Visa fullständig version : puls vs anfåddhet och kondition?
Jag har alltid trott att en hög puls medför att man blir anfådd.
Så att om jag ligger på 150 i puls (ex) så kommer det alltid medföra ungefär samma form av anfåddhet eller "ansträngning". Sen med bättre kondition så tar det längre tid innan jag uppnår 150 i puls.
Men nu när jag springer så kan jag ligga på 150 och känner mig knappt anfådd eller ansträngd alls. När jag för typ ett år sedan flåsade järnet på 145 i puls.
Jag vet att pulsen är en indikation på hur hjärtat slår men tänkte att det borde finnas ett ganska rakt samband mellan det och hur jobbigt man upplever ngt. Men nu börjar fundera på om det alls är så. Kan det vara så att jag har fått större lungkapacitet och det gör att jag får in mer luft och upplever övningen som mindre ansträngande?
Är jag väldigt rörig i mitt resonemang? Sorry i så fall.
Frågan är lite hur hjärta, lungakapacitet, kondition, puls och flås hänger ihop eller kanske inte.
Lungkapacitet är omöjligt att träna upp. Lungorna är som bäst när du är runt 20 och efter det så blir dem bara sämre och sämre. Denna process går MYCKET snabbare hos många som röker. Begränsad lungkapacitet hos en frisk person är dock aldrig ett hinder vid konditionskrävande arbeten, förutsatt att man inte är elitskidåkare eller liknande.
När man får bättre kondition så ökar syreupptagningsförmågan i musklerna tillsammans med att man får en ökad slagvolym i hjärtat. Om man tränar anaerobt så får man också en ökad laktostolerans.
Pulsen är oftast den samma hos en vältränad och normaltränad person vid en viss nivå. Skillnaden är att den vältränade har en större slagvolym vilket leder till mer blod->syre till musklerna.
Andfåddhet kommer först när det uppstår en syrebrist i blodet. Om ditt hjärta pumpar runt mer blod/min så kommer du också att passera mer blod/min i dina lungor för att ta upp syre. Dina muskler är också mer effektiva på att ta till sig syre och ge ifrån sig koldioxid och detta leder till ett mer effektivt gasutbyte.
Din minskade andfåddheten borde beror på just mer effektivt gasutbyte i ett andetag.
vilken bra beskrivning. Tror jag fattar det mesta. Men jag trodde jag kunde träna upp lungorna men det är alltså inte så?
tack
Som Guddi i princip var inne på så är det nästan aldrig lungorna som behöver tränas, de är nästan alltid den starkaste länken i kedjan, både hos otränade och tränade.
förstod det nu, var väl mina förvirrade tankar innan
men man säger ju också att vältränade personer har bra lungkapacitet eller är det bara fel?
Eller är det så att dom som blir bäst på konditionssporter har stora lungor från födseln typ Gunde Svan. Har för mig att man sa att han hade stor lungkapacitet.
Den totala lungvolymen kan öka väldigt lite om man utsätter den för väldigt hård träning, men den är tydligt begränsad och väldigt liten. Detta pga av att det helt enkelt inte finns plats för lungorna att växa.
Blodet är i stort sett alltid mättat på syra när det lämnar lungorna och således spelar lungstorleken ingen roll. Bara hos elitidrottare som håller på med uthållighetssporter kan man se att mättnaden ibland sjunker ner mot 90-95%. Här kan man tänka sig att lungstorleken har en betydelse.
Man kan få en bättre ventilation av lungan genom träning. Dvs man får en minskad mängd luft kvar i lungan när man andas ut. Träning leder till, som du redan konstaterat att man andas lungnare och med djupare andetag. Det leder till att man får en bättre ventilation nere i lungblåsorna där man tar upp syret.
Så visst kan man träna upp ett mer effektivt användande av lungorna, men den kapaciteten som du är född med kan du inte påverka i någon ordentlig bemärkelse och även om man inte utvecklar en optimal andningsteknik så måste man komma upp till en väldigt hög elitnivå innan det har någon påverkan.
