting händer, eg så att vi aldrig ser det direkt. Men när man efter ett tag kan se tillbaka så ser man mönstret.
Sen vet jag att det är svårt att se när det gäller dödsfall och andra olyckor som drabbar oss och andra omkring oss. För mig är det inte heller så att det måste passa in på allt som händer.
Jag väljer att kalla det för ödet men det är inte samma sak som att det innebär samma sak som innebörden ordet öde har för dig.
Cilia beskriver min 'tro' mkt bra *popcorn*
Jag tror på determinism.
+1
Jag tror att det mesta om inte allt som händer omkring oss har en mening. Sen ser vi ofta inte det sambandet när saker och ting händer, eg så att vi aldrig ser det direkt. Men när man efter ett tag kan se tillbaka så ser man mönstret.
Sen vet jag att det är svårt att se när det gäller dödsfall och andra olyckor som drabbar oss och andra omkring oss. För mig är det inte heller så att det måste passa in på allt som händer.
Jag väljer att kalla det för ödet men det är inte samma sak som att det innebär samma sak som innebörden ordet öde har för dig.
Ok, ligger något bakom detta eller är det bara så det är? Själv ser jag det nästan som tvärt om. Ingenting har en mening men allt påverkar något.
Man kan säga att allt är en enda stor kedjereaktion, på så sätt finns ju ödet. Om man nu baserar ödet på statistik och sannorlikhet.
Ok, ligger något bakom detta eller är det bara så det är? Själv ser jag det nästan som tvärt om. Ingenting har en mening men allt påverkar något.
Man kan säga att allt är en enda stor kedjereaktion, på så sätt finns ju ödet. Om man nu baserar ödet på statistik och sannorlikhet.
eller så tänker vi likadant bara att vi har en olika ingång om vad som är hönan och vad som är ägget? Skillnaden är väl den att jag tror på att det finns någon högre makt som jag inte definierar.
Sen tror jag fortfarande på att vi kan påverka våra liv men eg är det en del av ödet.
tror inte det är meningen att det ska kunna förklaras fullt ut. Det är min inre tro och allt behöver inte kunna beskrivas i ord.
Jag tror på kärleken
Jag tror på sommaren
Jag tror på sol igen
Jag pyntar mig i blå kravatt
jag hälsar dig (Cilia et al) med blommig hatt
Jag tror stenhårt på Murphys lag om jävlighet
Jag tror på mig själv och jag är övernaturligt bra på det mesta :)
eller så tänker vi likadant bara att vi har en olika ingång om vad som är hönan och vad som är ägget? Skillnaden är väl den att jag tror på att det finns någon högre makt som jag inte definierar.
Sen tror jag fortfarande på att vi kan påverka våra liv men eg är det en del av ödet.
tror inte det är meningen att det ska kunna förklaras fullt ut. Det är min inre tro och allt behöver inte kunna beskrivas i ord.
Vad tror du denna tro kommer ifrån, är det ett sätt att förstå världen eller ett sätt att känna trygghet?
Själv är min tro det jag kan se och vetenskapen kan förklara(till största del). Jag har själv faktiskt aldrig trott på att något annorlunda finns, därför är jag nyfiken på hur andra resonerar och hur de kommit fram till detta. Utan att döma eller liknande.
Jag tror på någon form av andar.. *popcorn*
Daniiiel
2006-10-24, 16:12
Jag tror att jag kommer att bli snuskigt rik på mina Glycorex och Obducat aktier, det är bara en tidsfråga.
hoho obducat då kan du få vänta länge
been there done that
Löjtnant Blank
2006-10-24, 16:48
Jag tror på Gud.
Om jag tror på något, så är det att allting har en logisk förklaring, även om vi kanske inte har de rätta verktygen för att kunna förklara allt.
Jag respekterar alla som är religiöst troende, men jag har lite svårare för att kunna respektera allmän vidskeplighet eller tro på vetenskaplig motbevisade saker (så som olika alternativa behandlingar m.m.).
Jag tror på någon form av andar.. *popcorn*
gud
Jag tror på Gud.
Slår ihop er i en. Är denna tro baserad på vad som känns rätt och era upplevelser av världen eller baserad på bevis som att allt är för perfekt, mirakel andras beskrivningar?
Löjtnant Blank
2006-10-24, 17:08
Jag har svårt att tro att vår planet kom till av ren slump. Naturen verkar vara för perfekt ordnad för det. Därför tror jag på en högre, bakomliggande kraft.
Seriösa folk var då.. inte.
Ja o det inlägget var onödigt.
Dumleman
2006-10-24, 17:10
Själv tror jag på kretsloppsguden som bryter ner allt till slut.
Slår ihop er i en. Är denna tro baserad på vad som känns rätt och era upplevelser av världen eller baserad på bevis som att allt är för perfekt, mirakel andras beskrivningar?
Min tro baseras på händelser jag själv upplevt, saker jag personligen sett. Sedan känns det som en trygghet för mig att tro att det finns ett mellanting mellan levande och död - att man inte bara *poff* försvinner när man dör.
Jag har svårt att tro att vår planet kom till av ren slump. Naturen verkar vara för perfekt ordnad för det. Därför tror jag på en högre, bakomliggande kraft.
Det finns ju miljarder och åter igen miljarder av planeter i universum. Skulle det inte vara konstigt om det inte fanns minst en planet som var "perfekt" för att liv skulle kunna uppstå? Och jag förstår inte riktigt vad du menar med att naturen är för perfekt ordnad?
Inget illa menat, jag skulle bara vilja höra ditt resonemang. :)
Jag har svårt att tro att vår planet kom till av ren slump. Naturen verkar vara för perfekt ordnad för det. Därför tror jag på en högre, bakomliggande kraft.
Men är inte det närmare att resonera att anledning att vi är här är bara för att naturen är perfekt, det kan ju finnas oändligt många universum där det kanske var ostabilt och varade endast en sekund. Men hur som helst, gör detta att du tror på kristendomens Gud?
Isåfall en fråga till dig och andra som tror på Gud i den formen. Anledning till denna frågan var dels att jag är nyfiken på hur andra tänker och tror, samt hur de har kommit fram till deras tro. Men även att jag läste om Pascals Wager, http://en.wikipedia.org/wiki/Pascal's_Wager. Tror den tankegången har spelat in undermedvetet eller medvetet när ni valt att tro. Alltså fall i fall det finns en Gud så tjänar man mer på att tro på honom än man förlorar på att tro om han inte finns.
" * You may believe in God, and if God exists, you go to heaven: your gain is infinite.
* You may believe in God, and if God doesn't exist, your loss is finite and therefore negligible.
* You may not believe in God, and if God doesn't exist, your gain is finite and therefore negligible.
* You may not believe in God, and if God exists, you will go to hell: your loss is infinite.
"
Det finns ju miljarder och åter igen miljarder av planeter i universum. Skulle det inte vara konstigt om det inte fanns minst en planet som var "perfekt" för att liv skulle kunna uppstå? Och jag förstår inte riktigt vad du menar med att naturen är för perfekt ordnad?
Inget illa menat, jag skulle bara vilja höra ditt resonemang. :)
Jag antar att han menar naturen som i alla fysiska lagar, det krävs ju inte mycket rubbningar i någon konstant för att allt liv skulle vara omöjligt. Ibland inte ens möjligheter att forma planeter eller stabila ämnen etc.
