Visa fullständig version : Är ni för aktiv dödshjälp?
shut teh face
2006-10-01, 08:57
http://aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,897003,00.html
Annars är den palliativa vården väldigt fin här i Sverige.....(jag jobbar i den)
shut teh face
2006-10-01, 09:08
Jag är för. Är man en myndig person har man rätt att bestämma över sitt liv till fullo. Sedan att det är en cancersjuk lars 57 eller frida 22 vill-ta-självmord-för-hon-inte-fick-ett-ligg-igår. Det ska inte spela någon roll. Vi förbjuder ju inte folk att ha vulgära politiska åsikter, eller vara med i högerextrema katolska sekter?
Vill man ta sitt liv ska man få göra det.
Sundsarn
2006-10-01, 09:18
Absolut. Varför ska vården vara till för att pina människor tills de dör på "naturlig väg" (trots att en del ligger och hålls vid liv onaturligt)? *grr27*
Absolut. Varför ska vården vara till för att pina människor tills de dör på "naturlig väg" (trots att en del ligger och hålls vid liv onaturligt)? *grr27*
fast det gör man inte alltid.
Ofta ger läkarna upp när det inte hjälper längre, och låter vårdtagaren dö på ett smärtfritt och värdigt sätt.
Helt klart. Det är mitt liv, och är jag sjuk ska jag få bestämma om jag ska leva eller ej. Vill absolut inte ligga som en drowling vegetable.
Lite OT: I några länder får man fängelse om man försöker begå självmord.
Jag är för. Är man en myndig person har man rätt att bestämma över sitt liv till fullo. Sedan att det är en cancersjuk lars 57 eller frida 22 vill-ta-självmord-för-hon-inte-fick-ett-ligg-igår. Det ska inte spela någon roll. Vi förbjuder ju inte folk att ha vulgära politiska åsikter, eller vara med i högerextrema katolska sekter?
Vill man ta sitt liv ska man få göra det.
Det är skillnad på att få ta sitt liv och att få hjälp till det, ingen kan hindra någon att ta sitt liv, men huruvida sjukvården skall skriva ut ett självmordskitt till goth-sara som är deprimerad och vill ta livet av sig är en annan fråga.
Det är lagligt med passiv dödshjälp, jag ser inga konstigheter med aktiv dödshjälp.
Nej.
Finns alltid undantag men jag anser att livet är viktigare och värt att vårda.
Nej. Visst kan det finns undantag, men det finns undantag till alla principer. En inte helt oviktig fråga i sammanhanget tycker jag är vilken syn på den som skall utföra dödshjälpen som åsikten "för aktiv dödshjälp" implicerar. Det känns lite som hyckleri att förespråka att läkarna skall börja ge sina patienter "en spruta" samtidigt som man fördömer t.ex. nazistläkarnas illdåd. Och vem kan garantera säkerheten i ett sådant system? Som bekant är det ju alltid segraren/den överlevande som skriver historien.
Hur ställer sig nej-sägarna till att vi redan idag faktiskt dödar våra patienter genom att ta bort näringsdropp och höja morfindosen? Vad kallar ni det? Att värna om livet, dödshjälp eller något helt annat?
fast det gör man inte alltid.
Ofta ger läkarna upp när det inte hjälper längre, och låter vårdtagaren dö på ett smärtfritt och värdigt sätt.
Precis, "aktiv" dödshjälp tror jag i princip finns i Sverige.
shadowfire
2006-10-01, 11:44
Aktiv dödshjälp? Absolut, borde mer eller mindre vara en självklarhet.
Nej.
Finns alltid undantag men jag anser att livet är viktigare och värt att vårda.
Sverker; men om livet inte innehåller någonting? Det enda personen kan göra är att blinka med ögonen, resten av kroppen lyder inte. Ska inte personen i fråga få avgöra om han ska leva eller ej?
pragmatist
2006-10-01, 11:49
Jo aktiv dödshjälp finns ju redan men man motiverar det med "den dubbla effekten" d.v.s. det är ok att medvetet avkorta någons liv om "syftet" t.ex. är smärtlindring (morfindropp är ett bra exempel). Vilket i alla fall jag tycker är en sorts hyckleri - man utför ju handlingar som förkortar en människas liv för den personens egen skull, och det måste kallas för aktiv dödshjälp oavsett hur man vänder och vrider på det.
