Visa fullständig version : Kärringträning
Dras sedan åtta veckor med en fotledfraktur som gjort mig aningen handikappad (men som nu borde vara någorlunda utläkt), sedan två veckor sedan med ett obestämbart "ont" i själva foten som gör mig exceptionellt handikappad - d.v.s jag kan gå, åtminstone så länge jag äter mina Diklofenak som mammas duktiga flicka, men längre promenader än vid pass tjugo minuter får jag böta rejält för. Humöret har sjunkit en bra bit under nollstrecket, precis som den fysiska förmågan.
Det här är den utmost boring historien om vägen tillbaka till träningsformer som inte räknas som Riktig Träning(tm) men som jag längtar efter ändå.
Måndag den 1/5:
Vattengympa, 60 min (sjukgymnastens rekommendation). Blir mycket "trampa vatten" då foten inte medger några hopp på tå. Känns inte som om man har gjort särskilt mycket efteråt, men det är skapligt ansträngande medan man håller på.
Imorgon besök hos ortopeden; förhoppningsvis får jag inte ett "jag har ingen aning" där också (i så fall tror jag att jag skall be om remiss till idrottsmedicin; trots allt har jag ju skadat mig på gymmet under pågående pass, så det borde kunna räknas som idrottsskada).
Krokodil
2006-05-01, 23:30
Trasig kropp är aldrig kul.
Lycka till!
Vad hände när du skadade dig?
In på ortopeden med ett frågetecken, ut från ortopeden med ett frågetecken och en återbesökstid för röntgen nästa vecka (misstanke: stressfraktur(er), och de skulle tydligen inte synas på röntgen ännu i vilket fall som helst). Samt en mo-cast-sula och en tjusig blå plastsko (s.k. "geishasko"). Hotad med gips i 6-8 veckor, vilket känns muntert värre. Å andra sidan känns det just nus om om jag hellre tar åtta veckor med gips ända upp till ljumsken än ett till "jag har ingen aning". Snart är jag på VIP-listan på det där jäkla sjukhuset. Eftersom jag skall ha sulan t.o.m. i sängen (dock utan skon) misstänker jag starkt att den av sjukgymnasten rekommenderade vattenträningen kommer att gå bort den med (Jag vet inte hur bra det är att vifta runt med fötterna vid stressfraktur i något mellanfotsben; det kanske bara är bra, det kanske är kasst? Med fotledsfraktur var det dock ingen hit.).
Suger det här? Ja, det suger.
Avanmälde mitt inbokade vattenträningspass - och såg då att en styrketräningsinstruktör som jag känner var ledig, så jag spontanbokade en styrketräningsinstruktion för att ha något att roa mig med och inte deppa ihop totalt. han såg lite chockad ut när jag kom på kryckor, men konstaterade att det fanns ju gott om maskiner man sitter i.
Möjligen är det nu alltså dags att skissa ihop något slags träningsupplägg för att inte gå sönder i kroppens alla andra delar under viloperioden (axelträning verkar jag ju i alla fall behöva ...).
OK, Tolkia har besökt gymlokalerna på sitt träningsställe för första gången på de tio år hon frekventerat det (ja, OK då, jag har varit inne där förut, men inte varit inne för att GÖRA något). Nu vet hon (tror hon sig veta, för de petiga) ungefär hur utomjordingarna känner sig när de kommer på besök. Liknelsen blir än mer träffande av att gymmet för en ovan besökare verkligen ser ut som Månbas Alpha. :D
Dagens övningar:
- Bensträck (Mitt emot två tjejer som sammanbitet körde den s.k. gynstolen; en maskin som jag allvarligt undrar om den inte är lite överskattad - det kan dock vara en ryttarsynpunkt. Ser kul ut när de tar i så att de nästan lyfter från sitsen.)
- Liggande bencurl (Gymmet har ett antal bänkar, och dessa är alltid tomma, t.o.m. nu under rusningstid. Den enda sittande dito som finns är det ständigt kö till. Den officiella anledningen är att liggande är svårare än sittande, men jag undrar jag om det inte även är för den otroligt låga coolhetsfaktorn det är på att ligga med ändan i vädret och vifta med fötterna.)
- Rodd
- Bröstpress (svenskt namn?)
- Axelpress
- Triceps ... ja, vad heter det? "Slå näven i bordet" är humornamnet på maskinen. (Vingligt eller vingligt?)
- Bicepscurl (Jag kan ju avslöja att instruktören började asgarva åt hur sjukt svag jar är i biceps igår ... pinsamt. Fast jag ÄR ju svag, och jag känner honom ju, så det är OK.)
- Ryggresningar (Äntligen en övning jag vet hur man gör. Men det brände bra, och då har jag alltid sett mig som relativt ryggstark)
Inget mördarpass idag; eftersom jag verkligen har absolut noll koll verkade det klyftigast att "prova runt" lite och känna på övningarna, och inte gå in för att dräpa mig på en gång. Det är trots allt rehabträning det här; det är meningen att jag skall bli BÄTTRE, inte att jag skall skada mig ännu mer. Samtliga övningar givetvis sittande, eftersom jag är invalid och inte kan/skall stå så mycket. Kryckor, t-shirt med ambulanstryck och kort + penna i näven fulländade töntimagen. :D
Torsdag den 4/5:
Högst oseriöst ben, ryggresningar (sneda och raka), mage, biceps, triceps samt en del bråkande med en sån där cykel med ryggstöd. Nu vet jag ungefär hur den funkar; om den är bra (i nuvarande tillstånd) är jag inte lika säker på.
Axlarna får mycket stryk av att gå med kryckor, det känns.
Fredag den 5/5:
Mer lajjande i gymmet (idag var det betydligt glesare än annars; fredag kväll finns det uppenbarligen mycket annat som drar): Ben, rygg och mage. Roade mig med att testa lite olika roddvarianter. Hamnade mitt emot en kille som körde mage, hängande i typ ett slags barr. Kände mig lagom uttittad när han vilade och hade ork att varsebli sin omgivning. :em:
Sparade på axlarna även idag; jag vill inte ställa till det så att jag rätt vad det är måste börja käka smärtstillande för att kunna gå. Det knakar och brakar en hel del, och jag hoppas verkligen att det bara är muskulärt.
Lördag den 6/5:
Känns konstigt att inte göra något ALLS; normalt brukar jag ju ta en långpromenad eller något när jag inte "tränar", men med den här foten kan jag ju inte gå/hoppa särskilt mycket längre än till ICA och tillbaka. Känns verkligen jättekonstigt.
Usch vad jobbigt att inte ens få promenera, det är ju den optimala sysselsättningen när man får långtråkigt och samtidigt vill ha lite frisk luft.
Skoj att du hittat bra grejer du kan köra på gymmet även som halv-invalid. :thumbup:
Söndag den 7/5:
Benspark 4*10
Liggande lårcurl 5*10 (det är fortfarande inte en maskin man behöver vänta på)
Sittande rodd 5*10
"Fulrodd" 3*10
Rygg/baksida axel 4*10
Bröstpress 4*10
Axelpress 4*10 (hej och hå, vad tungt på slutet)
Bicepscurl 3*10 (kändes verkligen inte bra)
Tricepsextension 3*10
Ryggresningar 3*10
Sit-ups på bänk 3*10
Sedan var klockan plötsligt skitmycket och det var dags att gå hem.
Ganska tomt i lokalen - jag och "hardcoregrabbarna" typ, samt ytterligare en och annan rehabtränare. Bicepscurlsen känns verkligen inte bra; det känns instabilt och "flaxigt" på något sätt. Måste försöka hitta någon annan maskin (det börju finnas åtminstone en) och testa om det känns annorlunda. Även tricepsövningen känns vingligare än vad som är riktigt behagligt; i och för sig är jag svagare än svag, men det känns inte som om det bara skulle bero på vikten.
Längtar efter konditionsträning; att få hoppa och springa (jag som i vanliga fall tycker att jogging suger); trots att skaderisken uppenbarligen är hög. :D
Lyckades bli kvar så länge att Konsum hann stänga, och jag fick hoppa ett par km extra för att handla frukost på den nattöppna macken. Smart.
Måndag den 8/5:
Benspark 3*12
Liggande bencurl 4*12
Sittande rodd 4*12
"Fulrodd" 4*10 (i Cybexmaskinen)
Tricepspress 4*10
Axelpress 4*10 (gnnn!)
Ryggresningar 3*10 (ouch!)
Sit ups 4*15
Annan ful magövning 4*10
Idag var det INTE luftigt, snarare överfullt. Skippade bicepscurlen helt eftersom det kände så konstigt igår; tyvärr var den andra bicepscurl-maskinen ockuperad varje minut, annars hade jag gärna velat prova om det känns bättre i en annan apparat. Möjligen finns det någon drag-grej som kan funka för armarna; även triceps skulle ju kunna vara bättre. Att gå runt och läsa på instruktionerna var dock inte att tänka på en crowded dag som denna.
Jag tycker att det är lite jobbigt när folk sitter och väntar på att man skall bli klar; det känns som om jag "borde" göra klart fort och lämna plats för de "riktiga" alt. "seriösa" gymmarna (ursäkta uttrycket), alternativ som om de tycker att jag borde göra det. Jag vet att man säger ja om folk frågar ifall de får köra emellan, men om de inte frågar är det ju svårt. Ibland vet man ju inte ens vem de egentligen väntar på; det satt en kille framför mig när jag körde rodd och verkligen tittade koncentrerat; jag var helt övertygad om att det var mig han väntade på, men när jag var klar och reste mig gick han över till en maskin på andra sidan, som alltså var den han verkligen hade väntat på. Hallå i hålet; sitt där och glo istället.
Ortopeden imorgon; hoppas att man kan få något besked nu (inte bara "nää, jag har ingen aaaaaaaning!").
aahhh en journal med!!!!
har missat den.
men va tusan är fulrodd? *L*
Tisdag den 8/5:
Benspark 4*12
Liggande bencurl 4*12
Sittande rodd 4*12
Fulrodd 4*10
Bröstpress (rak) 4*10
Axelpress 4*10
Tricepspress 4*10
Ryggresningar 3*10 (bränner bra ...)
Sit-ups 4*15
Annan skum magövning 4*10
Ortopeden såg inget på röntgen denna gång heller, men de kan ju inte gärna säga att det inte är något, när jag har påtagligt ont när jag går utan mo-castsulan och ömmar kraftigt för tryck över de mittersta mellanfotsbenen, tryck "nedåt/inåt" från tårna och tryck "runt" framfoten (aj!). Tills vidare alltså behandling som om det vore stressfraktur: Mo-cast och delbelastnin med kryckor ytterligare fyra veckor. HURRA VAD ROLIGT. När jag muttrade var överläkarens kommentar att egentligen skulle stressfrakturer behandlas som äkta frakturer, vilket betydde total avlastning i fyra veckor ... jag fattade vinken och höll käft.
JÄTTE-JÄTTEROLIGT att inte kunna göra någonting på fyra veckor ... *cry*
Hoppas kunna fasa in Body Pump och eventuellt cykling eller simning mot slutet, men jag har ingen aning om hur det kommer att vara. Magen är dock glad över att jag inte behöver äta Voltaren sedan jag fick sulan (tre st om dagen är, till skillnad från ett äpple om dagen, INTE bra för magen).
Onsdagen den 9/5:
Höll aldrig på att komma mig från jobbet, så det blev ett kort pass idag. Slarvade med stretchingen, så vi får se om jag har träningsvärk imorgon.
Benspark 4*10
Liggande bencurl 4*10
Sittande rodd 4*10
Bröstpress (lutande): 4*10 (tungt!)
"Dips" i "dipsmaskin": 3*10 (världens sämsta teknik och jag fattar inte vad som är lagom vikter)
"Chins" i samma maskin 3*10 (kommentar se ovan)
Sit-ups (bänk): 3*10
Vansinnigt mycket mindre folk på onsdagen än på måndagen. Tränar hela stan på måndagar (och hälften av dem bara på måndagar), eller vad? Skönt att det var lite "luftigare"; lättare att få plats och slippa vänta på maskiner helt enkelt.
Ont i foten, antagligen för att de klämde så förbaskat på den igår.
va tusan är fulrodd? *L*
Detta (http://www.ecybex.com/products/Strength/PlateLoaded/UBRow5265.aspx)är fulrodd (ungefär; den jag använder är något slags kombo delta-rodd, men jag kör bara rodd i den).
ah, du tränar också, trodde du bara hängde på forumet :booty:
you go girl!
ah, du tränar också, trodde du bara hängde på forumet :booty:
:thefinger
Men jag är ju en kärring, så när jag är hel och frisk kör jag mest äkta kärringgympa. Styrketräningen har jag startat nu, som terapi, typ (högst "oseriöst" alltså).
Torsdag den 10/5:
Body Pump, 60 minuter.
Vansinnesstrul på jobbet, och jag kände att jag var tvungen att avreagera mig för att inte göra något dumt senare. För att inte bryta upp något igen dock iförd sandaler (för att få plats med mo-casten och för att få en någorlunda styv sula) och med små, små vikter på stången i stående. Samt givetvis inga utfall (jag är bra på knäböj nu ... :D ). Shit pommes frites vad jobbigt det var; jag har tappat oerhört både i styrka och i tempo (och med tanke på att jag varken var stark eller snabb innan betyder detta att jag nu är på ålderdomshemsnivå). Jag lär vara styv som en planka imorgon. Men jag är "avreagerad" - någorlunda i alla fall.
Lördag den 13/5:
Body Pump, 60 min. Lite träningsvärk från passet i torsdags, men det gick trots detta betydligt bättre än det gjorde då. Antar att kroppen på något sätt "minns" hur det skall/brukar kännas och hur saker och ting skall göras och "kommer in i det" när man börjar påminna den. Men nog tog det så att det räckte, trots mina mycket lätta vikter (törs inte belasta foten alltför mycket). Det är fascinerande hur fort man tappar.
Gissar på ben som stockar imorgon, men träningsvärk gör ju inte bara ont, utan liksom "gott-ont", så jag gnäller inte. Dessutom var det KUL, betydligt roligare än att harva ensam. En kort stund kändes Return Of Tolkia som en realistisk möjlighet och inte bara som en dagdröm. :D
Måndag den 15/5:
Body Pump, 60 min. Bästa hittills; jag trodde att jag skulle vara styv som en stock efter lördagen, men icke. Liiiite tjatigt blir det med två låtar knäböj (utfall är inte att tänka på med min fot), men det får gå. Roligt var det i alla fall. Blev sittande i cafeterian sedan och kollade på de andra som körde cirkelträning; där kunde man ha varit med. :(
Tid hos ortopeden den 30/5, d.v.s. INNAN konferensen den 8/6. Nu är det bara att be till högre makter att man får slänga kryckorna då; jag ser INTE fram emot att jonglera med kryckor och väskor på en tjugo timmars flygresa med x mellanlandningar(typ).
Tisdagen den 16/5:
Benspark 3*10
Liggande bencurl 3*10
Rodd 3*10
Lutande bröstpress 3*10
Axelpress 3*10
Tricepspress 3*10
Bicepscurl med hantel (sittande) 3*10 (för lätt) 3*10 (tungt)
Sit-ups (bänk): 4*10
Körde inte så länge, men på lite tyngre vikter (för mig, då). Tycker inte att triceps- och bicepsövningarna i maskin tar riktigt där de skall, det känns mest bara konstigt. Frågan är om jag inte måste försöka hitta några andra.
Onsdagen den 17/5:
Body Pump, 60 min.
Inte lika über-roligt som med min favoritinstruktör, men helt OK. Stod sedan och kollade lite på bekanta och o-bekanta som körde mitt "ordinarie" gympapass och längtade in, självplågare som man är.
Den andra foten har börjat bråka, och jag drabbas förstås av akut panik - inte samma sak igen, nu?! Tror (och hoppas!) dock att det än så länge mest är missnöje med att tvingas bära en alldeles för stor del av kroppsvikten ensam.
Haha. Jag lovar att du också tränar på Campushallen. Alla gör det. :D
Haha. Jag lovar att du också tränar på Campushallen. Alla gör det. :D
Med den geografiska spridningen på Kolozzeum är det nog svårt att träna där INTE "alla" gör det. :D Lite roande är det allt att man garanterat har sprungit förbi både en och två "koloiter", kanske t.o.m. varit på samma pass, utan att märka det.
Tisdagen den 16/5:
Tycker inte att triceps- och bicepsövningarna i maskin tar riktigt där de skall, det känns mest bara konstigt. Frågan är om jag inte måste försöka hitta några andra.
Kör med hantlar och/eller i en hiss. Ingen biceps el. tricepsmaskin jag testat har känts annat är just värdelös.
Fredag den 19/5:
Benspark 4*10
Liggande bencurl 3*10
Rodd: 3*10
Axelpress: 3*10
Bröspress (rak) 3*10
Ryggresningar 3*10
Tricepspress 3*10 (Värdelöst; kändes ungefär överallt UTOM i triceps.)
Tricepsextension med hantel över huvudet (Vad kallas det? Så ser det ut i alla fall) 3*10
Bicepscurl med hantel 3'10
"Hiss" (framför kroppen, litet handtag, namn på övning okänt.): 3*10
Lite färre repetitioner och lite tyngre vikter. "Hissövningen" kändes rejält både här och var, faktiskt, även om jag inte är så säker på var den egentligen är tänkt att kännas. Vettiga tricepsövningar efterlyses fortfarande; prövade en annan maskin och den kändes lika meningslöst som de jag provat och förkastat hittills. Det känns ju för farao mer att joja med en hantel ovanför huvudet på klassiskt gympamanér. Tricepsmaskin no more, alltså.
Lördag den 20/5:
Body Pump, 60 min.
Träningsvärk både här och var efter gårdagen (undrar om det var hissen som gjorde det?), men kunde trots detta lasta på lite, lite mer än vanligt med godkänt resultat. Fortfarande små vikter, dock, särskilt för benen. Man vill ju inte knäcka upp något igen ...
En stackars födelsedagsfirare hade släpats till passet av sina kompisar, som engagerat coachade, fotade och bar fram vikter - fint lastade enligt principen "10 kg på vänster sida, 20 kg på höger". Schyssta kompisar ... :D
Söndag den 21/5:
Var hos en kompis och kollade på schlagerfestivalen på lördag kväll... kom hem kanske halv tre och somnade garanterat inte före halv fyra-fyra. Kände mig med andra ord lagom "bakfull" på söndagen. Det blev ett litet Body Pump-pass för att väcka livsandarna. Tog det dock lite försiktigt med gårdagens långa cykeltur till kompisen (första cykelturen sedam gipset) i minne.
Edit: Min dator hemma har klappat ihop, så det blir glest mellan uppdateringarna.
Måndag den 22/5:
Body Pump, 60 min. Det börjar kännas som om det är dags att lägga på lite mer vikt, särskilt på ryggen. Lite feg fortfarande, dock; det vore verkligen öken om ortopeden beordrade gips på igen nästa vecka.
Funderar lite över hur jag skall fasa in kondotionsträningen när jag blir gipsfri; lycklig som jag är (måste man väl säga) har jag noll erfarenhet av rehabiliteringsträning. Vad är egentligen lämpligt att börja med? Hur hårt kan man belasta från början och när vågar man börja belasta ordentligt (löpning, gympa med hopp osv.)?
F.ö. börjar jag undra om mina knän verkligen är hundraprocentigt förtjusta i bensparken; jag tycker mig märka en tendens att det "gnisslar" lite dagen efter.
Tisdag den 23/5:
Body Pump, 60 min.
Gymmet har gjort justeringar i schemat inför sommaren (minskning av antalet pass och skift i instruktörslistan) och jag vill passa på att köra min überfavoritinstruktörs pass när jag kan, eftersom de inte är så många nu. Ergo ett pump-pass även på tisdagen, även om det antagligen är ensidigare än vad som är rekommendabelt. Eftersom jag tänkte vila på onsdagen passade jag på att lägga på lite mer än vanligt på allt utom bröst (där är jag redan på gränsen för vad som är görligt, eftersom jag aldrig behövde "byta ner mig" där p.g.a. foten). Nu är jag nästan uppe på samma vikter som innan skadan på allt utom ben; visserligen är det bäbisvikter det skulle hånskrattas åt här, men det känns bra från min synpunkt sett. Och det brände bra i benen, vill jag lova (ajajajjjj!).
Mindre än en vecka kvar till nästa ortopedbesök; nu räknar jag ner. Fasar bara för att jag skall få ta bort gipset bara för att efter tre dagar upptäcka att det inte funkar - igen.
Torsdag den 25/5:
Mer Body Pump; tog det dock lite lugnt med benen, eftersom höft och knä på det friska benet är lite griniga (misstänker att höger ben inte gillar att bära mer än sin beskärda del av kroppsvikten, ej heller att vara minst 2 cm kortare än vänster, p.g.a. bonus-plastsandal). Kände mig överhuvudtaget ovanligt orkeslös; kan kanske ha något att göra med att jag var oerhört stressad och "jagad"?
japp, bra tänkt där, var försiktig
det är ganska lätt tycker jag att få följdskador när man är skadad.
resten av kroppen får ta en del stryk.
Ja, jag HAR tränat i helgen (ibland har det gått bra, ibland har det gått mindre bra), men eftersom jag fortfarande är datorlös blir det dåligt med uppdateringar när jag är ledig, och nu orkar jag inte uppdatera i efterhand.
Måndag den 29/5:
Body Pump, 60 min. "Maxade" (om man nu kan kalla det för att "maxa" på den här nivån) på allt utom knäböj (där borde jag nog faktiskt ha tagit ännu lite mindre känner jag idag), vilket inte kändes helt fel. Framför allt kändes det inte fel att lyckas lägga på max hittills på rygg eftersom instruktören hade bytt till sin favoritlåt, som är typ den värsta rygglåten de någonsin har haft (och som jag hittills alltid varit lite feg på, just p.g.a. de många vändningarna i följd). Nice!
Idag är det alltså besök hos ortopeden. Jag behöver kanske inte säga att jag hoppashoppashoppasHOPPAS att jag skall få plocka bort mo-casten - eller att jag är hyfsat orolig för att inte få göra det.
Senare samma tisdag:
Fick jag ta bort mo-cast-jäveln?
Neeeejjjjjjjjjjjjjj!!!
*cry* *cry* *cry* *cry* *cry*
Body pump? Beh, våga dig ut i styrketräningslokalen!
Tisdagen den 30/5 (especially for Baan):
Body Pump, 60 min (räknas inte som "riktig träning", ich weiss, men sabla mycket roligare än boring gymträning). Kom inrusande i sista sekunden och kastade mig tacksamt över en bråda + stång som var kvarlämnad sedan föregående pass. Utan att kolla vilka vikter som låg framme ... ofrivilligt personbästa, så att säga. Inte personbästa tekniken dock. :D
Onsdagen den 31/5:
Simning, 30 min./750 m. Äkta "kärringsim".