Jag tror på Karma och har skrämmande klockren bevisning på att det existerar... :D
Oavsett vad man tror på så är det positivt i mitt tycke. Tro får oss utan tvekan, för det mesta, att sträva efter att bli bättre människor, ödmjukare, leva bättre och behandla andra bättre. Mindre egoism in thö wörld helt enkelt. *popcorn*
wintersnowdrift
2006-10-24, 17:40
Som officiell tråkmåns vill jag också svara seriöst (fast jag tycker ju inte att frågeställningen är trist, tvärt om!).
Jag har nog dels en form av deterministisk tro ā la Cilia - eller åtminstone så vill jag ibland tro att saker och ting är förutbestämda och har en mening. Jag antar att det är behovet av tröst och stöttning när ens tankar blir för stora eller jobbiga som ligger bakom den viljan. För mig fungerar det [oftast], men jag har förståelse för att inte alla har behov av och/eller känner förtröstan i en sådan tanke.
Sedan håller jag på att undersöka huruvida jag kan rättfärdiga en eventuell "tro" på absoluta värden (definierat ungefär som SWETigers "att folk på något plan har en gemensam uppfattning om vad som är moraliskt rätt och fel"). Detta är också någonting jag gärna skulle vilja var sant, dock är enbart viljan inte alltid tillräckligt för att jag ska betrakta ett påstående som "sanningen". Visserligen är tro alltid baserat på övertygelse ovan alla vetenskapliga "bevis"; men det betyder ju inte att man inte kan ifrågasätta eller resonera logiskt kring frågor som inte har några givna svar - alltså frågor som någonstans slutar i en tro. (Att inte tro är ju också att tro, så att säga :)). Kanske bryter jag tillslut ner mina egna argument och kastar alla absoluta värden på sophögen, men där är jag inte än.
//Kristin
Ang. Pascal's wager så är det i och för sig en intressant tankegång, men den är lite för ... hur skall vi säga, den innebär en lite för instrumentalistisk syn på tron för min smak. Jag tror att det är ganska få som tror för att "tjäna" något på det, visst finns de (jag undrar ju t.ex. ibland vad som driver scientologerna) men jag tror att de är i minoritet, i alla fall idag när man (nu utgår jag från i-landsförhållanden) har ganska stora möjligheter att själv skaffa sig det man vill ha, och också fostras till att sträva efter att göra det, istället för att be en eller flera gudar om att få det. Det är möjligt att det var annorlunda förr.
Jag upplever frågan "varför tror du?" som en rätt svårbesvarad fråga. Jag funderar sällan så mycket över VARFÖR jag tror, sedan kan man ha olika åsikter om vad det beror på. Vissa skulle säga att det beror på att jag tror bara för att jag är indoktrinerad av kristna föräldar (jag är uppvuxen i en kristen familj, ja), andra (kristna) skulle kanske säga att det beror på att jag aldrig riktigt "tagit itu" med min tro (försökt växa i min tro skulle man också kunna kalla det) utan bara flyter ovanpå - en annan vinkling på indoktrinerings-synen, s.a.s. Vill man vara snäll kanske man kan säga att min tro är okomplicerad. :D
För att återgå till kärnfrågan så tror jag på kristendomens gud, men jag är inte dummare än att jag fattar att jag förmodligen varit muslim om jag fötts i ett muslimskt land och ja, jag är fullt medveten om det irrationella i min tro (i all religiös tro) och om det faktum att det mycket väl kan vara så att jag bara gått på en stor bluff och är fett lurad. Indoktrinerad barndom eller ej så har jag gått i en högst konfessionsneutral skola och haft gott om högst ateistiska både lärare och bekanta genom åren, så det är inte så att jag inte hade kunnat välja en annan väg om det hade känts rätt. Med en naturvetenskaplig högskoleutbildning med tämligen stort inslag av biologi har jag också en tämligen - vad kallar man det, biologistisk? - syn på jordens tillkomst och arternas utveckling. Men en ateistisk trosuppfattning har liksom aldrig "känts rätt" trots detta, så jag har behållit min - möjligen verklighetsfrämmande - "barnatro". En tro som inte baseras på något slags överväganden i stil med att världen är så komplicerad att den måste ha en skapare (även om jag kan undra hur det vi kallar "liv" uppkom; jag känner till teorierna, men tills vidare står de ju tämligen obevisade) utan mer på en högst svårbeskrivbar känsla av att "något finns". Jag har inte haft någon typ av "frälsningsupplevelser" (tror eg. att det är ganska få religiösa som haft detta), däremot vad man kanske kan kalla "gudsupplevelser", en känsla av närvaron av något "annat" större än mig själv etc. (nej, inte spöken :D ). Sådana känslor sägs man dock kunna provocera fram med elektromagnetiska fält också (googla på Dan Larhammar) så man bör nog ha viss distans. :D
baserad på vad som känns rätt och era upplevelser av världen
Det där är väl kanske den närmaste beskrivningen.
Löjtnant Blank
2006-10-24, 17:48
Men hur som helst, gör detta att du tror på kristendomens Gud?
Hmm, svår fråga. I vissa avseenden, ja. Kristendomen har sina poänger, men det finns många inslag som jag inte har kommit underfund med. Därför kan jag inte kalla mig kristen. Jag är fortfarande en sökare.
Jag tror inte på kreationismen, om det var dit du ville komma. Jag tror på evolutionen.
Min tro är väl väldigt "Nya andligheten", en salig blanding.
Jag tror inte på "Gud" men däremot är jag inte helt ateistisk vad gäller Gud som begrepp. Jag tror att där finns en "makt" om man nu ska uttrycka sig lite klumpigt, som är större än det vi har för nuvarande full förståelse för. En sorts drivkraft för världens mening.
Jag tror till viss del på ett liv efter döden, men inte så att vi föds med de erfarenheter vi kan ha haft i ett tidigare liv, utan att de handlingar vi utfört under vårt forna liv hjälper till att strukturera vårt sätt att tänka. Att säga att jag tror här är lite dumt, för jag tror att det egentligen är mer av en hoppfull regression.
Spöken och dylikt har jag väll viss tro för - Jag tror inte på det här att saker skulle ske som i "The ring" eller "The grudge", etc. Att där finns spöken som irrar kvar efter döden... ja, kanske. En sida säger att det är fånigt att ens överväga tanken, den andra tror på det.
Saker och ting kan möjligtvis ha en förutbestämd mening, men inte så att det är helt skrivet i sten och att man inte har något val. Man följer inte alltid det som någon annan har bestämt.
Utomjordingar ser jag inte som ologiskt, däremot ser jag det som ignorant att tro att vi skulle vara den enda tänkande varelsen i ett universum som konstant expanderar.
Som officiell tråkmåns vill jag också svara seriöst (fast jag tycker ju inte att frågeställningen är trist, tvärt om!).
Jag har nog dels en form av deterministisk tro ā la Cilia - eller åtminstone så vill jag ibland tro att saker och ting är förutbestämda och har en mening. Jag antar att det är behovet av tröst och stöttning när ens tankar blir för stora eller jobbiga som ligger bakom den viljan. För mig fungerar det [oftast], men jag har förståelse för att inte alla har behov av och/eller känner förtröstan i en sådan tanke.
Tycker oxå tanken på att saker och ting skulle vara just förutbestämda känns hyffsat trygg och skön att falla in och vilja tro på :D men jag tror snarare många med ödet-tron tror att saker händer för ett skäl snarare. - För att vi ska lära oss och utvecklas som individer.
En motgång tex har så otroligt många fler aspekter än enbart den som den drabbade ser under själva händelseförloppet. Lärdomarna/grödorna av en motgång kommer att kunna skördas livet ut om individen är uppmärksam och har självinsikt. =)
Löjtnant Blank
2006-10-24, 17:58
Det finns ju miljarder och åter igen miljarder av planeter i universum. Skulle det inte vara konstigt om det inte fanns minst en planet som var "perfekt" för att liv skulle kunna uppstå?