Att själv få bestämma om man ska leva eller dö är den mest fundamentala rättighet vi har. Tycker det är skit att man ska missta den på grund av sjukdom eller handikapp. Vore jag obotligt sjuk med kort tid kvar att leva, tid som jag visste skulle kantas av lidande och sorg för mig och mina anhöriga så skulle jag vilja ha möjligheten att avsluta det med värdighet.
Hade jag brutit ryggen, blivit förlamad, sitter där som ett jävla paket. Inte ensa möjlighet att ta livet av mig själv. Då skulle jag vilja ha möjligheten att få hjälp. Att själv få bestämma när det är nog.
Ligger jag där, hjärndöd, med en kropp som går med maskiners hjälp. Då skulle jag vilja få ett värdigt avslut.
Tycker att man själv borde få möjlighet att skriva in i tex ett testamente vad som ska ske om något sådant skulle inträffa.
Så ja, jag är för det.
Ulf A Big
2006-10-01, 11:51
Det här är en av de svåraste frågorna... När man ser på de länder som har aktiv dödshjälp så handlar det bara om människor i livets slutskede och oftast är det veckor som man har kvar att leva.
Nej.
Finns alltid undantag men jag anser att livet är viktigare och värt att vårda.
Varför tycker du då att det är just fler dagar, veckor och månader är att att våra livet på ett bättre sätt än att låta en människa avsluta det innan livskvaliteten går i botten?
Precis, "aktiv" dödshjälp tror jag i princip finns i Sverige.
Den dödshjälp som idag pågår i Sverige kallas "passiv dödshjälp", vilket betyder att man bara slutar att hålla patienten vid liv, man låter patienten bara tyna bort och dö.
Aktiv dödshjälp däremot är när man hjälper patienten att dö, genom t.ex. en spruta eller överdos av något lugnande medel.
Jacksatan
2006-10-01, 11:55
Nej.
Finns alltid undantag men jag anser att livet är viktigare och värt att vårda.
Liv i sig har inget värde. Det är liv värt att leva som har värde.
Varför tycker du då att det är just fler dagar, veckor och månader är att att våra livet på ett bättre sätt än att låta en människa avsluta det innan livskvaliteten går i botten?
Precis vad jag menar. Fast med mindre ordbajsande.
Har en farmor som är senil. 89år. Man kan väll säga att hon hålls vid liv med hjälp av mediciner. Hennes demens upptäcktes för ungefär tio år sedan. De senaste fem åren har hon bara klagat och gnäll över hur ledsen hon är, att hon vill träffa farfar i himmelen och att det ska bli så skönt att få somna in. Samtidigt blir hon sämre och sämre rent fysiskt. Hon har ingen kontroll över sin hygien och längre. Hon gråter fem gånger om dagen över att hon har det så eländigt. Varför kan man inte bara avbryta medicineringen som syftar att hålla henne vid liv/förlänga livet, ge henne lugnande/smärtstillande och låta livet få ett värdigt slut. Inte ge henne så mycket så det dödar henne, men så att hon inte lider, efter ett par månader skulle hon vara död. Missförstå mig inte. Jag älskar henne. Men hon njuter inte av livet längre. Hon lider bara.
Igen, det är inte ett beslut jag tycker att jag har rätt att ta. Men att tex ha möjligheten att skriva in sådana saker i ett testamente tycker jag definitivt ska finnas.
Jag ser ett problem i att man ofta har svårt att föreställa sig hur man skulle reagera/känna i en situation man inte tidigare varit i. Det är lätt att som friskt 20-åring säga att man vill dö när ens liv "inte är värt att leva", gärna exemplifierat som att man är 95 år och invalid, men hur vet man att man kommer att resonera så när man väl är i situationen? Ang. att besluta åt anhöriga är jag tveksam, eftersom jag anser att ett sådant beslut i många fall inte alls handlar om den döende anhörige utan om den kvarlevande som tar beslutet. Jämför hur många djurägare hanterar det svåra beslutet när det gäller husdjuret. Jag säger inte att det inte finns undantag i det enskilda fallet, men det känns som om ett accepterande av aktiv dödshjälp är ett steg för långt ut på "the slippery slope", särskilt som det i många av de fall som oftast tas upp som exempel ("när man är som en grönsak" osv) ju inte är så att den som blir tagen av daga är i stånd att besluta, utan det är läkares eller anhärigas sak att göra detta.
