Visa fullständig version : fork av "Hur stor är min chans att få en date?"
ali: varför är veganämnet en så stark grej för dig?
Kan du inte diskutera med tjejer om dom inte är veganer eller?
Du kan ju prata med folk här på forumet så jag ser inte vad problemet är.Jo det kan jag väl, "men jag har ju ingen anledning", typ.
Vet inte varför det är en så stor grej, jag antar att det var så att eftersom jag blev vegetarian när jag var typ 8år gammal så dök väl frågan upp hur jag skulle göra om en tjej åt kött, kunde jag pussa på henne då? Tankarna valde väl på ett tag och jag bestämde mig för att nej, det kunde jag ju inte, det vore äckligt, och tja, sedan har det väl blivit en fixide/tvång/.. Jag har övervägt att skita i det men tja.
Sedan är det väl så att jag inte känner något behov av det, men det intalar jag mig ju att det beror på att jag bara inte känner någon osv, men om man ser till de flesta grabbar så verkar ju behoven vara mycket större, eller så bryr de sig bara inte, eller något. Men det är ju rätt värdelöst att gå o vänta på en vegan. Finns ju säkert dessutom människor man kan omvända. Men ÄVEN om jag skulle acceptera att någon har haft kött i sin mun, hon hade borstat tänderna osv (för det är väl mest det det handlar om..) så utifall att det blev något mer utav det så är jag ju så sär att jag inte vill laga mat i säg en stekpanna som det har varit kött i, eller ens en ugn egentligen, eller äta med någons bestick som det har ätits kött med (men det kan jag väl överleva om jag måste.)
Så tja.. det är smidigare.
Och som sagt, sedan är det nog till stor del ett försvar för att jag är en fegis o inte vet vad jag ger mig in på och inte vågar osv. Jag har ju skrivit ex antal lappar som jag har tänkt att jag kunde lämna istället för att gå o snacka med någon då det är livsfarligt, men se det blir aldrig av att jag lämnar dem heller. Inte för jag vet vad det skulle leda till heller, rätt sär att få en papperslapp av någon.Inte ofta man raggar på folk man festar med, iaf inte jag. Vet inte riktigt v art jag träffar mina ragg. Oskis va ju på först på koloträffen och sedan på divirsegym.
Exet där innan va genom en klasskompis.
Där innan också genom en kompis och innan där va det en klasskompis.Skola/jobb är väl bra, då träffar man ju o lär känna folk utan att det är så pressat, men nu har jag ju inget av det. På gymmet går jag ju inte bara fram o snackar med random person, så det hjälper ju inte. Jag antar att man bara kan åka upp på stan o gå o sätta sig bredvid någon på ett torg eller i en park och börja snacka men jag är ju för feg o osäker på mig själv för sådant.aliquis, varför är du vegan? Är det pga att du tycker att djur är äckliga å får bajs på sig ute i hagen = Ohygieniskt eller är det pga att du tycker synd om djuren?
( varför jag drog upp det hela med hygien är pga att jag läst att du har / har haft rejäla issues med just hygien. )Från första början vet jag inte, jag var ju så ung som sagt, jag vet att jag inte gillade blodet, som min mamma kallade för köttsaften ;/, för det var ju inte alls blod! Och att man såg ådrorna på lövbiffen. Jag visste ju var kött kom ifrån men jag tror att det primärt var att jag tyckte det kändes äckligt att sitta och äta någon annans kropp, även om jag kanske hade tankar på att det var taskigt också. Jag vet inte om min mamma kanske minns hur jag resonerade.
Jag har inget som helst behov av att äta någons kropp och äcklas av det, och jag tycker det är skittaskigt att föda upp djur till ett totalt värdelöst liv och därefter ta livet av dem när det finns annat vi kan äta. Jag tycker att kött från vilt åtminstone är schysstare än "fabriksproducerat" eftersom djuren åtminstone hade ett liv tills det var dags för slutet.
Vad gäller hygienbiten så var väl även det en rädsla för "kött", jag skaffade egen kastrull o stekpanna, tillslut egen ugn, började göra all mat i micron, och så det där andra som du tänker på men det ser jag ingen mening med att dra upp här.
Jag vet inte riktigt när jag lade ner ägg och mjölk, jag vägrade äta äggen hemifrån eftersom det kunde vara kycklingar i dem, men jag åt köpeägg (taskigare mot hönsen dock..), på samhällskunskapen fick vi se någon film om specialtränade kineser som sorterade kycklingar efter kön. En stor plåt med säg 100 kycklingar drogs fram, placerades mellan två(?) kineser som började lyfta upp dem en o en och kollade vad det var för kön, därefter kastades de iväg antingen åt vänster eller höger, landade på en lutande plåt och rullade ner på ett rullband. Honkycklingarna åkte vidare och föddes upp till burhöns, tuppkycklingarna åkte åt andra hållet och slutade i en kvarn...
En alternativ metod är plastsäckar där de kvävs ihjäl istället.
Jag vet inte om jag åt ägg tills det tillfället eller inte, men sedan dess åt jag garanterat inte ägg längre. (Jag hade eventuellt redan slutat eftersom det inte känns så aptitligt att äta något som kommer ur arslet på en höna.)
Mjölk ville jag länge sluta med men min mamma hotade med att då skulle hon minsann ta mig till sjukhuset osv, och vid ett tillfälle hade de tagit mig till något jävla hem där jag skulle vara av någon anledning, antagligen för att jag var rädd för saker o ting eller något, vafan vet jag. Men tillslut rörde det sig om choklad i mängderna 1-2 matskedar för att få ner mackorna, och lite sojamjölk till pannkakor osv, så tillslut försvann mjölken också. Och jag äcklades av den hela tiden och jag är väl medveten om att man föder upp kalvar för att korna skall ge mjölk, och jag vet hur livet slutar för tjurkalvarna.
(Nej, burkycklingtuppar används inte som sådan kyckling man köper fryst i affären, de andra växer mycket snabbare, och jag skulle tro det är väldigt få tjurkalvar från mjölkkor som slutar som fullvuxna tjurar innan de avlivas.)
Att jag inte vill hångla (snacka går väl...) med en köttätare beror som sagt på att jag tycker det är vidrigt att hon har haft sådant där i sin mun, och ur ett längre perspektiv att ett eventuellt förhållande skulle bli mer omständigt.Varför inte? Det är kul att snacka med nytt folk faktiskt.
Jag tror även om en tjej som inte är vegan hade kommit fram till dig om ni var på fest, eller när som helst nästan så hade du tackat ja :) Möjligtvis inte om hon är för ful :)
Det där med sex med random människa så vet jag inte riktigt, för mig så ville jag först inte med div tjejer pga jag vill vara älska den första osv. Men sedan så började jag bry mig mindre och körde på när det kändes rätt med en helt total stranger.. :) Inte ångrar jag mig nu, jag ångrar däremot att jag inte släppte loss tidigare. Att jag brydde mig så mycket om små bagateller. Rock on duuuuuuuuuude :hbang:Fula tjejer går nog bort ja, om rätt person skulle dyka upp och visa sig vara trevlig och det nu inte är så att jag är helt asexuell så skulle det säkert kunna utvecklas till något ändå. Men nu talar vi ju helt okända personer som jag inte alls känner ute någonstans, och de har jag ju ingen direkt anledning till att umgås med och snacka med om det nu inte är för att ragga på dem. På en fest är det ju lite lättare men jag känner så få människor och ingen gör ju något längre så det är rätt dött på den fronten.
Jag hade ju hittat en veganflicka som verkade schysst i falun en gång i tiden, på distans, men hon hade sina problem och när hon frågade om jag ville komma dit var jag för feg. Tiden gick och tillslut tog hon itu med sina problem, slutade hänga på IRC och sade att jag inte skulle ringa (vilket jag inte hade vågat göra), naturligtvis ringde jag, men vad hjälpte det.
När jag sedan började gå på fester och hälla i mig alkohol har jag umgåtts en del med en tjej, men jag har aldrig tyckt att hon har varit snygg och hon var inte vegan och jag tror inte vi har gjort någonting alls på fyllan även om jag/hon visste hade pussat henne/mig eller något när jag frågade en gång, men det var säkert hon som utnyttjade situationen ;/
Sedan hade vi en veganbekant som var på en del fester som jag hälsade på på hennes sommarlov, men jag är ju feg o hon ville väl antagligen inte ha mig så min polare snodde henne.
Sedan var det ännu en person som jag har kramat på en hel del, och det slutade med att jag följde med henne och föregående person från en fest till en annan "fest" som visade sig bestå av en lägenhet med två killar i. Väl där kramades jag lite mer och sedan satt jag på sängkanten och hade tråkigt, hittade någon skruvmejsel på golvet som jag satt o fipplade med emellan fingrarna. Då satt hon någonstans bakom och lade ena benet runt min midja och drog bak mig men då visste jag väl inte hur jag skulle hantera situationen så jag fortsatte fippla med skruvmejseln ;).
Lite senare skulle vi dra hem så jag och föregående person gick och hon som hade gjort sådär stannade kvar där, helgen därpå eller så skulle hon träffa ena av grabbarna och sedan blev hon väl tillsammans med honom ett tag.