Att skidåkare många gånger har hög lungkapacitet beror snarare på genetik än på träning.
ugly_kid
2006-07-21, 12:55
jag tror att det finns ett samband mellan puls och ansträngning och att du vid 150slag/min alltid kommer uppfatta det ungefär lika jobbigt. men att det tar lite längre tid att komma upp till den pulsen när du blivit mer vältränad och att du kan hålla högre fart vid den pulsen.
Har man däremot nyligen börjat träna så tror jag inte det funkar likadant eftersom man även då ökar kapillärerna i jobbande muskler och så vidare så och kommer att känna det lättare på grund av det.
Guddi - tack, du har verkligen bra förklaringar. Men när jag gjorde ett test för några månader sen fick jag ett värde som var 4,3 Vo ngt tror jag(?). Är det min syreupptagningsförmåga?
Vad betyder det då och går den att förbättra menar du?
ugly - men det där stämmer inte. När jag tidigare kom upp i 150 slag kändes det som om jag skulle dö och flämtade som en gris. Nu när jag ligger där känns det som om jag kan forsätta så väldigt väldigt länge. Det känns bara lätt ansträngande.
Det var just det som fick mig att börja fundera i dom här banorna. Jag trodde ju det med.
ugly_kid
2006-07-21, 13:45
ok, jag vet inte om det stämmer då men vi fick lära oss på träningsläran i skolan att för någon med maxpuls på 200 så kommer 16 på borgskalan att innebära ungefär 160 i puls och så vidare hur tränad man än är.
läs även mer här
http://fysiskaktivitet.blogg.se/270206171734_borgskalan__att_skatta_intensite.html
jag tror att det finns ett samband mellan puls och ansträngning och att du vid 150slag/min alltid kommer uppfatta det ungefär lika jobbigt. men att det tar lite längre tid att komma upp till den pulsen när du blivit mer vältränad och att du kan hålla högre fart vid den pulsen.
Har man däremot nyligen börjat träna så tror jag inte det funkar likadant eftersom man även då ökar kapillärerna i jobbande muskler och så vidare så och kommer att känna det lättare på grund av det.
ok, jag vet inte om det stämmer då men vi fick lära oss på träningsläran i skolan att för någon med maxpuls på 200 så kommer 16 på borgskalan att innebära ungefär 160 i puls och så vidare hur tränad man än är.
läs även mer här
http://fysiskaktivitet.blogg.se/2702...intensite.html
Det finns ett samband mellan puls och ansträngning absolut, men det är inte helt linjärt. Dvs du kommer inte att uppfatta ansträngningen likadant om du är otränad jämfört med när du är tränad. Bland annat så får bildas mjölksyra tidigare hos otränade personer än hos tränade personer även om de båda kör på samma % av sin maximala syreupptagningsförmåga.
Det är tvärt om när det gäller hur snabbt man kommer upp i puls. Vältränade personer kommer snabbare till en så kallad steady-rate i sin puls när de anstränger sig.
angående borgs skala
http://www.thieme-connect.com/ejournals/abstract/sportsmed/doi/10.1055/s-2004-819939
Enjoy266
2008-07-28, 13:58
Guddi du är den mest okunnigaste person jag läst igenom. Du använder avancerad svenska för att göra din text mera intelligent. Jag kan säga direkt till Cila " Ja du kan träna upp din lungkapacitet" Att lungorna blir sämre ju äldre du blir , ja , men är du aktiv inom gym och hälsa och dricker mycket te som innehåller antidoxidanter som skyddar cellernas vävnader så de inte bryter ner så lätt " det är därför vi åldras" brist på det. Jag själv hade lungkapacitet på 3 liter när jag var 20 år och vägde 70 kg. Nu är den på 6 liter och jag väger 100 kg . Att det har med genetiska förusättningar är för det mesta skit snack. Jag kan ge er så många studier ni vill att genetiskt förrutsättningar handlar mera om hur snabbt din kropp bygger muskler och hur högämnesomsättning den har " det är de vi kroppsbyggare menar när vi talar om genetik. Minskad mängd luft kvar i lungorna??? Alltså Gardi , det ska inte vara kvar någon koldioxid i dina lungor efter du andas ut , om det finns det så andas man oftast fel. Skriver det här för man blir så arg när folk tror dom vet vad de talar om när de inte vet det = /.