Ang. morfindropp och liknande anser jag mig kunna köpa elementet av hycklerig, då det i princip inte finns något alternativ (att låta en cancerpatient på sitt yttersta ligga och vrida sig i smärtor för att det vore "oetiskt" att ge morfin eftersom det skulle förkorta livet något lite känns inte vettigt, och det tror jag egentligen inte att dödshjälpsförespråkarna tycker heller, hur konsekvent det än vore). De flesta fall där man avslutar livsuppehållande behandling handlar dessutom om sådana saker som att inte sätta in HLR om patientens hjärta slutar slå av sig själv osv.
Ja jag är för, sen finns det en del att tänka över när man utreder ett sådant lagförslag.
Arf Pingvin
2006-10-01, 12:45
Jag är helt med fjodor.
Har några bekanta vars farfar åkte på några hjärnblödningar för nåt år sen men klarade sig hyfsat från den första. När han åkte på en rejäl tänkte han att nu är det ätterstupa medans jag har tid. Sagt och gjort han valde att avsluta det själv.
Min mormor har legat rullstolsbunden de senaste 10 åren, de första åren gick väl an, men när morfar tyngd av bördan att sköta sin maka själv gick bort för kanske 7 år sen har hennes liv varit en enda sorg. Det enda hon säger mellan tårarna när hon träffar den närmaste släkten är att hon vill följa honom. Skillnaden mellan min mormor och mannen i första exemplet är att hon drabbades så hårt av en hjärnblödning på en gång att hon inte längre har möjlighet att välja själv men hon skulle inte tveka en sekund. Ett decennium av lidande kan räcka tycker jag.
Mannen i det första exemplet och min mormor kände varandra. Kanske var det vis av den erfarenheten som han gjorde sitt val. Det vet jag inte men jag håller det för troligt.
Jag ser ett problem i att man ofta har svårt att föreställa sig hur man skulle reagera/känna i en situation man inte tidigare varit i. Det är lätt att som friskt 20-åring säga att man vill dö när ens liv "inte är värt att leva", gärna exemplifierat som att man är 95 år och invalid, men hur vet man att man kommer att resonera så när man väl är i situationen? Ang. att besluta åt anhöriga är jag tveksam, eftersom jag anser att ett sådant beslut i många fall inte alls handlar om den döende anhörige utan om den kvarlevande som tar beslutet. Jämför hur många djurägare hanterar det svåra beslutet när det gäller husdjuret. Jag säger inte att det inte finns undantag i det enskilda fallet, men det känns som om ett accepterande av aktiv dödshjälp är ett steg för långt ut på "the slippery slope", särskilt som det i många av de fall som oftast tas upp som exempel ("när man är som en grönsak" osv) ju inte är så att den som blir tagen av daga är i stånd att besluta, utan det är läkares eller anhärigas sak att göra detta.
Ang. morfindropp och liknande anser jag mig kunna köpa elementet av hycklerig, då det i princip inte finns något alternativ (att låta en cancerpatient på sitt yttersta ligga och vrida sig i smärtor för att det vore "oetiskt" att ge morfin eftersom det skulle förkorta livet något lite känns inte vettigt, och det tror jag egentligen inte att dödshjälpsförespråkarna tycker heller, hur konsekvent det än vore). De flesta fall där man avslutar livsuppehållande behandling handlar dessutom om sådana saker som att inte sätta in HLR om patientens hjärta slutar slå av sig själv osv.
Jag håller med dig, det är lätt att snacka är kroppen är frisk och stark. När det kommer till kritan brukar många vara ganska förtjusta i det är med att leva.
Dessutom, vem ska (om man alls ska) skilja ut dem som ska få dödshjälp från den som inte får. Ska deprimerade doris få hjälp att dö trots att hennes depression med största sannolikhet går att bota? Ska cancersjuka cedrik få dödshjälp istället för dyr kemoterapi? Vem ska bestämma, i synnerhet i de fall där det tilltänkta dödsoffret inte kan tala själv? Ska arvingarna få bestämma, eller bara läkaren? En oeroende statlig organisation?
Det är farliga tassemarker att ge sig ut i imho.
Ja det tycker jag, förutsatt att det är individen själv i fråga som har sagt att han/hon vill dö och inte anhöriga, hur det blir med någon som ligger i koma/är hjärndöd/.. vet jag inte riktigt, men om man bara ligger där som något kolli utan någon som helst kontakt med verkligheten så borde det ju också vara ok.