Du inser att vi inte kommer att komma någon vart, hur mycket vi än argumenterar fram och tillbaka?
Som sagt, jag tycker att det verkar osannolikt att vår planet kom till av en massa fantastiska omständigheter.
Ang. Pascal's wager så är det i och för sig en intressant tankegång, men den är lite för ... hur skall vi säga, den innebär en lite för instrumentalistisk syn på tron för min smak. Jag tror att det är ganska få som tror för att "tjäna" något på det, visst finns de (jag undrar ju t.ex. ibland vad som driver scientologerna) men jag tror att de är i minoritet, i alla fall idag när man (nu utgår jag från i-landsförhållanden) har ganska stora möjligheter att själv skaffa sig det man vill ha, och också fostras till att sträva efter att göra det, istället för att be en eller flera gudar om att få det. Det är möjligt att det var annorlunda förr.
Jag tänkte mer ett undermedvetet handlande, som att börja tro på Gud på dödsbädden men lite tidigare. Rädsla för evigt lidande kan ju få människor att bli "bättre" religiösa och troende. Det är ju också ett av problemen med religionen i dagens samhälle, att det är ju ingenting att slå sitt barn om man kan rädda det från helvetet. Det är ju att göra dem en enorm tjänst. Nu anklagar jag inte någon här såklart, bara spånade vidare på konceptet att bli belönad för tro och straffad för när man inte tror.
Jag upplever frågan "varför tror du?" som en rätt svårbesvarad fråga. Jag funderar sällan så mycket över VARFÖR jag tror, sedan kan man ha olika åsikter om vad det beror på. Vissa skulle säga att det beror på att jag tror bara för att jag är indoktrinerad av kristna föräldar (jag är uppvuxen i en kristen familj, ja), andra (kristna) skulle kanske säga att det beror på att jag aldrig riktigt "tagit itu" med min tro (försökt växa i min tro skulle man också kunna kalla det) utan bara flyter ovanpå - en annan vinkling på indoktrinerings-synen, s.a.s. Vill man vara snäll kanske man kan säga att min tro är okomplicerad. :D
För att återgå till kärnfrågan så tror jag på kristendomens gud, men jag är inte dummare än att jag fattar att jag förmodligen varit muslim om jag fötts i ett muslimskt land och ja, jag är fullt medveten om det irrationella i min tro (i all religiös tro) och om det faktum att det mycket väl kan vara så att jag bara gått på en stor bluff och är fett lurad. Indoktrinerad barndom eller ej så har jag gått i en högst konfessionsneutral skola och haft gott om högst ateistiska både lärare och bekanta genom åren, så det är inte så att jag inte hade kunnat välja en annan väg om det hade känts rätt. Med en naturvetenskaplig högskoleutbildning med tämligen stort inslag av biologi har jag också en tämligen - vad kallar man det, biologistisk? - syn på jordens tillkomst och arternas utveckling. Men en ateistisk trosuppfattning har liksom aldrig "känts rätt" trots detta, så jag har behållit min - möjligen verklighetsfrämmande - "barnatro". En tro som inte baseras på något slags överväganden i stil med att världen är så komplicerad att den måste ha en skapare (även om jag kan undra hur det vi kallar "liv" uppkom; jag känner till teorierna, men tills vidare står de ju tämligen obevisade) utan mer på en högst svårbeskrivbar känsla av att "något finns". Jag har inte haft någon typ av "frälsningsupplevelser" (tror eg. att det är ganska få religiösa som haft detta), däremot vad man kanske kan kalla "gudsupplevelser", en känsla av närvaron av något "annat" större än mig själv etc. (nej, inte spöken :D ). Sådana känslor sägs man dock kunna provocera fram med elektromagnetiska fält också (googla på Dan Larhammar) så man bör nog ha viss distans. :D
Det där är väl kanske den närmaste beskrivningen.
Din tro är med andra ord inte evidensbaserad utan enbart uppfostran och känsla att det är rätt? Du som är dock utbildad, anser du att man kan ha en vetenskaplig syn på världen och ändå tro på Gud. En värld med Gud och en utan är ju en enorm skillnad och om Gud skulle finnas borde inte isåfall han vara det absolut största området av undersökningar? Typ..babels torn.
Du inser att vi inte kommer att komma någon vart, hur mycket vi än argumenterar fram och tillbaka?
Som sagt, jag tycker att det verkar osannolikt att vår planet kom till av en massa fantastiska omständigheter.
Jag ville bara höra ditt resonemang, men det är okej om du inte vill dela med dig av det.
Och som Kristin sa, bara för att tron står över vetenskapliga bevis betyder det inte att man inte kan resonera logiskt kring sin tro.
Tricklev
2006-10-24, 18:19
Till alla som tror på något övernaturligt större "ting".
Jag kan verkligen förstå att det verkar osannolikt att Jorden och allt bara har uppstått, men känns det inte ännu mer osannlikt att denna stora sak bara har uppstått ur ingenting?
För denna stora ting/Gud/Ande/vaddetnuär måste väll också ha uppstått på något sätt?
Hmm, svår fråga. I vissa avseenden, ja. Kristendomen har sina poänger, men det finns många inslag som jag inte har kommit underfund med. Därför kan jag inte kalla mig kristen. Jag är fortfarande en sökare.
Jag tror inte på kreationismen, om det var dit du ville komma. Jag tror på evolutionen.
Jag var inte ute efter en kreationismen eller liknande. Bara undrade tanken bakom.
Dock är kreationism och liknande ett bra samtalsämne. Nuddade lite på det i Tolkias inlägg. Överallt där en religion är väldigt stark så går forskningen tillbaka, går det inte att kombinera dessa i praktiken? Nu menar jag inte en enskild person utan när en religion har en stark ställning i samhället. Ett exempel är USA nu där stamcellsforskningen, evolutionsläran etc är under attack. Om religionen skulle vara ännu starkare så kyrkan skulle haft direkt makt skulle ännu fler forskningsfält kritiseras som felaktiga då?
Till alla som tror på något övernaturligt större "ting".
Jag kan verkligen förstå att det verkar osannolikt att Jorden och allt bara har uppstått, men känns det inte ännu mer osannlikt att denna stora sak bara har uppstått ur ingenting?
För denna stora ting/Gud/Ande/vaddetnuär måste väll också ha uppstått på något sätt?
Frågan är ju då, hur den första tingesten någonsin skapades, om det inte fanns någonting överhuvudtaget innan. För någonting måste ju ha varit den allra första, och då är frågan, hur sjutton gick det till?
Frågan är ju då, hur den första tingesten någonsin skapades, om det inte fanns någonting överhuvudtaget innan. För någonting måste ju ha varit den allra första, och då är frågan, hur sjutton gick det till?
Dock löser ju inte en Gud den frågan. Hur kom han till?
Dock löser ju inte en Gud den frågan. Hur kom han till?
Precis min poäng. Hur skapas någonting ur ingenting överhuvudtaget?
Frågan var rent frågemässigt ställt, inte att ifrågasätta tricklevs post :)
Det enda jag vet med full säkerhet är att någonting faktiskt har skapats ur absolut ingenting, men hur det gjorde det är någonting jag bara kan drömma om att en dag förstå.
Edit: Delvis ifrågasatte den väl Tricklevs post dock, inser jag nu, då jag försökte markera att även om Gud inte finns, så skapades ändå någonting som ledde till Jorden, om än väldigt indirekt, från ingenting alls. *blir vindögd av tanken'
Precis min poäng. Hur skapas någonting ur ingenting överhuvudtaget?