Logiskt exempel. En kille på 70 kg som är 24 år och har en lugnkapacitet på 3 liter och behöver syre till muskeln och kväve "även BCAA syror för att ta 120 kg ibänk. Han klarar det. 3 år senare väger den här killen 100 kg och enligt gardi har han samma lungkapacitet på 3 liter enligt hans påstående över att inte går att träna upp lungorna. Om den här personen inte hade ökat i lungkapacitet hade inte tillräckligt med syre kommit till musklerna och han hade inte klarar sitt mål på 200 kg i bänk. Han hade varit kvar på 120 kg.
Ops! var källkritiska ;)
MVh johan
Guddi du är den mest okunnigaste person jag läst igenom.
Bäst för dig att du idrottsmedicinsk forskare på mycket hög nivå. Eftersom det är vad Guddi är
Minskad mängd luft kvar i lungorna??? Alltså Gardi , det ska inte vara kvar någon koldioxid i dina lungor efter du andas ut , om det finns det så andas man oftast fel. Skriver det här för man blir så arg när folk tror dom vet vad de talar om när de inte vet det = /.
Intressant. Du råkar inte ha en källa på det, eftersom det är en världsnyhet...
King Grub
2008-07-28, 14:26
Ops! var källkritiska ;)
Jag är kritisk mot dig som källa. Du pratar skit.
Någon som inte kan stava till förkortningen OBS bör man inte lyssna till.
MasterChief
2008-07-28, 14:33
Guddi du är den mest okunnigaste person jag läst igenom. Du använder avancerad svenska för att göra din text mera intelligent.
Tack, du gav dagens skratt. :D :D
Jesus amalia
Guddi du är den mest okunnigaste person jag läst igenom. Du använder avancerad svenska för att göra din text mera intelligent.
Medans din, ehm, inte så avancerade svenska får dig att verka mindre intelligent. :thumbup:
De tyngsta namnen kommer fram och sågar direkt :D
MasterChief
2008-07-28, 14:44
De tyngsta namnen kommer fram och sågar direkt :D
Jag tycker enjoy666 inlägg "i sig" kan vara värt att diskutera. Lungvolymen kan ökas (tex med "Glossopharyngeal breathing" som används i apnea) och det är givetvis spännande att fundera vilka effekter det kan ha. När det gäller konditionsidrott är dock lungorna brutalt överdimensionerade och det är alltid hjärtat som är den svaga länken. Att lägga tid på att öka lungvolymen är nog helt bortkastat. Jag tror jag aldrig läst om någon seriös toppidrottsman som ägnat sig åt speciell lungträning.
Däremot tycker jag det är fascinerande när någon noname som enjoy6666696 bumpar en två år gammal tråd och är oförskämd mot en av kolos absolut kunnigaste och värdefullaste medlem. Hur kan man vara så...dum?
Lungkapacitet är omöjligt att träna upp. Lungorna är som bäst när du är runt 20 och efter det så blir dem bara sämre och sämre. Denna process går MYCKET snabbare hos många som röker.
På tal om det,
Fråga 1:
Vad händer när man slutar röka? Har man för evigt förlorat det man förlorade på grund av att man rökte eller 'byggs det tillbaka' något?
Fråga 2:
Barn som växer upp i 'dålig' miljö' typ vid en vägkorsning skall (enligt vad jag läst någonstans) få sämre lungor än om de växt upp i 'bra' miljö. Om det är så, är det så att säga gjort som det gjorts för resten av livet eller finns det en chans att om barnet som bor vi den hårt trafikerade vägkorsningen till säg 4 års ålder och sedan flyttar till en bättre miljö, att lungorna återfår sin 'tänkta' kapacitet?
Det här borde upp på urban dictionary under rubriken "pwnd". Det var väntat att någon medlem skulle sätta honom på plats men inte att alla skulle göra det samtidigt :D.