Torsdagen den 1/6:
Inledde dagen starkt med att magkatarr-kräkas i badrummet. Känner mig benägen att ringa till reservdelscentralen och be att få byta ut ett och annat (en magsäck och en fot. t.ex.). Känns verkligen som den optimala dagen för en personalfest - tyvärr sitter man i den s.k. festkommittén, så det är inte direkt läge för att banga. :(
Den här tråden självdog ganska fort, mycket p.g.a. att jag konstant glömde bort att fylla på i den - och ledsnade på att göra det i efterhand. Nu plockar jag upp den igen, i from förhoppning att den skall leva i alla fall liiiiite längre den här gången.
Status är fortfarande något slags rehabilitering av diverse skavanker.
Stressfrakturerna i vänster fotled och fot är så gott som utläkt respektive under hyfsat normal läkning, i utbyte har jag fått något under högerfoten (trampdyna/"pekfingertå"), som också misstänkter vara en stressfraktur - jag slapp dock gips den här gången; vi får se vad ortopeden säger vid mitt 104563:e (eller så) återbesök på fredag. Är givetvis lite orolig att det skall bli order om avlastning igen, men samtidigt ... ja, det känns inte som en stressfraktur, inte som den förra gjorde i alla fall; den var ju fullständigt omöjlig att gå på och den här är fullt hanterbar även utan smärtlindrande. Det känns mer ... öh, "krossat". Som om jag mosat in foten väldigt hårt i något. Ah, well.
Senaste tillskottet i samlingen är ett knäproblem; något slags ospecifik smärta "inne i knät" när jag går uppför och ibland även nedför trappor, går ned i/reser mig från huksittande samt när jag gör knäböj. Det känns (och låter) ganska mycket som när det "brakar" i axlarna när man är stel och gör axelrullningar. Jag hoppas verkligen att det här är sviter av diverse felbelastningar och -ställningar under tiden med allt fottjafset - men det är klart, liiiiite obekvämt har det ju varit förut i omgångar. Har i alla fall äntligen fått tid för att undersöka fotisättning, löpstil etc. för eventuell inläggsgjutning på den lokala Gå- & Löpkliniken, förhoppningsvis kan han hitta något fel som skulle lämpa sig utmärkt för att lösa med inlägg ... :(
I övrigt är jag förstås stel som fan i underben och fötter efter att ha knallat runt med foten i typ 90 graders vinkel ett par månader. Försöker vara ordentlig och stretcha samt vingla på balansbräda en stund om dagen.
"Rehabiliteringsprogrammet" präglas minst sagt av improvisation. Hopp lär väl inte stå överst på fötters och underbens önskelista, turligt nog bjuder inte gymmets nedskurna sommarschema på så mycket i den vägen heller. Jogging (i mitt tempo förtjänar det inte att kallas löpning) är inte riktigt mums för knäna. Vidare har jag börjat knapra glukosamin och har vissa funderingar på att se över kosten generellt (finns det någon "ledvänlig" mat, tro?).
Dagens skörd:
Body Pump, 60 min (med mycket små vikter i knäböj och utfall - efter utfallen hade jag dock mest lust att hoppa upp och ned och tjoa "Kolla, jag gjorde utfall, kolla jag gjorde utfall!"; det var typ fyra månader sedan sist).
Spinning 40 min (ingen stående sprint då varken knän eller fötter tycks gilla detta i dagsläget).
OK, idag bidde det spinning, 50 + 40 minuter.
Hade inte för avsikt att cykla mer än 50, men en bekant dök upp, och utsikerna till lite tjôt i pausen mellan cyklandet och hennes nästa pass gjorde det plötsligt mycket lockande att köra lite till. Båda passen lugnt och fint med lejonparten stående bortprioriterad för att skona knäna. Trots detta lätt, stickande ont på insidan av underbenet nedanför knät (i knäts nedre/inre hörn, s.a.s.); möjligen ett muskelfäste? När jag tittar ned på fötterna lutar i synnerhet vänster fot en hel del inåt, trots inlägg (vanlig modell som man köper på skoaffären), misstänker att detta har med saken att göra.
Beställt inlägg för 1700 kr (Hick! Men hjälper det så är det alla gånger värt pengarna) efter undersökning; behov ansågs föreligga (vilket jag inte bestrider en sekund, kollar man på mina gamla gympaskor lutar de rejält inåt, vilket jag tvivlar på att de gjorde från början). När jag skulle böja på benen (visa fötterna med benen i böjt läge) knakade och brakade det så att det typ hördes ända ut i butiken - "Oj då. Ja, här knastrar det lite", var undersökarens kommentar. Jo, jävlar.
Härligt att du är igång igen Tolkia! I gymmet är det ingen som bryr sig om du är svag eller inte ser ut att där höra hemma. Jag tror att de allra flesta har överseende med en nybörjare som känner sig osäker.
Kör hårt!
Dagens övningar:
Body Pump, 60 min.
Gympa (intensiv-), 60 min.
Idag måste ha varit årets varmaste dag; gympasalen är väldigt välventilerad, men nu var det som en bastu. Det kändes rätt rejält i lårmusklerna mot slutet av gympapasset; på sista låten var det inte särskilt höga "höga knän" vill jag lova. Ganska OK i knän och fötter, dock - men så gick jag verkligen in för att skona benen på Pump:en (= inte bara bäbisvikter, utan prematurvikter ...). Bättre det än att krascha innan säsongen ens kommit igång.
Jag är verkligen KLEN i armarna, det blir väldigt uppenbart på Pump:en. Lagom roligt när man tittar sig i spegeln under bicepslåten och överarmarna, som man tyckte att man höll så stilla, går som värsta hävstängerna. :em:
Men roligt var det.
Hur är det med foten?
Vänster fot (mellanfotsben) är under utläkning som verkar fortskrida hyfsat; den känns, och jag kan inte göra vad som helst (skoparken har t.ex. skiftat rätt rejält åt Birkenstock- och gympadoje-hållet) men jag har fått höra att det är OK med träning efter ca 4 månader om det känns skapligt, och det gör det ju. Jag kan ju både gå och träna (med viss urskillning; kanske inte 4 gympapass i veckan eller tåhävningar med extravikt varje dag eller så) utan smärtlindrande. Höger är det något skumt i som ortopeden varnade mig för att det KUNDE vara något i samma stil, det besvärar mig dock mycket mindre, så jag är böjd att tro att det mer är ont p.g.a. över- och felbelastning. Skall bli intressant att se vad ett par schyssta inlägg kan göra.
Sedan är jag stel som farao överallt, men det är nog rätt normalt i sammanhanget.
(långt svar på kort fråga)
Vänster fot (mellanfotsben) är under utläkning som verkar fortskrida hyfsat; den känns, och jag kan inte göra vad som helst (skoparken har t.ex. skiftat rätt rejält åt Birkenstock- och gympadoje-hållet) men jag har fått höra att det är OK med träning efter ca 4 månader om det känns skapligt, och det gör det ju. Jag kan ju både gå och träna (med viss urskillning; kanske inte 4 gympapass i veckan eller tåhävningar med extravikt varje dag eller så) utan smärtlindrande. Höger är det något skumt i som ortopeden varnade mig för att det KUNDE vara något i samma stil, det besvärar mig dock mycket mindre, så jag är böjd att tro att det mer är ont p.g.a. över- och felbelastning. Skall bli intressant att se vad ett par schyssta inlägg kan göra.
Sedan är jag stel som farao överallt, men det är nog rätt normalt i sammanhanget.
(långt svar på kort fråga)
Bra att det är på bättringsväg iaf..
Hur uppkom skadan? (Gärna kort svar :D).
Bra att det är på bättringsväg iaf..
Hur uppkom skadan? (Gärna kort svar :D).
1. Olycka (trampade snett på ett pass) = stressfraktur i fotled
2. Började träna igen på samma nivå som innan (begåvat) = krasch i fram-/mellanfoten
1. Olycka (trampade snett på ett pass) = stressfraktur i fotled
2. Började träna igen på samma nivå som innan (begåvat) = krasch i fram-/mellanfoten
Skrev dina kompisar på ditt gips?
Skrev dina kompisar på ditt gips?
Nä. :(
(stack i och för sig inte ut så mycket utanför - den illrosa - lindan)
Nä. :(
(stack i och för sig inte ut så mycket utanför - den illrosa - lindan)
Du behöver kompisar som mig.
Jag ritar fina hus och hästar och lite andra saker.
Mina tattueringar har jag ritat själv, men de ser faktiskt lite arga ut måste jag erkänna. Jag skulle rita snälla saker på ditt illrosa gips.
Dagens:
Gympa (medel-), 60 min.
Benpress 4*10
(Något tänkt att föreställa) Smalbänk: 4*10
Pulldown (kabel, litet handtag): 3*10
Tricepsextension med hantel: 3*10
Gympa två dagar i rad var inte vad underbenen drömde om; det hade jag kunnat räkna ut redan innan, men jag hade haft en riktigt dålig dag och behövde få koppla bort lite. Tyvärr var passet ganska ... ja, dåligt skall jag väl inte säga, då jag knappast hadae gjort det bättre själv, men inte i min smak, så jag vet inte hur "bortkopplad" jag egentligen bleve. Känns som om vi stod på tå genom hela passet - hallå, det FINNS andra hopp än på stället jogg med höga knän och kickar i baken ...
Därefter ostrukturerat lajande i gymmet. Torsdag är en dålig kväll för detta, då där är så mycket folk (alla tränar för att få fredag kväll ledig?). Väntade bara på att någon skulle komma fram och fråga vad jag egentligen trodde att jag höll på med där jag låg under skivstången. :em:
Misstänker att jag var feg och tog för lite vikt på stången; det skiljer rätt rejält mellan hur mycket man orkar i gymmet och hur mycket man orkar på pump:en, och det är svårt att veta riktigt HUR mycket. Samma sak i benpressen, f.ö.; det går inte direkt att jämföra med hur mycket man tar i "pump-böj" (nog säkrast att inte kalla det knäböj här ...). Undrar också om jag inte kör för långt ner i botten - skall man ner hela vägen, eller är det typ 90 graders vinkel som gäller?
Söker benövning för att stärka upp runt knäna (för vastus medialis och sartorius möjligen?); benpress skulle vara en sådan, men jag kan inte säga att jag tyckte det kändes så - kändes mest "rakt fram". Å andra sidan är väl risken rätt stor att det berodde på min (brist på) teknik.
Imorgon är det besök hos farbror Ortopeden. En ny farbror den här gången - igen. Egentligen skulle jag vilja be om att få nästa återbesök hos den läkare som jag var hos förra gången; han var bra, och det är tröttsamt att behöva dra hela sitt lidandes historia från ruta ett varje gång man kommer; går mycket tid till det.
OK, då har man varit hos Farbror Ortopeden igen (som i ärlighetens namn var lite för ung och fräsch för att kallas "farbror" av undertecknad). Vänster fot fick godkänt (puh!); visserligen inte besvärsfri och stel som fanken, men högst normal (det är väl bara jag som vill att det skall gå onormalt fort ...). Höger fot ett mysterium; "det verkar inte vara något fel på leden, men det är svullet under; ser nästan ut som om du skulle ha en främmande kropp där (liten risk, eftersom det aldrig varit hål på den ... ett nattligt angrepp av aliens i så fall)". Dock ingen indikation för röntgen, och när läkaren klämde på foten insåg jag att den faktiskt har blivit bättre sedan sist. Jag undrar jag om inte obekvämt placerade clips på cykelskorna plus allmän överbelastning kan ha något med saken att göra.
Passade på att fråga om knäna, och efter att ha kollat in hur jag står och går tyckte han att det var smart att ha gått och gjort avgjutningar för inlägg - osmart att inte ha gjort det för x år sedan ... Att det gör ont på insidan av knäna mest skulle tydligen tala för att det var felbelastning p.g.a. pronation m.m. som var orsaken.
Fick ingen återbesökstid, endast uppmaning att ta kontakt om det blir sämre alt. inte är bättre om två månader samt en MYCKET tydlig dito att bryta när något gör ont, och använda hjärnan när jag bestämmer hur och vad jag skall träna (vadå, verkar det inte som om jag gjort det hitintills ...? :em:).
Skall man våga hoppas på att det skall kunna gå uppåt härifrån nu? I ärlighetens namn tycker jag att jag förtjänar det nu; hittills har det här året varit ungefär det sugigaste i mitt rätt långa liv, så det vore schysst med ett något positivt.
Dagens insats:
Spinning, 55 min.
Nice pass (jag slet inte ihjäl mig, men hade kunnat göra det om det hade varit mitt mål); just den instruktören är överhuvudtaget väldigt säker i sitt musikval - man skulle nog nästan kunna stoppa in skivan och köra passet utan instruktör, bara med ledning av musiken. Imponerande.
Undrar också om jag inte kör för långt ner i botten - skall man ner hela vägen, eller är det typ 90 graders vinkel som gäller?
Så långt ner du kan komma utan att röven lämnar dynan, men stressa inte djupet utan tänk lite på att det ska kännas något så när rätt också.
Söker benövning för att stärka upp runt knäna (för vastus medialis och sartorius möjligen?); benpress skulle vara en sådan, men jag kan inte säga att jag tyckte det kändes så - kändes mest "rakt fram". Å andra sidan är väl risken rätt stor att det berodde på min (brist på) teknik.
Benpress är bra men kör även gärna något specifikt för baksidan, bencurl eller raka marklyft.
Det finns lite specialövningar i kabel som kanske kan vara lämpliga men de tar en evighet att beskriva så jag ska försöka leta upp bilder istället.
Fick du någon klarhet i rörlighetsträningen?
Så långt ner du kan komma utan att röven lämnar dynan, men stressa inte djupet utan tänk lite på att det ska kännas något så när rätt också.
A-ha. Måste säga att det snarast förenklar (en grej mindre ´som man måste "tänka på att man skall känna" ...).
Benpress är bra men kör även gärna något specifikt för baksidan, bencurl eller raka marklyft. Det finns lite specialövningar i kabel som kanske kan vara lämpliga men de tar en evighet att beskriva så jag ska försöka leta upp bilder istället.
Mmm ... bencurl, den enda övningen man garanterat aldrig behöver köa till (slutsats efter empiriska studier, se tidigare inlägg i tråden). Möjligen för att man ser för töntig ut när man ligger där med röven i vädret? :D
Kabelövningarna, är det typ sådant där man har kabeln fäst runt vristen och viftar med fötterna ut och in (något drastiskt och föreklat beskrivet)? Jag har för mig att jag hört någon prata om sådant just m.a.p. knän i något sammanhang, men jag vet inte.
Fick du någon klarhet i rörlighetsträningen?
Rörlighetsträningen? Du menar om ortopeden sade något, eller hänvisade mig till någon sjukgymnast? Om ja, så nej (cyniskt skratt). Funderar på att gå till gymmets sjukgymnast och fråga, dyrt visserligen, men snarast en piss i oceanen med tanke på vad jag lagt ned av tid och pengar på de här jäkla fötterna, i alla fall vad det känns som ... ;)
Åh du har fått avatar! :)
Nu väntar vi på personlig bild åsså..*popcorn*
Dagens övningar:
Body Pump, 60 min.
Spinning, 55 min.
Jag har skött mat och sömn under all kritik de senaste dagarna, och det kändes, vill jag lova. Svårt att hålla fokus, och tjusigt instabil och ryckig stil. Efter spinningen var det nästan så att jag såg stjärnor (vilket är ovanligt för mig); misstänker att det hade att göra med att det för dagen var bastuvarmt i salen (man fick se var man satte fötterna när man gick ut för att inte halka i någon svettpöl). Knäna sådär; lade på väldigt snälla vikter på knäböj och utfall. Träning är dock även på den nivå jag visade idag en klart underskattad terapiform. :D
Dagens pass ganska likt gårdagens:
Body Pump, 60 min.
Spinning, 40 min.
Den här gången hade jag sällskap på spinningen, varför 40 minuter lätt kändes som 55 igår (träningskompisar är oöverträffat om man är lat, men det måste förstås vara rätt träningskompisar). Fick stressa som en dåre för att hinna till Pump:en och kom inrusande i absolut sista sekunden (härligt störande för alla andra ...), så det tog väl en tre-fyra låtar att överhuvudtaget landa här och nu. Måttligt optimalt (men lite fascinerande att det har så stor betydelse). Knät skar lite lätt när jag gick uppför trapporna till min lägenhet; jag längtar efter mina inlägg ...
En mindre rolig detalj (jag vet inte riktigt i vilken grad den hör hemma i en träningsjournal, dock) är att jag - fejsa fakta - måste banta. Ja, jag skriver "banta", för det är definitivt inte fråga om någon "deff" (för mycket att deffa bort och för lite att deffa fram - dessutom är det något som behöver göras på evighet och inte inför någon kortvarig säsong). Av utseendemässiga skäl kan man väl lugnt säga att behovet har funnits ett bra tag (hur bra beror nog på var man lägger sin ribba), och den sortens batning och jocklande med maten har jag (i likhet med så många andra tjejer) hållit på med i omgångar ungefär sedan puberteten, men faktum är att det som väger tyngst den här gången är hälsoskälen. Det ÄR inte kul att kånka runt på en massa överflödskilon, känna att man inte orkar hänga med på träningen som tidigare, svettas jämt osv. osv. Och det är inte speciellt bra heller - särskilt inte när knän och fötter börjat svikta (och jag är trots allt inte äldre än att jag hade tänkt leva med dem ett bra tag till - helst också träna med dem).
Summa som skulle behöva skalas bort är runt 15 kg. Det skall påpekas att 15 kg mindre Tolkia fortfarande skulle vara låååååångt från mager, snarare "lagom tjock i sina bästa år" i bästa Karlsson på taket-stil. Det är också långt från vad jag har vägt som minst, vilket definitivt inte är en vikt jag eftersträvar igen. Ribban sätts alltså egentligen lågt - inte jättestor och inte jätteliten. Hyfsat mellanmjölk bara, s.a.s.
Hur det skall fungera veta fan, men efter att ha skrivit det här måste jag väl upp till bevis. Åtminstone tills jag blir utröstad i ö-rådet såsom varande ett av de många föraktliga "feta slappona utan karaktär", eller hur det brukar låta. :D
Tisdag 06-08-08:
Spinning, 55 min.
Ostrukturerat lajande i gymmet igen:
- Benpress, 4*10, 1*5
- Tricepsextension varvat med smalbänk, 3*10
- Bara smalbänk, 3*10
Inte överdrivet bekvämt att ligga med huvudet nedåt, i synnerhet inte när man försöker göra tricepsextension med brutalt kass teknik, men det fanns bara en lutande bänk som var ledig. Tisdag är, liksom måndag och i viss mån torsdag, en dålig kväll för total-n00bs i den bemärkelsen att man känner sig väldigt uttittad. Känner mig något lite som en studiebesökare från en annan planet, i synnerhet bland skivstängerna.
Svårt att veta vilka vikter som är lagom; skillnaden mellan Body Pump och styrketräning är enorm både när det gäller hur mycket man orkar och hur man gör det (i det här sammanhanget kanske det bör påpekas att detta inte skall läsas som "Body Pump är verkligen värdelöst").
Tyckte inte att det kändes som att det tog där det skulle igår, men nu börjar en diffus stelhet på baksidan av armen göra sig påmind, som tidigare erfarenheter ger vid handen kommer att sluta som en lagom (o)mysig träningsvärk ikväll eller imorgon. Mer smalbänk, alltså.
Onsdag 06-08-09:
Body Pump, 60 min.
Gympa (intensiv), 60 min.
Baaahhhh ... det är surt med två sådana pass på rad; tror inte att jag skulle göra det om jag inte kände instruktören. :D
Jag var brydd över att roddarna gick så trögt - tills det var dags att köra triceps, då kom jag på vad jag gjorde igår (blev ytterligare påmind om detta under gympapasset när instruktören för dagen tryckt in extra mycket trocepsarmhävningar - nä, jag kan INTE göra tricepsarmhävningar, men det ingår ju liksom i konceptet att man försöker ändå). Hej och hå. Knäna klagade lite på knäböjen idag; lite oroväckande. Men jag har gått mycket i trappor, det kan spela in.
Gympapasset skulle ha varit tufft i normalt klimat, och i den här hettan var det mördande. Mina avslutande ruscher var inte mycket till ruscher - det fanns liksom inget att ta av. Det är en lustig känsla när huvudet bestämmer ett tempo och benen liksom bara inte rör sig i det i alla fall. Ena knät bråkade även lite här; jag måste tänka mer på hur jag sätter ned fötterna egentligen. Var en duktig flicka och stretchade ut- och insida lår, samt underben lite extra med tanke på detta. Dock kom jag efteråt på att jag "ruschat" (ja, det är nog bäst med citationstecken med tanke på tempot) jämnt åt båda hållen - det är nog första gången sedan i mars jag inte behövt tänka på att ha "rätt" ben i innerkurva! Det är fantastiskt när kroppen börjar svara som den skall (typisk grej man inte uppskattar förrän man upplevt frustrationen när den INTE gör det, skulle jag tro), och när man kan göra vad man vill. För spinning och Pump all ära, men det är ändå gympan som är mitt hjärta närmast, och det är dit jag längtar mest när kroppen inte funkar. Fortsätter det så här så ser jag fram emot säsongsstarten!
Torsdag 06-08-10:
Spinnning, 40 min.
Body Pump, 60 min.
Body Pump efter kondition känns ungefär 100 gånger sämre än kondition efter Body Pump; det hade jag hunnit glömma (det var så länge sedan jag körde speciellt mycket kondition, som bekand). Särskilt utfallen suger när man suttit och trampat innan (de suger i och för sig även annars, men ännu mer på det här sättet). Det enda som funkade till 100% var armar. Dessutom var jag så in i vassen trött att jag hade klara svårigheter att koncentrera mig; började göra småmissar och tappa bort mig, typiskt trötthetssymptom. Därför sängen - NU!
Du tränar ambitiöst Tolkia. Jag tror du fixar en viktnedgång galant, viljan finns ju där, kunskapen också. Dessutom tror jag du har tillräcklig självinsikt för att spåra var de extrakilona kommer ifrån.
Dessutom tror jag du har tillräcklig självinsikt för att spåra var de extrakilona kommer ifrån.
You bet. Önskar att beteendeförändringar var lika lätta att genomföra i praktiken som i teorin, bara. :em:
Hade lyckats glömma cykelskorna hemma igår och var minst sagt förvånad över vilken skillnad det är mellan att cykla i cykelskor och att cykla i vanliga gympaskor. Nog för att jag kunde räkna ut själv att det blir betydligt "ryckigare" utan fästen, särskilt med kombinationen lite för tung och lite för dåliga benmuskler (då man behöver lite mer motstånd för att inte "falla igenom" än man riktigt orkar "dra med sig" upp igen), men att skillnaden skulle vara SÅ stor ...? Det skoköpet var definitivt en av årets mer begåvade insatser; fattar inte att jag inte gjort det tidigare.
Tycker helt klart att jag kan se skillad på fot- och handleder efter att ha slutat med NSAID; det är klart att det kan vara något annat, som samvarierar, men jag tycker att jag har sett fenomenet förr.
Kul att du är igång igen med träningen. Det är mycket lättare att få struktur på allt när man kan träna regelbundet med.