Och så var det en ovärd flicka som vi träffade på en utomhusfest som hennes polare som vi brukade umgås med sade var vegan, men nu var hon väl bara veg* eller något. Jag hade med mig lite alkohol som jag inte hade tänkt dricka men eftersom det var så lämpligt tillfälle gjorde jag ju såklart det och snackade med henne litegrann. Kom väl in på det där med att jag inte hade pussat på någon så då fick jag en puss bara för att, sedan blev det väl att jag snodde åt mig två till.
Efter ett tag tog hon mig i handen o ledde bort mig till en parkbänk en bit bort. Men mitt psyke är väl inte på tipptopp och än mindre på alkohol så av någon anledning blev jag ledsen, och jag vet då att jag kände det som typ "vafan är du ledsen för" men ändå satt jag där och var ledsen. Sedan kom polisen och förstörde vår fest och hon tog mitt nummer och sade att hon skulle ringa. Men det gjorde hon ju inte såklart, jag antar att hon tyckte jag var knep som blev less.
Sedan dess har det nog varit väldigt tomt, jag har ett stående erbjudande från en tjejbekant vi har om hångel men hon äter ju kött, röker och har knullat runt med diverse så hon duger inte ;DSpelar det någon roll vad tjejen man ligger med äter. Bara hon gör det under tiden man sexar så är väl allt lungt.Jag vill ju inte hångla med någon som äter kött...
Eller leva med någon som tänker fortsätta med det eller laga det med mina prylar eller att jag skall göra mat med hennes.Om man läser lite konstiga inlägg av Ali så inser man att det inte är så konstigt om han inte skulle snacka med en som inte vegan på krogen. Känns ju bara lite konstigt och trist om det är så.Jag vet inte exakt vad du syftar på.
Men påhittade inte alltför genomtänkta rutiner, tvång, straffa sig själv, ha svårt att bestämma mig osv är väl min grej.
Varför det har blivit såhär vet jag inte. Jag hade väl inte så skoj liv under skoltiden och bytte skola mot slutet på femman, men det blev inte mycket bättre av det och på högstadiet började alla gå på samma skola igen.
Där träffade jag dock en kille vid namn Jonas som jag hade en datorstudiecirkel med och vi kodade lite basic, amos och m68k assembler, sedan umgicks vi på helgerna o kodade då med, så det blev ju inte att jag gick ut eller så annars. Eller umgicks med människor på skolan, var väl mest att försöka ta sig till bussen utan att få stryk som gällde.
På gymnasiet i ettan träffade jag en kille i klassen som hade en Amiga, så då började jag umgås med honom också, men till tvåan valde han natur och jag teknisk gren så då hamnade vi i olika klasser men umgicks ändå. Jag gick dock inte på fester o så.
Sedan gick jag ett tilläggsår, men vare sig på det eller i trean på gymnasiet följde jag med ut på krogen eller söp eller så.
Personen från gymnasiet fanns kvar men Jonas gjorde lumpen i Boden och började sedan läsa civilingenjör i elektronik på chalmers så han försvann.
Sedan började jag plugga på universitetet/högskolan och träffade en grabb från linköping som var den enda jag umgicks med där, vi var med i datorföreningen och gjorde labbar tillsammans o så. Men till tvåan bytte han till linköping eftersom han fick möjligheten och jag fortsatte i Örebro så då var jag ensam igen. Personen från gymnasiet var väl lite upptagen med sin flickvän och festande osv, så vi umgicks väl inte riktigt lika mycket.
Satt en massa på IRC och hittade hon från Falun strax innan jag flyttade hemifrån (teleräkning på 1000kr/mån o så...)
Flyttade och trodde att jag skulle umgås mer med killen från gymnasiet, så blev det inte utan istället satt jag själv här hemma utan familj eller något.
Faluntösen ville inte snacka med mig längre, och efter att ha spenderat typ halva dygn med henne online så blidde jag ledsen o typ sket i skolan.
I trean kom killen från linköping tillbaka men han började ju läsa tvåan då, och spelade en hel del så han var inte mycket till sällskap mer än i skolan. (Jag har varit där ett antal gånger man då sitter han bara o spelar och man sitter bredvid o glor, inte särskilt skoj.)
Jag gick på min första fest vid 20.5, men ircade mest och sket i de andra, efter några månader snackade jag med de jag redan kände...
På skolavslutningen (för andra) strax innan jag fyllde 22 provade jag att dricka alkohol för första gången och sedan följde jag med till arvika o söp ner mig o hjulade in i någons tält.
Sedan fortsatte jag väl men lade ner då o då eftersom det var ovärt, jag fick ingen bättre social kompetens, jag bara blev ledsen, det är dyrt och ohälsosamt, osv. Återupptog det några ggr men sedan jag var 24 eller något är det väl helt nedlagt.
Och alla jag kände o gick på fest med (som var en rätt sluten krets) har skaffat partners, umgås i par eller inte alls, glor på tv med sin käresta osv. Så det är ont om liv i luckan.
Jag har några bekanta som går ut då o då men jag gillar inte så mycket att gå ut med dem, sedan har jag ännu en bekant som går ut en hel del men det vettefan om han uppskattar mitt sällskap, och ibland händer det att jag går ut själv för att försöka göra något med livet men jag raggar ju eller snackar som sagt inte med någon okänd så det blir mest att man bara står o glor eller går runt, skapligt värdelöst.
Vid ett tillfälle stod jag med händerna i byxfickorna (perfekt ställe att placera dem på, vad är det som är så fel med det?) och bara tittade ut i tomma intet men en bit framför mig dansade en grabb med en tjej så då gjorde han samma sak och så följde hon efter o gjorde samma sak och då knallade jag därifrån. Givande.
Varför jag inte söker jobb vet jag inte riktigt. Det är väl en kombination av att jag kände att jag borde göra skolan först / inte hade tagit ut examen ännu / är osäker på mig själv och inte vet vad jag skall skriva och vågar tro att jag kan något / är för ärlig / lat / "vill ha ett liv först" med vänner o dylikt. Nu har jag ju min examen men nu känns det som att om jag söker ett jobb så undrar de bara varför jag inte har gjort ett skit på sålänge och det finns ju alltid andra som är bättre kvalificerade så då blir det inte av att jag lägger någon energi på det och det blir bara värre o värre med tiden.
Jag umgås inte med någon regelbundet och IRC är typ dött nuförtiden, men jag sitter kvar utifall att någon säger något, vilket väl är lite dumt eftersom det tar så mycket tid från saker som säkert hade varit mer givande. Och så spenderar jag tid här och på diverse nyhetssidor för att göra av med tiden på något, så fastnar jag med någon dynga och kommer sent till träningen o blir missnöjd för att ännu en dag var åt helvete.
Så, nu kan ni skriva intresseklubben antecknar eller dylikt.
"TLDR Too Long Didn't Read" :D
*antecknar*, den kunde jag inte minsann.
Jag vet hur det är, jag orkar inte heller läsa andras långa texter, så jäkla värdelöst, varför skulle man liksom? Vem bryr sig osv. Finns intressantare saker man kan ha för sig. Kanske snart dags att sova, soluppgången ser iofs ut att kunna bli ok.
jag ska läsa det när jag är mindre trött, men jag ville bara snajpa tråden med en tuff oneliner för att boosta mitt ego.
Kunde inte sova så jag läste hela skiten.
Vet inte riktigt vad jag ska säga dock..
Tråkigt att du haft/har det så torrt på den sociala sidan, men det är ju aldrig för sent att ändra på saken. :)
Du får gå med i Greenpeace och rädda höns med en likasinnad veganbrud.
Kunde inte sova så jag läste hela skiten.
Vet inte riktigt vad jag ska säga dock..
Tråkigt att du haft/har det så torrt på den sociala sidan, men det är ju aldrig för sent att ändra på saken. :)
Du får gå med i Greenpeace och rädda höns med en likasinnad veganbrud.Nä finns väl inget att säga, men typ därför är det som det är.
Nä, det är väl kanske inte försent men det känns som alla ändå ligger på en nivå över.
Du behöver hjälp, det kan vi nog alla komma överens om.
Helena B
2006-05-29, 05:26
Jag tycker inte att du ska hänga upp dig på det faktum att du måste ha en flickvän eller hitta en. Som Leon skrev i den andra tråden så dyker hon upp när du minst anar det (det har inget med desperation att göra, utan det är helt enkelt ödet). Tror inte att man hittar någon om man letar desperat utan se till att du sysselsätter dig med saker som du gillar att göra och som gör dig lycklig.
MasterChief
2006-05-29, 05:52
Mycket läsvärt och tänkvärt.
Jag känner igen mig i din situation. Jag var själv ensam under i princip hela min uppväxt. Jag ruttnade på min situation och gjorde upp en plan eftersom jag var på det klara med vad jag ville ha. Började träna, käka nyttigt, skaffade hjälp med att klä mig snyggt osv. Sen rullade det bara på.
Du har kraft att ändra din situation om du verkligen vill! :cheers:
Bronkitkorv
2006-05-29, 05:56
Alla har vi våra små problem här i livet.. Du har stora problem och behöver nog hjälp för att komma över alla rädslor och tvångstankar. Än är det inte försent för i helvete *grr27*
nån som har lust att sammanfatta?
Aliquis: Varför inte bara be köttätarna borsta tänderna innan? Och blir det något mer seriöst, så kanske hon eller du kan ändra lite på sig? Tycker det verkar rätt dumt att döma ut 90% av alla kvinnor bara för en sån sak.