Frågan var rent frågemässigt ställt, inte att ifrågasätta tricklevs post :)
Det enda jag vet med full säkerhet är att någonting faktiskt har skapats ur absolut ingenting, men hur det gjorde det är någonting jag bara kan drömma om att en dag förstå.
Varför måste det ha skapats ur absolut ingenting, kan det inte alltid funnits materia?
Varför måste det ha skapats ur absolut ingenting, kan det inte alltid funnits materia?
Vad skapade materian? Allting har ju logiskt sett ett skapande.
Löjtnant Blank
2006-10-24, 18:29
Dock löser ju inte en Gud den frågan. Hur kom han till?
Jag tror inte att vi människor är kapabla att förklara eller ens förstå fenomenet Gud.
Löjtnant Blank
2006-10-24, 18:30
Jag ville bara höra ditt resonemang, men det är okej om du inte vill dela med dig av det.
Jag tyckte att jag gav dig mitt resonemang.
Vad skapade materian? Allting har ju logiskt sett ett skapande.
Varför?
Jag tror inte att vi människor är kapabla att förklara eller ens förstå fenomenet Gud.
Det beror ju hur man definierar Gud, men jag håller med dig. Dock betyder ju inte det att andra saker vi inte är kapabla att förstå bevisar en Gud. Man har rätt svårt att förstå evighet i tid och storlek. Att något alltid har funnits är rätt omöjligt att tänka sig in i, om det är en gud eller elektron spelar mindre roll.
Jag tänkte mer ett undermedvetet handlande, som att börja tro på Gud på dödsbädden men lite tidigare. Rädsla för evigt lidande kan ju få människor att bli "bättre" religiösa och troende. Det är ju också ett av problemen med religionen i dagens samhälle, att det är ju ingenting att slå sitt barn om man kan rädda det från helvetet. Det är ju att göra dem en enorm tjänst. Nu anklagar jag inte någon här såklart, bara spånade vidare på konceptet att bli belönad för tro och straffad för när man inte tror.
Jag förstår hur du menar. jag har anfört det där själv i diskussioner ibland; även de som är uttalade ateister kan typ ropa "gud hjälp" på fullt allvar (alltså inte som ett kraftuttryck utan på allvar) när det kommer en bil rakt emot dem i fel fil. Jag vet inte om det är bara rädslan för lidandet vs. att bli straffad som får folk att göra den ... öh, skall vi kalla det trosglidningen (där garvade jwzrd läppen av sig), jag skulle tro att en lika stark komponent är hoppet, ÖNSKAN att det skall finnas något bättre än det man just nu upplever (för en sjuk, t.ex.), önskan att NÅGOT (fast man egentligen "vet" att det inte finns något "något") skall göra så att den mötande bilen svänger över och man klarar sig osv. Ofta klarar människor inte att vara 100% rationella hela vägen ut.
Ang. det här med att t.ex. aga sina barn i religionens namn sorterar det väl under samma rubrik som krig, mord, förtryck etc, i religionens namn; människor intalar sig (vilket kan kräva mindre eller större ansträngning beroende på situation och vem man är) att de gör något gott och inte något ont. Ett problem eftersom det, förutsatt att individen är övertygad om det "goda" i det han/hon gör inte går att t.ex. "straffa" eller lagstifta bort. Själv tycker jag nog att man skall låta sina barn (och andra) välja själva vad de skall tro; ens liv är ens eget ansvar, inte föräldrarnas, koranskole-lärarnas eller über-stor-påvens. Att ens barn kanske inte väljer den väg man själv anser för till "frälsning och salighet" typ, får man ta om det händer; det är trots allt deras liv och deras val (jag är väldigt medveten om att många inte delar denna syn, och jag är medveten om att det inte är en regel som kan tillämpas hela vägen ut den heller, men som allmän religiös princip, så).
Din tro är med andra ord inte evidensbaserad utan enbart uppfostran och känsla att det är rätt? Du som är dock utbildad, anser du att man kan ha en vetenskaplig syn på världen och ändå tro på Gud. En värld med Gud och en utan är ju en enorm skillnad och om Gud skulle finnas borde inte isåfall han vara det absolut största området av undersökningar? Typ..babels torn.
Det låter verkligen oerhört illa med "bara uppfostran", men ja, det är väl så det är, kanske. Även om jag tycker att jag har haft mitt val och valt. Men jag undrar ju lite över fenomenet "evidensbaserad" tro? Upphör den inte att vara en tro om man skulle ha bevis (om någon skulle säga sig ha en evidensbaserad tro skulle jag bli väldigt intresserad - och förvånad)? Nog hade jag väntat mig bättre från dig ... ;) Hursomhelst, eftersom jag inte anser att något sådant som en evidensbaserad tro finns, så nej, min tro är högst obevisad.
Ang. vetenskap och gud ser jag personligen inga problem med att ha en tro och samtidigt ägna sig åt naturvetenskap (jag antar att det är naturvetenskap du menar med "vetenskaplig syn på världen") och tro att det man kommer fram till stämmer. Jag väljer med flit att inte använda uttrycket "är sant" eftersom min erfarenhet hittills är att ju mer man lär sig desto tydligare blir det att det som man tidigare trodde var sant kanske inte alls är det, och att mycket som man trodde var säkert i själva verket vilar på rätt skakig grund. När man ägnar sig åt vetenskap skall det vara med vetenskapliga metoder; vill jag ta reda på hur kroppen reagerar på något, t.ex., designar jag ett provokationsförsök, jag ber inte gud om vägledning (däremot skulle jag kunna göra det i en svår situation i mitt privatliv, dock utan att vänta mig att få höra en röst från himlen säga hur jag skall göra). Att däremot använda vetenskapen för att få reda på om det finns någon gud eller inte tror jag är dödfött. Hela konceptet med "gud" innebär ju att guden/gudinnan/gudarna är något större än människan och kanske över vår fattningsförmåga. Om gud vore något vi kunde dissekera med vetenskapliga metoder, som vi dissekerar en växt eller en ekvation så vete 17 om han skulle kunna kallas gud? Det påminner lite om när man inom kyrkan diskuterar huruvida det är diskriminerande eller inte att kalla gud för "han" och "fadern" - om gud vore något vi människor kunde klassificera och könsbestämma så enkelt, vore han då gud, egentligen (själv tror jag inte att man kan tala om ett "kön" på en "gud", så vilken beteckning man använder är tämligen irrelevant, man kan säga "den" om man vill för min del)?
Hur du får in babels torn (http://sv.wikipedia.org/wiki/Babels_torn) i det hela måste jag erkänna att jag inte är helt på det klara med?
Varför?
Om någonting inte skapas, hur uppstår det då? Bara uppstod det en dag med ett "poff"?
Begreppet "alltid" är fruktansvärt länge, vi snackar om tidsbegrepp de flesta människor, om någon överhuvudtaget, kan förstå. För alltid betyder ju egentligen att någonting inte haft en början, utan funnits där för just alltid och då kan det bli ännu värre - Vad fick det att starta, och hur fan startades det och vad hände innan det startades?
Ingenting alls måste ha hänt, eftersom det var den absolut första början. Men vad fick det att bli den absolut första början?
...Jag ber om ursäkt om jag går för långt från ämnet Trance, blir lätt att man svävar ut i sådant här ;)
Vad skapade materian? Allting har ju logiskt sett ett skapande.
Det är ju bara giltigt så länge man just antar att allt har ett skapande. Vilket men inte har något bevis för - så om grundantagandet är felaktigt faller resonemanget.
