Visa fullständig version : Ayn Rand och läsförståelse
Var Ayn Rand bra på läsförståelse?
MasterChief
2006-10-02, 12:52
Hon var i alla fall mobbad. Så ni har en gemensam nämnare.
Var Ayn Rand bra på läsförståelse?
Haha. Roligaste idag. Hurså? :-)
Haha. Roligaste idag. Hurså? :-)
Jag vet inte. Jag läser om Rands förhållande till Nietzsche och får känslan av att hon inte har förstått ett ord av vad hon har läst.
MasterChief
2006-10-02, 12:58
Jag vet inte. Jag läser om Rands förhållande till Nietzsche och får känslan av att hon inte har förstått ett ord av vad hon har läst.
Jag visste inte att Rand hade ett förhållade till Nietzche? Vad är det du läser?
Hon var i alla fall mobbad. Så ni har en gemensam nämnare.
Är jag mobbad? Vad menar du? *screwy*
Är Bolios läsförståelse bra?
Är Bolios läsförståelse bra?
Nu resonerar du inte objektivt.
Jag visste inte att Rand hade ett förhållade till Nietzche? Vad är det du läser?
http://www.nattvakt.com/nnv/utskrift/001126nietzsche.htm
(Nietzsche satte på henne. :))
Är Bolios läsförståelse bra?
Får Yes bra resultat av HIT? :)
MasterChief
2006-10-02, 13:00
Är jag mobbad? Vad menar du? *screwy*
Åhh...självförnekelse.
Åhh...självförnekelse.
Menar du att är mobbad MasterChief? Vem mobbar mig?
MasterChief
2006-10-02, 13:02
http://www.nattvakt.com/nnv/utskrift/001126nietzsche.htm
(Nietzsche satte på henne. :))
Jaha, och? Istället för att slänga ut en oneliner på kolo så kan du väl skriva ner ett vettigt arbete om POS missuppfattningar i artikeln och maila det till honom? Lyckas du vara artig så svarar han säkert.
MasterChief
2006-10-02, 13:04
Menar du att är mobbad MasterChief? Vem mobbar mig?
Men ge dig. Det var ett skämt som refererade till en tråd som du inte kan ha glömt :-/
Jaha, och? Istället för att slänga ut en oneliner på kolo så kan du väl skriva ner ett vettigt arbete om POS missuppfattningar i artikeln och maila det till honom? Lyckas du vara artig så svarar han säkert.
Det är inte POS missuppfattningar jag diskuterar här, utan Ayn Rands missuppfattningar. :)
WHITEFOLKS
2006-10-02, 13:06
Hon har väl inte lyckats frigöra/friställa sig från gott, ont och rättvisa innan hon läste.
Nu resonerar du inte objektivt.
Det är väl en fullt berättigad fråga? I någon ände borde läsförståelsen brista, eller om det rentav bara är förståelsen som brister.
Får Yes bra resultat av HIT?
Vet inte. Kanske?
MasterChief
2006-10-02, 13:14
Det är inte POS missuppfattningar jag diskuterar här, utan Ayn Rands missuppfattningar. :)
Ok, Vilka missuppfattningar? Jag är inte speciellt insatt i Nietzsche så gör det begripligt.
Hon har väl inte lyckats frigöra/friställa sig från gott, ont och rättvisa innan hon läste.
Riktigt.
Ok, Vilka missuppfattningar? Jag är inte speciellt insatt i Nietzsche så gör det begripligt.
Det är rätt mycket, men ta bara detta som exempel:
"Under sina filosofistudier upptäckte hon Nietzsches Så talade Zarathustra. Eftersom Nietzsche vördade det heroiska hos människan, eftersom han försvarade individualismen och föraktade altruismen, trodde hon att hon hade funnit en andlig bundsförvant. Men hon blev illa berörd av implikationen att en stor människa skulle söka makt, inte över naturen utan över andra människor; att härska, ansåg hon, var en ovärdig sysselsättning för en hjälte; en hjälte skulle inte förnedra sig genom att tillbringa sin tid med att förslava andra.