Bra bump dock för jag lärde mig en del. :thumbup:
Lungkapacitet är omöjligt att träna upp. Lungorna är som bäst när du är runt 20 och efter det så blir dem bara sämre och sämre. Denna process går MYCKET snabbare hos många som röker. Begränsad lungkapacitet hos en frisk person är dock aldrig ett hinder vid konditionskrävande arbeten, förutsatt att man inte är elitskidåkare eller liknande.
När man får bättre kondition så ökar syreupptagningsförmågan i musklerna tillsammans med att man får en ökad slagvolym i hjärtat. Om man tränar anaerobt så får man också en ökad laktostolerans.
Pulsen är oftast den samma hos en vältränad och normaltränad person vid en viss nivå. Skillnaden är att den vältränade har en större slagvolym vilket leder till mer blod->syre till musklerna.
Andfåddhet kommer först när det uppstår en syrebrist i blodet. Om ditt hjärta pumpar runt mer blod/min så kommer du också att passera mer blod/min i dina lungor för att ta upp syre. Dina muskler är också mer effektiva på att ta till sig syre och ge ifrån sig koldioxid och detta leder till ett mer effektivt gasutbyte.
Din minskade andfåddheten borde beror på just mer effektivt gasutbyte i ett andetag.
Extremt lärorikt inlägg! (Kul mellanspel av enjoy6***)
Du pratar om syreupptagningsförmåga i musklerna och slagvolym.
Hur är det med röda blodkroppar i blodet? Vilken påverkan har de på konditionen? Kan de endast tränas upp i syrefattiga miljöer?
Syreupptagningsförmågan i musklerna, ökar den specifikt för de musklerna man använder i en speciell idrott? Är det därför bra löpare inte behöver vara bra cyklister?
Vilka av variablerna når man tidigast taket på, slagvolym eller syreupptagning? Hur länge kan man utveckla konditionen;
Där är många cyklister i cykelklubben som är över 35 som anser sig bli bättre för varje år. Är det rimligt?
Många löpare,främst långdistans, verkar peaka mellan 30-40(50) och inte mellan 20-30. Det går lite stick i stäv med vad jag har hört, man har bäst träningsförutsättningar vid ung ålder.
Innebär det att konditionen går att utveckla läääänge?
Förövrigt så läste jag ett inlägg där det påstods att King Grub postat ett abstract från en undersökning som visar att 2 konditionspass i veckan kan ge samma utveckling som 5 konditionspass, förutsatt att intensiteten bibehålls.
Jag har sökt med ljus och lykta efter det inlägget och den studien, någon som har länk?
Mvh
Fredrik
http://www.spirometrie.info/img/curves/vitalcapacity.png
Så här ser en typisk "lungkurva" ut.
Det man ser först representerar normal andning (kallad tidalvolym, Vt), man använder sig endast av en liten del av lungans kapacitet och andas lugnt.
Sen gör personen en maximal inandning och använder sig av vad som kallas den respiratoriska reservvolymen (IRV)
Personen gör sedan en maximal utandning och andas ut IRV+Vt och det man kallar för exspiratorisk reservvolym (ERV).
Vt+IRV+ERV=vitalkapacitet (VC), detta är den volym som man maximalt kan använda sig av, för vanliga människor skulle man kunna säga lungkapacitet men det stämmer inte då där finns luft kvar i lungorna som man inte kan andas ut kallad residualvolym (RV).
Jag tycker enjoy666 inlägg "i sig" kan vara värt att diskutera. Lungvolymen kan ökas (tex med "Glossopharyngeal breathing" som används i apnea) och det är givetvis spännande att fundera vilka effekter det kan ha. När det gäller konditionsidrott är dock lungorna brutalt överdimensionerade och det är alltid hjärtat som är den svaga länken. Att lägga tid på att öka lungvolymen är nog helt bortkastat. Jag tror jag aldrig läst om någon seriös toppidrottsman som ägnat sig åt speciell lungträning.Genom träning av andningsmuskulaturen kan man få en liten ökning på ERV men den är försumbar om man inte har något sjukdomstillstånd eller tävlar på elitnivå i någon konditionsidrott och har oturen att vara född med en liten lungkapacitet. Det finns däremot en del positiva resultat i studier där man tränat inandningsmuskulaturen och sen använt sig av tester som varit mer lika lagsporter, dvs intermittenta sprinter. Här verkar det som att starkare inandningsmuskulatur leder till att man känner sig mindre ansträngd och orkar längre.