Lite i anslutning till detta behöver det ju inte vara så att något inte är sant/inte finns/inte kan ha hänt bara för att vi inte förstår det.
Det är ju bara giltigt så länge man just antar att allt har ett skapande. Vilket men inte har något bevis för - så om grundantagandet är felaktigt faller resonemanget.
Vilket återgår till varför jag ens tog upp det- Tricklev sade att det var mer logiskt att jorden bara uppstått (Nu antog jag att han menade den teori som oftast läggs fram som den vetenskapliga teorin på världens början) än att den uppstod ur "ingenting" och att den "Gud" som då skulle finnas också måste uppstått på något sätt.
Löjtnant Blank
2006-10-24, 18:40
Vad skapade materian? Allting har ju logiskt sett ett skapande.
Varför?
Materia kan, så vitt vi vet, inte skapas - bara återskapas i andra former. Det ger oss frågan: Vad skapade den första materian? Och av vad skapades den?
Jag tror på nåt som är allmänt accepterat. Att man blir sjuk av att ha för lite kläder på sig när det är kallt.
Kyla gör ingen sjuk, det kör en kall.
Förkylning t.ex har ingen med kyla att göra utan är ett virus. Men om du har viruset i dig så kan nerkylningen ge viruset det lilla övertaget det
behöver för att du ska bli sjuk...
Allt är energi, så materia behöver inte alltid ha funnits men energin måste finnas/skapas. Det finns t.ex energi nog i en vanlig penna för att orsaka en kärnvapenexplotion om man kunde få all energi att lämna pennan samtidigt.
Jag förstår hur du menar. jag har anfört det där själv i diskussioner ibland; även de som är uttalade ateister kan typ ropa "gud hjälp" på fullt allvar (alltså inte som ett kraftuttryck utan på allvar) när det kommer en bil rakt emot dem i fel fil. Jag vet inte om det är bara rädslan för lidandet vs. att bli straffad som får folk att göra den ... öh, skall vi kalla det trosglidningen (där garvade jwzrd läppen av sig), jag skulle tro att en lika stark komponent är hoppet, ÖNSKAN att det skall finnas något bättre än det man just nu upplever (för en sjuk, t.ex.), önskan att NÅGOT (fast man egentligen "vet" att det inte finns något "något") skall göra så att den mötande bilen svänger över och man klarar sig osv. Ofta klarar människor inte att vara 100% rationella hela vägen ut.
Sant, jag kan se det. Jag försökte be någon gång när jag var liten med var inte nära att tro på det. Däremot så har jag inte heller legat på en dödsbädd.
Ang. det här med att t.ex. aga sina barn i religionens namn sorterar det väl under samma rubrik som krig, mord, förtryck etc, i religionens namn; människor intalar sig (vilket kan kräva mindre eller större ansträngning beroende på situation och vem man är) att de gör något gott och inte något ont. Ett problem eftersom det, förutsatt att individen är övertygad om det "goda" i det han/hon gör inte går att t.ex. "straffa" eller lagstifta bort. Själv tycker jag nog att man skall låta sina barn (och andra) välja själva vad de skall tro; ens liv är ens eget ansvar, inte föräldrarnas, koranskole-lärarnas eller über-stor-påvens. Att ens barn kanske inte väljer den väg man själv anser för till "frälsning och salighet" typ, får man ta om det händer; det är trots allt deras liv och deras val (jag är väldigt medveten om att många inte delar denna syn, och jag är medveten om att det inte är en regel som kan tillämpas hela vägen ut den heller, men som allmän religiös princip, så).
Ja det är ju en vacker tanke, men om jag skulle vara hardcore religiös så känns det som att man hyfsat gärna vill att ens barn inte skall plågas i evigheter om de väljer fel. De gör ju faktiskt något gott om de förhindrar sitt barn att bli ateist, barnet blir ju räddat från helvetet i all evighet. Det är ju inte ens något man intalar sig, tror man på helvetet och himlen så känns det som det är enda alternativet?
Det låter verkligen oerhört illa med "bara uppfostran", men ja, det är väl så det är, kanske. Även om jag tycker att jag har haft mitt val och valt. Men jag undrar ju lite över fenomenet "evidensbaserad" tro? Upphör den inte att vara en tro om man skulle ha bevis (om någon skulle säga sig ha en evidensbaserad tro skulle jag bli väldigt intresserad - och förvånad)? Nog hade jag väntat mig bättre från dig ... ;) Hursomhelst, eftersom jag inte anser att något sådant som en evidensbaserad tro finns, så nej, min tro är högst obevisad.
Menade inte att det skulle låta illa, tänkte mer att det är uppfostran och eget resonerande etc. En anledning jag tog upp detta är att jag har läst en artikel av Richard Dawkins där han tog upp problemet med bevis. Han tog som exempel om man skulle hitta arkeologiska bevis för att Maria inte hade varit med någon man och oskuld när Jesus föddes, skulle då de kristna representanterna vifta bort det och säga att vetenskapliga bevis inte har något med tro att göra? Elller skulle de glufsa i sig och skrika in your face! till alla som inte trott på dem? Jag tror nog nästan på det senare...
Ang. vetenskap och gud ser jag personligen inga problem med att ha en tro och samtidigt ägna sig åt naturvetenskap (jag antar att det är naturvetenskap du menar med "vetenskaplig syn på världen") och tro att det man kommer fram till stämmer. Jag väljer med flit att inte använda uttrycket "är sant" eftersom min erfarenhet hittills är att ju mer man lär sig desto tydligare blir det att det som man tidigare trodde var sant kanske inte alls är det, och att mycket som man trodde var säkert i själva verket vilar på rätt skakig grund. När man ägnar sig åt vetenskap skall det vara med vetenskapliga metoder; vill jag ta reda på hur kroppen reagerar på något, t.ex., designar jag ett provokationsförsök, jag ber inte gud om vägledning (däremot skulle jag kunna göra det i en svår situation i mitt privatliv, dock utan att vänta mig att få höra en röst från himlen säga hur jag skall göra). Att däremot använda vetenskapen för att få reda på om det finns någon gud eller inte tror jag är dödfött. Hela konceptet med "gud" innebär ju att guden/gudinnan/gudarna är något större än människan och kanske över vår fattningsförmåga. Om gud vore något vi kunde dissekera med vetenskapliga metoder, som vi dissekerar en växt eller en ekvation så vete 17 om han skulle kunna kallas gud? Det påminner lite om när man inom kyrkan diskuterar huruvida det är diskriminerande eller inte att kalla gud för "han" och "fadern" - om gud vore något vi människor kunde klassificera och könsbestämma så enkelt, vore han då gud, egentligen (själv tror jag inte att man kan tala om ett "kön" på en "gud", så vilken beteckning man använder är tämligen irrelevant, man kan säga "den" om man vill för min del)?
Hur du får in babels torn (http://sv.wikipedia.org/wiki/Babels_torn) i det hela måste jag erkänna att jag inte är helt på det klara med?
Jag vet inte om jag missupfattat babels torn när jag lärde mig om det på kyrkans barntimma. Tänkte mer att undersöka och lära sig vad Gud är är samma sak som att försöka nå himlen och Gud med ett torn. Jag är ju dock inte direkt teolog. ;)
Löjtnant Blank
2006-10-24, 18:50
Varför måste ni alltid skriva så fruktansvärt långa inlägg?
Om någonting inte skapas, hur uppstår det då? Bara uppstod det en dag med ett "poff"?