(*läste redan*)
MasterChief.. berätta lite mer specifierat hur du gjorde, och hur livet har gått sedan dess. :D är intresserad
Du verkar ha en hel del rädslor som håller dig tillbaka. Det är inget direkt ovanligt, men det gör ju inte saken roligare för dig. Om jag vore du så skulle jag undersöka vilka möjligheter som fanns till kognitiv beteendeterapi där du bor. Du verkar ändå veta en del om varför du reagerar som du gör, så det som fattas är en plan för att ändra på saken, och stöd på vägen.
MasterChief :thumbup:
MÅSTE hon va veganbrud Hagge?
MasterChief
2006-05-29, 08:08
Som Nina nämnde så är kognitiv beteendeterapi teh shit om man känner sig mentalt ur spår. Faktiskt behöver man inte gå till en terapeut utan det går att stärka sig själv genom att läsa bra litteratur i ämnet. Har man inställningen att man vill bryta sig loss ur sitt mönster går det att lösa mycket själv. Om inte, så bör man söka professionell hjälp. Inget konstigt med det. Ibland går axeln sönder och ibland är något ur balans i skallen.
Det handlar om att lära sig knyta ihop sina handlingar med sin målsättning. Det är ju ofta det som är problemet med exempel överviktiga. Alla har målsättningen att gå ner i vikt men kan inte förmå sig att handla därefter. Först när de får kontroll över sina handlingar kan de lyckas.
Jag var själv överviktig och var rejält utfryst. Men sen insåg jag att ligga och tycka synd om mig själv drabbade bara en person; mig själv. Jag tog mig ner på gymmet vilket var en stor bedrift för mig på den tiden. Efter bara ett par veckor så började kroppen reagera. När jag började kunde jag inte göra en armhävning och efter ett år hade jag förlorat 15 kilo och kunde köra 15 dips. Självförtroendet ökade och det blev lättare att våga ta för sig. Sen blev det miljöombyte med lumpen, universitetet osv. Det var väldigt lätt att glida in i sitt gamla mönster där man drog sig undan och undvek kontakt. Jag fick anstränga mig hårt för att börja våga umgås. Sen insåg jag efterhand att andra var faktiskt intresserade av vad jag hade att säga. Men jag valde mina ord väl. Man får helt enkelt anpassa sig efter situationen. Även om jag brann för astronomi så insåg jag att det inte är en isbrytare när man träffar nya kurskamrater.
Så, Aliquis, du behöver ”bara” börja tänka rätt och framförallt börja våga. Det kommer att göra ont och ibland kännas för jävligt. Men jag lovar dig, det är det värt.
Jag tycker inte att du ska hänga upp dig på det faktum att du måste ha en flickvän eller hitta en. Som Leon skrev i den andra tråden så dyker hon upp när du minst anar det (det har inget med desperation att göra, utan det är helt enkelt ödet). Tror inte att man hittar någon om man letar desperat utan se till att du sysselsätter dig med saker som du gillar att göra och som gör dig lycklig.
så är det
men han måste börja med att ta sig ut i verkligheten.
du kommer aldrig att hitta livet framför datorn.
du måste lära dig vara mer social och inte så fast i dina idéer.
vi har alla olika sätt att se på livet och det är kul att det är så. Var inte så fast i dina veganidéer utan öppna dig mer för andra. Med det menar jag inte att du ska sluta vara vegan eller pröva på att äta kött men inte så principfast.
Om några veckor/månader kommer du hitta en veganbrud som gör alla avundsjuka Hagge! :thumbup:
Karma!
36 år och vegan? Är du nybörjare eller bara extremt fast?
Möjligt att det stod i posten... men för helvete, begär inte att vi ska läsa allt det där :)
36 år och vegan? Är du nybörjare eller bara extremt fast?
:)
Aliquis är inte 36, han är född 1980 eller 1979 eller något ditåt.
När min kompis bodde ihop med en köttätare så hade de separata kastruller och tom. varsin micro. Det funkade ganska bra för dem, men jag hade blivit tokig.
Själv har jag faktiskt aldrig varit ihop med nån som äter kött. Dock har väl de flesta varit vanliga vegetarianer, men när jag var vegan så upplevde jag att de de flesta vanliga vegetarianerna gärna åt vegansk mat och var lätta att propagera för.
Jag tycker det är enklare att varas ihop med någon man har ganska lik livsstil med, jobbigt att laga separat mat etc, skulle väl vara ok för mig med en köttätare om han var sån som åt vegetariskt hemma och var bra på at laga vegetariskt, men sen kanske åt kött på resturang eller nåt. Du kanske inte ska hänga upp dig på det allt för mycket, men ja, än finns det ju rätt många vegantjejer kvar, även om många sålt ut (*host host*).
Är Irc verkligen dött these days? Jag vet att de kanaler jag hängde på back in the days är det, men min datornördspojkvän hänger på nån kanal (vet ej vilken) med andra datornördar och den verkar väldigt aktiv.
För tvångstankarna och självförakt etc bör du nog söka hjälp, som andra redan påpekat.
Lycka till...
Aliquis är inte 36, han är född 1980 eller 1979 eller något ditåt.
Okay, jag kollade på profilen och där står 1 jan 1970. Men det är ju inte alla som vill fylla i rätt ålder, mitt misstag.
Förstår att det är svårt att ta steget när det gått så lång tid. Jag var i samma sits tills jag träffade min första flickvän. Jag hade inte så svårt att prata med tjejer och sånt, men mer än så gick bara inte. Jag hade inte ens kysst en tjej tills dess att jag träffade henne. Hon var 16 år, jag var 21. Hon var lika oerfaren som jag så det kändes inte så jobbigt. Tyvärr tog det slut förra veckan, vi var tillsammans i nästan 2 år, underbara år. Men nu känns det som om alla de spärrarna man hade innan har släppt.
Förut gick man ju och oroade sig för att göra fel och sånt.
Jag minns att jag tyckte att det var svinjobbigt om en tjej gjorde närmanden. Då skulle hon ju märka att jag inte ens kunde kyssas och tänk vad hon skulle skratta när hon förstod att jag var 20 år och oskuld. Så att istället för att bara svepas med så frös jag istället till och blev helt handlingsförlamad.
Du ska veta att det är många fler än du som har varit i liknande situation, dock är din lite extremare p.g.a av alla tvångstankar.
Önskar dig lycka till det kommer säkert att ordna sig.
Det kanske går bra i början av förhållandet med separata kastruller, men när den där första köttbulle/kebab rapen kommer smygande gissar jag mig fram till att hon ryker fortare än en vidbränd entrecote.
J.Saarela
2006-05-29, 09:46
Även fast hon är vegan är risken hög att hon haft kött i sin mun tidigare.Om hon nu inte är oskuld.
Även fast hon är vegan är risken hög att hon haft kött i sin mun tidigare.Om hon nu inte är oskuld.
:laugh:
Herkulez
2006-05-29, 10:07
Även fast hon är vegan är risken hög att hon haft kött i sin mun tidigare.Om hon nu inte är oskuld.
:laugh:
ali: ryck upp dig och gör nåt av ditt liv.
HelenaB :bow:
Hoppas det fixar sej för dej Aliquis =) du verkar ju iaf ha grepp om hur pass urspårat tankemönstret du fastnat i är. Som masterchief skrev kommer kognitiv beteendeterapi med största säkerhet få ditt liv att vända om totalt om du bara ger dej fan på det! Väntar du mkt längre med att ta tag i din livssituation kommer du garanterat vakna upp en dag och hata dejsjälv för att du slösade bort livet när det egentligen fanns så nära innom räckhåll.. åren kommer aldrig tillbaka och du är fortfarande ung =) ta tag i det NU! FFS osv.
JSaarela :laugh: :laugh:
Förstår att det är svårt att ta steget när det gått så lång tid. Jag var i samma sits tills jag träffade min första flickvän. Jag hade inte så svårt att prata med tjejer och sånt, men mer än så gick bara inte. Jag hade inte ens kysst en tjej tills dess att jag träffade henne. Hon var 16 år, jag var 21. Hon var lika oerfaren som jag så det kändes inte så jobbigt. Tyvärr tog det slut förra veckan, vi var tillsammans i nästan 2 år, underbara år. Men nu känns det som om alla de spärrarna man hade innan har släppt.
Förut gick man ju och oroade sig för att göra fel och sånt.
Jag minns att jag tyckte att det var svinjobbigt om en tjej gjorde närmanden. Då skulle hon ju märka att jag inte ens kunde kyssas och tänk vad hon skulle skratta när hon förstod att jag var 20 år och oskuld. Så att istället för att bara svepas med så frös jag istället till och blev helt handlingsförlamad.
Du ska veta att det är många fler än du som har varit i liknande situation, dock är din lite extremare p.g.a av alla tvångstankar.
Önskar dig lycka till det kommer säkert att ordna sig.
Den situationen har jag också varit i, och är väl fortfarande till stor del. Efter en liten flirt som fick ett "lyckligt slut" har jag dock lärt mig att det spelar ingen roll. Vad gör det liksom om man är lite klumpig och oerfaren? Det är bara att skratta åt det och njuta av en trevlig stund istället. Om det nu bara handlar om sex lär man ändå inte träffas igen, och är det lite mer seriöst handlar det mer om att vara en skön och charmig snubbe.
Tjitt asså var du 8 bast när du blev vegan !!
Vafaan hände när du var 8, nåt måste ha hänt ?