Enda sättet att öka sin totala lungkapacitet är genom att förstöra sina lungblåsor. Detta leder till att man får en ökad RV, dvs luft man inte kan andas ut i lungorna. Detta fenomen ser man hos KOL patienter som många gånger har en total lungkapacitet på 8-10liter men de kan bara använda sig av väldigt lite av det.
På tal om det,
Fråga 1:Vad händer när man slutar röka? Har man för evigt förlorat det man förlorade på grund av att man rökte eller 'byggs det tillbaka' något?
Fråga 2:Barn som växer upp i 'dålig' miljö' typ vid en vägkorsning skall (enligt vad jag läst någonstans) få sämre lungor än om de växt upp i 'bra' miljö. Om det är så, är det så att säga gjort som det gjorts för resten av livet eller finns det en chans att om barnet som bor vi den hårt trafikerade vägkorsningen till säg 4 års ålder och sedan flyttar till en bättre miljö, att lungorna återfår sin 'tänkta' kapacitet?Har man väl förstört en lungblåsa så kommer den inte att läka igen, detta gäller oavsett hur skadan kommit till. Inte de roligaste nyheterna om man precis fått diagnosen KOL och hoppas på att man ska bli bra igen när man slutar röka, faktum är att de långsamt kommer att fortsätta att bli sämre med åldern oavsett om de slutar röka eller inte. Enda skillnaden är att man blir sämre mycket fortare om man fortsätter röka.
Så svaret på båda dina frågor är nej, eller det kommer inte att återgå till sin ”tänkta” kapacitet. Just det med partiklar i luften som förstör lungorna är det man är orolig för i Peking nu inför OS.
Hur är det med röda blodkroppar i blodet? Vilken påverkan har de på konditionen? Kan de endast tränas upp i syrefattiga miljöer? Mängden röda blodkroppar ökar med träning, precis som totala plasmavolymen. Dock sker den störa ökningen i volym genom en ökning av plasma. Vill man få flera röda blodkroppar är det höghöjdsträning, bloddoping eller EPO som gäller.
Syreupptagningsförmågan i musklerna, ökar den specifikt för de musklerna man använder i en speciell idrott? Är det därför bra löpare inte behöver vara bra cyklister? Den är specifik ja.
Vilka av variablerna når man tidigast taket på, slagvolym eller syreupptagning? Hur länge kan man utveckla konditionen; Det beror på idrotten och hur många muskler man använder sig av. I de flesta idrotter anser man att det är den lokala syreupptagningen som sätter stopp. Undantaget möjligen idrotter där man använder många stora muskler likt skidor eller rodd. Personer som sysslar med dessa sporter har oftast högre syreupptagning än tex löpare.
Där är många cyklister i cykelklubben som är över 35 som anser sig bli bättre för varje år. Är det rimligt?
Många löpare, främst långdistans, verkar peaka mellan 30-40(50) och inte mellan 20-30. Det går lite stick i stäv med vad jag har hört, man har bäst träningsförutsättningar vid ung ålder.
Innebär det att konditionen går att utveckla läääänge? Absolut. När det gäller elitnivå så spelar ekonomi större roll än själva syreupptagningsförmågan. Med ekonomi menas en förmåga att göra mycket arbete med så lite ansträngning som möjligt. Man har tex kunnat mäta att Zersenay Tadese (löpare) använder sig av ungefär 25 % mindre syre när han springer en kilometer jämfört med spanska elitlöpare.
Så även om man har sin bästa syreupptagningsförmåga när man är 25-30år så kommer man att kunna förbättra sin ekonomi under flera år till och det har större inverkan. Möjligen är det en av orsakerna till att många löpare börjar springa längre sträckor allt eftersom de blir äldre, ju längre sträcka desto större inverkan har löpekonomin.
Du får ursäkta att jag svara med löpexempel hela tiden men jag är helt enkelt väldigt dåligt insatt i cykling :)
Bäst för dig att du idrottsmedicinsk forskare på mycket hög nivå. Eftersom det är vad Guddi är Nu tar du i :em: Jag är utbildad sjukgymnast och har läst en hel del fysiologi på egen hand, mer än så är det inte....