Allteftersom hon läste vidare i Nietzsches skrifter förbyttes hennes hopp gradvis i besvikelse. Och när hon i Tragedins födelse upptäckte en öppen förkastelsedom över förnuftet, visste hon att varje värde hon kunde tänkas finna i hans verk endast kunde vara partiellt och selektivt; hon såg att i sina grundpremisser var hon och Nietzsche filosofiska motsatser."
Allt som skrivs i detta stycke om vad Nietzsche skrev och menade är fel.
Hon har totalt missförstått precis allt.
MasterChief
2006-10-02, 13:43
Det är rätt mycket, men ta bara detta som exempel:
"Under sina filosofistudier upptäckte hon Nietzsches Så talade Zarathustra. Eftersom Nietzsche vördade det heroiska hos människan, eftersom han försvarade individualismen och föraktade altruismen, trodde hon att hon hade funnit en andlig bundsförvant. Men hon blev illa berörd av implikationen att en stor människa skulle söka makt, inte över naturen utan över andra människor; att härska, ansåg hon, var en ovärdig sysselsättning för en hjälte; en hjälte skulle inte förnedra sig genom att tillbringa sin tid med att förslava andra.
Allteftersom hon läste vidare i Nietzsches skrifter förbyttes hennes hopp gradvis i besvikelse. Och när hon i Tragedins födelse upptäckte en öppen förkastelsedom över förnuftet, visste hon att varje värde hon kunde tänkas finna i hans verk endast kunde vara partiellt och selektivt; hon såg att i sina grundpremisser var hon och Nietzsche filosofiska motsatser."
Allt som skrivs i detta stycke om vad Nietzsche skrev och menade är fel.
Hon har totalt missförstått precis allt.
Jag kanske inte var tydlig nog. Du får luta hennes missförstånd mot vad Nietzsche faktiskt menade. Jag är inte "lärd" nog att kunna göra det.
pragmatist
2006-10-02, 13:52
Jag skulle tro att hon läst Nietzsche på ungefär samma sätt som t.ex. Bertrand Russell läste Nietzsche, d.v.s. som en sorts proto-nazist. Vilket säger betydligt mer om Russell (och Rand) än det gör om Nietzsche.
Jag kanske inte var tydlig nog. Du får luta hennes missförstånd mot vad Nietzsche faktiskt menade. Jag är inte "lärd" nog att kunna göra det.
Ok.
Nietzsches Viljan till makt handlar inte om att viljan skall vilja ha makt eller "suktandet efter makt", utan om Viljan till makt som ett differentiellt element. Det är slaven som vill äga makt och få sin makt erkänd. Slavens konception av makten är representationen av makten. Slaven njuter alltså av att andra upplever honom som mäktig. Rands uppfattning av Viljan till makt är slavens uppfattning.
Nietzsche skriver att Övermänniskan är herren som inte behöver några slavar. Rand tror att Nietzsche menar att Övermänniskan skall (för Nietzsche finns inte några "skall"; bara "vill") söka makt över andra människor.
Nietzsches tankar om förnuftet handlar om Kants Kritiken av det rena förnuftet och handlar om hur förnuftet många gånger lurar oss, att det inte är något exakt redskap eller någon precis måttstock. Han menar inte att vi skall gå runt och hoppa runt som mongos, och helt förlita oss på känslor, utan att vi skall vara försiktiga med att lita fullt ut på förnuftet.
Jag skulle tro att hon läst Nietzsche på ungefär samma sätt som t.ex. Bertrand Russell läste Nietzsche, d.v.s. som en sorts proto-nazist. Vilket säger betydligt mer om Russell (och Rand) än det gör om Nietzsche.
Precis så. Hon var en moralistkäring, hon begrep inte bättre. :)
MasterChief
2006-10-02, 14:35
Ok.