Begreppet "alltid" är fruktansvärt länge, vi snackar om tidsbegrepp de flesta människor, om någon överhuvudtaget, kan förstå. För alltid betyder ju egentligen att någonting inte haft en början, utan funnits där för just alltid och då kan det bli ännu värre - Vad fick det att starta, och hur fan startades det och vad hände innan det startades?
Ingenting alls måste ha hänt, eftersom det var den absolut första början. Men vad fick det att bli den absolut första början?
...Jag ber om ursäkt om jag går för långt från ämnet Trance, blir lätt att man svävar ut i sådant här ;)
Materia kan, så vitt vi vet, inte skapas - bara återskapas i andra former. Det ger oss frågan: Vad skapade den första materian? Och av vad skapades den?
Varför kan inte energin och dess omformande funnits i all evighet?
Varför kan inte energin och dess omformande funnits i all evighet?
Isåfall måste inte allting ha skapats! :) Då faller tanken på att det är mer logiskt att jorden skapats så som det är sagt (Ja, om man går till den allra allra första början då alltså) än att Gud skulle ha funnits för alltid han med, och har han det så kan han/hon mycket väl ha skapat jorden isåfall.
Löjtnant Blank
2006-10-24, 18:58
Varför kan inte energin och dess omformande funnits i all evighet?
Definiera evighet. Det verkar vara ett ord vi människor har skapat för att sätta en stämpel på det vi inte kan förklara.
Isåfall måste inte allting ha skapats! :) Då faller tanken på att det är mer logiskt att jorden skapats så som det är sagt (Ja, om man går till den allra allra första början då alltså) än att Gud skulle ha funnits för alltid han med, och har han det så kan han/hon mycket väl ha skapat jorden isåfall.
Nu förstår jag inte vad du säger riktigt. Omformandet av energi och solens, jordens etc skapandes stämmer bra överrens med de fysiska lagar som finns. Att energi har funnits i evigheter motsäger ju inte Big Bang alls.
Däremot så finns det ingen bas eller något alls som tyder på att Gud har skapat något.
Definiera evighet. Det verkar vara ett ord vi människor har skapat för att sätta en stämpel på det vi inte kan förklara.
Alltid, evighet, har alltid funnits.
Ja det är ju en vacker tanke, men om jag skulle vara hardcore religiös så känns det som att man hyfsat gärna vill att ens barn inte skall plågas i evigheter om de väljer fel. De gör ju faktiskt något gott om de förhindrar sitt barn att bli ateist, barnet blir ju räddat från helvetet i all evighet. Det är ju inte ens något man intalar sig, tror man på helvetet och himlen så känns det som det är enda alternativet?
Jag vet, och det gäller väl med ganska många saker, att föräldrar vill och går in för att styra upp sina barns liv så att de skall få "ha det bra och vara som man ska", det gäller ju även icke hardcore religiösa föräldrar och betydligt mindre saker än huruvida barnet skall brinna i den eviga elden eller inte. Jag tycker dock personligen att det är gud som skall döma när det gäller försyndelser mot gud, och jag gillar inte idén med att banka in religion i sina barn (dessutom tror jag inte att det funkar; kolla på de föräldrar som försöker banka in hyfs i sina barn - brukar de lyckas bra?)
Menade inte att det skulle låta illa, tänkte mer att det är uppfostran och eget resonerande etc. En anledning jag tog upp detta är att jag har läst en artikel av Richard Dawkins där han tog upp problemet med bevis. Han tog som exempel om man skulle hitta arkeologiska bevis för att Maria inte hade varit med någon man och oskuld när Jesus föddes, skulle då de kristna representanterna vifta bort det och säga att vetenskapliga bevis inte har något med tro att göra? Elller skulle de glufsa i sig och skrika in your face! till alla som inte trott på dem? Jag tror nog nästan på det senare...
Det var min egen beskrivning, så jag får skylla mig själv. Det LÅTER illa. Jag brukar i kniviga situationer (läs: diskussioner) stödja mig på ett bibelställe där Jesus säger åt sina lärjungar typ "ni tror för att ni har sett mig, saliga de som inte har sett och ändå tror" eller något sådant. :D
Du kan hoppa upp och sätta dig på att de skulle skrika "in your face!" tills du fick hörselskador ... garanterat. Det finns en intressant film med Antonio Banderas om det här, där han spelar en präst som skickas ut för att övervaka en arkeologisk utgrävning där man tror sig ha hittat den heliga graven, vilket man inom kyrkan inte riktigt vet om man skall gilla eller hata.
Jag vet inte om jag missupfattat babels torn när jag lärde mig om det på kyrkans barntimma. Tänkte mer att undersöka och lära sig vad Gud är är samma sak som att försöka nå himlen och Gud med ett torn. Jag är ju dock inte direkt teolog. ;)
Babels torn brukar man väl ta som exempel på människans högmod, tror jag; att det som var det "dåliga" med tornet var att man på något sätt ville ta sig upp i himlen och på så sätt likställa sig med gud. Inte kanske så mycket att man ville undersöka något i sig, eller att man ville lära känna gudsnatur. Men det roliga är att det i den nya bibelöversättningen inte finns så där jättemycket stöd för att ha det som exempelberättelse. Lite komiskt.
Löjtnant Blank
2006-10-24, 19:02
Alltid, evighet, har alltid funnits.
Är det logiskt att tänka i sådana termer? Har inte allting en början? Vad mer, förutom denna så kallade "evighet", har inte en tydlig början?
Varför måste ni alltid skriva så fruktansvärt långa inlägg?
Mundiarré ... sällsynt svårartad sort med utbredning ända till fingrarna.
Är lite fascinerad av hur de mönster som vi ser i universums och livets strukturer och processer upprepas cykliskt när man vandrar längs tids- och storhetsskalorna, det går att se tydligt inom det smala spektrum av tid och storlek som vi kan uppfatta när man jämför t ex jämför utvecklingen av celler -> cellaggregat -> flercelliga organismer med differentierade och specialiserade celltyper med utvecklingen av människor -> stammar -> avancerade samhällen där alla människor specialiserar sig och fyller olika samhällsfunktioner. Men vad jag tror är även att detta fortsätter långt bortom det spektrum som vi kan mäta och greppa i våra små sinnen, att det bara är en oändligt liten del av allt som existerar som går att uppfatta i de tidsperioder mellan nanosekunder och 15 miljarder år och storhetsskalor mellan nanometer och miljardtals ljusår som vi är begränsade till.
På det sättet tror jag att det existerar saker som är bortom vad vi kan förstå, och att det även för ett eventuellt medvetande som byggs upp av dessa saker finns saker som är alldeles för stora, små, långvariga eller kortvariga för att det ska kunna uppfatta dem. I det fall att det finns sådana större medvetna krafter i universum förväntar jag mig dock inte att de skulle ha något större intresse eller förståelse för våra öden än vad vi har för en elektron som svävar runt i en kolatom i en bit DNA i min lillfingernagel, eller att det skulle ha någon så (med dess mått mätt) enormt precis makt att påverka livet på vår skala. Eller för den delen att vi skulle ha någon större förmåga att uppfatta detta medvetandes syfte och "mening" än den där elektronen kan fatta vad vi tänker.
Två mycket bra videofilmer som illustrerar det lite:
aQ35Jd0ivU0
Blue Oyster Fractal (http://video.google.com/videoplay?docid=1619313842463920970)
Nu förstår jag inte vad du säger riktigt. Omformandet av energi och solens, jordens etc skapandes stämmer bra överrens med de fysiska lagar som finns. Att energi har funnits i evigheter motsäger ju inte Big Bang alls.
Däremot så finns det ingen bas eller något alls som tyder på att Gud har skapat något.