Själv är jag fortfarande anti cykelskor. Dels för att jag knappt kör spinning men också för att jag inte gillar att det ska vara specialgrejer till allt man gör. Det känns som en prylhysteri. Å andra sidan vet jag fler än dig som prisar cykelskor så jag är bara en gnällig tant, jag vet *hänger med huvudet i skam*
Själv är jag fortfarande anti cykelskor. Dels för att jag knappt kör spinning men också för att jag inte gillar att det ska vara specialgrejer till allt man gör. Det känns som en prylhysteri. Å andra sidan vet jag fler än dig som prisar cykelskor så jag är bara en gnällig tant, jag vet *hänger med huvudet i skam*
Hur noga det är med specialutrustning beror ju på vilken nivå man är på, och vilka behov man har. Jag cyklar ju i perioder en hel del (4+ tillfällen i veckan), och har så pass svaga fötter (får snabbt problem med vader och plantarfascia, nu har det ju även varit strul med själva benstommen) att alternativen är: 1) använd cykelskor 2) använd inte cykelskor och cykla tills det blir så ont att deti nte går längre 3) begränsa till 1 tillfälle/vecka. Eftersom cyklingen är den konditionsträning jag fixar i någon större omfattning för tillfället, och jag har tillräckligt med pengar känns valet lätt. Det rör sig ju dessutom om en investering man inte behöver göra särskilt ofta så länge man inte typ är tävlingscyklist (man sliter ju inte så mycket på dem per pass). Att man inte behöver cykelskor om man inte cyklar ... ja, det är kanske inte überkonstigt. :D (jag körde utan cykelskor i många år, då jag i stort sett bara cyklade på jul- och sommarloven, när det inte fanns så många andra pass).
I övrigt vet jag inte om specialutrustning nödvändigtvis är = prylhysteri. Jag menar - flugfiske med metspö? Golf med bandyboll? Ridning utan hjälm? Hmm ... nä.
Äntligen fått tid på Idrottsmedicin för benmineralmätning, efter en evighet av tjafs ("Oj, vi har visst glömt skicka din remiss!" osv.). Enligt Murphys orubbliga lag naturligtvis en av de tre dagar i september då jag är i Stokcholm för jobbet, så nu blir det att vänta en månad till.
Fredag 06-08-11:
Spinning, 55 min.
Lajjande i gymmet:
- Smalbänk 23,5 kg, 4*10 (ja, skratta ni)
Oj, vilken skillnad det är mellan att cykla med riktiga skor och att cykla i gympaskor (sorry, Cilia, men det är det). Jag är dock rätt dålig på att använda hela benet, d.v.s. låta det jobba hela vägen från ljumsken och ned istället för bara från knät och ned (gäller f.ö. inte bara när jag cyklar, tror jag). Man behöver ju inte vara Einstein för att gissa sig till vilken del av benet som är starkast ...
En snabbvisit i gymmet efteråt; jag började känna av en handled (lätt, stickande smärta i vissa positioner; jag tror att det kommer från ett Pump-pass före semestern där jag råkade "rycka till" med stången när den var - jämförelsevis - tungt lastad), så jag nöjde mig med att leka lite smalbänk. Apropå ingenting så är det satan så obekvämt att vila mellan seten med stången på kroppen; å andra sidan känns det inte som ett alternativ att lägga den på golvet heller, då blir det ett helsike att få upp den sedan. Så är det när man är svag.
Imorgon skall jag vila, shit vad skönt.
Cykla är svårt, svårare än vad man tror. Jag är eg ganska kass på att cykla tekniskt riktigt. Jag förstår att det är mycket lättare att cykla med riktiga skor. Annars hade man ju inte tillverkat dom. Det är mer det att det känns som om det ska vara så mycket extrautrustning till allt det är mer det.
Tycker inte du ska skämmas för dom där smalbänkarna alls.
Cilia: Håller med om att det är svårare än man tror att cykla "som man skall". För att göra det ännu omöjligare så är skillnaden på inomhus- och utomhuscykling inte helt liten heller (de flesta som inte är cyklister på allvar skulle inte kunna hålla den farten som de håller i spinningsalen med bibehållen styrförmåga, det skulle bli rakt ut i spenaten). Det verkar dock som om det blir bättre med övning; jag tycker att jag sitter betydligt bättre ( = mer "som man skall") nu än tidigare, och det måste vara allt nötande.
Värst är väl att man får ont i häcken till slut, när man kör många dagar på raken. *grr*
Semiramis
2006-08-11, 20:12
Jag kör med spinningskor, gelesadel och cykelbyxor när jag spinner, tycker verkligen att det blir bättre då, både för tekniken och häcken. Duktig du är med alla dina dubbellpass, blir matt bara av att läsa!
Jaha, ja; vila hade nog varit skönt och bra om jag inte sabbat dagen genom att få hjärnsläpp och äta typ allt som kom i min väg (den välkända "The See-food Diet") samt fastna framför datorn till långt in på småtimmarna (äta för mycket och sova för lite är två beteenden som har en tendens att följa varandra). Idag är jag följaktligen vad man skulle kunna kalla "bakmätt", skulle man kunna säga (jfr "bakfull"). Gå ner femton kg - jo jäääävlar.
Nu dags att packa träningsväskan och dra.
Aahhh ... så var man på banan igen. Inget lindrar baksmälla av diverse slag som lite träning.
Söndag 06-08-12
Body Pump, 60 min.
Spinning, 55 min.
Pump:en kändes väldigt lätt; lite otillfredsställande lätt, faktiskt. Jag vet att det är fult, men jag skyller lite på instruktören - det var en som började i slutet av vårterminen, och nu hade sitt första pass efter sommaren, och det var - förlåt, men det är sant - inte mycket som satt som det skulle. Gissar att det var nerverna, för det brukar vara bra mycket bättre än så här. Nu blev det i alla fall en himla massa viloövningar resp. tröskande på samma övning när minnet svek (utom på bröst, där vi fastnade i bottenläget - det sved, vill jag lova ...). Knäböjen kändes också VÄLDIGT lätt; jag har ju lagt av vikt sedan knäna började bråka, och det märks. Om allt går bra och jag får mina efterlängtade inlägg imorgon skall jag lasta på lite till och se hur det funkar. Knäna protesterade lite mot trappgång (bara att gilla läget när man bor några trappor upp, dock) men inte under passet; det var inte så svårt att fatta att vad de sade egentligen var "Tolkia, din jubelidiot, du måste äta och sova som folk, sluta misshandla oss för helvete!" Av någon anledning reagerar lederna fort när jag lever illa; det låter som ett påhitt, men jag har märkt av det så många gånger vid det här laget att jag börjat ta det som en sanning.
Det sticker oroväckande i höger handled, framför allt i ryggövningarna -drag mot bröstet är ett hatobjekt, tydligen, och det går igenom i frivändningarna också, särskilt om jag inte tänker på vad jag gör riktigt (det blir lätt så att handleder och fingar får bära mycket åt armarna då, på något sätt). Mer koncentration nästa gång, så får vi se.
Spinningpasset var juste; det kändes som om passet gick väldigt fort, vilket betyder att det var underhållande. Jobbigt så det räcker var det faktiskt också; så jag är nöjd med min prestation. Kändes faktiskt som om jag cyklade bra, även ur något slags teknikperspektiv - ja, undantaget hatgrenen stående spring då ... :D
Inlägg avhämtade! Wohoo!
(Ja ja, jag vet att det inte kommer att säga "Ka-zam!" och så är knän och fötter kanon, men det är inte utan att jag ändå hoppas på att det är precis vad som skall hända ... )
Måndag 06-08-14 (jag har lite dålig koll på datumen ser jag är ovan)
Tro det eller ej, men det BLEV "Ka-zam!" Man behöve rinte vara Einstein för att fatta att det var psyket som stod för större delen av effekten, men somatiskt och psykosomatiskt känns ju likadant, så vad fan ...!
Body Pump, 60 min.:
Uppvärmning: 5*2; bröst: 6*2; knäböj: 7,5*2; triceps: 5*2, biceps: 4,5*2; utfall 5*2; axlar 2,5*2 (mage: kroppsviktsövningar i det här passet).
Ja, skratta ni; det blir inte bättre än så här.:thefinger
Själv är jag för dagen skitnöjd med att ha fått upp 15 kg i knäböj efter att ha kört med lite och ingenting så länge p.g.a. knäna - och förbluffad över hur lätt det gick (jag var tvungen att kolla i spegeln flera gånger för att se om jag överhuvudtaget böjde på benen, men nog tycker jag att jag gjorde det). Samma sak med utfall; efter fyra månaders utfallspaus (funkar inte så bra när man inte kan böja den bakre foten) bränner det rätt bra på 10 kg. I alla fall när man skall stå och niga i fyra+ minuter ...
Spinning, 40 min.:
Det börjar närma sig säsongsstart, och det märks på deltagarantalet; det var knökfullt. Följaktligen även knöksvettigt. Även här regerade tanten - lite stelt i ländryggen (brukar infinna sig vid överdoser av stående backe), men värsta farten.
Tjoho!
Tisdag 06-08-15:
Spinning, 55 min.
Lite öm under fötterna och på utsidan av vänster fotled, min gissning är att det beror på att jag är ovan vid inläggen (de varnade för att det kanske inte skulle vara jättebekvämt från början). Annars helt OK, jag börjar fixa även längre partier stående, vilket väl får ses som ett gott tecken. Stötte dock ihop med vad jag ibland tror är Världens Hårdast Fördömande Människa(tm) i omklädningsrummet, så det slutade med att jag gock från gymmet NÄSTAN lika mycket i behov av att avreagera mig som jag kom dit. Bah!
Imorgon är det exakt sex veckor sedan jag slutade med dårpippi-pillret Fontex (fluoxetin) - på eget initiativ och högst mot alla rekommendationer (Sist jag tog upp det med utskrivande läkare kom jag hem med ett recept på Esucos dessutom, som jag uppriktigt sagt aldrig ens övervägt att ta. Jag förstod liksom inte för mitt liv vad indikationen var, och E. är ett ganska obehagligt piller. Ibland undrar jag om de överhuvudtaget lyssnar på vad man säger? Och vad de tror att de skall kunna åstadkomma när de inte lyssnar ...?). Nu skall jag alltså, enligt FASS, garanterat vara "ren" (det har en hiskligt lång halveringstid). Konfirmerade detta genom att elda upp mina piller med förpackning och allt i områdets grill (ja, inte en riktig matgrill, det är en sån där cementring med sand i); miljöförstöring förvisso, men i så mycket, mycket liten skala att jag ansåg det ursäktligt. Det rök som fan, så mina grannar lär väl hata mig. :D
Allvarligt talat känns det fortfarande, efter sex veckor, som om beslutet att sluta är det bästa beslut jag tagit på länge - jag skulle ha sagt ifrån mycket tidigarem, för inget gav det mig, och det som till stor del höll mig uppe tog det ifrån mig (en stor del i detta var att det ställde till med kajko i cirkulationssystemet, varför all form av konditionsträning kom att kännas som en dans på hjärtinfarktsgränsen - det jag tidigare uppskattat så mycket med träningen, att jag kunde koppla bort och bara vara här och nu, och ha roligt, blev ju liksom omöjligt på detta sätt).
Nu jävlar.
Onsdag 06-08-16:
Hmm ... idag borde jag väl rimligtvis ha formligen regerat på hallgolvet. Så blev dock inte fallet, eftersom Smart-Tolkia legat och läst en deckare till kvart över ett kvällen innan. Kroppen signalerade med all önskvärd tydlighet att det INTE är något som accepteras numera.
Body Pump, 60 min.
(Vikter som tidigare, förutom rygg: 8,5 kg*2.)
Knäböjen gick, liksom i måndags, oväntat lätt, men någonstans efter ryggen (låt tre, förutom uppvärminingen) "tog det slut" och blev plötsligt VÄLDIGT tungt. Biceps var en sann mardröm.
Gympa (intensiv), 60min.
Var lite orolig att det skulle kännas uselt, med tanke på hur bra det känt på BP innan, och inledningsvis gick det också väldigt tungt. Någonstans i mitten lyfte det dock (mycket tack vare gudabenådad instruktör, tror jag - se där den i, alla fall för mig, stora fördelen med gruppträning), och man får väl, summa summarum säga att jag gav det jag hade, även om jag för dagen inte hade så mycket att ge. Sjukt fuktigt p.g.a. regnet; svetten rann bokstavligt talat i strömmar.
Åker till Stockholm med jobbet i september, och blir kvar över helgen för att hälsa på min bror. Det är nästan så att jag funderar på att provträna någon huvudstadsanläggning, Frescati, t.ex., bara för kuls skull. Kan dock inte riktigt bestämma mig för om det verkligen är just "kul" eller bara fixerat (särskilt med tanke på att det ju inte är så att jag är någon atlet, direkt)? *screwy*
Fredag 06-8-19:
Igår var det middag med brorsans familj och mormor. Som vanligt när mormor bjuder middag så var det med Extra Allt, och tyvärr valde jag denna dag att få ett psykbryt på matfronten i stil med lördagens. Inte bra. Och inte kul idag; dels en smärre katastrof för humöret och självförtroendet, dels signalerar kroppen med all önskvärd tydlighet att den här sortens ätbeteende inte är önskvärt. En sak jag verkligen undrar över är kopplingen till ledbesvär; i synnerhet fot- och knäleder bråkar rejält idag.
Spinning, 55 min.
Inte det optimala passet för att fylla mitt "avreagerandebehov" efter en tämligen kass dag på jobbet (med måttligt optimala förutsättningar för att hantera en kass dag på jobbet, som gives ovan); lååååånga, luftiga "electronicajazz"-låtar och en tämligen surrig och ostrukturerad instruktör, och passet "tände" liksom aldrig riktigt (jo, jag vet att sånt är på mitt eget ansvar, men i alla fall). Vansinnigt mycket stående sprint; efter två-tre låtar fick jag passa det för att inte plåga ihjäl fötter och knän. Som vanligt dock betydligt bättre efter träning än före (tror aldrig att jag varit på ett pass som varit så dåligt att förhållandet varit det omvända).
Ingen träning lördag, dock typ 2,5 timmes promenad för att få lite frisk luft och lugna nerverna.
Söndag 06-08-20:
Börjar känna mig back on track igen efter torsdag och fredag som var under all kritik bäde m.a.p. mathållning, sömn och typ det mesta.
Body Pump, 60 min.
Försökte mig på 5*2 kg på biceps, det kändes sjukt tungt - och tekniken ... ja, det förtjänade inte epitetet "strikt" om vi säger så. Ben och rygg är det nog dags att testa lite däremot; 2*7,5 kg känns nästan för lätt (men jag är lite feg, framför allt på ryggen; man vill ju inte stå där och inte få upp stången på vändningarna :em:).
Spinning, 55 min.
Gött pass; mindre gött dock att jag började blöda näsblod mitt i alltihopa (:em: igen, i synnerhet eftersom cyklarna står så trångt att man får orma sig fram mellan dem för att komma åt pappershandduksstället). Känner av högerfoten; det KAN vara gårdagens myckna knallande på asfalt (önsketänkande?).
Hade ingen lust att gå hem, så lite lajjande i gymmet:
- Pushdown: 1*10, 30 kg; 2*10, 25 kg (denna övning suger)
- Tricepspress: 2*10 (I Cybexmaskin, därför omöjligt för en n00b att gissa sig till vikten. Tungt var det i alla fall; tyvärr dock på allt utom tricpes, kändes det som.)
- Benpress: 3*10, 70 kg
Alldeles för mycket folk bland de fria vikterna för att jag skulle våga mig in där. :D
Åker till Stockholm med jobbet i september, och blir kvar över helgen för att hälsa på min bror. Det är nästan så att jag funderar på att provträna någon huvudstadsanläggning, Frescati, t.ex., bara för kuls skull. Kan dock inte riktigt bestämma mig för om det verkligen är just "kul" eller bara fixerat (särskilt med tanke på att det ju inte är så att jag är någon atlet, direkt)? *screwy*
säg till så kan du träna med oss.
Det vore kul
bara det inte är första helgen för då är jag borta.
Måndag 06-08-21:
Om två månader från idag är det konvent; vore trevligt att vara i LITE bättre form till dess. Visserligen är det så pass roligt att jag tänker gå oavsett om jag är i eller ur form (borde kanske ha stått "mindre ur eller ur"), men i alla fall. NPK ("nöje per krona" - eller kanske i det här sammanhanget "nöje per kalori", vad vet jag) blir ju större ju mindre tid som måsta slösas på att känna sig som om man håller på att gå under (den som vill hävda att fjollträning som aerobics, Body Pump, spinning, gympa etc. inte kan framkalla den sortens känslor hos andra än kvasi-invalider ombedes återkomma efter att ha kört fem pass på raken).
Dagens övningar:
Body Pump, 60 min.
(uppvärmning: 2*5 kg, knäböj: 8,5*2 kg, bröst: 6*2 kg, rygg: 8,5*2 kg, triceps: 5*2 kg, biceps 5*2 kg, utfall 5*2 kg, axlar 2,5*2 kg)
Senast gick det ju faktiskt lite väl lätt, så jag tog mig i kragen och lade på lite extra på ben, rygg och biceps. SATAN I GATAN vad tungt det gick. En etta på varje sida ser ut som ingenting, men på min nivå känns det, vill jag lova. Jag hade nog känt om en fluga hade satt sig på skivstången. :D Jag hade typ mjölksyrakänningar från rygglåten och framåt; aj, aj, aj ... Rätt nöjd med att numera orka göra hela MacRaise-setet (gräslig övning) med 2,5-kilosvikterna, dock (skratta den som vill). Men jag önskar att vikterna vore lite mindre; jag har bäbishänder, vilket gör att det är sjukt svårt att få ett bra grepp; det blir att vikten hänger i fingertopparna.
Spinning, 40 min.
Jag var lagom knäckt efter BP:n, så det var inte Tour de France-klass, direkt. Som vanligt skönt efteråt, i alla fall - och ja, det är klart att det var LITE roligt också. Känningar under framför allt höger fot (vad fan är det jag har där egentligen - en alien?) vilket är mer oroande än roande; skall försöka justera clipsen bakåt och se om det gör någon skillnad.
säg till så kan du träna med oss.
Det vore kul
bara det inte är första helgen för då är jag borta.
Du är inte klok, någon självbevarelsedrift har jag väl ...?! :eek:
(nej, det är inte första helgen, det är andra)
Du är inte klok, någon självbevarelsedrift har jag väl ...?! :eek:
(nej, det är inte första helgen, det är andra)
vi är snälla, jag tycker det skulle vara jättekul.
ingen annan behöver veta om det
:laugh: :laugh: :laugh: :laugh: :laugh:
Åker till Stockholm med jobbet i september, och blir kvar över helgen för att hälsa på min bror. Det är nästan så att jag funderar på att provträna någon huvudstadsanläggning, Frescati, t.ex., bara för kuls skull. Kan dock inte riktigt bestämma mig för om det verkligen är just "kul" eller bara fixerat (särskilt med tanke på att det ju inte är så att jag är någon atlet, direkt)? *screwy*
Go,go,go!:hbang: Då vill vi veta när det är dax. :)
starkt kämpat med fotskadan tolkia :hbang:
låter onekligen som cykelskor är värda att satsa cashen på.
skoinlägg är guld btw!
...så även denna: "The See-food Diet")
:D
låter onekligen som cykelskor är värda att satsa cashen på.
Jo, helt klart. Grym skillnad både i utväxling och komfort. Man kan alltid trösta sig (och plånboken) med att man inte nöter ut dem i första taget.
Tisdag 06-08-22:
Spinning, 55 min.
Hyfsat stel i rygg och ben efter gårdagen, så det blev något av promenadcykling (ja ja, svettig var jag allt). Tåpartiet verkar gilla att jag flyttat clipsen lite bakåt (Heureka! Uppriktigt sagt undrar jag om de inte flyttar sig lite med användning.); återstår att se vad mellanfoten säger i längden.
MINDRE bra var att jag gjorde ett magplask på matfronten och moffade i mig en massa godis på vägen hem från gymmet (DÅLIG idé att handla när man är hungrig). Jag skulle ju sluta med sånt? Till någon tröst i bedrövelsen är kanske att jag har gjort betydligt större magplask i min dag. Nu lite käk; ersätta mat med crap var ju också något jag skulle sluta med.
va ska vi säga?
vi har alla varit där och attackerat godisdisken.
Sånt händer
jag bokar in andra helgen i september, ok? *s*
jag bokar in andra helgen i september, ok? *s*
*SKRIK, PANIK*
*SKRIK, PANIK*
du har ju ett par veckor på dig att skrika så lagom tills dess är du mör och hanterlig *L*
Onsdag 06-08-22
Fy f-n vad trött jag är; jag måste verkligen börja ta mig i säng tidigare på kvällarna.
Body Pump, 60 min.
Vågade inte begå mordförsök på ryggen den här gången, eftersom det var gympapass efteråt; att vara ”helkroppstrött” som jag var i måndags är ingen hit om man skall hoppa och kuta runt. Fiiiiiin teknik på biceps; tittade i spegeln från sidan och det var ju inte direkt bara underarmen som rörde sig … (gung-gung-gung). Speglar är nog bra, men roliga är de inte. :D Vikarierande instruktören skulle kunnat vara bra om han tagit vara på sin talang lite bättre; nu var han mest sen och splittrad. Hojtar man ”singel!” i samma ögonblick man själv börjar köra singlar tar det ju minst en repetition innan deltagarna hört, fattat och börjat köra – följaktligen missade i stort sett hela deltagarskaran första repetitionen på samtliga rörelser och tappade därmed även både tempo och flyt – och ”effektivitet” eller vad man skall kalla det. Hem och öva med dammsugarröret, grabben!
Gympa (intensiv?), 60 min.
Vikarie även på detta pass, därav frågetecknet. Inte så att jag inte var trött efteråt, men det går inte att komma ifrån att jag HAR varit på medelpass som varit ungefär på samma nivå. Lite högre fart hade inte skadat, både vad gäller rörelser och musik – nu hoppade vi delvis till låtar som snarare lämpat sig för framstupa styrka (läs: armhävningar) eller något. Jo, jag vet att det är lätt att gnälla, och jag skulle inte göra det bättre själv – men jag tar mig friheten att gnälla ändå. ;)
Fredag 06-08-25:
Det här var en dag som sög på många sätt; noga räknat faktiskt fler än den inte sög på, so far. Gud så skönt att det är helg.
Spinning, 55 min.
Blev mer benstyrka än kondition, eftersom högerfoten ömmar (stående cykling blev det inte mycket av), men det är också något (jag är inte så benstark att det är kriminellt, direkt). Seriöst - man kan för fan SE svullnanden under tån nu; jag fattar inte varför ortopeden inte frågade en kollega om han inte fattade vad det var?). Cyklar och gå i skor med hårda sulor funkar dock bra. Jag tar det lugnt i helgen och är den kass efter gympan på måndagen (samma pass ssom gått på onsdagarna under sommaren, och inte givit några större besvär) ringer jag ortopeden. Undrar om man kan kräva att få träffa en överläkare på en gång?