Nu tar du i :em: Jag är utbildad sjukgymnast och har läst en hel del fysiologi på egen hand, mer än så är det inte....
Blygsamhet klär dig!
Bumpar denna tråden (igen). Skojig filur den där enjoy666...
Är det lättare för vältränade personer att ha en steady-statepuls som är högre än någon som är otränad?
Jepp, när man är vältränad så kan man arbetar på en större andel av sitt VO2max utan att bygga upp mjölksyra.
Kan mediciner som höjer vilopulsen påverka detta?
Tycker själv att jag verkar kunna hålla en hög puls och ändå vara i steady-state, ungefär 80% av maxpuls skulle jag gissa att jag kan hålla i en timme på en bra dag, vilket jag tycker låter högt. Vetifan om jag anser mig ha bra kondition då jag inte fokuserar på konditionsträning direkt men funderar på om min medicinering höjer pulsen några extra snäpp även när jag är ansträngd. Men samtidigt tycker jag att hur snabbt hjärtat slår borde vara en indikation på hur mycket syre kroppen vill ha för stunden, oavsett orsak (bieffekt från medicin eller kropp som jobbar).
Tycker själv att jag verkar kunna hålla en hög puls och ändå vara i steady-state, ungefär 80% av maxpuls skulle jag gissa att jag kan hålla i en timme på en bra dag, vilket jag tycker låter högt. Vetifan om jag anser mig ha bra kondition då jag inte fokuserar på konditionsträning direkt...
Undrar jag med. Jag som inte är någon gud inom konditionsidrott tycker att jag har förmågan att ligga på en hög puls utan att drabbas av mjölksyra. Ett exempel från träningsdagboken: löpning ca 53 min, snittpuls 182 bpm/91%.
Jag har en, enligt mig, väldigt hög vilopuls trots att jag är långt ifrån otränad. Jag tror inte jag har sett noteringar på under 75 bpm hos mig själv.
Om jag sen jämför mina pulsnivåer under ansträngning med en person med vilopuls på 45 bpm så tycker jag att 80-85% av max är behagligt medan den personen får jobba ganska hårt och ligger betydligt närmare mjölksyra än jag.
Det finns väl inget negativt samband mellan hur vältränad man är och hur hög steady state man kan hålla?
Jag gör inte anspråk på att kunna någonting som helst om den vetenskapliga förklaringen, men jag kan tillföra några synpunkter/erfarenheter av det subjektiva slaget.
Jag håller inte heller med Ugly Kid, och inte heller om att pulsnivån och den upplevda ansträngningsnivån bara förändras helt i takt med att konditionen förändras/förbättras.
För mig som tränar mycket kondition med pulsmätare kan jag nämligen säga att en viss puls inte alls måste motsvara en viss upplevd ansträngningsnivå. Det handlar i stället mycket om dagsform.
Visserligen brukar onormalt hög puls vid visst arbete betyda formsvacka eller krasslighet för mig, men det finns inte ett exakt samband. Vissa dagar när det flyter på bra och formen känns på topp kan jag också prestera mycket hårdare än annars utan att det känns jobbigare. Men om jag i efterhand jämför pulsnivån har jag inte sällan också haft högre puls de passen än annars. Det tyder på att "bättre form" också kan betyda "bättre förmåga att ta ut sig" och inte bara "att kunna hålla viss puls trots hårdare arbete".
Andfåddhet och puls hänger inte heller samman. Vid hård, stadig ansträngning är jag normalt sett mindre andfådd än vid intervallträning även om nivån på intervallerna inte övesrtiger den stadiga ansträngningen. Pulsen brukar dock bli högre när jag anstränger mig hårt under en längre tid än när man får hämta andan då och då.
Om jag springer ett långpass i jämn fart och ansträngning kan jag normalt sett se att pulsen stiger med vissa intervall, särskilt efter två timmar (kan det bero på uttorkning kanske?). Visserligen ökar också den upplevda ansträngningen, men intwe alls i helt samma takt.