Hoppas du träffar någon dofsing som kan omvända dig till köttriket :D
M
KOM IGEN ALIQUIS!
KÖTTGROTTORNA HERE WE COME FFS! :thumbup: :thumbup:
Meat it! Kronk it! Fronk it!
Jag tror jag just hittade lösningen... Gå i terapi hos Master Kwon! :thumbup:
Jag tror jag just hittade lösningen... Gå i terapi hos Master Kwon! :thumbup:
Intressant resultat.. *popcorn* :D
Intressant resultat.. *popcorn* :D
Jag menar det! Han kommer bli oemotståndlig.
Intressant resultat.. *popcorn* :D
OMGZ! That would be a DISASTER! :laugh:
Make us proud kwonish :hbang: :D
Diana + aliquis = TRUE?
Would it work?
What do you think?
Tricklev
2006-05-29, 11:43
Bara jag som fått för mig att Diana o karl alfred är ett par?
Aliquis: Pma Masterchief och be om råd på böcker och annat, om du har tur och han ställer upp så kan det verkligen hjälpa dig.
Aliquis: Pma Masterchief och be om råd på böcker och annat, om du har tur och han ställer upp så kan det verkligen hjälpa dig.
Med böcker så menar du irckanaler?
Tricklev
2006-05-29, 11:46
Med böcker så menar du irckanaler?
Med irckanaler menar du din msn?
Med irckanaler menar du din msn?
Nej. Det är ju microsoft.
Aliquis: Pma Masterchief och be om råd på böcker och annat, om du har tur och han ställer upp så kan det verkligen hjälpa dig.
Håller med, den gode Chiefen är en fantastiskt klok person så hans råd kan vara guld värda. :)
MasterChief
2006-05-29, 12:41
Håller med, den gode Chiefen är en fantastiskt klok person så hans råd kan vara guld värda. :)
:em:
Tack, det värmde.
Det var ju typ detta jag menade. Har ju läst nåt sånt här förut.
EN mycket jobbig historia och jag känner väll igen mig lite i dina problem så jag vet hur det känns. Nåt som hjälpt mig lite till ett försöka att bli lite normal i knoppen och börja våga är psykologhjälp. Det var iaf kanon för mig. Nu går jag inte dit mer, varför vet jag inte. Inte heller har jag börjat våga mer men jag vill inte nu. Så det blir väl psykologen snart igen när jag har viljan. Man måste ju ha viljan att förändras och få hjälp för att kunna göra det.
Men jag tycket iaf du verkar rätt modig och förstår inte att du inte vågar dra iväg med nån brud eller så. Du kommer ju iväg till fester och så. I mina ögon är det starkt gjort iaf. Gått ut ensam, visst blev inte mycket av det, men du kom ju ut iaf. Det är starkt gjort. Ja nu vet jag inte, det är ju ord från en ännu mer misslycka människa men endå. Så jävla feg är du inte. Verkligen inte.
Och sök ett jobb, var inte rädd för att skriva att du kan saker. Iofs vet jag inte om du kan alla saker du skriver om du kan ju vara läsgeni ;D Men du verkar ju kunna äckligt mycket och sätter dig in i ämnet du läser om mycket bra och är smart. Mycket bra kvalikationer juh.
Men eh hoppas skiten löser sig. Inte kul att sitta så långt ner.
:)
Metal_boy_
2006-05-29, 13:29
KOM IGEN ALIQUIS!
KÖTTGROTTORNA HERE WE COME FFS! :thumbup: :thumbup:
Meat it! Kronk it! Fronk it!
I det fallet måste jag nog ställa mig på aliquis sida och säga hallongrottor.
I det fallet måste jag nog ställa mig på aliquis sida och säga hallongrottor.
Sure sure, let's keep it Veganized.
De va mej en jävla massa lösryckta rykten i tråden.. :D
Det var ju typ detta jag menade. Har ju läst nåt sånt här förut.
EN mycket jobbig historia och jag känner väll igen mig lite i dina problem så jag vet hur det känns. Nåt som hjälpt mig lite till ett försöka att bli lite normal i knoppen och börja våga är psykologhjälp. Det var iaf kanon för mig. Nu går jag inte dit mer, varför vet jag inte. Inte heller har jag börjat våga mer men jag vill inte nu. Så det blir väl psykologen snart igen när jag har viljan. Man måste ju ha viljan att förändras och få hjälp för att kunna göra det.
Skönt att du blev hjälpt av det :thumbup: trist bara att många har en inneboende skepsis/rädsla för just psykologer..
Du borde se filmen 40 year old virgin, kanske finns några tips att hämta i den :D
Ett problem för dig är väl anledningen till varför du är vegan, att du äcklas av kött m.m. Det hindrar ju dig från så mycket, dessutom har du ju andra bättre anledningar till att vara vegan - du måste ju inte äcklas av kött för det.
Kognitiv beteendeterapi som många föreslagit tror jag är en bra idé för att bli av med tvångstankarna.
Sen tycker jag nog det viktigaste är att söker ett jobb! Ge inte upp, tro på dig själv, tillslut kommer du hitta ett jobb! Ett jobb kan vara en mycket bra språngbräda för att utveckla ditt sociala liv :)
Lycka till!
Ett problem för dig är väl anledningen till varför du är vegan, att du äcklas av kött m.m. Det hindrar ju dig från så mycket, dessutom har du ju andra bättre anledningar till att vara vegan - du måste ju inte äcklas av kött för det.
Kognitiv beteendeterapi som många föreslagit tror jag är en bra idé för att bli av med tvångstankarna.
Sen tycker jag nog det viktigaste är att söker ett jobb! Ge inte upp, tro på dig själv, tillslut kommer du hitta ett jobb! Ett jobb kan vara en mycket bra språngbräda för att utveckla ditt sociala liv :)
Lycka till!
Hagge har sagt själv att han har haft chansen att få doppa men han kanske skäms över att han har en liten morot?
grisbil3n
2006-05-29, 14:33
Du behöver hjälp, det kan vi nog alla komma överens om.
Håhåjaja, känns dumt o skriva samma sak så jag citerar.
Jag tycker att du ska behandla din dendrofagi och gå i terapi för störningarna i din relation till mat.
Ang. vegantjejer måste det ju finnas folk som tänker likadant ffs, kolla särskilt de tredje länken som efter vad jag förstår är en slags community - som lunar för veggosar. :D
http://www.veganrunners.org/
http://www.vegan.se/
http://www.vegan.nu/
Eftersom du bradar Brad Pitt i utseende borde det inte vara några problem för dig att få några vegantjejer på rygg! Det handlar om själfförtroende.
Alltså, det är rätt uppenbart att du har en del nojor du skulle behöva göra något åt - inte för att det skulle vara något krav på att vara hundraprocentigt "nojefri", men för att de, om jag tolkar dig rätt, begränsar dig rätt ordentligt. Tvångstankar, allmän självdestruktivitet ("straffa sig själv" räkar jag på bästa hobbypsykologvis dit) osv. är ju inte direkt något som förgyller och förenklar ens vardag. Att få någon rätsida på ditt psykiska "inte-bra-mående" kan nog dessutom bidra till att lösa dina eventuella "sociala problem"; det är svårt att vara social, rolig och vilja umgås med folk om man mest bara känner sig konstig och avig, vilket man lätt gör när man vet med sig att man dras med "konstiga" tankar och beteenden. Att söka hjälp är inte så himla roligt det heller, och när man väl får den (man kan behöva fajtas en del) är den inte nödvändigtvis så rolig att få, inte till en början i alla fall. Men när man hittar någon som vet i vilken ände man skall börja så är det i slutänden värt det, det tycker jag i alla fall själv, och jag tror att jag har de flesta som fått hjälp med mig där.
Sedan fattar jag inte vad som skulle vara så konstigt med att du vill ha en tjej som är vegan när du är övertygad vegan själv. Om man är vegan av moraliska skäl lär det ju vara en så pass stark och grundläggande övertygelse att det blir svårt att dela ett liv med någon som har en helt annan åsikt, kanske t.o.m tycker att det är allmänt fjantigt. Ungefär som det skulle vara svårt för mig att ha en kille som tyckte att det var idiotiskt att vara religiös (man måste inte ha samma åsikt om allt, men man måste nog vara så lika att man kan respektera varandras olikheter om det skall fungera).
Summa summarum så tror jag (som om någon egentligen skulle fråga efter min åsikt) att du skulle kunna må bra av att någon som vet hur man går till väga övertygade dig om att du faktiskt inte på långa vägar är så kufig och konstig som du tror. Du ÄR ju liksom inte dina nojor, du är (tycker jag att det verkar som) en smart och rolig kille med ett gott hjärta (obs. att jag med snäll menar "snäll" och inte, som vissa andra här ofta gör "mesig", och att "snäll" när det kommer från mig är en komplimang) som råkar HA lite nojor. Och det finns många tjejer som vill ha en smart och rolig kille med ett gott hjärta. Även om han råkar vara lite trasig när de hittar honom.
Jag tycker inte att du ska hänga upp dig på det faktum att du måste ha en flickvän eller hitta en. Som Leon skrev i den andra tråden så dyker hon upp när du minst anar det (det har inget med desperation att göra, utan det är helt enkelt ödet). Tror inte att man hittar någon om man letar desperat utan se till att du sysselsätter dig med saker som du gillar att göra och som gör dig lycklig.Men jag gör ju inget =P
skulle inte påstå att jag letar desperat heller.