Nej för sjutton gubbar, det är inte så jag menar.
Vad jag menar är att Tricklevs argument inte riktigt håller om man utgår från det vi nu "kommit fram till", då inte allting behöver en skapelse, om materia funnits för evigt.
Varför skulle inte en övermakt som Gud ha funnits för evigt isåfall?
OBS: Mycket av det jag säger utgår nu från vad Tricklev sade.
Är det logiskt att tänka i sådana termer? Har inte allting en början? Vad mer, förutom denna så kallade "evighet", har inte en tydlig början?
Jag begär inte att jag skall förstå, jag kan inte tänka mig storleken på den största stjärnar eller hur långt det faktiskt är dit eftersom jag inte kan relatera till något. Evighet är samma sak, jag säger inte att jag sitter på bevis men det känns inte otroligt för mig att det har varit så.
Occams razor, typ keep it simple goes science. Lägg inte till extra förklaringar.
Energi har funnits i evighet är lättare är en bättre förklaring än Gud har funnits i evighet och skapat energin.
Löjtnant Blank
2006-10-24, 19:10
Energi har funnits i evighet är lättare är en bättre förklaring än Gud har funnits i evighet och skapat energin.
Så tycker du, och jag tycker annorlunda - och där tar vägen slut.
Varken du eller jag eller någon annan är smart nog att förklara eller ens förstå hur det hela hänger ihop.
Überbiffen
2006-10-24, 19:12
Tror ni på någonting som ej är "logiskt" eller allmänt accepterat? Exempel på detta kan vara: Gud, Allah, "något gudomligt", andar, spöken, glutamin, ett liv efter detta, någon skapare, någon konspiration eller historierevision t.ex. att utomjordingar har landat etc.
Nej
Energi har funnits i evighet är lättare är en bättre förklaring än Gud har funnits i evighet och skapat energin.
Det som skiljer sig där är nog egentligen bara vårt sätt att se verkligheten.
I mina ögon tycker jag att bägge låter ologiska, men av någon anledning väljer mitt sinne ändå att tro på det som klassas övernaturligt.
Energi har funnits i evighet är lättare är en bättre förklaring än Gud har funnits i evighet och skapat energin.
Om du menar det jag tror att du menar (inte helt klar mening, där) måste jag tyvärr påpeka att det var väldigt mycket en personlig uppfattning och inte så mycket science.
Tror ni på någonting som ej är "logiskt" eller allmänt accepterat? Exempel på detta kan vara: Gud, Allah, "något gudomligt", andar, spöken, glutamin, ett liv efter detta, någon skapare, någon konspiration eller historierevision t.ex. att utomjordingar har landat etc.
nej. ingen borde göra det. du lurar bara dig själv och gör dig dum i andras ögon.
Vad tror du denna tro kommer ifrån, är det ett sätt att förstå världen eller ett sätt att känna trygghet?
Själv är min tro det jag kan se och vetenskapen kan förklara(till största del). Jag har själv faktiskt aldrig trott på att något annorlunda finns, därför är jag nyfiken på hur andra resonerar och hur de kommit fram till detta. Utan att döma eller liknande.
Jag vet inte. Jag har aldrig varit en sökande person när det gäller andlighet. Jag är nog för ytlig för det. Men min "tro" har mer växt fram. Den blev väldigt tydlig för mig en gång när jag köpte min första lägenhet. Det var massa krångel kring det hela men sen när det var klart så var det så klart att det inte blev något annat innan för jag hittade sen mitt hem som bara var totalt rätt.
Du kan hoppa upp och sätta dig på att de skulle skrika "in your face!" tills du fick hörselskador ... garanterat. Det finns en intressant film med Antonio Banderas om det här, där han spelar en präst som skickas ut för att övervaka en arkeologisk utgrävning där man tror sig ha hittat den heliga graven, vilket man inom kyrkan inte riktigt vet om man skall gilla eller hata.
Hur skulle du reagera, tänka "skönt.." tyst kanske? ;)
Babels torn brukar man väl ta som exempel på människans högmod, tror jag; att det som var det "dåliga" med tornet var att man på något sätt ville ta sig upp i himlen och på så sätt likställa sig med gud. Inte kanske så mycket att man ville undersöka något i sig, eller att man ville lära känna gudsnatur. Men det roliga är att det i den nya bibelöversättningen inte finns så där jättemycket stöd för att ha det som exempelberättelse. Lite komiskt.
Jag har så dåligt minne med andra ord. Jag tänkte mig inte att man skulle förstå Gud(vad han vill) utan mer hur han fungerar och att det var ett no no.
Hur skulle du reagera, tänka "skönt.." tyst kanske? ;)
Med största sannolikhet, ja (om jag skall vara ärlig skull jag nog ha svårt att tro att det inte var en fejk, b) om det visade sig att det inte var fejk hoppa upp och ned och tjuta "Hahaha, fy fan vad cooooolt!" eller något annat supertöntigt). Hur skulle du reagera om man hittade bevis för det omvända? Tänka "ha!" tyst, kanske? ;)
Löjtnant Blank
2006-10-24, 19:19
nej. ingen borde göra det. du lurar bara dig själv och gör dig dum i andras ögon.
"Add LAR to your Ignore List. Submit."
Om du menar det jag tror att du menar (inte helt klar mening, där) måste jag tyvärr påpeka att det var väldigt mycket en personlig uppfattning och inte så mycket science.
Jag vet, skrev lite fel. Men dock menar jag säkert det du tror. Jag är dock inte så högmodig att jag försöker säga en sanning som ingen kan veta. Vad jag däremot menar är att om man skall se vetenskaplig på en sak så skall man inte lägga på extra saker som inte behövs.
t.ex. månen circlar runt jorden och det är gravitation inblandat. Det förklarar allt som behövs i detta fallet, då skall man inte lägga till att allt beror på att Gud blåser.
En hypotes att det finns en evighet och att energi har funnits i evighet blir ju inte bättre eller mer logisk och lättförståerlig om man lägger till en evig Gud?
nej. ingen borde göra det. du lurar bara dig själv och gör dig dum i andras ögon.
Beror på vart du går.
Vad som är socialt accepterat skiljer ganska mycket från område till område vet du.
Säger du sådär när jag och Löjtnanten är i närheten, så tittar vi istället på dig som om du vore dum.
Billigt exempel, men du förstår säkert :)
Med största sannolikhet, ja (om jag skall vara ärlig skull jag nog ha svårt att tro att det inte var en fejk, b) om det visade sig att det inte var fejk hoppa upp och ned och tjuta "Hahaha, fy fan vad cooooolt!" eller något annat supertöntigt). Hur skulle du reagera om man hittade bevis för det omvända? Tänka "ha!" tyst, kanske? ;)
Jag skulle nog reagera samma som du om beviset för Jesus riktighet hittades, däremot motsatta skulle inte vara direkt någon nyhet. För mig skulle det nog bara vara ytterliggare en spik i kistan för trovärdigheten, sorry. Heh
En hypotes att det finns en evighet och att energi har funnits i evighet blir ju inte bättre eller mer logisk och lättförståerlig om man lägger till en evig Gud?
Det har nog ingen sagt (Om jag inte missat det.)
# Hypotes 1: Det finns en evighet, och materia har funnits i all evighet och på så sätt lett fram till det vi har nu, genom diverse händelser, t.ex Big Bang. Ingen skapade Materia, den är evig, och med evig menar vi alltid, från allra första början, långt långt långt längre tillbaka än Big Bang, så långt att du aldrig kommer kunna sätta nummer på det.