En vältränad konditionsidrottare kan ligga på ungefär 90 % av sin VO2max under ett lopp. Det motsvara ungefär 95% av maxpulsen men kan variera något från person till person då vissa når maxpuls innan de har nått VO2max.
Man kan om man vill räkna på relativ arbetsbelastning vilket är ett något bättre värde än maxpuls. Det räknar man ut genom att ta arbetspuls minus vilopuls och sen dividera det med maxpuls minus vilopuls.
Lars Brinkhoff
2008-11-03, 20:08
Tycker själv att jag verkar kunna hålla en hög puls och ändå vara i steady-state, ungefär 80% av maxpuls skulle jag gissa att jag kan hålla i en timme på en bra dag, vilket jag tycker låter högt.
Jag tycker inte det låter högt. Snarare vanligt joggtempo för många motionärer.
Undrar jag med. Jag som inte är någon gud inom konditionsidrott tycker att jag har förmågan att ligga på en hög puls utan att drabbas av mjölksyra. Ett exempel från träningsdagboken: löpning ca 53 min, snittpuls 182 bpm/91%.
Det tycker jag låter som en ordentlig ansträngning. Som under tävlingsförhållanden, men annars inte onormalt högt.
machine gun
2008-11-03, 22:33
Jag tycker inte det låter högt. Snarare vanligt joggtempo för många motionärer.
Precis. Jag har använt mig själv som exempel i någon tidigare pulsdiskussion. Jag låg på drygt 80 % av max (i snitt) under Berlin marathon i år och det var ganska behagligt tempo som var lååångt från mjölksyra och då är jag ändå en högst medioker löpare. Vid 90 % däremot brukar det börja bli riktigt jobbigt...
Det tycker jag låter som en ordentlig ansträngning. Som under tävlingsförhållanden, men annars inte onormalt högt.
Kan man säga nåt om hur lika eller olika folk upplever samma grad av maxpuls?
Av min, förvisso lilla, erfarenhet har jag förstått att jag i förhållande till de jag jämfört med har möjlighet att ligga högre procentuellt sett i pulsintervallet utan att krokna. Och då har jag jämfört med folk som utan problem slår mig med 5-15 min på milen, dvs folk med betydligt bättre kondition än jag.
Men samtidigt tycker jag att hur snabbt hjärtat slår borde vara en indikation på hur mycket syre kroppen vill ha för stunden, oavsett orsak (bieffekt från medicin eller kropp som jobbar).
Med reservation för fel: Vissa mediciner kan ge väldigt hög puls vid ansträngning (även lätt sådan; brukar märkas i vardagen t.ex. genom att man får hjärtklappning av att gå i trappor etc.). Vid tillräckligt hög puls kommer hjärtat att tömma sämre vid varje slag (allt blod hinner helt enkelt inte ut), d.v.s. slagvolymen minskar. Det här kan leda till att syresättningen inte blir så bra, vilket kroppen svarar på genom att öka andningen (d.v.s. försöka få in mer syre). Eftersom det inte är mängden syre in som är problemet, hjälper detta dock inte.
Frågan har säkert blivit ställd förut, men jag slår till.
Med någorlunda bra kondition är det kanske lättare att bygga muskler snabbare? Eller effektivare? När man styrketränar alltså. Nu menar jag inte DM/EM/VM-kondition, utan kanske springa 1-2km utan att behöva vila, sådan kondition. Låter väl förståerligt att det skulle vara nyttigare för kroppen att vara uppvärmd och ha bra kondition när man styrketränar även.
Kan man säga nåt om hur lika eller olika folk upplever samma grad av maxpuls?
Av min, förvisso lilla, erfarenhet har jag förstått att jag i förhållande till de jag jämfört med har möjlighet att ligga högre procentuellt sett i pulsintervallet utan att krokna. Och då har jag jämfört med folk som utan problem slår mig med 5-15 min på milen, dvs folk med betydligt bättre kondition än jag.Använd dig av relativ belastning så kommer du få ett bättre värde. Du har en hög vilopuls och det påverkar givetvis din förmåga att öka mängden utpumpat blod när du tränar.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.