Lite konstigt det där med hur vi behandlar djur relativt människor, om ett djur är allvarligt sjukt resonerar ju många att det nog är bäst att låta det somna in. Är det för att man inte bryr sig om djuret eller för att man vill dess eget bästa? Varför gäller inte samma sak människor? Ligger skillnaden i att människans liv är okränkbart och "finare" medans djurets inte är det?
Frågan är dock om man skall ha ett skydd mot alltför "spontana" beslut, typ äldre person ligger sjuk och säger att "nä, det vore nog bäst att få somna in", fast personen i fråga kanske kommer bli frisk två veckor senare... Eller om någon är riktigt deprimerad och bestämmer sig för att det nog är dags att avsluta livet även om personen i fråga kanske skulle ha en annan åsikt två dagar senare...
Jag håller med dig, det är lätt att snacka är kroppen är frisk och stark. När det kommer till kritan brukar många vara ganska förtjusta i det är med att leva.
Dessutom, vem ska (om man alls ska) skilja ut dem som ska få dödshjälp från den som inte får. Ska deprimerade doris få hjälp att dö trots att hennes depression med största sannolikhet går att bota? Ska cancersjuka cedrik få dödshjälp istället för dyr kemoterapi? Vem ska bestämma, i synnerhet i de fall där det tilltänkta dödsoffret inte kan tala själv? Ska arvingarna få bestämma, eller bara läkaren? En oeroende statlig organisation?
Det är farliga tassemarker att ge sig ut i imho.I fallet med djur är det ju de anhöriga, en haltande hund som har fått amputera ett ben kanske hellre hade valt att vara vid liv än att dö...
Är det inte kanske så att "jag vill dö" mest är ett ropp på hjälp och medlidande och inte så att man verkligen vill dö? Är inte allt liv "förprogrammerat" till att försöka överleva och klara sig mot alla odds sålänge det går?
Jag ska alltså försvara varför jag vill låta mäniskor leva. Vare sig de vill det eller inte.
Jag tror att VI tolkar andras vilja och TVINGAR dem känna skuld för att de belastar OSS. Tror ni att all de de exempel som nämns i tråden är personernas EGNA viljor eller tror ni att de vill dö ?
Jag tror att alla vill leva. Jag tror att vi vill leva trots de begränsningar personerna i era exempel har.
När det gäller sjuka människor som lider så har de rätt till sitt val även om jag själv kan ha andra åsikter.
När det gäller yrkespolitiker: Klart ja!
I fallet med djur är det ju de anhöriga, en haltande hund som har fått amputera ett ben kanske hellre hade valt att vara vid liv än att dö...
Är det inte kanske så att "jag vill dö" mest är ett ropp på hjälp och medlidande och inte så att man verkligen vill dö? Är inte allt liv "förprogrammerat" till att försöka överleva och klara sig mot alla odds sålänge det går?
Jag tror att de flesta har slängt ur sig "låt mig dö" nångång fast inte av någon dödslängtan direkt utan mer som ett rop på hjälp som du säger. Många hundar klarar sig f ö utmärkt på tre ben, det är inget skäl att avliva (fast amputeringen är dyrare än att köpa ny hund iofs...).
Jag tycker man ska vårda allt liv, kan bara sträcka mig till att acceptera passiv dödshjälp (dvs utebliven hlr vid hjärtstillestånd etc). Delvis för att ingen annan med säkerhet kan hävda att vi är säkra på att en sjuk person verkligen innerst inne vill dö - om vi inte har några telepater bland oss - men också för att aktiv dödshjälp skulle vara oerhört lätt att missbruka.
Jag ska alltså försvara varför jag vill låta mäniskor leva. Vare sig de vill det eller inte.
Jag tror att VI tolkar andras vilja och TVINGAR dem känna skuld för att de belastar OSS. Tror ni att all de de exempel som nämns i tråden är personernas EGNA viljor eller tror ni att de vill dö ?
Jag tror att alla vill leva. Jag tror att vi vill leva trots de begränsningar personerna i era exempel har.
Därför folk begår självmord?
I fallet med djur är det ju de anhöriga, en haltande hund som har fått amputera ett ben kanske hellre hade valt att vara vid liv än att dö...