Aliquis: Varför inte bara be köttätarna borsta tänderna innan? Och blir det något mer seriöst, så kanske hon eller du kan ändra lite på sig? Tycker det verkar rätt dumt att döma ut 90% av alla kvinnor bara för en sån sak.Nu känner jag de ju inte såpass långt att det är intressant ändå hur som helst.
Nästa år (alt nästnästa) hoppas jag att vi får läsa en förlovningstråd alt vi har fått tvillingar-tråd av Aliquis! :)
Nästa år (alt nästnästa) hoppas jag att vi får läsa en förlovningstråd alt vi har fått tvillingar-tråd av Aliquis! :)
Ja eller en "jag har slutat använda jabber och kör msn som alla andra istället, nu är jag inte unik längre"-tråd tätt följt av en "har äntligen fått ligga" :hbang:
Eller en "fick ligga tack vare MSN", "aldrig mer JibberJabber för min del tack!" :D
Som Nina nämnde så är kognitiv beteendeterapi teh shit om man känner sig mentalt ur spår. Faktiskt behöver man inte gå till en terapeut utan det går att stärka sig själv genom att läsa bra litteratur i ämnet. Har man inställningen att man vill bryta sig loss ur sitt mönster går det att lösa mycket själv. Om inte, så bör man söka professionell hjälp. Inget konstigt med det. Ibland går axeln sönder och ibland är något ur balans i skallen.
Det handlar om att lära sig knyta ihop sina handlingar med sin målsättning. Det är ju ofta det som är problemet med exempel överviktiga. Alla har målsättningen att gå ner i vikt men kan inte förmå sig att handla därefter. Först när de får kontroll över sina handlingar kan de lyckas.
Jag var själv överviktig och var rejält utfryst. Men sen insåg jag att ligga och tycka synd om mig själv drabbade bara en person; mig själv. Jag tog mig ner på gymmet vilket var en stor bedrift för mig på den tiden. Efter bara ett par veckor så började kroppen reagera. När jag började kunde jag inte göra en armhävning och efter ett år hade jag förlorat 15 kilo och kunde köra 15 dips. Självförtroendet ökade och det blev lättare att våga ta för sig. Sen blev det miljöombyte med lumpen, universitetet osv. Det var väldigt lätt att glida in i sitt gamla mönster där man drog sig undan och undvek kontakt. Jag fick anstränga mig hårt för att börja våga umgås. Sen insåg jag efterhand att andra var faktiskt intresserade av vad jag hade att säga. Men jag valde mina ord väl. Man får helt enkelt anpassa sig efter situationen. Även om jag brann för astronomi så insåg jag att det inte är en isbrytare när man träffar nya kurskamrater.
Så, Aliquis, du behöver ”bara” börja tänka rätt och framförallt börja våga. Det kommer att göra ont och ibland kännas för jävligt. Men jag lovar dig, det är det värt.Koognitiv beteendeterapi var aktuellt när det gällde handtvätt osv, men så löste det sig ändå och då blev det snack om det kanske var den sociala biten jag egentligen behövde hjälp med men sedan rann det ut i sanden. Jag förstår väl inte riktigt hur det skulle gå till heller.
Vad gäller astronomi så fanns det ju någon lite längre utbildning på KTH som jag nästan var sugen på att söka förra året, men jag vill ju inte ta med studielån och inte ha några pengar så det blev ju inte av, men det lär ju ska vara intressant och om man väl fick arbeta med det är det ju det perfekta jobbet. Något annat än att dra varor i kassan på ica.
MÅSTE hon va veganbrud Hagge?Teoretiskt/ursprungligen ja, men om nu någon visade sig vara trevlig så skulle det väl inte spela någon roll längre.så är det
men han måste börja med att ta sig ut i verkligheten.
du kommer aldrig att hitta livet framför datorn.
du måste lära dig vara mer social och inte så fast i dina idéer.
vi har alla olika sätt att se på livet och det är kul att det är så. Var inte så fast i dina veganidéer utan öppna dig mer för andra. Med det menar jag inte att du ska sluta vara vegan eller pröva på att äta kött men inte så principfast.Men är ju inte så jävla lajbans att gå ut på krogen ett par timmar själv när man ändå inte snackar med någon. Givande?
Sedan är väl personer lite olika, jag har väl alltid föredragit att ha en riktig vän och typ ignorerat resten, om jag nu hittar en person som verkar vettig varför då umgås med "de mindre värda" ;D
Typ i högstadiet när jag väl hade Jonas som kompis och alla andra ändå var kassa varför bry sig om dem?
Problemet uppstår dock när den nära vännen försvinner.
Men jag vet som sagt inte om alla människor är anpassade till att ha en massa "halvvänner"/bekanta som de umgås med, det finns säkert människor som föredrar att träffa nytt folk hela tiden också.Om några veckor/månader kommer du hitta en veganbrud som gör alla avundsjuka Hagge! :thumbup:
Karma!Jää rajt, jag hade ju redan hittat henne då innan, trodde jag, tills hon inte ville bli hittad längre ;D
Jag hittade dock http://www.vegan.nu/forum/?topic=27613&c=11 ;DNär min kompis bodde ihop med en köttätare så hade de separata kastruller och tom. varsin micro. Det funkade ganska bra för dem, men jag hade blivit tokig.
Själv har jag faktiskt aldrig varit ihop med nån som äter kött. Dock har väl de flesta varit vanliga vegetarianer, men när jag var vegan så upplevde jag att de de flesta vanliga vegetarianerna gärna åt vegansk mat och var lätta att propagera för.
Jag tycker det är enklare att varas ihop med någon man har ganska lik livsstil med, jobbigt att laga separat mat etc, skulle väl vara ok för mig med en köttätare om han var sån som åt vegetariskt hemma och var bra på at laga vegetariskt, men sen kanske åt kött på resturang eller nåt. Du kanske inte ska hänga upp dig på det allt för mycket, men ja, än finns det ju rätt många vegantjejer kvar, även om många sålt ut (*host host*).
Är Irc verkligen dött these days? Jag vet att de kanaler jag hängde på back in the days är det, men min datornördspojkvän hänger på nån kanal (vet ej vilken) med andra datornördar och den verkar väldigt aktiv.
För tvångstankarna och självförakt etc bör du nog söka hjälp, som andra redan påpekat.
Lycka till...Klart det funkar men det blir ju sär. En kille jag träffar rätt ofta på gymmet började snacka om någon vegantjej(?) han kände eller om han hade träffat henne eller hur det var, i vilket fall som helst så ville ju inte hon heller använda hans stekpanna eller hur det var, och han tyckte det var jättekonstigt. Men jag resonerar ju likadant.
Det är nog lite enklare att omvända en vegetarian ja ;)
Jag bor ju i värsta skitlänet, är typ 180 poster i Örebro län på vegan.num, är över 8000 i Västa götalands, en 4-5000 i Stockholm. Gissa var man bör bo? ;/(Eller Umeå såklart men orka kallt?)
Att laga mat tillsammans är nog bra, nu äter jag ju skittråkig mat för det är ju ändå bara jag som skall äta det, och jag äter det mest för att jag måste, men om man käkade och gjorde den med någon annan så hade det ju kanske varit lite roligare.
Jag skulle nog inte vara särskilt intresserad av att pussas på någon som har satt i sig en bit kött tidigare under kvällen ;/
Dött o dött, jämfört med då är det det. Jag är ju bara i samma gamla kanaler. #örebro på IRCnet har varit vår sedan gymnasietiden, men eftersom folk har försvunnit "irl" så har de även försvunnit där, så den är riktigt tråkig nu. #.se på Linknet startade jag när jag hade en server där, men det är inte mycket till aktivitet där.
Och de två är de enda jag är i regelbundet. Händer att jag kikar in i #chipper på efnet och #amigaswe på ircnet, #amigaswe är det massa fart i men jag känner ju inte folket där irl och jag får inte ut så mycket av att vara där.
Jävla bajswindows, sitter o sätter in svar i samma inlägg men så kommer jag åt den förbannade stängningsknappen på fönstret. Stängde opera så en gång igår med. Jävla IQ-barn att sätta de på samma ställe :(
Skriver om senare när jag har ork.
Så jävla skoj när man sitter och öppnar en tab för att svara, sedan ännu en och flyttar över texten eftersom vi inte kan tillåtas att editera inlägg, sedan stänger den och så går hela jävla browsern ner :(
http://aliquis.homeunix.net:8080/blog/resources/aliquis/20060529-windowsbajs.png
Jag vet inte vad som är sämst, att windows har stängningsknappen där eller att opera har placerat sina så nära, men ofta kommer man ju åt stängningsknappen fast man inte ville det, den skall vara på andra sidan som i AmigaOS och gamla MacOS. Idioter :(
shadowfire
2006-05-29, 16:37
Så jävla skoj när man sitter och öppnar en tab för att svara, sedan ännu en och flyttar över texten eftersom vi inte kan tillåtas att editera inlägg, sedan stänger den och så går hela jävla browsern ner :(
http://aliquis.homeunix.net:8080/blog/resources/aliquis/20060529-windowsbajs.png
Jag vet inte vad som är sämst, att windows har stängningsknappen där eller att opera har placerat sina så nära, men ofta kommer man ju åt stängningsknappen fast man inte ville det, den skall vara på andra sidan som i AmigaOS och gamla MacOS. Idioter :(
OFT: Amiga OS ägde verkligen (körde 4 noders BBS på en A4000 ett tag)..