Söndag 06-08-27:
Lördagen sög, och det färgar av sig något även på dagen (baksmälla som baksmälla). Är huvudet dumt får kroppen lida, som de säger. Efter en vända på gymmet och några timmar joxandes framför datorn (skulle inte jag städa?) börjar dock saker och ting normaliseras - synd bara att det är rätt lite kvar av dagen nu.
Body Pump, 60 min.
8,5*2 kg (de konstiga siffrorna p.g.a. viktsortimentet) på rygg funkar numera ungefär 2/3 av låten innan hälarna börjar lätta från backen för att stången skall orka upp. Vad som helst som går framåt är bättre än det som går bakåt. "Cheatar" lite väl mycket på biceps när jag lägger på 5*2, men jag får väl göra det tills jag orkar få upp dem snyggt, då. Det är mer en fråga om estetik och principer än om skaderisk, ju.
Spinning, 55 min.
Mycket bra pass ur fotens synvinkel; relativt lite stående och lätt att anpassa efter dagsform utan att avvika alltför mycket från protokollet (inte för att det finns något förbud mot att göra det, men det är ju roligare när man hänger med någorlunda, och dessutom känns det lite fånigt gentemot instruktören att gå på ett pass och göra hela andra saker än honom/henne). Extremt säker instruktör både när det gäller instruktioner och musikval; sådana är det en njutning att köra för.
Vilopulsen har dalat till någonstans kring 60 (var väl inte alltför noga när jag kollade) vilket inte är anmärkningsvärt lågt, men en jäkla skillnad gentemot 77 eller vad jag låg på när jag medicinerade. FETT skönt att slippa känna det som om man skall få en hjärinfarkt om man måste springa till bussen eller något. *flex*
kör du inga egna styrkepass alls nu?
Akta foten bara. Det där verkar vara en klurig skada.
jag skulle bli skitarg på doktorn som inte vet vad det är
kör du inga egna styrkepass alls nu?
Det är dåligt med det; tyvärr. :em:
Det blir i mån av tid, och tid har varit en bristvara på slutet. Egentligen borde jag se över mitt träningsupplägg (som snarare är en brist på upplägg), men problemet är mest att det som kanske skulle vara ändamålsenligast och "bäst" inte är det som är roligast. Det kan dock bli aktuellt med vissa ändringar när gymmet kör igång med det vanliga terminsschemat.
Akta foten bara. Det där verkar vara en klurig skada.
jag skulle bli skitarg på doktorn som inte vet vad det är
Arg? Vid det här laget har jag nog varit förbannad så mycket att det har övergått till att vara normaltillståndet. Nästa vecka är verksamheten på gymmet något lite utökad, så planen är för tillfället ett intensivgympapass på full syra imorgon för att se vad som händer - om foten blir sämre av det ringer jag ortopeden på studs. Frågan är om man kan begära att få komma till en av deras överläkare istället för ST-jepparna (inget ont om dem, men det känns som om risken att få svaret "jag har ingen aning" är lite mindre med en läkare som varit i tjänst några år)?
Glöm inte att det som är bäst är det som du gör.
Kör inte bara för att det ska vara bra för då kommer du att sluta.
Det är väl ok att köra body pump som styrka om det är det du tycker är kul.
Glöm inte att det som är bäst är det som du gör.
Jo, det är väl ungefär därför jag så nitiskt fortsätter att göra tjänst som Kolozzeums FO (FjollträningsOmbudsman). :D
Måndag 06-08-28:
Hade varit på jobbet i tio minuter när jag blev förbannad första gången. När dagen sedan fortsatte i samma stil var jag skapligt nööjd med att få gå till gymmet och avreagera mig.
Body Pump, 60 min.
Backade lite på ben och rygg för att inte vara knäckt på gympapasset efter (det är rejäl skillnad på spinning och gympa när det gäller vad man kan ha för sig innan) och kunde konstatera att det faktiskt kändes ganska lätt, särskilt på rygg.
Gympa (intensiv), 60 min.
Tillbaka till ordningen med den vanliga (favorit-)instruktören. Jag kan med gott samvete säga att jag gav vad jag hade; när det var dags för ruscher var benen som stockar. Då hade jag emellertid blivit på gott humör (det kallas masspsykos) och njöt i sann masochistisk anda av känslan när benen säger ifrån före hjärtat (att sluta medicinera var det bästa jag gjort på länge). SATAN I GATAN VAD KUL DET HÄR ÄR!
(Ibland tänker jag nääästan att det skulle vara kul att vara gympainstruktör - dock bara nästan, jag är inte helt i avsaknad av självkritik. Eller verklighetskontakt. :D Men i den bästa av världar skulle det nääästan kunna vara kul.)
Jäklar va du kör tjejen.
Själv är jag megaimponerad av att du klarar av gympapass. Det är verkligen inte min grej. Jag får rysningar bara jag tänker på det.
Sen vet du att jag tror du skulle bli en kanongympaledare så varför inte prova? Och om jag kommer ihåg rätt så är det flera som sett dig live som håller med mig. *s*
Tisdag 06-08-29:
Jag hade ju typ förberett mig på att ringa ortopeden och yla i telefonen, med en mer eller mindre medvetet mosad högerfot, men istället för kraschad var foten snarare bättre än sämre i morse. Någon som kan förklara detta fenomen ...? Inget telefonsamtal, alltså, utan favoritåtgärden "vänta och se", samt lite Voltaren om det nu är så, som jag fått föreslaget, att det är något som ligger och pyr. Det här törs man ju nästan inte tro på; frågan är om jag vågar kliva ur sängen överhuvudtaget imorgon. :D
Spinning, 55 min.
Extremt lite stående cykling idag, för att vara lite snäll med foten. Det känns lite dumt, främst gentemot instruktören, att köra sitt eget race alltför mycket (jag gillar den här instruktörens stil skarpt, men han är väldigt förtjust i just stående), men det är ju inte så mycket att göra. Sitta och harva på en cykel i gymmets konditionsavdelning är avgjort inte ett alternativ; hur trist kan något blir?
Själv är jag megaimponerad av att du klarar av gympapass. Det är verkligen inte min grej. Jag får rysningar bara jag tänker på det.
Nja, jag vet inte om det är så mycket att bli imponerad av direkt; jag tycker ju att det är sjukt kul, så det kräver ju inte direkt självövervinnelse att gå dit (snarare då att hålla sig därifrån när man måste för sina krigsskador). :D
Fast det är inte SÅ helhjärtat, om jag skall vara riktigt ärlig; jag är ruskigt "instruktörsberoende" - det måste vara ett kul pass och en "kul" instruktör med schysst "publikkontakt", annars blir det något man gör för att man måste. Som tur är har min absoluta favorit många pass ... :D
This is skumt: Idag är foten sämre än igår. Det är klart att det kan var fråga om något slags "fördröjd" effekt, men jag tycker att det verkar osannolikt (med stressfrakturen kändes det rätt snabbt när man gjorde något man inte borde). Jag börjar undra om den cykling som ortopederna m.fl uttalar sig så varmt om kanske inte är så bra när det kommer till kritan - belastningen är kanske mindre per tidsenhet eftersom det inte förekommer några direkta hopp och stötar, men man belastar ju å andra sidan precis samma del av foten väldigt, väldigt länge. Nu blir det ingen cykel på ett par dagar men väl andra glada lekar - få se vad det resulterar i (blir det bättre kommer cyklingen att vara höggradigt misstänkt).
Du har inte funderat på att vila lite mer? Du kör väldigt mycket träning för att dels ha drabbats av en stressfaktur och dels ha fått en annan skada i den andra foten efter det.
Du har bara en kropp och titan funkar så dåligt ihop med flygplatser idag att det blir en klar begränsning av livskvaliten.
Du har inte funderat på att vila lite mer? Du kör väldigt mycket träning för att dels ha drabbats av en stressfaktur och dels ha fått en annan skada i den andra foten efter det.
Du har bara en kropp och titan funkar så dåligt ihop med flygplatser idag att det blir en klar begränsning av livskvaliten.
Jo tack, redan plastskon som följde med gipset fixade kroppsvisitering och avstrykningsprov för sprängämnen i Chicago, till stort nöje för mina arbetskamrater (det är ju "one size fits all", så antagligen är det väl någon stålskena i den för att klara lite större och tyngre patienter). :D
Men seriöst: Jo, det har jag, och ja, det gör jag. Jag är ju inte heller dummare än att jag inser att det finns ett samband mellan mina diverse fotskador (en är otur, men tre inom loppet av några månader ...?) och mitt (mindre rekommendabla, tror jag) sätt att träna. Det hela har varit och är en snygg soppa där träningen funkar ungefär lika mycket som psykofarmakum som den funkar som ren övning för kroppen. Fotskadorna fick mig väl att åtminstone delvis inse vad jag egentligen är i färd med att göra med (mot?) kroppen, och vad det kan komma att kosta mig om jag inte ser upp. Men att sedan omsätta intellektets insikt i handling är inte fullt så enkelt; där ryms ju så mycket mer.
Dagens övningar (onsdag 06-08-30):
Body Pump, 60 min.
(uppvärmning: 2*5 kg, knäböj: 9,5*2 kg, bröst: 6*2 kg, rygg: 8,5*2 kg, triceps: 5*2 kg, biceps 5*2 kg, utfall 5*2 kg, axlar 2,5*2 kg)
Wohoo, 19 kg på ben! Ett futtigt litet ett till och man leker nästan med de stora krapparna (i EN övning, vill säga). Måste säga att det gick förvånansvärt lätt - sääääkert för att det för ovanlighetens skull inte var så ohyggligt varmt idag och inte alls för att jag bara stod och knixade. :D
Ingen konditionsträning, vilket kändes lite udda efter sommarens alla kombinationspass - men uppriktigt sagt rätt bekvämt också. Det räcker gott så. Faktiskt.
Tillbaka till sko/sportaffären (där jag fick inläggen gjorda) idag för att återlämna ett par skor som trots allt inte passade (de är/var en halvstorlek för små, det hjälps inte) på lunchen. Inte dagens smartaste idé, eftersom halva stan kommit på samma sak ...
Efter att ha stått på lådan och kutat på bandet och fått de vanliga kommentarerna (typ: "JAHA, ja ...") samt ha provat mig igenom halva butikens sortiment var ett par Asics 2110 ensamma kvar på prispallen. Dock tyckte jag att de kändes lite tunna fram med tanke på att de skulle vara minst lika mycket till gympa som till jogging (jag har ju alltid trivts bäst med att köra i löpskor). Så jag fick för mig att jag skulle prova lite inomhusskor också, och jäklar vilken skillnad det var i dämpning. Det har uppenbarligen hänt en del sedan jag började träna - då inne- och uteskor verkligen VAR samma sak, bara med lite olika räffling på sulan, typ. Det slutade med att jag gick hem med två par skor - den där affären tjänar verkligen multum på mig (Hur mycket har jag slängt ut på inlägg och mer eller mindre [Någon som vill ha ett par "walking"-skor från New Balance?] lyckade skor nu? En månadslön?). Inneskorna är visserligen inte lika stabila som löpskorna, men å andra sidan kanske inte behovet av stabilitet är detsamma vid gympa/aerobics (egentligen är jag lite tveksam till att likställa "vår" gympa med aerobics; det känns som om vi är mer ovanför marken, men det kan vara för att jag egentligen har dålig koll på aerobics) som vid löpning? Ska bli spännande att testa i alla fall!
Dagens övningar:
Gympa (medel), 60 min.
"Hälsade på" en tjej som jag känner på ett av de pass hon leder. Hon är bra på att "peppa" sina deltagare och det var väldigt KUL - men det var också väldigt LÄTT. Jag var visserligen genomsvettig när vi var klara, men jag kände mig förvånansvärt pigg, snarare piggare och mindre stel efter passet än före. För mig som är van att vara typ ganska sämst var det här passet en annorlunda upplevelse - NÅGOT litet har uppenbarligen hänt sedan jag första gången satte foten på gymmets golv (någon gång på stenåldern) även om jag vanligtvis inte märker det. *flex*
Träningspass för självförtroendet idag, kanske (det kan nog de facto börja tränas lika mycket som mina patetiska triceps ...)? :D
De nya inneskorna var en upplevelse för sig - det kändes typ som att springa omkring i moonboots. Eller ja, nu kommer väl vän av ordgning att säg att egentligen kan det väl inte ha gjort det (går det överhuvudtaget att springa i moonboots?), men det är en rätt bra beskrivning på hur det kändes. Lite väl mjuka på insidan är de förstås ( möjligen skulle jag pilla in en liten hålfotskil?); men ...jo, det är värt ett försök.
När ska du ta det lugnt?
jobbigt det där med skor.
svårt att hitta rätt.
Löplabbet har vunnit mitt hjärta när det gäller springskor
När ska du ta det lugnt?
Bra fråga. När jag har sprungit ifrån monstren under sängen, kanske? :D
Vore jag Robbelirobban eller Nina (no offense) skulle jag göra en poll om vilken tröja jag skall ha på gympan imorgon; jag köpte en svart med röda passpoaler när Budo & Fitness hade rea förra helgen som trots att den jämfört med random Nike-top är diskretionen själv är väldigt poppig jämfört med mina vanliga herr-t-shirtar stl. L från Stadium ... men också liiiite för mycket mindre än en herr-t-shirt stl. L för att kännas helt bekväm när man är mer Kikki D än Jessica Alba. :D
Vore jag Robbelirobban eller Nina (no offense) skulle jag göra en poll om vilken tröja jag skall ha på gympan imorgon;Inte skall du låta det begränsa dig! :D Polla på!
Semiramis
2006-09-01, 09:15
Jag röstar på den svarta!
Fredag 06-09-01:
Shit, det är redan september. Vart tar tiden vägen; jag börjar allvarligt tro att det är någon som har gjort ett hål på min ledning och tappar av lite ...?
Gympa (intensiv), 60 min.
Eftersom jag sovit typ 5 timmar trodde jag att det skulle gå jättetungt, så det blev en glad överraskning när det INTE gjorde det. Jag var i vanlig ordning färdig att upplösas till en våt (svett)fläck efteråt, men färden fram dit var högst njutbar. De nya inomhusskorna är nog en hit; lite för mycket lutar jag nog inåt, men när man hoppar upp och ned (vilket man ju mest gör) är det inte ett så stort problem, och inläggen går in. Och jäklar vilken studs det är i dem; bara det gav mig lite extra energi.
Ang. tröjor kan jag bara säga att herrtröjor (vilket även nyförvärvet ju är, om än i en betydligt tajtare och fräsigare modell än mina gigant-t-shirtar) visserligen är snälla mot feta tjejers magar (eftersom de inte är så tajta där), men inte snälla mot feta tjejers bakdelar (eftersom de är lika inte så tajta där som över magen - men inte ett dugg mer ...). Försök trä en strumpa på ett päron och se vad som händer ... Det är tur att man blir så trött - och uppe i varv - efter ett tag att man inte orkar bry sig. :D
Sammanfattande omdöme blir som måndagens: Det är så skönt att höstsäsongen kör igång nu, för DET ÄR SÅ JÄKLA KUL!
Vore jag Robbelirobban eller Nina (no offense) skulle jag göra en poll om vilken tröja jag skall ha på gympan imorgon;
Bilder!
Bilder!
Bwoahahahahahahahhhaaa ...! Inte detta århundrade i alla fall - för allas bästa. :laugh:
Bwoahahahahahahahhhaaa ...! Inte detta århundrade i alla fall - för allas bästa. :laugh:
jag är hårdhudad och har en mage av stål *L*
Jojo, men inte småpojkarna. Och inte JAG. *spy*
Men här är faktiskt den svarta tröjan (ser dock betydligt påsigare ut på bild än i verkligheten - i alla fall om det buktar utåt på diverse ställen där den som designade den kanske inte tänkte att det skulle bukta ut).
http://www.smartstep.se/shopimages/188725.jpg
And los brallos:
http://www.smartstep.se/shopimages/106304.jpg
Den även nämnda vita tröjan är tillräckligt mainstream (herr-t-shirt i påsmodell av polyester med små hål i) för att de flesta skall kunna föreställa sig den.
snyggt särskilt tajtsen.
vad är det för märke på dom?
snyggt särskilt tajtsen.
vad är det för märke på dom?
Better Bodies. Jag kan rekommendera dem; de är faktiskt jättesköna och det är inte direkt nedlusat med den sortens tajts som jag vill ha - i det här fallet halvkorta dito som är tajta hela vägen ner (inga flaxiga capris) och går tillräckligt långt upp i midjan, så att man slupper känna sig som om man a) håller på att tappa byxorna b) håller på att välla ut ur byxorna.
Trodde att den där reflexpasspoalen på baksidan skulle göra att röven såg ut som baksidan på en buss, men den sitter så pass högt att det faktiskt inte är ett problem (särskilt inte om man har pås-t-shirtar ...).
Den typen av tajts gillar jag.
inget fladdrande. Hittade 2 par adidas på deras rea i somras.
Sen får man ta att det syns att det dallrar.
Söndag 06-09-03:
Usch; lördagen var hemsk. Igen. Det finns förmodligen en väldigt bra förklaring till varför just lördagarna så ofta går åt fanders, som förmodligen kommer att kännas löjligt uppenbar när jag väl ser den (Vilket jag inte gör nu. Lite aid från någon med bättre syn än jag, möjligen?)
Gympa (medel), 60 min.
Egentligen hade jag bokat Body Pump + spinning, men jag avbokade till förmån för en kompis gympapass. Liksom i torsdags var det lätt; jag svettade som en gris, men jag kan inte säga att jag var slutkörd efteråt; snarare fräschare än innan passet, faktiskt. Följaktligen lite dåligt samvete för att jag ändrat mina planer, men sunda förnuftet tror faktiskt att det är nyttigt att lägga cyklingen på is ett tag och se vad det gör med foten - och det är, om man ser förnuftigt på det, knappast så att min kropp i dagsläget tar skada av att ta det lite lugnare en dag (hej, Bumbi ... :D ). Dessutom var det här mycket roligare.
Måndag 06-09-04:
Den här dagen började bra, men gick vidare dåligt med ett av de där psykbryten som invoverar historiska mängder godis (*grr* och :( ). Akutlösningen blev ett oplanerat dubbelpass med min favoritinstruktör; inte egentligen för att kompensera (SÅ effektivt fungerar inte det), utan för att rensa skallen och få¨tänka på något annat.
Body Pump, 60 min.
Lite lättare vikter på ben och rygg för att inte vara så "helkroppstrött" (av någon anledning tycker jag att jag blir det om jag lägger på mycket där, jämfört med när jag inte lägger på mycket). Var lite okoncentrerad och inte helt närvarande, särskilt i början.
Cirkelgympa, 75 min.
Första passet för terminen, men trots detta massor med folk, och jäkligt taggat folk. För mig var det första hela cirkelpasset på jag vet inte när - mars eller så, antar jag (när foten kraschade) - och det kändes fantastiskt att var tillbaks igen. As-kalas. Efter hälften av konditionsstationerna var jag färdig att lägga mig ner och dö, ungefär, men t.o.m. då var det bara så jäkla ROLIGT (gud vad konstig man är, egentligen). Masspsykoskänslan när 150-200 personer kör järnet är GRYM. Benhinnorna protesterar livligt, jag tror att det är det abrupta skobytet (jag har ju både bytt vanliga skor och gympaskor) som är problemet, så jag har gott hopp om att det skall gå över snart. Drog på lite Zon och stretchar underben grundligt (någon som sitter på något verkligt dundertips för ömma benhinnor + tibialis anterior + säkert någon stortåböjare också?).
Mot mina föräldrars (bägge inom vården) och mot min läkares rekommendation valde jag bort psykofarmaka för det här (biverkningsproblem som i sin tur ledde till kompatibilitetsproblem) - och jag kan bara säga att det var så RÄTT. Jag vill inte dissa farmaka i sig, men i mitt fall tog det ifrån mig så mycket att det inte var värt vad det gav. Ganska bra betyg till instruktörerna f.ö., det måste man säga. :D
Oj! Vilket dubbelpass! Att du orkar.. Se till att käka och vila ordentligt imorgon bara:thumbup:
satan tjejen, du är ju galen
hur orkar du med?
cirkelgympa är väl också styrketräning?
först bodypump och sen cirkelträning, galet *L*
satan tjejen, du är ju galen
hur orkar du med?
Enkel lösning: Jag är klen och tar inte 190 kg ... :D
cirkelgympa är väl också styrketräning?
Jo, fast det BLIR ändå inte samma sak som riktad styrketräning - fast jag var rätt nöjd efter tricepsarmhävningarna ... *spy* Egentligen är det på konditionsdelen som det känns mest om man kör dubbelt; när man skall köra "höga knän" på tjockmattor känner man knäböjen. :D
Men det kommer nog inte att bli så mycket med dubbelpass nu när den "riktiga" säsongen kommit igång, tror jag, om foten håller är det gympan jag "går in för" (loligast ...).
Jag behöver aldrig köra några gruppträningspass - går in och läser din journal med jämna mellanrum och blir helt utmattad :D
Tisdag 06-09-05:
Högerfoten whinar lite igen, trots att det känts väldigt bra på pass i de nya skorna; en svag men distinkt smärtsensation någonstans innanför främre trampdynan. Jag fick förstås nästan hjärtstillestånd, men intalar mig att det möjligen kan ha att göra med att jag klämt på tåpartiet som fanken i ett försök att kolla om det oförklarliga problemet kan vara att det klämmer på någon nerv (typ Mortons tå; förslag från orienterande samarbetspartner och läkare). Samt påminner mig om att The Crash faktiskt kändes rejält direkt efter passet, ja faktiskt även under pågående pass så pass att jag hade svårigheter att fullfölja. Så är det inte nu; i en schysst sko (d.v.s. inte mina uttrampade inneskor ...) går jag obehindrat, särskilt i lite raskare takt, då det är lite mer driv i steget.
Dagens övningar:
Gympa (medel), 60 min.
Samma medelpass som i söndags - ganska "lätt", rolig ledare, men den här gången en extremt timid grupp. Skraj eller bara seg? Hoppas "skraj" så finns ju utsikter att det blir bättre. Jag och instruktörens kille kände oss lite som klassens clowner. :D
Obesvärad av mina diverse skavanker, däremot måste jag säga att när man börjar kräva lite av kroppen så känns det att det var säsongens första cirkelpass igår. Axlarna och röven ... o-aj, o-aj.
Tjänsteresa till Stockholm nästa, så nu blir det vila ett par dagar (så praktiskt, så behöver jag inte fundera på om jag borde vila eller inte). Jag skall käka en chokladtårta och tänka på mina träningspolare på järngympan när vi sitter på Wallmans imorgon kväll ... (utan ågren men med ett leende, var tanken). :D
Välkommen till storstaden.