Grejen är att det inte är så enkelt med djur heller. Jag har sett många exempel där man valt att låta ett älskat husdjur leva trots extremt dålig fysisk kondition, där det faktiskt varit frågan om det inte gränsat till djurplågeri. Ett husdjur har ju sällan tillgång till smärtstillande medel, handikapphjälpmedel etc. i samma utsträckning som en människa och kan ju som du påpekar inte själv tala om hur det vill ha det. Här blir beslutet ägarens, och handlar i många fall om ägarens och inte om djurets bästa. Jag tror inte att vi skulle vara så mycket bättre när det gällde att besluta åt sjuka anhöriga.
Precis, "aktiv" dödshjälp tror jag i princip finns i Sverige.
är man döende så hamnar man i palliativ vård där dom inte håller en vid liv längre utan bara lindrar smärtorna och de skyndar ofta på döden
är man döende så hamnar man i palliativ vård där dom inte håller en vid liv längre utan bara lindrar smärtorna och de skyndar ofta på döden
som jag skrev.
Dessutom har anhöriga ganska mycket att säga till om..
Därför folk begår självmord?
En helt annan fråga. Men självklart tror jag att hjälp och stöd i rätt form kan minska antalet självmord.
Frågan här gäller dödshjälp.
en tjej i min klass tog självmord igår tydligen....
förövrigt, varför ska man hjälpa folk dö? vill man dö kan man väl göra dét själv? vad gör de bättre om någon hjälper en? kul jobb..
Jepp, jag skulle nog kunna tänka mig det själv om man börjar känna sig såpass dålig att varje dag är en plåga.
En helt annan fråga. Men självklart tror jag att hjälp och stöd i rätt form kan minska antalet självmord.
Frågan här gäller dödshjälp.
Du skrev att alla vill leva. Det du skrev stämmer ju inte. Alla vill inte leva, en hel del vill dö när det blir för jobbigt att leva.
Rätten att få ta sitt eget liv är en sak, men ska man ha rätt att förpliktiga någon annan att ta ens liv om man inte klarar av det själv?
Rätten att få ta sitt eget liv är en sak, men ska man ha rätt att förpliktiga någon annan att ta ens liv om man inte klarar av det själv?
Nej, däremot skall andra ha rätt att frivilligt hjälpa en.
Självklart...
Det är en jävla skyldighet man har mot sina medmänniskor precis
lika självklart som att man hjälper en hund till en bra död om den behöver.
Sen hur allt det formella runt omking ska se ut kan man alltid
diskutera så länge utgångspunkten är att varje människa har rätt
att dö, även om man inte kan utföra det själv.
Du skrev att alla vill leva. Det du skrev stämmer ju inte. Alla vill inte leva, en hel del vill dö när det blir för jobbigt att leva.
Jag trodde jag var tydig i min åsikt. Det är inte rätt att staten ska döda personer. Det är heller inte rätt att mäniskor ska kunna döda sig själva bara för att de vill det.
I min värld finns hjälp och stöd. Din värld verkar kall och likgiltig för mig.
Jag trodde jag var tydig i min åsikt. Det är inte rätt att staten ska döda personer. Det är heller inte rätt att mäniskor ska kunna döda sig själva bara för att de vill det.
I min värld finns hjälp och stöd. Din värld verkar kall och likgiltig för mig.
Det är snarare så att det är du som är kall och likgiltig: du skiter fullständigt i en annan människas vilja och önskemål till förmån för din personliga dogmatiska moral. Jag vill erbjuda hjälp och stöd, det är du som inte vill det. Du vill hindra människor från att välja själva bara för deras val inte går ihop med din moral, även då din moral utsätter den för omänskligt lidande och misär. Jag är en god kristen, du är ond.
Allah är mycket besviken på dig Sverker.
På ett teoretiskt, eller kanske filosofiskt plan så anser jag att alla människor ska ha rätten att bestämma över sitt eget liv och således även beslutet att avsluta det om de så önskar.
Att gå från det till att faktiskt rent praktiskt genomföra det ser jag som svårt. Helt plötsligt står vi inför flera problem och gränsdragningar. Hur klar ska man vara för att avgöra om man vill dö och hur ska vi veta om personen ifråga är det? För det måste ju vara en önskan här och nu, inte en gissning författad för 30 år sedan, eller?
Det är min främsta anledning till att säga nej till aktiv dödshjälp i dagsläget.