Installera Mozilla 1.5.0.3 så har du en snabbare browser, bättre flikhantering osv. Dessutom gratis.
Okay, jag kollade på profilen och där står 1 jan 1970. Men det är ju inte alla som vill fylla i rätt ålder, mitt misstag.Antingen försvann rätt ålder vid uppgraderingen (1 jan 1970 00:00:00 är "0 sekunder" i unixtid, sedan utgår alla datum ifrån det i antal sekunder.) eller så har jag nollställt tiden själv för att jag ville vara anonym ett tag.
Förstår att det är svårt att ta steget när det gått så lång tid. Jag var i samma sits tills jag träffade min första flickvän. Jag hade inte så svårt att prata med tjejer och sånt, men mer än så gick bara inte. Jag hade inte ens kysst en tjej tills dess att jag träffade henne. Hon var 16 år, jag var 21. Hon var lika oerfaren som jag så det kändes inte så jobbigt. Tyvärr tog det slut förra veckan, vi var tillsammans i nästan 2 år, underbara år. Men nu känns det som om alla de spärrarna man hade innan har släppt.Jo, det är nog lite enklare om båda är lite tafatta, men å andra sidan om någon är väldigt erfaren kan man säkert få sig en snabbkurs ;/Förut gick man ju och oroade sig för att göra fel och sånt.
Jag minns att jag tyckte att det var svinjobbigt om en tjej gjorde närmanden. Då skulle hon ju märka att jag inte ens kunde kyssas och tänk vad hon skulle skratta när hon förstod att jag var 20 år och oskuld. Så att istället för att bara svepas med så frös jag istället till och blev helt handlingsförlamad.
Du ska veta att det är många fler än du som har varit i liknande situation, dock är din lite extremare p.g.a av alla tvångstankar.
Önskar dig lycka till det kommer säkert att ordna sig.Jag förstår inte varför det förstnämnda skulle vara ett så stort problem, nu blir det väl kanske rätt fånigt om det går för lång tid men annars så är det väl mest bara charmigt? ;/. Jag tycker iaf som jag/kille att det skulle vara trevligare om någon fick för sig att just jag var värd än att personen i fråga har hängt ut med 30 andra, men men. Den åsikten kanske inte delas av alla.
Även fast hon är vegan är risken hög att hon haft kött i sin mun tidigare.Om hon nu inte är oskuld.Ja för det spelar ju så stor roll, djuret vars kött hamnade i hennes mun led säkert något enormt.
HelenaB :bow:
Hoppas det fixar sej för dej Aliquis =) du verkar ju iaf ha grepp om hur pass urspårat tankemönstret du fastnat i är. Som masterchief skrev kommer kognitiv beteendeterapi med största säkerhet få ditt liv att vända om totalt om du bara ger dej fan på det! Väntar du mkt längre med att ta tag i din livssituation kommer du garanterat vakna upp en dag och hata dejsjälv för att du slösade bort livet när det egentligen fanns så nära innom räckhåll.. åren kommer aldrig tillbaka och du är fortfarande ung =) ta tag i det NU! FFS osv.
JSaarela :laugh: :laugh:Så är det ju redan, innan kändes det ju kasst att man inte hade hunnit göra något under skoltiden, och nu känns det ju kasst att man inte har varit i den där svängen de vad, typ 9år som "alla andra" har? Och likaså att man inte har gjort något vettigt på snart fyra år.
Restart vore så schysst.
Tjitt asså var du 8 bast när du blev vegan !!
Vafaan hände när du var 8, nåt måste ha hänt ?
Hoppas du träffar någon dofsing som kan omvända dig till köttriket :D
MNej, när jag slutade äta kött var jag väl något sådant. Jag vet inte exakt när, men där i krokarna. Det försvann saker o ting efterhand, typ ett tag åt jag potatis med skyn ifrån lövbiff men inte köttet, sedan fick mamma sila skyn så det inte var några köttslamsor med, och sedan sket jag i den helt, osv.
Det var inte "nej, nu tror jag att jag skall bli vegan, det vore ballt".
Ofta jag skall omvändas *grr27*
Jag tror jag just hittade lösningen... Gå i terapi hos Master Kwon! :thumbup:Sheogorat har ju redan åttagit sig att fixa det där (och tossan att ta min hångeloskuld men hon får ju inte..) men änsålänge har han inte dykt upp på MSN, eller om det nu var andra som skulle dyka upp, jag vet inte hur han hade tänkt sig.
Nej, när jag slutade äta kött var jag väl något sådant. Jag vet inte exakt när, men där i krokarna. Det försvann saker o ting efterhand, typ ett tag åt jag potatis med skyn ifrån lövbiff men inte köttet, sedan fick mamma sila skyn så det inte var några köttslamsor med, och sedan sket jag i den helt, osv.
Det var inte "nej, nu tror jag att jag skall bli vegan, det vore ballt".
Ofta jag skall omvändas *grr27*
Ok, men hur fick du iden att sluta äta kött bara så där i den unga åldern .
M
Det var ju typ detta jag menade. Har ju läst nåt sånt här förut.
EN mycket jobbig historia och jag känner väll igen mig lite i dina problem så jag vet hur det känns. Nåt som hjälpt mig lite till ett försöka att bli lite normal i knoppen och börja våga är psykologhjälp.Det var iaf kanon för mig. Nu går jag inte dit mer, varför vet jag inte. Inte heller har jag börjat våga mer men jag vill inte nu.Heh, och då är det bra för att? Jag har ju snackat med vanliga psykologer, men jag tycker inte det ger något. Man får ju piller så man inte känner sig nere men de i början hade ju andra bieffekter och jag tycker generellt att de gör att man inte riktigt bryr sig lika mycket om livet och typ "bara lever lite halvt" så jag är inte helt förtjust i dem, inte löser de något heller.Så det blir väl psykologen snart igen när jag har viljan. Man måste ju ha viljan att förändras och få hjälp för att kunna göra det.
Men jag tycket iaf du verkar rätt modig och förstår inte att du inte vågar dra iväg med nån brud eller så. Du kommer ju iväg till fester och så. I mina ögon är det starkt gjort iaf.Det är väl inget, jag vill ju gå på fester. Men eftersom jag har lite annorlunda krav så är det väl mest att ingen matchar o då försöker jag inte ens ;D
Det går ju som sagt att supa ner sig och bli lite mer pratsam den vägen, men jag tycker inte det är så värt.
Gått ut ensam, visst blev inte mycket av det, men du kom ju ut iaf. Det är starkt gjort. Ja nu vet jag inte, det är ju ord från en ännu mer misslycka människa men endå. Så jävla feg är du inte. Verkligen inte.
Och sök ett jobb, var inte rädd för att skriva att du kan saker. Iofs vet jag inte om du kan alla saker du skriver om du kan ju vara läsgeni ;D Men du verkar ju kunna äckligt mycket och sätter dig in i ämnet du läser om mycket bra och är smart. Mycket bra kvalikationer juh.
Men eh hoppas skiten löser sig. Inte kul att sitta så långt ner.
:)Problemet är väl att jag inte gör särskilt mycket, jag tyckte ju det var kul att koda o så när jag hade någon att göra det med men själv sitter jag väl mest o väntar på att något socialt skall hända, så då sitter jag inte o gör något sådant. Men jag har dock lätt för att lära mig nya saker o så så om man började tror jag inte det skulle vara något större problem. Har väl bara femmor eller femmor och fyror på den typen av kurser trots att jag inte alls var något engagerad när jag läste det eftersom jag hellre ville ha ett liv än att läsa.
Ett problem för dig är väl anledningen till varför du är vegan, att du äcklas av kött m.m. Det hindrar ju dig från så mycket, dessutom har du ju andra bättre anledningar till att vara vegan - du måste ju inte äcklas av kött för det.
Kognitiv beteendeterapi som många föreslagit tror jag är en bra idé för att bli av med tvångstankarna.
Sen tycker jag nog det viktigaste är att söker ett jobb! Ge inte upp, tro på dig själv, tillslut kommer du hitta ett jobb! Ett jobb kan vara en mycket bra språngbräda för att utveckla ditt sociala liv :)
Lycka till!Men det är väl inget fel av att äcklas av döda djur. Rätt många människor äcklas ju av tanken på att säg hantera döda, eller gamlingar som skiter ner sig, och dylikt. Men visst, folk som jobbar med det och har varit med ett tag reagerar nog inte så starkt på det längre.
Mjo, jobb är nog bra, bara man orkar börja söka =P
Jag har ju ett uppdaterat CV som jag är nöjd med o så, det är bara det där med att det och brevet skall anpassas lite lätt för varje jobb som gör att jag inte får tummen ur o skicka iväg det, lathet mao.
Hagge har sagt själv att han har haft chansen att få doppa men han kanske skäms över att han har en liten morot?Den är inte stor men den är slak!
Nej jag vet inte, förr trodde jag att jag hade en liten morot men det tror nog alla killar som inte har en riktigt stor morot, nu när jag är lite mer påläst vet jag att det inte var så farligt som jag kanske trodde som ung så nu är det inte där problemet sitter ;)
Jag tycker att du ska behandla din dendrofagi och gå i terapi för störningarna i din relation till mat.