# Hypotes 2: Det finns en evighet, och Gud är evig. Han (Nu säger jag han, trots att det kan vara något annat. Ingen könsdiskriminering menad) har funnits för alltid och går alltså inte att sätta nummer till hur länge han funnits.
Ingenting skapade honom, men med den makt han besitter som evig skapade han det som vi sedan kallade materia och energi.
Två hypoteser som bägge grundar sig i att något har funnits sen tidens ände, och aldrig någonsin skapats, och alltid, verkligen alltid, funnits.
Ingen av de andra blir mer eller mindre logisk på grund av den andre.
Jag vet, skrev lite fel. Men dock menar jag säkert det du tror. Jag är dock inte så högmodig att jag försöker säga en sanning som ingen kan veta. Vad jag däremot menar är att om man skall se vetenskaplig på en sak så skall man inte lägga på extra saker som inte behövs.
t.ex. månen circlar runt jorden och det är gravitation inblandat. Det förklarar allt som behövs i detta fallet, då skall man inte lägga till att allt beror på att Gud blåser.
En hypotes att det finns en evighet och att energi har funnits i evighet blir ju inte bättre eller mer logisk och lättförståerlig om man lägger till en evig Gud?
Jag får nästan känslan av att du argumenterar med någon som inte är här ... eftersom han dog i början av förra seklet eller så. Inte så många som använder gud för att förklara varför månen snurrar kring jorden eller vad energi är numera, eller (åtminstone inte i de diskussionsmiljöer där du och jag rör oss)? Ett korkat påstående blir inte smartare för att man stödjer det med ännu ett korkat påstående, en svårförståelig sak blir sällan (ibland, dock) lättare att förstå för att man förklarar den med ännu en svårförståelig sak. Frågan är dock i det här fallet om det överhuvudtaget är relevant?
... däremot motsatta skulle inte vara direkt någon nyhet. För mig skulle det nog bara vara ytterliggare en spik i kistan för trovärdigheten, sorry. Heh
Vilket, om du tittar en gång till, mest är ett annat sätt att skriva "ha!". Eller? :D
Löjtnant Blank
2006-10-24, 19:57
Mundiarré ... sällsynt svårartad sort med utbredning ända till fingrarna.
Jag http://forumserver.twoplustwo.com/images/graemlins/heart.gif fortfarande dig.
Hur många liknande trådar finns det nu :D
Tror på gud.
We did not create the heavens and the earth, and everything between them just for amusement. surah al-anbya(21:16)
Avgör själva slump eller skapad
http://aimediaserver.com/studiodaily/videoplayer/?src=harvard/harvard.swf&width=640&height=520
Löjtnant Blank
2006-10-24, 21:01
http://aimediaserver.com/studiodaily/videoplayer/?src=harvard/harvard.swf&width=640&height=520
Cool video! Tack för länken!
Cool video! Tack för länken!
:thumbup:
Jag får nästan känslan av att du argumenterar med någon som inte är här ... eftersom han dog i början av förra seklet eller så. Inte så många som använder gud för att förklara varför månen snurrar kring jorden eller vad energi är numera, eller (åtminstone inte i de diskussionsmiljöer där du och jag rör oss)? Ett korkat påstående blir inte smartare för att man stödjer det med ännu ett korkat påstående, en svårförståelig sak blir sällan (ibland, dock) lättare att förstå för att man förklarar den med ännu en svårförståelig sak. Frågan är dock i det här fallet om det överhuvudtaget är relevant?
Jag drog ju självklart till med ett extremt exempel. Vad jag ville få fram är att det finns ingen möjlighet att med bevis säga att Gud har skapat detta. Det finns inte på kartan i vetenskapen direkt. Att därför lägga till Gud som en variabel där det inte behövs(evighet) är då onödigt.
Hur många liknande trådar finns det nu :D
Tror på gud.
We did not create the heavens and the earth, and everything between them just for amusement. surah al-anbya(21:16)
Avgör själva slump eller skapad
http://aimediaserver.com/studiodaily/videoplayer/?src=harvard/harvard.swf&width=640&height=520
Sant, det finns väldigt många trådar som har rört vid ämnet, så varför har du ännu inte snappat upp att evolution inte är slump?
Jag drog ju självklart till med ett extremt exempel. Vad jag ville få fram är att det finns ingen möjlighet att med bevis säga att Gud har skapat detta. Det finns inte på kartan i vetenskapen direkt. Att därför lägga till Gud som en variabel där det inte behövs(evighet) är då onödigt.
Jag fattar ändå inte riktigt varför du drar upp det? Vem här har använt gud som en variabel för att förklara abstrakta begrepp, fysikaliska fenomen man/de inte förstår etc.? Jag upprepar, antalet människor som använder gud för att förklara sådant tror jag inte särskilt stort idag. Tron handlar, skulle jag säga, oftare om svar på frågor av typen "finns det någon mening med livet?" än "Hur kan energi var oförstörbar?". Ang. begreppet "evighet" specifikt förstår jag inte riktigt problemet; det är ju själva innebörden hos begreppet att något som är "evigt" kommer att vara för evigt (däremot är det kanske något mindre tydligt om det möste ha funnits alltid eller om det kan ha haft en början). Ungefär som med oändligheten för den som har läst lite matte; för att ha någon nytta av begreppet måste man acceptera vad det står för. Båda är ju i grunden språkliga/abstrakta konstruktioner och alltså godtyckliga; det går inte att "bevisa" att de finns, men det går att förstå innebörden av dem och använda dem ändå.
.
Vilket, om du tittar en gång till, mest är ett annat sätt att skriva "ha!". Eller? :D
Jo, men jag skulle inte känna det nödvändigt att säga Ha! där fick ni om du förstår. Mer som en vanlig nyhetsnotis än en världshändelse.
Jag fattar ändå inte riktigt varför du drar upp det? Vem här har använt gud som en variabel för att förklara abstrakta begrepp, fysikaliska fenomen man/de inte förstår etc.? Jag upprepar, antalet människor som använder gud för att förklara sådant tror jag inte särskilt stort idag. Tron handlar, skulle jag säga, oftare om svar på frågor av typen "finns det någon mening med livet?" än "Hur kan energi var oförstörbar?". Ang. begreppet "evighet" specifikt förstår jag inte riktigt problemet; det är ju själva innebörden hos begreppet att något som är "evigt" kommer att vara för evigt (däremot är det kanske något mindre tydligt om det möste ha funnits alltid eller om det kan ha haft en början). Ungefär som med oändligheten för den som har läst lite matte; för att ha någon nytta av begreppet måste man acceptera vad det står för. Båda är ju i grunden språkliga/abstrakta konstruktioner och alltså godtyckliga; det går inte att "bevisa" att de finns, men det går att förstå innebörden av dem och använda dem ändå.
.
Om inte jag förstod folk helt fel så används Gud eftersom universum är för perfekt och hur jorden och universum skapades, då tar man ju in Gud som en variabel i vetenskapen? Det känns som en av de vanligare anledningarna till att folk börjar tro utan att ha levt med det innan. Typ, det kan bara inte fungera så här, Gud måste vara inblandad. Är så trött nu så jag kan säkert missuppfatta alla totalt här.
Hur många liknande trådar finns det nu :D
Tror på gud.
We did not create the heavens and the earth, and everything between them just for amusement. surah al-anbya(21:16)
Avgör själva slump eller skapad
http://aimediaserver.com/studiodaily/videoplayer/?src=harvard/harvard.swf&width=640&height=520
Mycket cool video, sedan som Rataxes säger. Evolutionen är verkligen inte slump. Om man säger det så missar man hela begreppet.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.