Hollands bestämmelser:
The law permits euthanasia and physician assisted dying when each of the following conditions is fulfilled:
* the patient's suffering is unbearable with no prospect of improvement
* the patient's request for euthanasia must be voluntary and persist over time (the request can not be granted when under the influence of others, psychological illness or drugs)
* the patient must be fully aware of his/her condition, prospects and options
* there must be consultation with at least one other independent doctor who needs to confirm the conditions mentioned above
* the death must be carried out in a medically appropriate fashion by the doctor or patient, in which case the doctor must be present.
* the patient is at least 12 years old (patients between 12 and 16 years of age require the consent of their parents)
Jag tror jag skulle kunna ställa mig bakom det, bara processen för att fastställa att patientens önskan att dö faktiskt är helt genuin, bestående och opåtryckt, är tillräckligt rigorös.
Jag är nästan helt för dödshjälp. Den makten kräver jag att få ha över mitt eget liv om jag hamnar i en viss typ av situation.
Döden ska inte ses som något hemskt utan som en befrielse för den som upplever outhärdligt lidande. I mitt tycke har människor överlag en överdriven rädsla för döden. Man slutar bara existera inget mer med det.
Hur klar ska man vara för att avgöra om man vill dö och hur ska vi veta om personen ifråga är det? För det måste ju vara en önskan här och nu, inte en gissning författad för 30 år sedan, eller?
Det är min främsta anledning till att säga nej till aktiv dödshjälp i dagsläget.
Precis... däri ligger min klyvning oxå.
I mitt tycke har människor överlag en överdriven rädsla för döden. Man slutar bara existera inget mer med det.
Vill du gifta dig med mig? :)
Ulf A Big
2006-10-01, 21:01
Vill du gifta dig med mig? :)
Hur gammal är du?
Hur gammal är du?
Hur så?
SWETiger
2006-10-01, 22:10
Jag är nästan helt för dödshjälp. Den makten kräver jag att få ha över mitt eget liv om jag hamnar i en viss typ av situation.
Döden ska inte ses som något hemskt utan som en befrielse för den som upplever outhärdligt lidande. I mitt tycke har människor överlag en överdriven rädsla för döden. Man slutar bara existera inget mer med det.
Precis... däri ligger min klyvning oxå.
I mitt tycke har människor överlag en överdrivet negativ inställning till lidande. Det är bara frågan om världsliga ting som nervimpulser. *rolleyes*
I mitt tycke har människor överlag en överdrivet negativ inställning till lidande. Det är bara frågan om världsliga ting som nervimpulser. *rolleyes*
Hell yeah! Samma sak med lycka - Bara massa endorfiner som lurar en.
Maxlyft i knäböj så att man får näsblod därimot, det är en ytterst jordnära upplevelse som faktiskt resultarar i något faktiskt fysiskt (blodet då rå´).
Sverker: Är du så trångsynt för att du fastnat med gudskikaren bakochfram?
Daniiiel
2006-10-01, 23:33
Ja det tycker jag, förutsatt att det är individen själv i fråga som har sagt att han/hon vill dö och inte anhöriga, hur det blir med någon som ligger i koma/är hjärndöd/.. vet jag inte riktigt, men om man bara ligger där som något kolli utan någon som helst kontakt med verkligheten så borde det ju också vara ok.
Lite konstigt det där med hur vi behandlar djur relativt människor, om ett djur är allvarligt sjukt resonerar ju många att det nog är bäst att låta det somna in. Är det för att man inte bryr sig om djuret eller för att man vill dess eget bästa? Varför gäller inte samma sak människor? Ligger skillnaden i att människans liv är okränkbart och "finare" medans djurets inte är det?
Frågan är dock om man skall ha ett skydd mot alltför "spontana" beslut, typ äldre person ligger sjuk och säger att "nä, det vore nog bäst att få somna in", fast personen i fråga kanske kommer bli frisk två veckor senare... Eller om någon är riktigt deprimerad och bestämmer sig för att det nog är dags att avsluta livet även om personen i fråga kanske skulle ha en annan åsikt två dagar senare...
Klart som fan att vi anser oss större än djuren, skulle du ta livet av dig eller döda 100 rådjur?
Skulle du ta livet av dig eller döda 100 människor?
Rådjuren skulle du nog inte tveka att döda men om du istället ska döda 100 människor hade du nog övervägt ditt eget liv istället.
Jag hade dödat tre miljarder människor istället för att ta mitt eget liv. :)
Rådjuren skulle du nog inte tveka att döda men om du istället ska döda 100 människor hade du nog övervägt ditt eget liv istället.
Du bör vara försiktig med att tala om hur andra människor skulle agera i given situation.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.