Det blir inte bättre än här.
men det kan iofs bli bättre än Wallmans även om det kan vara kul med *L*
men det kan iofs bli bättre än Wallmans även om det kan vara kul med *L*
:D
När det gäller Wallmans är jag dock lite nyfiken på om min exceptionellt petige chef kommer att klaga på maten; jag undrar om det någonsin har hänt att han INTE har gjort det ...?
:D
När det gäller Wallmans är jag dock lite nyfiken på om min exceptionellt petige chef kommer att klaga på maten; jag undrar om det någonsin har hänt att han INTE har gjort det ...?
aahhhh den där chefen.
jag ser fram emot att höra detaljerna.
man går ju inte direkt på Wallmans för att äta gourmetmat?
även om den inte är dålig.
Jag har varit där en gång med jobbet. Det var en intressant upplevelse. Vi var väl 200 centralbyråkrater eller liknande. Det visade sig att högste hönset var en riktig shownisse och glatt hoppade upp på scenen och lät sig "förnedras" (i mina ögon).
aahhhh den där chefen.
jag ser fram emot att höra detaljerna.
Tja, det är inte så sensationellt när man ser det varje dag, men det har hänt att folk frågat mig om det är på riktigt när jag dragit någon mer extrem historia . :D
man går ju inte direkt på Wallmans för att äta gourmetmat?
även om den inte är dålig.
Eftersom jag är doktorand kan min plånbok inte stava till gourmetmat ... :D Jag tyckte att den var bra; oxfilé är i och för sig inte så oerhört spännande (det är ju liksom bara en köttbit rakt upp och ned - vilket möjligen kan ha bidragit till att chefen gillade den ...) men chokladkakan var grym (sade godisgrisen).
Showen var bra tycket jag; vi satt vid den lilla scenen, så det var mer Sinatra, Elvis och en och annan clown än glitter och glamourdisco som det var ute vid stora scenen. Lämpligare för mig som inte verkar ha fått den där glam-genen. :D Jag blev riktigt sugen på att ta upp sjungandet och dansandet igen.
Roligast var när sångerskan (45+, ett halvt ton tung, med väldigt röda läppar, ett gigantiskt blont hårsvall och paljettkostum satte sig i chefens knä och sjöng "All of me". Jag nästan dog av (i viss mån återhållet) skratt.
machine gun
2006-09-08, 15:03
Masspsykoskänslan när 150-200 personer kör järnet är GRYM.
150-200 personer? Var tränar du nånstans egentligen? På mitt gym tar de väl in en 20-30 pers per pass :D
150-200 personer? Var tränar du nånstans egentligen? På mitt gym tar de väl in en 20-30 pers per pass :D
På bonnlandet. :D
Det skall dock tilläggas att det här är gymmets mest extrema pass som p.g.a. folkmängden hålls i en bollhall som normalt kan delas på tre. Normala gruppträningspass ligger mellan 20 (få, men inte så få att det känns jobbigt) och drygt 100 (packat).
Fredagen bjöd på benträning med gymrävarna på Frescati; Cilia förbarmade sig över gympamuppen, vilket vi tackar för. Som bonus fick hon känna sig som He-Man i jämförelse ... :D
Lördagen bjuder på träningsvärk de luxe i framsida lår och ländrygg - ungefär på den nivån när man "tar sats" lite extra mentalt innan man går nedför en trappa. Fötterna tyckte betydligt bättre om en gymtimme eller två i träninsdojor än ett par personalfesttimmar eller sju i högklackat, kan jag f.ö. säga. Mer träning och mindre personalfester, möjligen ... eller kanske fler fester på gymmet? :D
Måndag 06-09-11:
Åter på hemmaplan, och det blir:
Cirkelgympa, 75 min.
Det är kul som vanligt, men p.g.a. dagsstatus hos vad jag tror framförallt är sartorius kan jag inte direkt säga att jag imponerar med min spänst. Det är VÄLDIGT länge sedan jag hade träningsvärk av den här kalibern; det påminner närmast om hur det brukar kännas när jag någon gång rider, och bortglömda muskler omilt väcks ur sin törnrosasömn. Nå, så länge det främsta symptomet är "trästocksben" skall jag inte klaga; igår kunde jag ju knappt gå utför trappor (sådana dagar är det verkligen oerhört roligt att flyga med små bolag ...). Lite benträning vore uppenbarligen på sin plats. :D
Foten är deprimerande grinig igen; jag intalar mig att det kan bero på två kvällar i högklackat förra veckan. Jag skall fan i mig sluta med högklackade skor - om man nu kan kalla dem för skor, med tanke på hur dåligt de duger till att gå i. Misstänker dessutom att mina inlägg inte passar i de nya skorna; de är ju avpassade för de skor jag hade när jag köpte dem, som numera är (eller snart skall bli) skrotade. Skall dock få komma förbi och få dem fixade på onsdag - om det går är det väl bäst att tillägga.
Underbart att passet tog. Kul att kunna vara den som pinar någon istället för att alltid vara offret *L*.
Jobbigt det där med foten och strunta i högklackat det är faan modernt med ballerina!!!
Go with fashion
Tisdag 06-09-12:
Blev kvar skitlänge på jobbet och hann inte med det jag hade tänkt. Det fick bli 1000 m (40 min) äkta kärringsim i bassängen istället. Lustigt nog upplevde jag att jag kände av benhinnorna och framsida underben MER efter simningen än jag brukar göra efter gympan. Mystiskt!
Onsdag 06-09-13:
OK, varken tisdag eller onsdag har varit lysande på mat- och sömnfronten (dagens understatement) och det sätter sina spår i både humöret och prestationsförmågan.
Var på Gå- och Löpkliniken för att få inläggen justerade, med mindre lyckat resultat. Killen i butiken lade in extra material längs hela insidan, på undersidan av sulan - något jag var tveksam till eftersom det jag upplever som problemet är att det är så "tomt" i hålfoten, det känns som om jag bara springer på tån och hälen, till viss del även på den yttersta kanten på utsidan(hur bra det är för en som har problem med plantar fasciit kan man ju föreställa sig ...). Lovade i alla fall att testa någon vecka, han är ju experten och inte jag. Efter halva gympapasset var det solklart att det inte kommer att bli någon vecka; det var SJUKT obekvämt. Av den tolkianska pronationsfoten hade han lyckats göra en supinationsfot; hela skon "lutade utåt". Det slutade med att jag fick springa och byta till mina uteskor för att överhuvudtaget kunna genomföra; inte optimalt det heller, men åtminstone görligt. Högerfoten gillade INTE den här behandlingen; nu är det en jävla puckel under "pekfingertån" och det KÄNNS. Tog ut all iläggscrap och stoppade tillbaka originalsulan och klistrade på en t-pelott på den; jag känner väl imorgon om det kan funka som nödlösning (måste ner på stan och köpa fler pelotter - igen ...). Irriterande nog kommer jag ju inte att få en ny tid på Gå- och Löpkliniken för att fixa tillbaka inläggen i första taget, så nu är jag rätt så UTAN skor. Funderar på om det är dags att bege sig till VC och bråka tills de skriver en remiss till Idrottsmedicin (ortopeden börjar jag bli fett less på; får man ändå bara höra "nä, jag har ingen aning" är det ju lagom meningslöst att gå till läkaren) eller om det är att missbruka vårdresurser? Det SKULLE kännas bra om någon tittade på foten och hade en åsikt, för omväxlings skull.
Pratade med farsan (egentligen om annat, men han frågade om foten) och fick mig till livs en hel del kritik angående att inte vara snäll mot kroppen, övervikt m.m. som visserligen var sann och som visserligen rörde saker jag väl vet, men som ändå inte var speciellt rolig att höra. Inte för att jasägare någonsin har hjälpt någon, men borde det inte finnas något mellanting mellan rövslickeri och atombomben ...? :D
Usch, jag blir så LESS. Och så LEDSEN.
att det ska vara så svårt att komma till rätta med det där?
faaaan, förstår att du är ledsen.
att dom inte kan fixa det en gång för alla
Trist med alla problem :(
Fotproblem kan vara ett j-a gissel. Gå och löp-kliniken fick göra flera omgångar inlägg åt mig eftersom det var svårt att få dem att fungera. Jag hade problem med materialet då det kändes som man gled runt på vissa av inläggen inuti skon. Sen tycker jag alltid det är fruktansvärt svårt att hitta skor som man kan ha inläggen i. De allra flesta skorna tycker jag glappar i hälen med inlägg :(
Sen tycker jag alltid det är fruktansvärt svårt att hitta skor som man kan ha inläggen i. De allra flesta skorna tycker jag glappar i hälen med inlägg :(
Känner igen det där; man kommer alltid lite högre upp och längre ifrån bakkappan än man skall, verkar det som. Så alla skor som inte har HÖG bakkappa går fetbort.
Enda som inte glappar är nog egentligen mina stålhättestövlar och mina vinterkängor :D
Mina dåliga fötter har dock blitt bättre så jag kunde köpa vanliga joggingskor på gå-löpkliniken utan att behöva ha inläggen. Försäljaren var alldeles paff när det såg helt okej ut på löpbandet UTAN inlägg :D
Mina dåliga fötter har dock blitt bättre så jag kunde köpa vanliga joggingskor på gå-löpkliniken utan att behöva ha inläggen. Försäljaren var alldeles paff när det såg helt okej ut på löpbandet UTAN inlägg :D
*hoppas, hoppas, hoppas, hoppas*
En detalj m ed gårdagens annars rätt sugiga pass (d.v.s min prestation vad det som sög) var styrkeövningarna med stång. Jag tog samma stänger som före sommaren (8 kg för armar, 11, för rygg), med det i minnet att de brukar kännas ganska tunga när man grundat med 45 minuter gympaskutt och armhävningar - och höll på att trilla baklänges när det blev dags för frivändningar, när det kändes som att jojja med drillpinnar. :eek
Inte för att det gör mig till Hulken, men jag har liksom vant mig vid att börja vingla av uttröttning under de sista repetitionerna (sista setet vändningar med 17 kg på stången på Pump:en ser INTE så tjusiga ut) så det var något av en chock.
Torsdag 06-09-14:
Slitsam dag där inte många timmar tillbringdes på jobbet (fördelen med att vara doktorand är de icke existerande arbetstiderna): Först ut till stadens utkanter för att köpa ett kylskåp, tillbaka till jobbet för lunch, till VC med foten (Fick inte någon remiss till idrottsmedicin trots min uttalade önskan – ”jag vet inte vad de skulle kunna göra, de kan ju bara hjälpa dig med träning och sånt” - istället en remiss till ortopedtekniska av alla ställen. Klagade för en läkare som även är en träningpolare; denna tyckte tidigare att jag var ett solklart fall för idrottsmedicin och förstod inte alls vad jag skulle på ortopedtekniska och göra … lite Kafka över det hela.),hem för att ta emot kylskåpet, tillbaks till jobbet. Puh!
Body Pump, 60 min.
Nytt pass; till uppvärmning, knäböj, rygg (E-Type is back) och biceps (tack för att det inte går så jäkla fort) är det bra låtar; bröst, triceps och utfall är jäkligt släta – efter tre pass kommer man inte att höra skillnaden på dem. Förhoppningsvis blir de utbytta fort … Hade grymt ont i ljumskarna av någon obegriplig anledning (måste ha gjort något ovanligt på järngympan i onsdags) – det är avgjort inget som gör en bättre på att böja knän, direkt. :P Dock rätt nöjd med att ha lastat 20 kg på stången (d.v.s. 2*10), även om det säkert var fuskböjar.
Cirkelgympa, 75 min, typ.
Helt oplanerat; var schysst och röjde undan i Pump-salen åt instruktören (vi känner varandra, så det var inte så konstigt som det låter) eftersom hon fått ett oplanerat ”vik”, och hängde sedan på på passet för kuls skull (kände mig rätt uppvärmd redan, så att missa uppvärmningen var ju inte direkt någon katastrof). Mina benhinnor började högljutt hävda att vi borde gå hem efter ungefär halva passet; ooooooajjjj, INTE skönt, framför allt inte efteråt. Det är väl allt tjafsande med sko- och inläggsbyten hela tiden, skulle jag tro. Lite svårt att få upp tempot; det var överhuvudtaget en lite ”seg” grupp – jag är ovan att se så många som maskar lika mycket som jag gör, särskilt när jag verkligen måste maska (t.ex. för att vara lite snäll mot plågade benhinnor).
Det kan säkert diskuteras hur "nyttigt "det egentligen var, men jag har på något sätt bestämt mig för att dra gränsen så att allt som jag gör för att det känns ROLIGT får vara OK (att jämföra med sånt jag gör för att jag känner att jag borde eller måste, vilket inte alls alltid är OK).
Fredag 06-09-15:
Mmm ... första "riktiga "fredagspasset" för säsongen.
Gympa (intensiv), 60 min.
Inte så skönt för fötterna utan inlägg, aerobicskor (eller vad man skall kalla dem) är aldrig lika stabilt uppbyggda som löpskor även när de är vridstyva och högskaftade, och det kändes idag. Vi får se om plantarfasciiten gör sig påmind igen, eller om det går bra (MÅSTE få inläggen åtgärdade fort!). Benhinnorna dock mycket bättre idag (mycket skönare att vara på ett plastgolv också, istället för på bollhallsparkett). Lite tungt gick det allt, stor bov i dramat är nog sömnbristen - men som vanligt kul; en humörhöjare de luxe. Roligast var under sista låten; "Jag orkar inte mer" med Markoolio, när man hör ett befäl som skriker "tio armhävningar" och alla naturligtvis var tvungna att slänga sig ned och göra tio armhävningar; instruktören vrålar "tio-nio-(...)-tre-två-två-två-två- ..." tills en kille vrålar tillbaka "Jamen tyst för fan!" Shit vad vi skrattade; man har en tendens att kunna bli ganska flamsig när man är tillräckligt slut. :D
Dåligt med uppdateringar här på sistone; jag nöjer mig med de senaste dagarna.
Måndag: Cirkelgympa, 75 min.
Inte mitt bästa pass ever, kan jag säga; var extremt trött och sliten efter en jobbig helg med lite sömn. Sömnbrist märks verkligen extremt väl över hela kartan; man kanske inte tror att det skulle slå på armstyrka så tydligt, men attan vilken skillnad det är på att göra (OK, försöka göra) armhävningar när man sovit fyra timmar och när man sovit åtta.
Problem med insida underben; det är ömt och spänt ungefär från fotknölen och femton centimeter upp och verkar bli sämre av vissa typer av hopp på tå (fyrfotaövningar är t.ex. inte kul, trots att viktbelastningen då borde vara ganska låg). Gör ont att "sitta på fötterna" och sträcka ut framsidan (det som gör ont sitter dock på insidan, som sagt, och inte mitt fram) samt att sitta på hälarna och stödja på tårna. Misstänker att någon stortåböjare eller så är inblandad och inte bara benhinnorna (de senare protesterar väl mot allt hattande fram och tillbaka med olika skor och olika inlägg, skulle jag gissa)?
Tisdag: Vila - dock var jag puckad nog att knata runt på stan två-tre timmar och det var inte så bra, visade det sig. var väldigt mör i underbenen när jag kom hem, och idag känns det som om fotvalvet är mer nedsjunket än vanligt ("knölen" på undersidan är nog faktiskt en led eller något börjar jag tro). INTE bra.
Onsdag:
Skall ned och få inläggen tillfixade igen, förhoppningsvis åt RÄTT håll den här gången. Vore dock extremt bra om det gick att få dem att passa både i mina Asics (som jag går/springer i) och mina Nike (inomhusgympa), men det kanske är att begära för mycket? Skall passa på att gnälla på Nike-skorna också; de är inte tre veckor än, men sulan börjar redan spricka loss från ovanlädret. Kan det vara vettigt?
machine gun
2006-09-20, 16:31
Problem med insida underben; det är ömt och spänt ungefär från fotknölen och femton centimeter upp och verkar bli sämre av vissa typer av hopp på tå (fyrfotaövningar är t.ex. inte kul, trots att viktbelastningen då borde vara ganska låg). Gör ont att "sitta på fötterna" och sträcka ut framsidan (det som gör ont sitter dock på insidan, som sagt, och inte mitt fram) samt att sitta på hälarna och stödja på tårna. Misstänker att någon stortåböjare eller så är inblandad och inte bara benhinnorna (de senare protesterar väl mot allt hattande fram och tillbaka med olika skor och olika inlägg, skulle jag gissa)?
Hmm.. påminner om mina problem med underbenen. Jag har också ont på insidan av underbenet ungefär från fotknölen och upp till yttre vadmuskeln. För mig gör det inte speciellt ont till vardags, men om jag löptränar får jag ont efteråt och dagen efter. Då känns det ömt och obehagligt och det känns mest när jag går nerför trappor samt sitter på huk och väger fram mot tårna. Det gör även ont om man trycker på området då det är som mest irriterat. Jag tror inte att det är benhinnorna i mitt fall eftersom då ska det ju inte vara möjligt att springa alls plus att det ska göra ont om man trycker på benkanten och det gör det inte. Jag har fått för mig att det kanske är inre vadmuskeln som är överansträngd/inflammerad, den fäster väl där nånstans tror jag. Vet du möjligtvis vilken muskel som ansvarar för stortåböjandet?
Dagens övningar:
Järngympa, 90 min.
Denna dag sög fett, så jag var lite förvånad över att jag orkade uppbåda någon entusiasm till passet, men jo (när jag säger "uppbåda" är det väl egentligen mer fråga om att den "ramlade in" själv, f.ö.). Lite obekvämt med nya (spruckna bytta om nytt par som förmodligen helt oprovat eftersom kändes betydligt mindre än det förra paret) skorna och de justerade inläggen, men jag kunde ändå utan problem köra hela passet utan att behöva fundera på att byta skor (sist räckte det ju inte med att fundera ...). Skulle gärna vilja "byta upp mig" till en tyngre stång på bicepslåten för att inte behöva tjafsa med att ha två, men 11 kg kändes liiiiiite väl tungt (ja, jag vet att jag är värsta klenisen); jag släppte den efter typ hälften, till förmån för 8:an. Ryggen är ett intressant kapitel; det känns lite som om jag bara står och markerar. Kanske i själva verket DÄR jag borde byta upp mig? :D Nackdelen är att 14 kg:sstången är så FET, mina bäbishänder räcker inte runt den.
Underbenen känns LITE bättre idag, kanske mycket p.g.a. det bättre underlaget (plastgolv och inte, som på cirkelgympan, bollhallsparkett) men det är något som inte riktigt är som det skall. Något samband har det nog med att jag, som det känns, står lite väl mycket "på tå" - dags att göra en seriös satsning på underbensstretch kanske?
Här (http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=45139&highlight=hallucis) är en tråd om ont i foten där stortåböjaren nämns (jag är värdelös i anatomi, så jag tackar Obesogen för att ha presenterat mig för den).
Intressant när jag läser tråden är ju att det senare visade sig att jag behövde (och då snackar vi behövde) just kolla upp fötterna och få inlägg. Som vanligt borde man alltid ha gjort saker tidigare än man gjorde.
En bild som visar var på foten den berömda muskeln fäster (http://education.yahoo.com/reference/gray/subjects/subject?id=130). Kan tänka mig att den har kompisar som spelar med också?
Torsdag:
Body Pump, 60 min.
Idag gick det INTE att uppbåda någon vidare entusiasm; det kändes bara tungt och jobbigt. Dock var det nog nyttigt att köra ett annorlunda pass; den här instruktören hade mixat ihop ett ”egen” blandning av ”gamla” låtar. Jag har en känsla av att man ”lär sig” passet efter ett tag, och att det inte är lika jobbigt då (möjligen för att man ”harvar på på ett annat sätt, jag vet inte). Hade intentionen att öka på lite på bröstlåten, men det slutade med att jag fick plocka av i pausen, och sedan var jag slut i armarna och fick backa på biceps och triceps. Hm! Tycker att det känns som att allt tar väldigt mycket (för mycket) på underarmarna, vet inte om det beror på att utförandet är dåligt, eller om det helt enkelt är så att jag har för svaga underarmar och måste vänta på att de skall komma ikapp.
Fredag:
Tror att jag var lite väl nitisk i mitt fotgymnastiserande (huvudsakligen bestående av att plocka upp sockar resp. krafsa runt med handdukar på golvet med tårna) igår kväll; jag är spänd som attan under fotsulorna idag.
Dagens övningar:
Gympa (intensiv), 60 min.
OK, jag erkänner, det var lite dåligt på armhävningsfronten idag (fatta hur jobbigt det är att ligga på armarna i 4 minuter i sträck när man väger 15 kg för mycket). Men frånsett det ROCKADE jag ta mig fan; jag som knappt tog mig ur sängen imorse, jag trodde nästan att det skulle gå lika tungt som igår. Istället formligen flög jag fram - OK, mer som en fet helikopter än som ett stridsplan, men i alla fall. :D Inget är som lite grupptryck för att få igång en (Sedan skall man inte underskatta effekten av en bra instruktör; det skall man absolut inte. Och jag skulle tro att jag är rätt så "lättpeppad".). Det är tufft när man tror att man är färdig att bara falla ihop på golvet och dö i en liten svettpöl när det är en låt kvar och sedan, när instruktören drar upp volymen och vrålar "Mår ni braaa?!?!" eller något annat lagom IQ-befriat liksom lyfter sig i håret inifrån och bara drar på, fast man trodde att energin var slut för länge sedan. Tufft.
Alltså, hur var det - var det inte egentligen så att jag typ hatade träning? Svettigt och jobbigt, och ont överallt och så får man skämmas för att man är typ tjock och klenare än alla andra. Faktum är att jag fram till för inte alls länge sedan skulle ha beskrivit mig som en som inte gillar att träna utan bara gjorde det för att hålla sig i form (läs: för att inte svälla ut HELT). Men nu vete fan?
Så här efteråt känns det som om mellanfotsbenen har saggat ned ännu mer än vanligt på högerfoten, men vi skall inte glömma bort att jag är trött nu; vi skall se om inte en dags ordentlig vila kan göra ett och annat för fossingarna.
Tusan va du ligger i.
Det är inte illa med 80 min gympande.
Lördag 06-09-22:
Vattengympa, 55 min.
Ett led i något slags fot-rehab. Inte så ansträngande, men något slags skonsam benträning, tror jag. We'll see what happens.
Det är inte illa med 80 min gympande.
Onsdagspasset (en och en halv timme) är nog faktiskt ungefär så illa som det kan bli; ta ett vanligt intensivgympapass och kläm in en vända konditionsintervaller, fyra styrkelåtar med stänger och hantlar (och för tillfället alldeles för många "dips på marken" för att det skall kännas bekvämt ...) samt två konditionslåtar i grupp (hopplåtar, helt enkelt). Gnh! I alla fall jag brukar inte ha så mycket explosivitet kvar i benen när det är dags att avsluta med ruscher ...
Söndag 06-09-23:
Gympa (intensiv), 60 min.
Usch vad tungt det gick; i stort sett samma pass som i fredags, men SJUKT stor skillnad i hur det kändes. men så var jag sliten efter helgen också, så jag är inte förvånad. Tog det lite lugnt med hoppen för att inte sabotera underben och tår totalt; kände att det tog lite ont i vaderna.