Ang. vegantjejer måste det ju finnas folk som tänker likadant ffs, kolla särskilt de tredje länken som efter vad jag förstår är en slags community - som lunar för veggosar. :D
http://www.veganrunners.org/
http://www.vegan.se/
http://www.vegan.nu/
Eftersom du bradar Brad Pitt i utseende borde det inte vara några problem för dig att få några vegantjejer på rygg! Det handlar om själfförtroende.Veganrunners är ju utländsk och för löpare? Vem bryr sig. Vegan.se är väl bara skit? Vegan.nu är ett community men jag blir ju bara mobbad där ;D, jag är väl inte tillräckligt alternativ o skabbig för att passa in.
Eller en "fick ligga tack vare MSN", "aldrig mer JibberJabber för min del tack!" :Drotfl, jag har ju Måste få Samlag Nu installerat men inte fan får jag några samlag för det. Jabber har gett mig lika många samlag som MSN!
http://www.******.nu/
haha, urlen trasig, aja, ni kan gissa ;D
Kolla den. (Men jag tror den dödar browsern o spelar musik i all oändlighet, gjorde den iaf i opera här.)
OFT: Amiga OS ägde verkligen (körde 4 noders BBS på en A4000 ett tag)..
Installera Mozilla 1.5.0.3 så har du en snabbare browser, bättre flikhantering osv. Dessutom gratis.Nej, opera är snabbare än firefox och har minst lika bra flikhantering och är gratis.
Ok, men hur fick du iden att sluta äta kött bara så där i den unga åldern .
MStår ju i första inlägget? Tror jag ;D
Förövrigt pussar jag ju på katten mest hela dagarna, hon äter kött o slickar sig i stjärten.
Alltså, det är rätt uppenbart att du har en del nojor du skulle behöva göra något åt - inte för att det skulle vara något krav på att vara hundraprocentigt "nojefri", men för att de, om jag tolkar dig rätt, begränsar dig rätt ordentligt. Tvångstankar, allmän självdestruktivitet ("straffa sig själv" räkar jag på bästa hobbypsykologvis dit) osv.Straffa mig själv kan vara saker som förr när jag gick i skolan typ "jag vill koda det här men jag vet att jag borde göra det där istället, så nu kan jag inte börja med det", och så gjorde jag inte det andra heller ;)
Sedan har det ju varit en del med handtvätt, mat, ångest över energiförbrukningen, träning osv.
är ju inte direkt något som förgyller och förenklar ens vardag. Att få någon rätsida på ditt psykiska "inte-bra-mående" kan nog dessutom bidra till att lösa dina eventuella "sociala problem"; det är svårt att vara social, rolig och vilja umgås med folk om man mest bara känner sig konstig och avigJa, men det hade ju varit lättare att må bra om det sociala livet var lite mer givande.vilket man lätt gör när man vet med sig att man dras med "konstiga" tankar och beteenden. Att söka hjälp är inte så himla roligt det heller, och när man väl får den (man kan behöva fajtas en del) är den inte nödvändigtvis så rolig att få, inte till en början i alla fall. Men när man hittar någon som vet i vilken ände man skall börja så är det i slutänden värt det, det tycker jag i alla fall själv, och jag tror att jag har de flesta som fått hjälp med mig där.Fast ett tag var det väl över 2 års väntetid på koognitiv beteendeterapi, jag vet inte hur det är nu och om jag står i någon kö eller inte. Jag skulle faktiskt ha varit hos psykologen tidigare idag men jag vaknade inte till liv så jag missade tiden, dessutom skulle vi väl mest bara diskutera om det kändes ok att minska på pillrena så det hade ju inte varit så givande ändå, trist att jag lär få betala 300kr för det bara.Sedan fattar jag inte vad som skulle vara så konstigt med att du vill ha en tjej som är vegan när du är övertygad vegan själv. Om man är vegan av moraliska skäl lär det ju vara en så pass stark och grundläggande övertygelse att det blir svårt att dela ett liv med någon som har en helt annan åsikt, kanske t.o.m tycker att det är allmänt fjantigt.Det går ju dock att "övertala"/omvända någon, rätt få personer har ju varit veganer hela tiden, än mindre de med just moraliska värderingar.Ungefär som det skulle vara svårt för mig att ha en kille som tyckte att det var idiotiskt att vara religiös (man måste inte ha samma åsikt om allt, men man måste nog vara så lika att man kan respektera varandras olikheter om det skall fungera).
Summa summarum så tror jag (som om någon egentligen skulle fråga efter min åsikt) att du skulle kunna må bra av att någon som vet hur man går till väga övertygade dig om att du faktiskt inte på långa vägar är så kufig och konstig som du tror. Du ÄR ju liksom inte dina nojor, du är (tycker jag att det verkar som) en smart och rolig kille med ett gott hjärta (obs. att jag med snäll menar "snäll" och inte, som vissa andra här ofta gör "mesig", och att "snäll" när det kommer från mig är en komplimang) som råkar HA lite nojor. Och det finns många tjejer som vill ha en smart och rolig kille med ett gott hjärta. Även om han råkar vara lite trasig när de hittar honom....
Någon gång när jag mötte min lillasyster o hennes kompis på krogen så berättade hon dagen efter att hennes kompis hade tyckt att jag hade varit söt, men det hade hon ju inte mycket för. Annars är väl min lillasysters enda riktiga kompis veg*, tränar, har en del strul med kosten OCH pluggar till systemerare, hon har väl dessutom lite svårt att styra ragg själv har jag uppfattat det som på syster (iaf förr, vet inte hur det är nu), men jag kan ju inte ragga på min systers polare!
Perscitus
2006-05-29, 17:34
Jag tycker att det är så jävla bra gjort att skriva om sig själv som du gör aliquis. Sen tycker jag att du visar prov på en oerhörd självinsikt och analytisk förmåga, som är de mest värdefulla redskapen när man ska få ordning på sitt liv. Ger du dig sjutton på det klarar du det, garanterat.
För många med liknande problem blir allt bara en "svart klump", dvs. problemen antar oändliga proportioner och de ser inga som helst samband eller vägar ut. Du har ju på egen hand benat upp hur allt hänger ihop, så du har endast en massa små uppgifter att klara av, för att komma dit du vill.
Jag sprintade för glatta livet i Örebro idag förresten, var tankspridd och gick av tåget vid södra station när jag skulle av i centralen där jag skulle byta tåg, 4 minuter senare utan att ha varit i Örebro förut. :thumbup:
Jag tycker att det är så jävla bra gjort att skriva om sig själv som du gör aliquis. Sen tycker jag att du visar prov på en oerhörd självinsikt och analytisk förmåga, som är de mest värdefulla redskapen när man ska få ordning på sitt liv. Ger du dig sjutton på det klarar du det, garanterat.
För många med liknande problem blir allt bara en "svart klump", dvs. problemen antar oändliga proportioner och de ser inga som helst samband eller vägar ut. Du har ju på egen hand benat upp hur allt hänger ihop, så du har endast en massa små uppgifter att klara av, för att komma dit du vill.
Jag sprintade för glatta livet i Örebro idag förresten, var tankspridd och gick av tåget vid södra station när jag skulle av i centralen där jag skulle byta tåg, 4 minuter senare utan att ha varit i Örebro förut. :thumbup:"Storstad! Två stopp!"
men jag kan ju inte ragga på min systers polare!
Klart du kan, din syster är säkert mer än glad att para ihop er två. Tror du inte det?
Men det är väl inget fel av att äcklas av döda djur. Rätt många människor äcklas ju av tanken på att säg hantera döda, eller gamlingar som skiter ner sig, och dylikt. Men visst, folk som jobbar med det och har varit med ett tag reagerar nog inte så starkt på det längre.
Mjo, jobb är nog bra, bara man orkar börja söka =P
Jag har ju ett uppdaterat CV som jag är nöjd med o så, det är bara det där med att det och brevet skall anpassas lite lätt för varje jobb som gör att jag inte får tummen ur o skicka iväg det, lathet mao.
Nej visst kan du äcklas, men om du inte ens kan använda bestick som det ätits kött med då har det verkligen gått för långt, och speciellt att du inte kan kyssa någon som inte borstat tänderna kan ju bli ett problem :(
Lycka till med jobbsökandet nu!
Nej visst kan du äcklas, men om du inte ens kan använda bestick som det ätits kött med då har det verkligen gått för långt, och speciellt att du inte kan kyssa någon som inte borstat tänderna kan ju bli ett problem :(
Lycka till med jobbsökandet nu!Finns ju mer än tänder i munnen! ;D
Roligt att du får backupp av hela mys kolo! inga ryggdunkar kommer få dig att ta dig ut ur "situationen" dock.
Haggeman behöver få ett dopp!
Börja ragga på internet osv! våga mer! Du måste ta och supa mer och vara "normal" som vi andra. Sup och skyll på att du var full.
Du behöver lämna den trygga datorvärlden bakom dig och bege dig ut på en färd i den stora otrygga världen där könsjukdomar och smisk existerar! Vi vet att du klarar det young one.. en vacker dag kommer kanske även du att vara en pussy hunter.. may the force be with you hagge!
Hehehehe.. det Zafer skriver är sanning med lite modifikation.
Jag tror att allt skulle lösa sig för hagge om han slutade sitta framför burken så mycket som han gör. Postar trådar och sen skriver han 5 svar själv till sig själv innan nån annan svarar osv...