Nietzsches Viljan till makt handlar inte om att viljan skall vilja ha makt eller "suktandet efter makt", utan om Viljan till makt som ett differentiellt element. Det är slaven som vill äga makt och få sin makt erkänd. Slavens konception av makten är representationen av makten. Slaven njuter alltså av att andra upplever honom som mäktig. Rands uppfattning av Viljan till makt är slavens uppfattning.
Nietzsche skriver att Övermänniskan är herren som inte behöver några slavar. Rand tror att Nietzsche menar att Övermänniskan skall (för Nietzsche finns inte några "skall"; bara "vill") söka makt över andra människor.
Nietzsches tankar om förnuftet handlar om Kants Kritiken av det rena förnuftet och handlar om hur förnuftet många gånger lurar oss, att det inte är något exakt redskap eller någon precis måttstock. Han menar inte att vi skall gå runt och hoppa runt som mongos, och helt förlita oss på känslor, utan att vi skall vara försiktiga med att lita fullt ut på förnuftet.
Ok, så hur ska jag tolka Nietzsche när han skriver:
"My idea is that every specific body strives to become master over all space and to extend its force (—its will to power) and to thrust back all that resists its extension. But it continually encounters similar efforts on the part of other bodies and ends by coming to an arrangement ("union") with those of them that are sufficiently related to it: thus they then conspire together for power. And the process goes on."
Ok, så hur ska jag tolka Nietzsche när han skriver:
"My idea is that every specific body strives to become master over all space and to extend its force (—its will to power) and to thrust back all that resists its extension. But it continually encounters similar efforts on the part of other bodies and ends by coming to an arrangement ("union") with those of them that are sufficiently related to it: thus they then conspire together for power. And the process goes on."
Så här:
"Först och främst manifesterar sig således viljan till makt som en förmåga att låta sig affekteras /.../ Här är det svårt att förneka en inspiration från Spinoza. /.../ Ju fler sätt en kropp kunde bli affekterad på, desto mer kraft kunde den sägas besitta" Not: "Nietzsche kritiserar emellertid Spinoza, men då rör det sig om någonting annat; Spinoza nådde inte upp till föreställningen om en vilja till makt. Han förväxlade makten med den rena kraften, vilken han fattade reaktivt (jfr conatus och bevarande)" "Det är samma sak hos Nietzsche: förmågan att låta sig affekteras är inte nödvändigtvis en passivitet utan snarare en affektivitet, en sensibilitet, en förnimmelse."
"en underlägsen kraft kan åstadkomma en upplösning av de överlägsna krafterna, en uppdelning av dem, en explosion av energierna som de hade ackumulerat /.../
1. aktiv kraft, förmågan att agera eller befalla;
2. reaktiv kraft, förmågan att lyda eller ageras;
3. utvecklad reaktiv kraft, förmågan att klyva, splittra, dela upp;
4. aktiv kraft som blir reaktiv, förmågan att bli uppdelad, att vända sig mot sig själv."
"Vad betyder vilja till makt? Framför allt betyder det inte att viljan skulle vilja makten"
Diskussion om vilja till makt i kontrast till conatus.
"Det saknas faktiskt inte författare som redan före Nietzsche talat om en vilja till makt eller något liknande. /.../ Som om makten var det som viljan ville. Men en sådan uppfattning implicerar åtminstone tre motsägelser som komprometterar viljefilosofin i dess helhet.