Kvällen bjöd på salsakurs; jag skulle verkligen behöva ett par skor att dansa i; att göra det i sockarna är rena döden för mina fötter. Men jag provade med buggskorna förra gången och det sög verkligen, så jag iddes inte ens släpa med dem den här gången. Kommer att vara helt sjukt stel i vaderna imorgon. Men roligt är det! Nackdelen är att den går så sent att man är uppe i varv och inte kan gå och lägga sig fast man skall jobba imorgon ...
Måndag 06-09-23:
Cirkelgympa, 75 min.:
Med extremt lite sömn i ryggen hade jag trott att det skulle gå sämre än det gick, faktiskt. Möjligen hade det att göra med att cirkelgympans upplägg ger något större möjligheter att maska än vanlig gympa … :D Det är ett fascinerande exempel på gruppsykologi hur alla på något sätt "tänder till igen" under finallåten, hur trött man än känner sig och ser ut efter sista konditionsintervallen. Som värsta uppåttjacket rakt in i systemet. Snacka om masspsykos (i positiv bemärkelse).
Snackade med en läkare (tillika erfaren orienterare) vi brukar jobba mot angående mina underbensproblem, och han trodde nog att det var benhinnorna i alla fall, trots den något udda lokalisationen; möjligen med inblandning av överansträngda vad,uskler (det finns ju några stycken). Rekommendation: Massage, antiinflammatorika och stretching, stretching, stretching. Så nu är det vardagsstretching i parti och minut som gäller, så får vi se. Vill minnas att jag faktiskt var lite bättre under veckan på Masesgården i somras; där var det ju aktiviteter mest hela tiden, och följaktligen stretching mest hela tiden (i synnerhet som jag verkligen gick in för att stretcha underben då). Så visst hopp har tänts. Hittade f.ö. också ett namn och en beskrivning på det som möjligen (troligen?) kan vara min fotåkomma i en bok om idrottsskador jag köpte i somras (bra bok, f.ö.); jag har i och för sig redan glömt det, men vad det gick ut på var tvärplattfot (= nedsjunket främre fotvalv) där ledhuvudet på ”pekfingertån” (metatarsale I, kanske?) sjunker ned för långt, och det gör ont när man går på det, särskilt efter ett tag när mjukvävnaden runtomkring blivit tillräckligt irriterad av att bli mosad dagligen). Till skillnad från min domedagspredikande fader (som hållit med när jag tidigare varit inne på detta) var dock boken oväntat positiv; med avlastning (pelott) och formgjutna inlägg kunde prognosen anses god. Jag väljer självsvåldigt att tro på boken … (man måste få hoppas, annars kan man ju lägga sig ned och dö på en gång). Idag blir det (förnuftsmässigt gott, känslomässigt mer tveksamt, förstås) vila, för att skona underben och metatarsaler. :D
Onsdag 06-09-27:
Som vanligt MÅSTE jag verkligen börja sova mer; det kan aldrig vara bra att vara så här trött. Vill inte ens tänka på vad det gör med kroppen (inklusive hjärnan) i längden. :Virro
Järngympa, 90 min.
Det här är lätt veckans jobbigaste pass. Den här gången var det också bitvis lite svårt att hitta den riktiga entusiasmen, när jag kände att jag var tvungen att hålla tillbaka lite p.g.a. griniga fötter och underben. Det verkar inte som om inläggen räcker till riktigt, så jag har lagt in en extra pelott i högerskon ovanpå puckeln som redan finns på inlägget. M.a.o. har jag nu Kebnekaise i skon. Allt som funkar är bra ... :D Mycket nöjd med att ha kört även biceps med elvakilosstången - jag säger inte att det såg bra ut, inte inte inte, men någonstans måste man ju börja. Tungt var det i alla fall ... däremot känns 11 kg i marklyft, rodd och frivändningar som att jojja med stången, men man kan ju inte lägga beslag på hur många stänger som helst när det är 90 pers på passet.
Vag smärta i vänsterfoten under kvällen; inte så mycket vid gång, men när jag trycker över första mellanfotsbenet. Liiiiiiite oroväckande; håller jag på att slå upp frakturen igen, eller är den bara inte färdigläkt? Ooooooo ...
Torsdag 06-09-28:
Body Pump, 60 min.
Backade lite på vikterna (ja, det går att backa även när de är små från början) eftersom det har känts lite som om jag står och slänger alt. bryter med dem med halvdålig kontroll. Påföljden blev bättre kontroll, men på vissa muskelgrupper ... öh, det tog inte så värst. Man kanske måste genom en period av "jojjande" varje gång man höjer, innan man blir stark nog att kontrollera den nya vikten, möjligen. Kändes dock inte alls lika tungt psykiskt som förra veckan, vilket var uppmuntrande.
Cirkelgympa, typ 55 min.
Väldresserad som jag är "råddade" jag åt Pumpinstruktören, som var tvungen att springa till ett gympa-vik. och när jag var klar slank jag in på sagda pass och roade mig lite. Tog det lugnt med hoppandet för att skona underben och fötter (jaja, jag säger inte att jag inte var svettig efteråt), vilket betalar sig idag; jag känner inte av vaderna på samma sätt alls. Möjligen spelar det också viss roll att jag verkligen går in för stretching. Fot-träningen (plocka sockar från golvet med tårna etc.) har jag däremot lyckas glömma lite väl mycket nu på slutet ... :em:
Oj, det var visst ännu längre sedan jag skrev något här än vad jag trodde. Ja; alla har vi våra ups and downs, och jag får väl sägas ha haft en ”down” på slutet. Tränat har det förvisso blivit, men det har inte blivit särskilt mycket skrivet. Förhoppningsvis räcker inspirationen lite längre denna gång.
Onsdag 06-10-11:
Järngympa, 90 min.
Trodde att foten skulle ställa till det, men det gick faktiskt över förväntan. Även om det måste erkännas att i ”över förväntan” ingår att jag ”fuskar” en del med vissa hoppövningar som även fungerar att göra ”på marken” när jag känner att framfoten börjar protestera. Fyrfota hoppövningar är heller ingen riktig hit, framför allt inte när man står på armbågarna. Antagligen har det att göra med att tårna böjs upp så förbaskat då.
Gårdagens övningar:
Body Pump, 60 min.
Fegade lite på knäböj och rygg, eftersom jag kände av korsryggen redan under dagen. Antagligen är det lite för mycket sittande vid datorn på jobbet för tillfället; det märks i axlarna också, även om jag inte har ont under dagen så känns det på pass att jag är ”grundtrött” på ett annorlunda sätt än annars. På rygglåten har de i den här upplagan introducerat något slags ”hög rodd” som tar rätt rejält i skulderregionen – och i underarmarna; det är bara att konstatera att jag fortfarande är rejält svag där. Nå, de bör väl hinna ikapp så småningom, antar jag (men glömmer jag att sträcka dem lite innan tricepslåten, som följer på ryggen, blir det INTE skönt). Lade på ett bonuskilo på bröst (d.v.s. 7 + 7 kg); det var lite tungt på slutet, men 6 + 6 börjar nog faktiskt gå lite väl lätt.
Svängde förbi på gymmet innan jobbet och köpte biljett till konventet nästa helg – egentligen är det väl mest tänkt för instruktörer, men som vanligt när de inser att de inte kommer att sälja slut på biljetterna så släpper de ett slags ”b-variant” (utan lunch etc.) till ett lägre pris även till oss vanliga dödliga. Och då får de ju s.a.s. skylla sig själva om det kommer även UFO:n som undertecknad. :D
I fjol var det skitkul, så jag ser fram emot det med viss förväntan, kan man säga. Hoppas bara foten håller för en hel dag; jag får väl ta det lite lugnt nästa vecka så att den åtminstone får en sportslig chans. Fördelen med konvent ur ett ”skadeperspektiv” är dock att ingen väntar sig att man skall orka köra på max en hel dag, undantaget Hulken och hans kompisar då. :D
Dagens övningar (fredag 06-10-13):
Gympa. 60 min.
Med tanke på dagens datum hade man kunnat vänta sig ett dramatiskt fall eller något, men det gick faktiskt kanonfint (får man skriva så, eller är det förhävelse?). Jag var sjukt trött när jag gick från jobbet, så jag befarade att det skulle bli bara tungt och jobbigt, men efter uppvärmningen hade det lossnat, och sedan var det bara att kruta på. Armhävningarna såg som vanligt för jävliga ut (fet + klen är ingen bra kombination; armarna är min akilleshäl), men benövningarna som kompensation riktigt bra (Frånsett den där gräsliga övningen som går ut på att man varvar knäböj med att lyfta benet rakt ut åt sidan - i 125 bpm. Där är tekniken inte så tjusig, nej). Störtlajbans; jag fattar inte att jag hatade det här när jag började.
jag förstår att du hatade det *L*
men du kör på så duktigt, du måste ha en kanonkondis för att orka med dom där passen
Dagens övningar (lördag 06-10-13):
Body Pump, 60 min.
Knäböj: 8,5*2; bröst: 7,5*2; rygg: 8,5*2; triceps: 5*2; biceps: 5*2; utfall: 5*2; axlar; 2,5*2. Lade på lite mer på knäböj och bröst den här gången; ja ghar ju tänkt att jag skall börja köra med 7 kg på bröst, eftersom 6 egentligen är lite för lätt, men chansade på 7,5 idag, för att slippa tjafsa så mycket med vikterna (skivorna är på 5; 2,5; 1 kg och det är tjafsigare ju fler skivor man måste joxa med på stången - plus att muffarna är lite utslitna och dåliga, så om man har tre skivor på stången är det liiiiiite läskigt; man väntar typ på att de skall komma ner på ens fötter, eller ännu värre, på grannens). O-aj, o-aj; det kändes. Man tror inte att ett kilo hit eller dit skall göra någon skillnad, men det gör det (o-aj igen). Men nu har jag ju gjort det EN gång, så frågan är om jag inte blir så illa tvungen att fortsätta med det ... tekniken är antagligen horribel, men den blir väl bättre får man anta. De höga roddarna är fortfarande högst osympatiska - och antagligen just därför högst välbehövliga; jag ÄR axel- och armsvag (ja, ja egentligen är jag väl svag i allt utom möjligen ryggen, men allt är ju relativt).
Man skall egentligen skita i vad andra gör (man vill ju inte att de skall kolla på en själv och tycka saker ...), men det är en sak som jag verkligen har svårt att förstå och det är hur man kan misslyckas med knäböj. Nu pratar vi inte om att inte gå ner långt nog, att fälla för mycket framåt eller att hamna med knäna för långt framför tårna; allt det där gör jag själv också - utan om att inte kunna sätta sig ner och ställa sig upp i takt. Och vi pratar inte om folk som lagt så mycket på stången att de inte ORKAR ställa sig och sätta sig i takt, eller folk som får för sig att köra fulldjup och inte hinner med av den anledningen (då får man nog vara JÄVLIGT explosiv), utan folk som helt enkelt inte fixar att hålla takten. Jag skulle förstå det bättre om det var en komplicerad koreografi (sätt mig på ett aerobicspass och jag är helt borta), men sätta sig och ställa sig ...? :confused:
du måste ha en kanonkondis för att orka med dom där passen
Nja, nu är det ju så att jag går på pass som egentligen är liiiite för tuffa för mig. Men de är så mycket roligare - plus att jag i grunden är lite lat, vilket gör att det blir bättre fart på mig om jag blir jagad hela tiden, och maskar när jag blir för trött, än om jag går på ett pass som är "lagom" och kanske småmaskar ändå. :D Dock tror jag faktiskt att kondisen är rätt bra för min viktklass, det tror jag. Jag brukar få galet bra på företagshälsovårdens konditionstester (å andra sidan känns det väl inte direkt som om jag tillhör gruppen de är utvecklade för, jag är typ för ung, tränar för mycket och röker för lite ... :D ).
Nja, nu är det ju så att jag går på pass som egentligen är liiiite för tuffa för mig. Men de är så mycket roligare - plus att jag i grunden är lite lat, vilket gör att det blir bättre fart på mig om jag blir jagad hela tiden, och maskar när jag blir för trött, än om jag går på ett pass som är "lagom" och kanske småmaskar ändå. :D Dock tror jag faktiskt att kondisen är rätt bra för min viktklass, det tror jag. Jag brukar få galet bra på företagshälsovårdens konditionstester (å andra sidan känns det väl inte direkt som om jag tillhör gruppen de är utvecklade för, jag är typ för ung, tränar för mycket och röker för lite ... :D ).
Damn, du med???
Så där gjorde jag med när jag gick på pass en gång i tiden.
Samtidigt som jag behövde svåra kordinationspass för att inte ha tid att tänka på att det var jobbigt utan bara hinna tänka på vad jag skulle göra med armar och ben
Söndag 06-10-15:
Gympa (medel), 60 min.
Borde nog egentligen ha vilat, men jag hade en dålig dag och behövde lite avledning, och en glädjekick. Ont i benhinnorna, men då det var ett pass med väldigt lite hopp i så funkade det ändå ganska bra.
Salsakursen på kvällen var däremot rena döden för både vader och benhinnor, o-aj, o-aj. F.ö är det väldigt svårt att följa en herre som börjar i takt, men sedan långsamt glider ur den, t.ex. medan man själv snurrar. Man tror att man skall hitta honom på "ett" när man kommer runt, men han är någon helt annanstans ... weird.
Måndag 06-10-16
Body Pump, 60 min.
Ytterligare ett oplanerat pass; akut behov av att avreagera mig p.g.a. omständigheter på jobbet. Dock var det dåligt med orken; efter bröst och rygg (fortsatte md 7,5 * 2 resp. 8,5 * 2; har jag fått upp det en gång så måste jag väl nästan fortsätta?) typ dog jag, och sedan var det mest bara tungt. Den där höga rodden tar sjukt mycket på underarmar och … öh, ja upptill på ryggen någonstans, typ skulderpartiet (jag vet inte riktigt vilken muskel som egentligen är målet, men det är där den känns på mig), så att lägga sig ner och köra tricepspress efter det är …ja, jobbigt.
Cirkelgympa, 70 min.
Eftersom jag som sagt dog redan på Pump:en var det här ENBART jobbigt och tog ont idag. Jag var som i en dimma redan på uppvärmningen; skulle tro att jag druckit dåligt under dagen, eftersom jag i stort sett suttit i olika möten hela eftermiddagen. Vätskebrist kan också ha bidragit till att vader och benhinnor gjorde ont som satan; lite benhinnetrassel har jag ju, men nu var det verkligen inte bara lite. O-aj, o-aj. Nä, det var skönt när det var över – fast LITE roligt var det; det är läckert hur alla personer från att nästan ha smält bort i små svettpölar lyckas skrapa ihop lite sista energi från gud vet var och satsa järnet under sista gemensamma låten i en stor, hysteriskt skuttande bröt. Masspsykos de luxe. Coolt.
Tisdagens enda aktivitet var en shoppingpromenad genom halva stan från Budo & Fitness till Intersport; kände verkligen att mina underben behövde vila. Inte så bra för plånboken, men bra för själen, eller hur det är man brukar säga. Nya, tuffa Adidasbrallor (dem skulle man faktiskt nästan kunna ha på sig på jobbet, om man vill köra den sportiga looken någon dag) och en Better Bodies-tröja likadan som den jag köpte i höstas (bild finns, har jag för mig) som någon idiot på gymmet snodde andra gången jag använde den. Tröstköp kan man nog kalla det; var till ortopeden på eftermiddagen med foten och kom därifrån med ett jaså och ett recept på Voltaren. Jippi. Men jag funderar på om jag inte skall ta en skona foten-vecka efter konventet; skippa gympan och köra lite styrketräning, Body Pump, kanske lite simning, för att se om det plus Voltaren ger något.
Onsdag 06-10-18:
Järngympa, 90 min.
Alltså, något så gröndjävulskt dåligt det gick idag. Trodde att det skulle vara bättre efter gårdagens vila, men istället kom det absoluta bottennappet. Absolut INGEN svikt i steget; spänstig som en gammal soffa eller något. Oftast blir de tu lite bättre efter ett tag, när man liksom kommer in i det, men när styrkedelen bjöd på mjölksyra i armarna efter typ två bicepscurls och huvudet hade gått på långlunch innan det äntligen, äntligen var dags att lägga sig ned på golvet och köra triceps (ännu mera mjölksyrakänningar, javisst, men åtminstone i horisontalläge ...) insåg jag att det INTE var en av de dagar när det blir bättre ... USCH. Sådana här gånger (tur att de inte inträffar så ofta) blir det tydligare än annars att jag är en gruppträningsbrud; ensam hade jag förmodligen kastat in handduken, men med två överenergiska instruktörer som "bär" en (hur gör de för att alla skall uppfatta det som att de tittar på just dem, skulle jag bra gärna vilja veta?) kan man alltid ta BARA ETT steg (eller hopp, då) till ... även om det inte är så vidare värst spänstiga steg, då. :D
Den ena (som jag känner efter att ha gått en intstruktörskurs ihop med en gång i världen) undrade efteråt om jag höll på att bli sjuk eller var det var frågan om, så det måste verkligen ha sett mer illa ut än vanligt. Man inser också att man kanske inte är så anonym som man tror ... :Virro
Torsdag 06-10-19:
Body Pump, 60 min.
Alltså, fy fan vad stången känns tung på bröstlåten. Men det är väl bara att bita ihop; känns ju fånigt att backa tillbaka igen. Lite okoncentrerad i början (skyller på att det är VÄLDIGT struligt på jobbet just nu) men hämtade upp efter ett tag.
Cirkelgympa, typ 55 min.
Improviserat; var schysst och agerade roddare åt instruktören/kompisen efter Pump:en, eftersom hon var tvungen att springa till ovan nämnda cirkelpass; slank sedan in ungefär vid slutet av uppvärmningen bara för kuls skull (Ibland förundras jag f.ö. över hur otroligt korkade folk kan vara när de plockar undan - eller väljer att inte plocka undan - sina grejor. Varför tar man t.ex. bort allt utom två viktplattor och en muff?). STOR skillnad gentemot gårdagen; lite ont i benhinnorna, men inte i samma storleksordning som igår ens, och huvudet var med hela vägen. Fast OK, jag kan inte påstå att jag slet ihjäl mig; jag vill hellre orka kruta på imorgon (och så har vi ju lördagen att tänka på).
Kanske var det lite sömn som fattades, bara - och möjligen lite mental harmoni?
Värsta träningsvärken i triceps på vänster sida. Dagen fråga är ju hur farao man kan få det med den träning jag bedriver - med bara dubbelsidiga övningar. *screwy*
Fredag 06-10-20:
Gympa (intensiv), 60 min.
Sådär; inte riktigt så pigg i benen som man hade kunnat önska. Vaderna känns väldigt spända och stela; skall försöka stretcha och massera lite extra ikväll får vi se om de är fräschare imorgon (det vore sannerligen önskvärt med tanke på att det blir en överdos då ...). En humörhöjare var det dock som vanligt.
Rapport från lördagens konvent:
Förmiddagen var vikt för två pass i gympa-anda med inhyrde gästartisten Anders Caspar; lite synd att jag missade ett pass med en mer beryktad gästartist i sådana här sammanhang, Misty Tripoli, men gympa är ju liksom "min grej" och jag tänkte att jag kunde ha nytta av att se något nytt.
Core-gympa, typ 60 min.
Detta var enligt instruktören en kombination av gympa och styrke/balansövningar från core; jag skulle snarare beskrivit det som en kombination av core och low impact aerobics, eftersom de rörligare delarna av passet bestod av stegkombinationer på linje. Jag blev tydligt påmind om att styrkan i vissa delar av kroppen, och framför allt balansen (i hela kroppen) inte är de bästa. :em: Kände mig överhuvudtaget lite bortkommen bland alla instruktörer; nackdelen med "o-coola" pass och grenar är tyvärr att det just mest är instruktörer i sagda grenar som går på dem ... nå, sånt är det ju bara att bjuda på.
"Just do it!", 60 min.
Detta beskrevs som ett "cardiopass", vilket vi alla hälsade med glädje, eftersom "core-gympan" varit mer komplicerad än fysiskt ansträngande. Tyvärr ledde denna beskrivning snarast till att passdet blev lite av en besvikelse; även här var det stegkombinationer på linje som gällde och ... well, jag vet inte vad kriterierna egentligen är för att man skall få döpa något till "cardio" men jag skulle ha valt ett annat namn om jag hade varit passets upphovsman. "Cardio" är för mig konditionsträning, alltså träning där hjärtat får jobba så att det känns (man "får upp flåset"); jag tänker i termer av löprundor och liknande - snarast då lite hårdare sådana än mina egna joggingrundor, om jag skall vara ärlig och självkritisk. Nu vet jag att det finns folk som kallar allt som inte är ren styrketräning för "cardio" men det tycker (obs. tycker, innan någon har synpunkter på den saken ...) jag är fel. För att få kalla promenader för cardio tycker jag t.ex. att man skall gå JÄKLIGT fort (eller ha jäkligt dålig kondis). Ergo - ett "cardiopass" i strikt bemärkelse var det inte. Skall jag fortsätta vara kritisk tyckte jag att instruktören var alldeles för förtjust i väldigt snabba, slängiga vändningar med artistiska benviftningar i något slags hemsnickrad svensson-fame-stil. Mina knän var inte överförtjusta, och då är jag inte någon "knätrubbeltyp" egentligen. Men knät är en gångjärnsled, och vill normalt sett inte vrida sig särskilt mycket, och särskilt inte i böjt läge. Det var också lite svårt att hänga med om man inte stod längst fram (och alltså inte såg så bra) eftersom han var lite väl sen i sina anvisningar; skall man var petig måste instruktören egentligen markera ("cue:a" som man också säger) lite FÖRE man byter övning, om det inte skall bli så att deltagarna inte fattar vad det är fråga om förrän efter en takt eller så. Att hojta ("hojt!") samtidigt som man själv byter in går allts fetbort.
Sammanfattningsvis: Det var väl lite kul att se något nytt, men jag är inte imponerad av Anders Caspars gympa, vare sig av passupplägg eller av instruerande; vore han instruktör på min anläggning skulle jag inte gå regelbundet på hans pass.
Efter lunch var det dags för ett vanligt, hederligt "medelgympapass":
Medelgympa, 60 min.
Den här instruktören har faktiskt gått instruktörskursen samtidigt som jag; nästan så att jag har kursat ihop med en kändis nu, då! :D
Hon är duktig, och det var ett bra pass; efter halva ungefär var jag redan svettigare än efter hela Anders Caspars show. Efter hela var jag, med tanke på att det var ett medelpass, VÄLDIGT slut, men så satsade jag som fan också - som en schysst "träningspolare" blev jag ju liksom tvungen; inte minst som det övriga gänget var förvånansvärt stelt med tanke på att det var ett instruktörsgäng (det brukar ju inte behövas mer än att någon eller några enstaka är lite "på" för att även resten skall hänga med). Under hela dagen förvånades jag f.ö. av att deltagarna inte var mer "på" än vad de var; undantaget en del av aerobicspassen, då, t.ex. Misty Tripolis. Man kunde ju annars tänka sig att ett gäng instruktörer skulle våga/vilja släppa loss lite; de vet ju hur de själva vill att deltagarna skall bete sig på deras pass ...? :confused:
"E3 Motion", 60 min.