Bege dig ut i det sociala livet (inte nätsociala), och när du väl har fått ett ligg kommer det ena efter det andra automatiskt. Då kan du gradvist öka datoranvändet igen när du har skaffat "the mojo".
Mvh
Murat
Ja, men det hade ju varit lättare att må bra om det sociala livet var lite mer givande.
Klart att det är lättare då. Men om det nu inte är det, så tror jag att man, om man lyckas göra livet med sig själv lite mer givande, förbättrar sina chanser att också få ett mer givande socialt liv. Jag säger inte att det är så för dig, men det är ofta lätt att fastna i en position där man typ begränsar sig själv; man är så övertygad om att man är så konstig och avig att ingen vill umgås med en annat än för att de känner att de "måste" att man inte ser att det faktiskt kan finnas folk som verkligen vill det.
Fast ett tag var det väl över 2 års väntetid på kognitiv beteendeterapi, jag vet inte hur det är nu och om jag står i någon kö eller inte. Jag skulle faktiskt ha varit hos psykologen tidigare idag men jag vaknade inte till liv så jag missade tiden, dessutom skulle vi väl mest bara diskutera om det kändes ok att minska på pillrena så det hade ju inte varit så givande ändå, trist att jag lär få betala 300kr för det bara.
Jag vet, det är mycket i psykvården som är skit. Jag tycker att du skall kolla upp om du står i någon kö, och ställa dig i den om du är intresserad (inte för att "komma över" dina moraliska beetänkligheter ang. att äta kött, utan för allt annat strul). Om du orkar vara lite (mycket) tjatig och jobbig kommer det förmodligen att betala sig (det är trist att det skall vara så, men det verkar vara så det är :( ).
Det går ju dock att "övertala"/omvända någon, rätt få personer har ju varit veganer hela tiden, än mindre de med just moraliska värderingar ...
Klart att man kan "omvända" folk till lite av varje (politiker och modeskapare lever på det ...); jag tycker att man brukar märka ganska fort om det finns "omvändelsepotential" eller inte (man är väl egentligen ganska lika, och det är det man märker), så risken att "fastna för fel tjej" på det sättet tror jag inte är så stor.
Någon gång när jag mötte min lillasyster o hennes kompis på krogen så berättade hon dagen efter att hennes kompis hade tyckt att jag hade varit söt, men det hade hon ju inte mycket för. Annars är väl min lillasysters enda riktiga kompis veg*, tränar, har en del strul med kosten OCH pluggar till systemerare, hon har väl dessutom lite svårt att styra ragg själv har jag uppfattat det som på syster (iaf förr, vet inte hur det är nu), men jag kan ju inte ragga på min systers polare!
Tja, säg inte det. Om du gillar henne och hon gillar dig är det väl bara (som om det vore så bara) att köra på. Tjejer (eller killar) som du inte gillar annat än som "runk-" eller "dopp-"objekt tycker moraltanten inte alls att du skall ragga på. Inte att någon skall ragga på. :D
F.ö. ser du ju faktiskt bra ut, även in något slags "allmänestetisk" bemärkelse, de där "jag är så ful"-grejerna som du har kläckt ibland vet jag inte vad de riktigt har för verklighetsförankring ...?
Roligt att du får backupp av hela mys kolo! inga ryggdunkar kommer få dig att ta dig ut ur "situationen" dock. Tuffa Tuffingars Klubb känner sig manade att rätta till missförstånden ser jag (ovanligt). Det är nästan så att jag tror att någon Tuff Tuffing också vill ha lite uppmärksamhet.
Tuffa Tuffingars Klubb känner sig manade att rätta till missförstånden ser jag (ovanligt). Det är nästan så att jag tror att någon Tuff Tuffing också vill ha lite uppmärksamhet.
Min post var bara ett stort skämt, roligt att du hade för låg intelligens nivå för att inse det! :laugh:
Ingen vill ha mig, ingen tycker om mig, för att jag äter mask!
Långa och klibbiga, korta och slämmiga, jag lägger dom i en ask!
Ingen vill ha mig, ingen tycker om mig, för att jag äter mask!
Långa och klibbiga, korta och slämmiga, jag lägger dom i en ask!
"Korta och slibbiga".
Min post var bara ett stort skämt, roligt att du hade för låg intelligens nivå för att inse det! :laugh:
Säger snubben vars svenska är på topp.
Köttbullen
2006-06-01, 14:50
vad ska man säga, jag är ledsen.
Köttbullen
2006-06-01, 14:52
Även fast hon är vegan är risken hög att hon haft kött i sin mun tidigare.Om hon nu inte är oskuld.
*yourock*
Säger snubben vars svenska är på topp.
Den 24 årige brevbäraren utan någon utbildning och kompisar borde hålla tyst. :laugh:
Den 24 årige brevbäraren utan någon utbildning och kompisar borde hålla tyst. :laugh:
23, men annars var det rätt.
Min post var bara ett stort skämt, roligt att du hade för låg intelligens nivå för att inse det! :laugh:
Skämtade du nu igen när du särskrev intelligensnivå? Hoppas nästan det.
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1615480&postcount=32
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1615480&postcount=33
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1615480&postcount=34
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1615480&postcount=35
Klart att det är lättare då. Men om det nu inte är det, så tror jag att man, om man lyckas göra livet med sig själv lite mer givande, förbättrar sina chanser att också få ett mer givande socialt liv. Jag säger inte att det är så för dig, men det är ofta lätt att fastna i en position där man typ begränsar sig själv; man är så övertygad om att man är så konstig och avig att ingen vill umgås med en annat än för att de känner att de "måste" att man inte ser att det faktiskt kan finnas folk som verkligen vill det.Kanske det, men de/den gamla vill ju inte iaf ;D
Sedan kanske det är förstårligt då jag kanske inte alltid har betet mig så schysst mot honom, men det är väl mest för att jag har tyckt att han har varit ett svin som inte vill vara min vän o umgås med mig ;)Jag vet, det är mycket i psykvården som är skit. Jag tycker att du skall kolla upp om du står i någon kö, och ställa dig i den om du är intresserad (inte för att "komma över" dina moraliska beetänkligheter ang. att äta kött, utan för allt annat strul). Om du orkar vara lite (mycket) tjatig och jobbig kommer det förmodligen att betala sig (det är trist att det skall vara så, men det verkar vara så det är :( ).Jag vet ju inte som sagt hur vi sade, det är väl det där med att jag tycker att "äsch, jag har väl inga direkta problem" och så skiter man i det, men jag tyckte ju inte att handtvätt o grejer var några problem heller.. Även om man var skittrött, hungrig, ledsen o arg =P
Klart att man kan "omvända" folk till lite av varje (politiker och modeskapare lever på det ...); jag tycker att man brukar märka ganska fort om det finns "omvändelsepotential" eller inte (man är väl egentligen ganska lika, och det är det man märker), så risken att "fastna för fel tjej" på det sättet tror jag inte är så stor.Nä, men det förutsätter ju att man har lärt känna dem, men innan dess då!? :D
Jag vet ju inte hur man börjar och underhåller en konversation ;/, tror jag iaf ;D, så omständigt det där.
Tja, säg inte det. Om du gillar henne och hon gillar dig är det väl bara (som om det vore så bara) att köra på.Nu är ju dock inget av det sant och så lär det ju förbli om man inte träffar och umgås med personen i fråga. Men det är ju skitsamma, hade jag ju kunnat gjort för 7 år sedan också isf...Tjejer (eller killar) som du inte gillar annat än som "runk-" eller "dopp-"objekt tycker moraltanten inte alls att du skall ragga på. Inte att någon skall ragga på. :DGäller det omvänt också? Det verkar ju annars vara rätt vedertaget? Och om inte annat börjar väl mycket som det? Min fd väns flickvän var ju egentligen ett krogragg från två helger efter att han lade ner den andra, som han porrade med men nej då, hon var ju inte alls han flickvän eller skulle bli det, men nu är hon ju det o hon flyttade till honom rätt omgående och nu har de flyttat till en annan gemensam lägenhet.
Dessutom har jag sett på discovery att man blir kär i den man har samlag med eller något, var några signalsubstanser ;D, så det är kanske fel ände att försöka göra tvärtom?!F.ö. ser du ju faktiskt bra ut, även in något slags "allmänestetisk" bemärkelse,Och alltså inte bara din högst personliga åsikt? ;Dde där "jag är så ful"-grejerna som du har kläckt ibland vet jag inte vad de riktigt har för verklighetsförankring ...?Jag vet inte, jag brukade väl vara rätt ful, både rent allmänt och genom andra.Tuffa Tuffingars Klubb känner sig manade att rätta till missförstånden ser jag (ovanligt). Det är nästan så att jag tror att någon Tuff Tuffing också vill ha lite uppmärksamhet.
Jag ber om ursäkt för att jag inte hade svarat tidigare, men det var så mycket text att jag har skjutit på det ;/
Metal_boy_
2006-06-16, 00:57
Trance och Yankeee: Menar ni att alla i Afrikanska länder(och andra fattiga länder), som inte har fått nån möjlighet att gå i skolan, är ointelligenta?
Trance och Yankeee: Menar ni att alla i Afrikanska länder(och andra fattiga länder), som inte har fått nån möjlighet att gå i skolan, är ointelligenta?
Vi har redan haft den diskussionen, försök inte leka smart nu igen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.