1. Man tolkar alltså makten som objektet för en representation. /.../ Hos Hobbes vill 'människan i naturtillståndet' se sin överlägsenhet representerad och få den erkänd av andra människor; hos Hegel vill medvetandet bli erkänt som ett självmedvetande av ett annat medvetande /.../ Nietzsche frågar: vem föreställer sig viljan till makt som en vilja att bli erkänd? /.../ Det är den sjuke /.../ 'Det är slaven' /.../ 'Detta begär att tillägna sig aristokrati skiljer sig väsentligen från den aristokratiska själens strävanden, det är det farligaste och mest talande symptomet på dess frånvaro.' /.../
2. I vad består detta viljefilosofins första misstag? När vi gör makten till objekt för representationen gör vi den därmed beroende av följande: huruvida ett ting är representerat eller inte, erkänt eller inte. Emellertid är det endast värden som redan är i omlopp som kan ge kriterier för ett sådant igenkännande. Förstådd som vilja att bli erkänd är viljan till makt med nödvändighet viljan att tillägna sig värden som redan är i omlopp inom ett visst givet samhälle (pengar, ära, makt, ryktbarhet). Men återigen: vem föreställer sig makten som förvärvandet av värden som kan tillskrivas någon?; '...emedan den vanliga människan endast var den som hon gällde för – ovan vid att själv värdesätta tillmätte hon inte sig själv några andra värden än de som hennes herrar tillmätte henne. /.../
hela denna föreställning om viljan till makt, från Hobbes och fram till Hegel, förutsätter existensen av etablerade värden som viljorna försöker tillägna sig. Detta är vad som verkar så symptomatiskt i denna viljefilosofi: konformismen, den fullständiga bristen på förståelse av viljan till makt som skapande av nya värden.
3. En fråga återstår: hur tillskrivs de etablerade värdena? Det avgörs alltid genom en strid, en kamp /.../ Från Hobbes till Hegel är viljan till makt indragen i en strid, just av den anledningen att det är genom en strid som fördelningen av de etablerade värdena avgörs. /.../ Emellertid kan man inte nog betona följande: alla dessa begrepp om kampen, kriget, rivaliteten eller till och med jämförelsen är främmande för Nietzsches uppfattning om viljan till makt. Inte för att han skulle förneka kampens existens, utan för att kampen för honom inte alls framstår som det som skapar värden. Tvärtom: de enda värden den skapar är den triumferande slavens värden"
"Varför framställer Nietzsche dessa två principer, skapandet och glädjen, som det mest väsentliga av Zarathustras läror, som de två sidorna på en hammare som är till för att tvinga och slå? /.../
Nietzsche säger: Man har föreställt sig viljan till makt som om viljan vill makten, som om makten var det som viljan ville; /.../ från denna stund dömde man makten på grundval av tillskrivandet av etablerade värden och inget annat; från denna stund föreställde man sig inte viljan till makt som oberoende i förhållande till den strid vars själva spelplan är de etablerade värdena; från denna stund började man identifiera viljan till makt med motsättningen och dess smärta. Gentemot denna viljans fångenskap förkunnar Nietzsche att viljan frigör; gentemot viljans smärta förkunnar han att viljan är lycklig. Mot bilden av en vilja som drömmer om att tillägna sig etablerade värden förkunnar Nietzsche: att vilja är att skapa nya värden. /.../
makten är i viljan det som vill /.../ 'det som' tolkar, 'det som' värderar /.../ Det som viljan till makt vill är en viss relation mellan krafter, en viss kvalitet hos krafter. Och också en viss kvalitet hos makten: att affirmera eller negera. /.../ Varje fenomen uttrycker en relation mellan krafter, kvaliteten hos krafterna och makten, nyanserna hos dessa kvaliteter, kort sagt en kraft- och viljetyp. /.../
Det är på detta sätt som viljan till makt är givande och kreativ till sitt väsen: den strävar inte, den forskar inte, den begär inte, framför allt begär den inte makten. Den ger; /.../ makten är inom viljan som 'den skänkande dygden' /.../
precis på samma sätt som den eviga återkomsten är varat, men varat som affirmeras om blivandet, så är viljan till makt det Ena, men det Ena som affirmeras om mångfalden. /.../ Monismen kring viljan till makt är omöjlig att särskilja från en pluralistisk typologi. /.../
Hög och ädel betecknar för Nietzsche de aktiva krafternas överlägsenhet, deras affinitet med affirmationen, deras lätthet. Låg och oädel betecknar de reaktiva krafternas triumf, deras affinitet med det negativa, deras vikt eller tyngd. /.../
Varför skulle det gå bätte för affirmationen än för negationen? Vi skall se att lösningen inte kan ges annat än genom den eviga återkomstens test: det som det 'går bättre för' är endast det som återkommer, det som återkomsten stödjer, det som vill återkomsten. /.../ Den eviga återkomsten förvandlar det negativa: det gör det tunga till något lätt, den för över det negativa på affirmationens sida, den gör negationen till en makt att affirmera. Men det är just kritiken som är denna negation i sin nya form: förstörelsen som blivit aktiv, aggressionen i djup samverkan med affirmationen. Kritiken är förstörelsen som glädje och skaparens aggressivitet. skaparen av värden är omöjlig att skilja från förstöraren, brottslingen och kritikern: han som kritiserar de etablerade värdena, de reaktiva värdena och allt lågt."