Det här passet, som var det enda med Misty tripoli som jag fick in på schemat, var något slags egen variant på yoga-pilates-nå'nting. Oj, oj, oj, när man är smidig som ett kassaskåp. Yoga är SÅ inte min grej. Nå, det var säkert roligt för de som stod vid sidan av och tittade i alla fall. :D Måste också säga att jag känner av en del muskler jag inte ens visste att jag hade idag; antagligen efter att ha tillbringat evigheter i typ armhävningsställning med rumpan mot taket, huksittande med armbågarna i knävecken och stående på ett ben med kroppen i horisontalläge (INTE lätt ...).
Intervallcykling, 60 min.
Det här var dagens sista pass, och uppenbarligen lockade "Afro power dance" och Body Balance mer, för vi var nio (!) stycken i salen. Av dessa nio valde en bonde att sätta sig i den bakre delen, som är ett slags podium, och två att sätta sig längst bak i den främre delens bortersta hörn. För instruktören måste det ha sett ut som om han hade sex deltagare, alltså; undrar hur inspirerande det var? Hursomhelst var själva passet väldigt bra, även om den där klätterlåten som gick ut på att man ökade motståndet var sextonde slag genom halva, för att sedan gå upp i stående och göra om samma sak den andra halvan dödade mina ben. Två av deltagarna var en av gymmets egna spinninginstruktörer och hennes kompisar, uppenbarligen bekanta med instruktören för dagen, och de gick verklgien in för att höja stämningen; tjoade och skrek och cyklade så svetten sprutade. Det låter aståntigt, och är det förmodligen också, men i sammanhanget var det väldigt underhållande, faktiskt. Efter det här var jag rätt endorfinhög, men också RÄTT SÅ trött ...
Sammanfattningsvis så är det kul med konvent. Det hade inte varit fel att få behålla sina "konventspolare" lite längre än halva dagen, då de försvann ut i den verkliga världen, men å andra sidan är en av de saker som är så roliga med konvent att det är fullt tillåtet att göra sig "träningspolare för dagen" med nästan vem/vilka som helst; lite ovanligt om man jämför med vanliga svenska förhållanden, där man är konstig om man pratar med folk på bussen, men faktiskt rätt trevligt. Lite synd att det är ett helt år till nästa ... :hbang:
machine gun
2006-10-22, 18:26
Fan va kul med konvent! Jag har alltid trott att de bara är till för instruktörer, men du skrev ju iofs att du gått instruktörsutbildning, så du kanske är instruktör? Möjligt att jag fått det lite om bakfoten :D
Nä, jag är inte instruktör, vilket alla (utom möjligen jag ibland ...) nog är glada för. :D
Konventet i fråga är ett årligen återkommande arrangemang, som egentligen mest är till för instruktörer (brukar komma lite folk från närliggande ordet och så), men när de fattar att de inte kommer att sälja slut på biljetterna säljer de ut en "b-variant" (utan lunch, släpps en vecka innan konventet, så att man får boka pass i mån av plats etc.) för en billig penning åt oss vanliga dödliga. Mycket praktiskt, särskilt om man som jag gärna vill gå på "o-coola" pass som det inte är sån rusning till (det brukar vara mest krig om platserna på cykelpassen och vattenpassen, där det ju är begränsat antal platser).
Jag brukar känna mig fett bortkommen från början (lite som "vad gör en sån som DU här ...?" ungefär), men det ger sig under dagen; till slut är alla ungefär lika svettiga och trötta i huvudet och man har ingen energi att slösa på att känna sig bortkommen. :D
Edit: Det FINNS andra konvent som inte är bara för instruktörer; jag vet att Nikes olika turnéer brukar vara för vem som helst som vill betala; tror att det är på liknande sätt med en del andra större engagemang. Numera tror jag att även Les Mills Super Saturday är för andra än licensierade instruktörer (de är dock dyra, har jag för mig).
Måndag 06-10-23:
Body Pump, 60 min.
Lite ont i knäna efter helgens övningar (definitivt för mycket artistiska slängar med benen för stela mig, jag var faktiskt påtagligt besvärad i stillasittande under dagen), annars ganska som vanligt. Detär lustigt att se hur stor skillnad det är mellan olika deltagargrupper, trots att passet är detsamma (BP:n är ju förkoreograferad, så det blir ju inte att man väljer ett pass som passar ens egen stil på samma sätt som med gympa eller aerobics). På måndagar är det oerhört mycket mer fokuserat och – ursäkta, men det är sant - ”spännigt” . Coola gymkläder, tajta rörelser och dödsseriösa ansikten – att jämföra med torsdagspassen där hälften har urtvättade t-shirts och fotbollsshorts och entusiastiskt sjunger med (”Power! Music po-ower!”) när instruktören sätter handen bakom örat och låtsas ”lyssna in” dem. Jag säger inte att det ena är bättre än det andra, det är bara intressant att se hur olika det är.
Cirkelgympa, 70 min.
Duktigt ont i knäna på uppvärmningen (inte i knäna egentligen, utan under dem), men det gick över sedan. Benhinnorna lite ansträngda (fyrfotahopp är minsann inte så skonsamma som man kan tro alla gånger, däremot är ”höga knän” på tjock-mattor benhinnevänligt, även om lår och höftböjare förstås skriiiiker). Men på det hela taget bra, särskilt med tanke på sömnbrist och annat (verkligen dags att vila lite idag, tisdag). Med ett deltagarantal på 150-200 pers. är passet smått fascinerande ur något slags gruppdynamiksynpunkt (möjligen anstränger jag mig inte tillräckligt när jag hinner ta in sådana saker …).
Semiramis
2006-10-24, 08:34
Vad kul det låter att gå på gruppass med så många deltagare, du skriver verkligen medryckande!
Kul med convent, jag vill också gå någongång.
När jag känner att jag har självförtroende nog.
Sen ska du inte klanka ner på dig själv som instruktör.
Jag kommer nog ihåg att du fick massor av beröm när du gick kursen och att många rekommenderade dig. *pilutta dig*
Onsdag 06-10-25:
Det här var överhuvudtaget ingen bra dag, och det i sig var tyvärr inget trist undantag utan snarare representativt för den rådande trenden. Situationen på arbetet är allmänt katastrofal, och det ger avtryck i både kosthållning, nattsömn och psykiskt allmäntillstånd. Vilket i sin tur samlat ger ett REJÄLT avtryck på den fysiska kapaciteten.
Gympa, 60 min.
Båda instruktörerna på järngympan bortresta, så det blev ett "vanligt" gympapass istället. Liiiite väl segt för att vara ett intensivgympapass tycker jag; samtliga konditionslåtar var några slag/min för långsamma, vilket gjorde att det genomgående fattades "snärt" i passet. Sådana gånger märks det väldigt väl hur otroligt beroende man faktiskt är av musiken. Även bortsett från detta gick det oerhört trögt; benen var stumma som stockar och jag var jäkligt svag i armarna; nu är jag svag annars också men det finns ju grader även i helvetet. Förutom att foten inte känns helt 100 (inte ens helt 70, vilket väl är det vanliga numera) så är det förbaskat obekvämt i vaderna; nu har jag även något som nyps i hälseneregionen på vänster ben. Klämde ordentligt i området och det verkar inte som om det verkligen är en hälsenegrej, utan det är nog inre vadmuskeln som knäppar sig eller något.
Funderar allvarligt på att skita i Pump:en imorgon och däcka i soffan; bara ta en liten promenad eller så.
Snoozade lite väl länge och hann inte töja igenom benen på morgonen, som jag annars försöker göra. Resultat: Jag kunde knappt gå normalt när jag skulle till jobbet (inne i lägenheten märktes det inte så mycket, men när jag, lagom sen, skulle älga iväg i full fart - då märktes det). Det drog både på fram- och baksidan, och under knäna som bonus. Jag MÅSTE fan vila idag vare sig jag vill det eller inte; OK att man inte skall låta sig stoppas av småsaker, men det här känns som en rätt tydlig signal från kroppen att nu är det nog.
Bah, som jag uppdaterar kunde man tro att jag inte rör på arslet överhuvudtaget (men det gör jag; dock inte lika stilfullt som i den Kwon tillägnade rumpvideon som nyss var uppe).
Torsdag 06-11-02:
Body Pump, 60 min.
Samma vikter som vanligt; jag skulle egentligen vilja öka lite på ben, eller snarare gå tillbaka till tidigare vikt, men jag har haft lite ont i knät på sistone och är därför lite feg. Jag TROR nämligen att det knä-onda har sitt ursprung i att jag vred till just i knäböj på Pump:en tidigare i höstas. Ryggen dödar mig inte fullt lika mycket som tidigare, även om de där höga roddarna är fasansfulla för underarmarna. Ja ja, jag antar att jag behöver träna lite underarm, då.
Cirkelgympa, 60 min.
Improviserat extrapass, som det gärna blir när min bekant vik:ar (jag röjer av efter BP:n, sedan slinker jag in på gympan). Idag kom de igång sent, så jag missade bara en och en halv låt istället för drygt två och en halv. Möjligen var det därför det gick så oväntat bra, trots att det var veckans andra pass på hårt parkettgolv. Eller så var det ren ondska - jag upptäckte snart att jag i "min" grupp på stationerna hade en kille/karl, kanske några år äldre än jag, med lätt "spännig" attityd som ... ja, skall vi säga verkade störas lite av att en tjock tjej matchade honom (Det finns en del sådana killar; tydligen är det OK om en tjej är på deras nivå så länge hon är snygg nog och SER vältränad UT - men inte om hon är en tjockis eller betydligt äldre än dem. Intressant fenomen.). Som förstås, så var han inte lika stark som spännig, så jag KUNDE faktiskt matcha honom i det mesta utom tricepsarmhävningar (det är jag verkligen SÅ DÅLIG på) och axelpress (men nu skall vi inte glömma bort att jag hade gjort mina axelpressar timmen innan också). När det var dags för stångrodd tog han upp en blå stång (11 kg), kastade en blick på mig som plockat upp en grå (14 kg) och gick genast och hämtade en grå. Då skrattade jag ondskefullt. Kunde förstås inte låta bli att ställa mig i samma grupp som honom även på konditionsstationerna, och sedan hoppa som fan - jag blev rejält dwarfad i grodhopp, men i "svikthopp" (vad kallar man det egentligen?) var rollerna ombytta. Benhinnorna har ett och annat att säga om min framfart så här i efterhand, men det värt det att se honom svettas.
Jag är en ond människa. :devil:
Jag är en ond människa. :devil:Härligt! :hbang:
Det där med vissas egon... Jag kommer aldrig att glömma det som uppstod när jag skulle ta hand om ett tekniskt problem på mitt förra gym (Det var passerkorten som ställde till med problem.). Jag blev verkligen bortknuffad av testoteronstinna karlar som inte alls visste vad de gjorde. För sånt skall man liksom inte kunna, och framförallt inte göra när de står passiva.
Din journal ger mig dåligt samvete. Fast det skakar jag snabbt av mig. *ruska på pälsen*
(men det gör jag; dock inte lika stilfullt som i den Kwon tillägnade rumpvideon som nyss var uppe).
Klart du inte är. Du är ju ännu mer stilfull!!!
Jag är en ond människa. :devil:
Vi är två *hahahahwhaahahaha
Semiramis
2006-11-03, 09:14
Ha ha, känner igen det där. Skulle gärna vilja ha hört det ondskefulla skrattet :D Jag undrar vad det är med en del karlar som gör att det är så svårt för dem att acceptera att en del kvinnor kan var starkare. Jag tror inte att det har något med ålder eller utseende att göra, det är kanske en reflex på samma sätt som en del bröstar upp sig när man kommer i närheten i gymet. Han får nog betala för det idag i alla fall med en rejäl träningsvärk. Och nästa gång (om det blir någon nästa gång) ställer han sig nog i andra ändan av salen.
Alltså, alltså, jag har en rent fasansfull träningsvärk idag ... i häcken av alla ställen. Jag misstänker att det är straffet för att jag stajlade i knaböj igår. Upp och kicka med fötterna någonstans runt öronen lär ju också ha gjort sitt till. Det kan bli ett kul pass om en timme ... :Virro
Gympa, 60 min.
OK, jag har gjort bättre pass, kan jag säga. Jag märkte ganska snart att steget inte direkt var det mest elastiska genom tiderna; ett par hopplåtar på det och jag hade så in i helvete ont i benen (viss smärta utlovas även inför morgondagen, tror jag; vi får se hur det kompar ihop med planerna på salsaclub halva natten). Hade dessutom grundat med att sköta maten helt åt helvete (handlöst magplask i godis-träsket och ingen lunch p.g.a. att det helt enkelt varken fanns plats eller matlust - rekommenderas INTE) med visst illamående och skum vätskefördelning som följd, vilket inte direkt bättrade på vare sig ork eller spänst. Alltså, nog var det roligt, som vanligt, och nog gav jag vad som fanns, men det fanns inte så mycket att ge om vi säger så.
Jag lovar att göra bättre ifrån mig nästa gång. :D
(Kvalificerat gnäll-inlägg: )
Alltså, idag känns det uppriktigt sagt inget vidare; är trött fast jag sovit en 8-9 timmar och får andnöd och rusande puls av att gå tre trappor ned till och upp från tvättstugan (ingen behaglig upplevelse; känns som när jag åt Fontex ungefär). "Sliten" kanske är ett bra ord för att beskriva känslan. Snuva på gång (även om det inte känns som sådant brukar kännas)?
Örk.
(Kvalificerat gnäll-inlägg: )
Alltså, idag känns det uppriktigt sagt inget vidare; är trött fast jag sovit en 8-9 timmar och får andnöd och rusande puls av att gå tre trappor ned till och upp från tvättstugan (ingen behaglig upplevelse; känns som när jag åt Fontex ungefär). "Sliten" kanske är ett bra ord för att beskriva känslan. Snuva på gång (även om det inte känns som sådant brukar kännas)?
Örk.
sådär var jag förra helgen fast jag sov 10 timmar.
tror det är en förkylning i kroppen.
nu känns det bättre för mig så ge det några dagar.
Under tiden får du gnälla 'L*
Söndag 06-11-05:
Gårdagens salsaclub var en sann fot- och vaddödare; kändes som om fötterna vuxit tre storlekar när jag skulle ta påmig ytterskorna och knalla hem (genom snöstormen; hurra!). Av hur det känns idag att döma så har gastrocnemius och soleus antagit en form mest påminnande om tennis-(eller med tanke på min benstyrka kanske snarare pingis-)bollar. Strama vader ger som förväntat visst utslag även på benhinnesmärtskalan; aj, aj.
Gympa (medel), 60 min.
Tog lång tid innan vaderna var ordentligt uppvärmda; under de första låtarna kändes det som om någon hade stuckit in en strumpsticka någonstans långt in ungefär mitt på. Så småningom dog det ut dock; men jag var lite extra ambitiös med stretchingen. Annars roligt som vanligt; förutom roligt så är det här passet f.ö. bra för självförtroendet; det är gött att en gång i veckan ligga i toppskiktet istället för att (som under resten av veckans pass, vilka har NÅGOT högre profil) befinna sig bland bottenskrapet. :D
Fick ett ryck och lekte lite i gymmet innan jag gick hem:
- Rear delt row: 3*10, 30 kg; 1*10, 50 kg (Det här var tänkt att ta på baksida axel, men det kändes inte så; så jag hade nog fattat utförandet fel.)
- Seated lateral raise: 3*10, 15 kg (Helvete vad svag jag verkar vara på baksidan; det här var en otroligt obekväm övning.)
- Hantellyft ut åt sidan 3*10, 4 kg
- Tricepsextension över huvudet med hantel: 3*10, 8 kg
- Smalbänk: 3*10, 18,5 kg (Otroligt jämn vikt, ja? Tämligen obekvämt att pausa med även denna jämförelsevis lätta stång på bröstkorgen, f.ö.)
- Dips i maskin: 3*10 (Känns mer på framsida axel än i triceps, så tekniken lämnar nog ett och annat övrigt att önska.)
Långt ifrån tomt, men ändå jämförelsevis glesbefolkat så här den allmänna bakisdagen (andelen studenter är stor), tack och lov. Det är och förblir lite (mycket) pinsamt att uppehålla sig i friviktshörnan (inte blir det bättre av att den typ är täckt med speglar); man "försvinner" lite mer i maskinerna - och så är det ju ett annat klientel som jojjar med lösa vikter. Färre rehabkärringar, typ. :D
Måndag 06-11-06:
Den här dagen sög verkligen (sugfaktor 11 på en 10-gredig skala). Oerhört skönt att överge det sjunkande skeppet jobbet för gymmet och ett gympapass; inget är som lite träning för att skapa lite avstånd till skiten i livet.
Cirkelgympa, 70 min.
Idag blev det vilsamt för mig; ljudanläggningen fick spatt och jag blev hux flux assisterande ljudtekniker - vilket i praktiken betyder "den som kutar bort och sänker när det blir katastrofhögt och rundgång (alt. höjer när det vips försvinner) och instruktören inte själv kommer åt att göra det" (det är nämligen inte så lätt att krångla sig ut från mitten av salen till stereon när man är omringad av typ 200 personer som studsar upp och ned). Eftersom anläggningen var helt galen fick jag alltså några andningspauser (nå, nu skall vi inte få det att låta som om jag inte belv svettig). Ljudanläggningen är verkligen hemsk; jag fattar inte varför de inte kan fixa den eller köpa en ny (den har varit med sedan hedenhös), särskilt som ett av problemen verkar vara att den är underdimensionerad. Och varför ställer man tre förstärkare ovanpå varandra med hantlar som "ben" emellan? Verkar inte precis optimalt.
Benhinnorna ovanligt snälla idag, faktiskt, men det kan förstås ha haft att göra med att jag pillade i mig lite Alvedon mot vissa välbekanta könsbundna smärttillstånd (doping!). Mindre snälla var axlarna; jag tyckte att jag inte gjorde någonting i gymmet igår, men det känns minsann både här och var; på utsida axel mest. Att ta på sig ryggsäcken är inte helt njutbart, t.ex. :D
Onsdag 06-11-08:
Järngympa, 90 min.
Det är ju fånigt; jag känner ta mig 17 fortfarande av axlarna från i söndags. :em: Annars kändes det bättre än det gjort på länge just en onsdag, faktiskt; benhinnor och vader gjorde sig inte påminda förrän alldeles i slutet av passet. Antingen var jag effektivare dopad än vanligt, eller så är det något annat (t.ex. att jag bytt ut mina inneskor; jag börjar misstänka att det inte är så där alldeles jättebäst med Birkenstocksandaler utan hälrem - floff, floff, floff); skönt att slippa tänka på dem, i alla fall. En massa nya låtar, vilket påminner en om att man visst inte har det så himla bra med koordinationen som man trodde ... :Virro
Torsdag 06-11-09:
Body Pump, 60 min.:
Hade för ovanlighetens skull med mig en bekant som jag gått mycket på Pump ihop med tidigare, men som under hösten bestämde sig för att skaffa ett liv istället (Ett liv? Vad är det?). Det är alltid bra att ha någon som sätter lite press på en; lade på en extra "etta" i benböjen för att inte verka alltför klen, och knäna klaradet det faktiskt över förväntan. OK att jag inte direkt böjer med knäna i spetsig vinkel, men i alla fall. Dessutom fick jag det stora nöjet att dwarfa honom i bröst med 15 mot 10. OK, det är lite som att jämföra en blind och en enögd, men det var roligt i alla fall (särskilt eftersom han är som han är). :devil: Men shit vad jobbigt det var ... kändes väldigt mycket på utsida axel; deltamuskeln eller något, så tekniken var nog inte direkt lysande. En mindre trevlig sak som jag tror också är ett teknikproblem är att vänser armbåge inte riktigt gillar tricepsextensions; det gör ont ungefär "mitt på" rörelsevägen när jag böjer ned mot pannan. Av någon skum anledning verkar det också som om det känns mer när jag använder en "fet" stång (d.v.s. en stång som inte är avsett för viktskivor; jag vet inte vad de kallas?) än en "smal" (Pump-stång eller skivstång). Inte jätteont, men lite oroväckande.
Cirkelgympa, 55 min.
Improviserat pass för kuls skull (samma historia som vanligt). Det kändes att jag hade ätit en väl sammansatt lunch bestående av en banan (ganska grön och smaklös dessutom); benen var inte direkt superspänstiga. Jag har börjat få obehagligt ont i vänster underben dessutom; det är lite svårt att precisera var smärtan är lokaliserad, men ungefär "på insidan om skenbenet", ganska genom hela benet (alltså inte bara på fram- eller baksidan). Lustigt nog känns det snarast mer när jag går i makligt tempo än när jag springer eller hoppar, f.a. hopp där kroppen är "rak" (vilket gör att man går ned mer på hela foten; jämför skridskohopp där man lutar framåt och hamnar väldigt mycket på tå). Jag var och klämde/masserade på en öm punkt där häromdagen, undrar om jag lyckades sprida något då, eller? Men lajbans, trots lite krämpor, och eftersom situationen på jobbet är fortsatt fucked up är det rätt skönt att avreagera sig lite.
Fredag 06-11-10:
OK, dagens pass var det sista gympapasset på ett tag. Imorgon sticker jag till Dalarna på semester (jaaaaaa!), närmare bestämt till Masesgården (http://www.masesgarden.se/). Sova, äta, röra på kroppen och inte tänka mer än vad som absolut behövs; fy fan vad skönt.
machine gun
2006-11-11, 13:15
Fredag 06-11-10:
OK, dagens pass var det sista gympapasset på ett tag. Imorgon sticker jag till Dalarna på semester (jaaaaaa!), närmare bestämt till Masesgården (http://www.masesgarden.se/). Sova, äta, röra på kroppen och inte tänka mer än vad som absolut behövs; fy fan vad skönt.
Ooh, det låter jättehärligt! Se nu till att njuta ordentligt :)
Skrivet från Masesgårdens mycket pittoreska datorstuga:
Det är så jävla roligt här och jag vill inte alls åka hem!!!
(vilket jag gör imorgon, men förtränger så gott det går)
Måndag 06-11-20:
Tillbaka på brottsplatsen (vilket jag inte hann vara så länge innan jag väl mindes varför det var så skönt att lämna den …). Semesterveckan har bjussat på en del kroppsrörelse även den - dock lite annan sådan än vad jag vanligtvis sysslar med, t.ex. step up, boxercise (eller vad man nu föredrar att kalla det) och vattenträning. Det faktum att det säkert är åtta år sedan jag körde step senast säger kanske en del om min koordination … :D
Cirkelgympa, 70 min.