Zarathustra-citat i not: "Den som bryter sönder deras tro, den förbrytaren! Men just denne är den skapande."
MasterChief
2006-10-02, 15:12
Ok. Han syftar alltså mer på människans egenkraft och människans villkor än enkel "maktkåthet". Intressant. Får läsa mer om det.
Min okunskap om Nietzsche är härmed officiellt fastställd :-/
Däremot tror jag nog inte Rand har missuppfattat något så "fundamentalt". Hon kanske var moralist osv men korkad var hon inte. Däremot fanns det kanske en dold agenda att slippa stämpeln som nietzchean pga av "likheterna". Den allmänna uppfattningen om "will to power" och "övermänniska" är ju tyvärr fortfarande lite brunklädda.
Nu spekulerar jag dock långt över mitt huvud och det enda vi kan fastställa är att jag inte vet så jävla mycket om Nietzsche helt enkelt.
Hon missuppfattade. Man behöver inte vara korkad för att missuppfatta, det är ingen barnlek begriplig för tvååringar direkt. De flesta förstår inte, och det är också så det är. Lite som med religion. Alla människor fattar inte, jag är en av dem. :)
MasterChief
2006-10-02, 15:25
Hon missuppfattade. Man behöver inte vara korkad för att missuppfatta, det är ingen barnlek begriplig för tvååringar direkt. De flesta förstår inte, och det är också så det är. Lite som med religion. Alla människor fattar inte, jag är en av dem. :)
Vad är vitsen med en filosofi som nästan ingen kan förstå? Varför kunde inte gubben vara lite mer saklig?
Nu spekulerar jag dock långt över mitt huvud och det enda vi kan fastställa är att jag inte vet så jävla mycket om Nietzsche helt enkelt.
Samma här, att jag inte vet så mycket om Nietzsche. Sen är ju inte hans sätt att skriva så jäkla lätt att dissekera heller.
Vore väl annars kul om Bolio följer upp ditt förslag att kontakta POS. Om han nu känner sig debattlysten och vill ha tag på någon som både har koll på Nietzsche och Rand.
Vad är vitsen med en filosofi som nästan ingen kan förstå? Varför kunde inte gubben vara lite mer saklig?
A: Men om alla visste detta, så skulle det för de flesta vara skadligt. Du säger själv att dessa åsikter är farliga för dem som befinner sig i farozonen, och dock offentliggör du dem?
B: Jag skriver så att varken pöbeln eller populi eller någon annan sorts partier får lust att läsa mig. Följaktligen kommer dessa åsikter aldrig bli offentliga.
A: Men hur skriver du i så fall?
B: Varken nyttigt eller agenämnt - för nämnda tre.
Samma här, att jag inte vet så mycket om Nietzsche. Sen är ju inte hans sätt att skriva så jäkla lätt att dissekera heller.
Vore väl annars kul om Bolio följer upp ditt förslag att kontakta POS. Om han nu känner sig debattlysten och vill ha tag på någon som både har koll på Nietzsche och Rand.
POS är välkommen hit. :)
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.