Eftersom jag hade sovit ungefär tre timmar var prestationsförmågan inte på topp, även om jag måste säga att både fram- och baksida underben var ovanligt snälla. Jag slet efter förmåga, men det var inte så mycket ”klipp i steget” direkt. Kul dock att vara tillbaka; skall försöka se till att ”sova om mig” lite (jag SKALL börja sova mer; det var en härlig känsla att, under den gångna veckan, vakna halv sju och ha ”sovit färdigt” istället för att slitas ur vad som närmast kan beskrivas som koma av en ilsken väckare).
Idag är dock underbenen INTE glada; jag kände av det redan igår kväll faktiskt; det kröp och spände i vristerna på ett jobbigt vis när jag skulle sova (väldigt skumt; jag brukar inte känna av det i vila annars) och när jag vaknade i morse var jag stel som en pinne. Det är främst på insidan av underbenet som det gör ont (framför allt väldigt ömt för tryck), men även långt in i vaden, ungefär mitt på den. Försöker stretcha, men har svårt att hitta en övning som kommer åt där det känns som om jag skulle behöva komma åt. Irriterande.
En annan sak som oroar mig mer är vänster knä. Det har varit lite grinigt den senaste månaden eller lite till; jag vet att jag vred till det på Pump:en en gång och att allt aerobics-bensprätt på konventet för ungefär en månad sedan också lämnade surt efter sig (gissa på för mycket okontrollerat ”släng” i olika riktningar, typ översträckningar) och nu verkar det ha blivit värre. Det KAN vara all step; stepbrädans ovansida har ju en gummimatta som foten inte glider särskilt lätt på, och det är lätt att vrida mer i knä/höft än med fot när man jazzar omkring. Jag märker det inte vid ”raka” rörelser, t.ex. när jag hoppas, går eller springer, däremot när jag vrider knät – faktiskt så pass mycket att sneda sit-ups med vänster fot på höger knä inte är helt behagligt (att stretcha rumpan på det sättet är också ganska kört; det känns mer i knät än i rumpan). Frågade en av instruktörerna på Mases vad han trodde; han klämde igenom knät och konstaterade att det inte smärtar när man trycker ihop det eller vrider inåt, däremot rejält när man trycker på ledspringan, särskilt på utsidan (vilket tydligen är ovanligt, det brukar sitta på insidan). Inga korsband, men kaaaaanske menisken (nejnejnej, det sista hörde vi INTE). Fick rådet att kolla upp det om det inte blev bättre, man kanske skulle göra det ändå (även om den erfarenhet jag har av min VC gör mig tveksam till om det verkligen är någon vits)? Börjar knäna bråka är man ju liksom rätt körd … Någon som känner igen det här?
machine gun
2006-11-21, 14:04
Idag är dock underbenen INTE glada; jag kände av det redan igår kväll faktiskt; det kröp och spände i vristerna på ett jobbigt vis när jag skulle sova (väldigt skumt; jag brukar inte känna av det i vila annars) och när jag vaknade i morse var jag stel som en pinne. Det är främst på insidan av underbenet som det gör ont (framför allt väldigt ömt för tryck), men även långt in i vaden, ungefär mitt på den. Försöker stretcha, men har svårt att hitta en övning som kommer åt där det känns som om jag skulle behöva komma åt. Irriterande.
Låter som min benhinneinflammation när den härjade som värst.. Att kolla upp både benhinnor och knän kan nog vara ett bra tips.
Onsdag 06-22-11:
OK, sovit liiiiite mer än sist, men fortfarande för lite, och det känns. Både i huvudet och i benen (Det är skumt att det känns så mycket i kroppen som det gör utöver den rena "fanvadtröttjagärfårjaggåhemnu-känslan"; antar att det inte är poppis att bli berövad några timmar reperations- och regenerationstid. Så är det att vara gammal. :Virro )
Järngympa, 90 min.
Instruktörsduon var en man kort idag, men det märks då inte på graden av knäckt-het efteråt. Möjligen spelade det in att en gammal favoritlåt tagits in igen - en Scooterlåt där hela refrängen utgörs av utfallshopp i varierande tempo. H-e-l-v-e-t-e vad jobbigt, i alla fall för oss bensvaga (jag borde verkligen träna mer ben; särskilt ovanför knät). Knäna är fortfarande inte riktigt som de skall, även om det inte värker i dem idag; speciellt vänster (som är ett gammalt problem sedan länge p.g.a. en artistisk vurpa på isen under gymnasietiden). Jag har en mystisk öm fläck precis nedanför/mot insidan av knät, stor som en halv handflata ungefär. Något muskelfäste som fått sig en smäll? Nå, så länge det går åt rätt håll får man vara nöjd.
F.ö. är Stadiums herr-t-shirtar typ totalt värdelösa att praktisera idrott där man svettas i. Funktionsmaterial? Ur-funktionsmaterial snarare. Plus att de börjar lukta så förbaskat illa när de är svettiga; man vill ju nästan inte gå in i badrummet när de hänger på tork *spy*
Kul at du börjar bli hel.
Nu är det bara jag kvar som går sönder hela tiden
Scoooooteerr, det brukar vi boxas till.
How much is the fish, den rockar *L*
Torsdag 06-11-23:
Kom till gymmet för att köra lite spinning (och minst sagt i behov av att avreagera mig) och upptäckte att passet var inställt (med tanke på hur ofta pass brukar vara inställda är det minst sagt bra gjort att lyckas pricka in ett). Ah, antiklimax. Iddes inte vänta en och en halv timme på nästa pass, utan gick hem och hämtade vanliga gympaskor, galopperade tillbaka och körde det vanliga Body Pump-passet istället.
Body Pump 60 min.
Fastän jag bara kör ett pass i veckan så känns det när man har varit borta. 15 kg på bröstlåten var helt sjukt tungt, men eftersom jag hade en träningspolare på brädan bredvid med mindre på stången än jag, kunde jag ju inte lägga ner ... jag skulle inte kalla mig tävlingsmänniska, men någon stolthet har man ju (man skulle kanske kunna säga att vi är lite som Katten Jansson och Husmusen; "retkompisar"). :devil:
Summa summarum rätt OK dock, även om det gick tungt, inte så mycket konstiga känningar i knäna, faktiskt. Antingen börjar det gå åt rätt håll, eller så har jag lärt mig att ha lite bättre koll på var jag egentligen har mina kroppsdelar.
Om en dryg timmer är det dags för det vanliga fredagsgympapasset, och sedan är det party; disputationsfest, wo-hoo! Synd att det inte är min, bara. :D
Skrivet från Masesgårdens mycket pittoreska datorstuga:
Det är så jävla roligt här och jag vill inte alls åka hem!!!
(vilket jag gör imorgon, men förtränger så gott det går)
var du där med jobbet eller privat?
Var du där med jobbet eller privat?
Privat (thank god; efter en vecka tillbaka på dårhuset vill jag ta mig 17 åka tillbaka ...).
Lördag 06-11-25:
Simning, 40 min.
Tappade räkningen efter ett tag, men bör ha blivit 1000 m; det brukar det bli på den tiden (detta simsätt kallas kärringsim). Halva vänsterfoten utan känsel, samt fotvalvet bokstavligt talat nedtrampat genom trampdynan (det är i alla fall vad fotens känslekroppar säger mig, även om det inte ser ut så när jag tittar på foten); efter en partykväll i högklackat; pumps är djävulens påfund (jag måste verkligen köpa ett par lågklackade).
Söndag 06-11-16:
Foten något bättre idag, men det verkar fortfarande som en god idé att avhålla sig från att belasta den mer än nödvändigt ("nödvändigt" var i det här fallet en promenad till stan och tillbaka för att titta på julskyltningen, drygt en halvtimme enkel väg).
Simning, 55 min.
Tappade räkningen ännu fortare än dagen innan, men bör ha blivit runt 1700 m.
Mystiska och högst irriterande smärtsensationer i vaderna och på framsidan av underbenen; troligen har även det ett samband med noll stretching efter fredagens gympapass (det var också en annan instruktör än vanligt, och hon har, upplever jag det som, rätt mycket övningar "på tå" - kanske faktiskt lite VÄL mycket) p.g.a. bråttom till fest, och en sex-sju timmar i högklackat (se klagovisa ovan). Stretchade både över- och underskänkel g-r-un-d-l-i-g-t efter simningen; hoppas det hjälper.
Läste någonstans på forumet att det inte var så snällt mot knäna att sitta på vaderna; man undrar om det gäller generellt eller bara i div. styrkeövningar? Jag har suttit VÄLDIGT mycket på knäna i stretchingsyfte sedan benhinnorna började bråka och ja, även knäna har gnällt en del på sista tiden. Hmm.
Jag lider med dig och dina fossingar!
Själv har jag inte det där problemet med högklackade skor - det är ytterst komplicerat att hitta högklackat i strl 42-42,5 så det blir lågklackat :D ( dock är jag ju redan 180 också så jag blir värsta amazonen i högklackat också)
OK, här är man snäll med sina ben och gör inget annat än simmar i två dagar och de förbannade benhinnorna bara jävlas i alla fall ... *gah!*
Body Pump, 60 min.
Hade väntat mig det nya programmet, men fick se mig besviken, eftersom de tydligen skall "hålla på det" inför något slags LesMills-kombinationspass i veckan. Bah! Tog det lindrigt på ben och rygg, eftersom jag skulle vidare sedan (7,5*2); det kändes faktiskt lite FÖR lätt på ryggen (även om jag inte skall låtsas som om mina underarmar var rätt nöjda med att få det lite lättare på den häga rodden). Instruktören tjuv-klämde dock in de nya axel- och maglåtarna, och även om man hört lite väl mycket Shakira på radion redan så var de rätt bra, särskilt axellåten (den senare var bra som i "tung", inte bra som i "lättsam"). Det lovar gott inför nästa pass; jag börjar verkligen bli less på brutaltrista "Pump up the jam" och "From A to the B".
Cirkelgympa, 70 min.
Shit vilken skillnad det är mellan att ha kört Pump först och att komma fräsch till cirkelpasset! Benen var stumma som trästockar; inte för att jag direkt är gymmets mästare i grodhopp annars heller, men då lyfter jag ju i alla fall upp från backen, nu var det fan frågan om. Höga knän på tjockmattor var för dagen ersatt av upp och ner på bänkar; jag var inte riktigt förtjust i det bytet, eftersom jag har lite bänk-skräck efter flitigt snubblande och platt fallande under högstadie- och gymnasiegympatiden (aj!).
Får se nu om benhinnor och vader är helt kaputto imorgon, eller hur det blir. Det kunde ju (kunde väl!) ske ett under och de vore inte det? Det kunde jag ha gjort mig förjtänt av ...*whistle*
Jag drabbades av akut knänoja igår, så jag bokade en tid hos sjukgymnasten på gymmet (VC kan man ju glömma om man vill ha en tid innevarande år) omgående. Vi får se om det blir nödslakt direkt, eller.
Järngympa, 90 min.
Efter mitt besök hos sjukgymnasten var jag öm överallt; jag visste inte att det fanns så mycket man kunde göra med ett knä (så många håll man kunde bryta ett knä åt). MEN eftersom det inte förelåg någon större meniskpåverkan - wo-hoo! - (Något på det knä jag INTE har ont i bara, lustigt nog. Möjligen har detta ett samband med att jag ramlade på isen i min bilda ungdom och slog sönder det rätt rejält.) så tystade jag mina vaders protester nödtorftigt med en ipren och körde som vanligt. Lite tungt, men jag tror att det har mest att göra med att det blev en väldigt kort natt (igen).
Nästa gång är sista gången, då borde jag avgjort testa tyngre hantlar. Fast jag är lite orolig att resultatet av det bara blir att jag inte får upp dem ... hm. :em: Jag fattar inte att det snart är slut på terminen; vart har hösten tagit vägen?
Ipren innan träningspasset, tänk på kråpen :/
machine gun
2006-11-29, 21:36
Man ska VILA när man varit på behandling! Och ALDRIG smärtstillande innan träning!:nono: Frågade du inget om benhinnorna när du ändå var där?
OK, nu kommer den låååånga redogörelsen för mitt besök hos sjukgymnasten.
Tydligen har jag en, som hon kallade det, ”överbelastningsproblematik” i f.f.a. underben och fötter – tydligen inte särskilt märkligt med tanke på hur året sett ut fram tills nu, det var ju först ”linda hårt och ut och spring” på en stukning som inte var en stukning utan en stressfraktur i fem-sex veckor, sedan repris på detta med ytterligare en stressfraktur (dock inte alls lika länge), gips i typ sex veckor och sedan … well, kanske inte den mest försiktiga igångsättning, det måste jag väl erkänna. Snarare ganska pang på. :Virro Sjukgymnasten undrade förvånat om jag inte hade fått några rörligs-/mobilseringsövningar för fotlederna när jag tog bort gispet och hade en del … skall vi säga intressanta åsikter om sättet sjukhuset här bedriver vård när patienterna inte är dödssjuka, brutalkomplicerade super-ultra-megaspecialistfall. Vad jag har verkar i alla fall vara något slags kompartmentsymptom, även om det inte rör sig om ”äkta” kompartment, untan om att det är trångt p.g.a. att det är irriterat och spänt, och därför svullet och ont om plats. Det förklarar den något udda känslan av att vissa dagar inte kunna sitta på hälarna på normalt sätt utan att vaderna tar emot – det är ju inte direkt så att jag har Colemanvader så att det är mina gigantiska muskler som tar emot. Normalt sett ger ju mänskligt kött efter för tryck, men när hon klämde på mina vader såg det ut ungefär som när man klämmer på en välpumpad cykelslang (det såg ganska roligt ut, faktiskt). :D Jag kan ju säga att hon visste var hon skulle trycka för att det skulle göra ont … (aj, muskelfästet mitt på vaden!). Fick en uppmaning att hålla mig varm för att öka cirkulationen (benvärmare? :D ) ett gäng töjövningar, tåhävningar och balansplatta, balansplatta, balansplatta. Hur gigantiskt behovet av balansträning är blev pinsamt uppenbart på ungefär fem sekunder. :em: Funderar liiiite på att beställa en massagetid, det skulle förmodligen göra svinont, men jag har goda erfarenheter av det när det gäller liknande problem i axel-/skulderparti. Frekventera gymmets bubbelpool lite oftare vore nog inte heller någon dum idé; jag vill minnas att jag kände mig oväntat bra i benen morgonen efter de gånger vi avslutat träningpasset med ”bubbel” när jag var på Masesgården (jag kan inte direkt säga att jag överutnyttjar den, och den är ju faktiskt t.o.m. gratis.
Vad gäller min main issue, d.v.s .vänster knä, konstaterade hon som sagt att smärtan i alla fall inte beror på meniskpåverkan av någon större dignitet – hon hittade lite på det knä som inte gör ont, tillsammans med en antydan till broskbildning bakom (tror jag att det var) patella, men inget som bar något problem så länge det inte gjorde annat än brakade och knakade (det gör det ju). Däremot är jag vansinnigt trycköm på senstråket på utsidan av knät, där typ allt och inget verkar fästa, och den s.k gåsfoten på insidan. SOM bot mot detta ordinerades mer stretching, inte minst av rumpan (hej och hå, vad stel jag var), step up på låda, en övning för dragmaskin (jag vet uppriktigt sagt inte ens hur man sätter på vikten i den, så det skall bli intressant …) etc. Sade jag förresten ”balansplatta”? :D
Mitt gympande hade hon i och för sig vissa åsikter om, men hon sade sig inte vilja ta ifrån mig det så länge det fungerade, eftersom hon förstod att det var kul (det tackar vi för). Dock fick jag en uppmaning att hålla koll och dra ner på skuttandet om benen inte blir bättre alt. blir värre - i alla fall för en tid.
F.ö. skall "min" sjukgymnast ha credit för sitt engagemang; efter en miljarrrrd besök på das Krankenhaus, som mest karaktäriserats av tidsbrist och ointresse, är placeboeffekten av en behandlare som förhör sig i detalj om hur problemen yttrar sig, och faktiskt lyssnar på vad man säger, avsevärd.
PUUUHHHHH, VAD SKÖNT ATT DET INTE VAR NÅGOT MENISKPROBLEM.
Jao, ont i benen idag, jao. Har dock varit duktig och gjort töjövningar löpande under dagen; jag är så lyckligt lottad att vi har en gammal patientbrits i ett hörn inne på labbet, som är hög nog för att användas till att töja utsida lår med. Skrivbordet skulle nog också kunna gå, men där är lite för många pappershögar (och så ser det ju liiiite märkligt ut).
Body Pump, 60 min.
Nytt pass; bättre låtar än det förra enligt min åsikt, även om man nog kommer att bli less på bicepslåten rätt fort. Inledningslåten visade sig, något otippad vara Carolas "Invincible" i en remix som var en veritabel instruktion i konsten att töja ut en 3 minuter lång låt till 5. Det verkar kräva att man använder alla repristrix som finns ... Bröst och rygg är tunga och bra - bröstlåten tillräckligt tung för att jag skulle inse att den förra bröstlåten måste ha varit VÄLDIGT lätt. Baaaahhh ... jag som kände mig som värsta hulken med 15 (2*7,5) kg på stången. *grr27* Förhoppningsvis blir det bättre med tiden - idag dog jag någonstans efter halva ryggen; att hänga sig på brädan och göra dips låten efter var en pina. Vidare bjöds på en ny variant av utfall, med främre foten på brädan. Här blev det VÄLDIGT uppenbart att balansen behöver tränas upp ... förhoppnigsvis blir det i alla fall liiiite enklare när (om?) jag får grepp om hur långt bak man egentligen skall ha den bakre foten (som alltså står på golvet); nu kändes det som om jag stod och knep med knäna i något slags hovnigning, typ.
Fredag 06-12-01:
Lite mindre ont i benen idag än igår, dock känner jag mig lite invalid efteråt varje gång jag gör de töjövningar sjukgymnasten ordinerade. Jag antar att det är ett tecken på att jag verkligen behöver göra dem.
Gympa, 60 min.
Ett par nya låtar; trevligt, trevligt. Lucas Pratas "And she said" är en gyllene "hopplåt", det är som upplagt för allsång ["And she said: Yeah-yeah-yeah!" ("Yeah-yeah-yeah!") "Woo-o-ho!" ("Woo-o-ho!")]. Jag var lite stel och stum i låren; skulle tro att jag helt enkelt har lite träningsvärk från Pump:en igår (jag vill minnas att det kändes rätt tungt). Det var inte så att jag regerade på benstyrkan direkt, med andra ord ... å andra sidan brukar jag väl inte direkt göra det annars heller. :em: Det nya passet har en benlåt som är GRYM om man gör alla övningar som man skall göra dem (och inte med ändan högre än huvudet); utmaningen blir väl att fixa det i något så när hyfsad stil.
Måndag 06-12-04:
Helgen var uppriktigt sagt inget vidare, så den här måndagen är helt enkelt väldigt mycket måndag. Skall man försöka tänka (äckel)positivt så kan ju dock veckan bara bli bättre om helgen sög.
Medelgympa (utan hopp), 55 min.
Tog för ovanlighetens skull ut en friskvårdstimme före lunch och gästspelade på ett gympapass som leds av den instruktör som var huvudansvarig för ledarkursen när jag gick den. Jag har länge tänkt att jag skulle gå dit och kolla in passet (och henne), men det har aldrig kommit något bra tillfälle, så nu bestämde jag mig för att det fick lov att bli av. Inte så jobbigt, även om jag svettades som en GRIS, jag fattar inte varför jag svettas så kopiösa mängder - OK att jag är tjock, men det är ju inte så att jag är tre gånger så stor som alla andra? Men min svettmängd är baske mig tre gånger så stor. *screwy*
Jag tycker nog att det var mycket studsande på tå för att vara ett pass utan hopp (jag skall vågar inte utmana Kolozzeumhumorn med att skriva ett "hopplöst" pass). Hade tänkt få lite uppslag när det gäller armstyrkeövningar på mellannivå, men det sket sig tyvärr, eftersom den här intruktören (också) visade sig köra med hantlar (jag är inte så förtjust i det på entimmespass, det går en sån massa tid till att strula med hantlarna). Nå, man kan inte få allt här i världen; jag får väl göra studiebsök på något annat pass.
machine gun
2006-12-04, 15:56
Jag svettas också alltid mest på passen. Jag tolkar det som att jag har en fantastiskt välfungerande temperaturreglering och att jag är den enda som verkligen tar i ordentligt :D
Cirkelgympa, 70 min.
Alltså, det är inte kravaller i Globen, men idag var det baske mig inte långt ifrån. Sånt tryck var det länge sedan jag var med om på ett pass - var det nog länge sedan NÅGON var med om. Folk tjoade och skrek och slängde sig till höger och vänster ... finallåten kan nog bara beskrivas med ordet "masspsykos". När instruktören drog igång stereon och race:ade ut på golvet inför ruscherna började folk klappa ungefär som på en rockkonsert (nej, jag skojar inte). Helt crazy.
Antagligen var det stämningen som fick adrenalinet att rinna till så att både strama vader och kompartmentsymptom gick upp i rök - när vi började springa runt under uppvärmningen kändes det som om vadmusklerna på allvar skulle ha varit 2 cm för korta, men någonstans på första konditionslåten (passande nog med titeln "Together we've got the power") försvann vaderna s.a.s. ut i kulisserna. Fick i ett anfall av storhetsvansinne för mig att bicepscurls med femkiloshantlar kändes för lätt och plockade i andra omgången upp sjukilosdito (sexkilos verkar inte existera) - gnnnhh! vad tungt det var den sista repetitionen, men upp gick de, hanteljävlarna, och nöjd var jag (ja, skratta ni) - särskilt när jag såg minen på min manlige träningspolare, haha. :thefinger: Nästa måndag får de vara med båda omgångarna. Efter rodd med den svarta fet-stången (ingen aning om vad den väger, jag gissar på 16-17 kg) kände jag mig som värsta Hulken. Det var faktiskt länge sedan jag presterade så bra på ett cirkelpass (käften nu, var och en efter sin förmåga), högst förvånande med tanke på sömnbrist och annat.
Känslan när musiken drar på och 200+ personer liksom bara LYFTER är obeskrivbar; det låter förmodligen avgrundspretentiöst och störtlöjligt, men jag är glad att jag har fått uppleva det - jag kommer att minnas det när jag sitter på hemmet. Credit naturligtvis åt fantastiska instruktörer som kan få 200 personer (eller 20 personer, om så är) att prestera och uppleva detta.
Jag är typ helt hög fortfarande (vem behöver droger?).
Gympa for the win! *yourock*
machine gun
2006-12-04, 21:22
Fan, såna där pass vill jag också gå på! 200 pers.. vi är typ.. 20, ibland 30 kanske :D
Semiramis
2006-12-05, 09:49
Låter hur kul som helst. Och det är inget fel på vikterna!
Nu blev t.om jag sugen på gympapass :D
Jag får sådana infall då och då men undkommer alltid med ursäkte att jag inte har några skor att ha på mig! *whistle*
Onsdag 06-12-06:
Sista järngympapasset (90 min+) för säsongen, vilket är lite deprimerande. Kanske just p.g.a. att det var det sista passet var det massor med folk (jag tippar runt 100, vilket för all del är mindre än mastodontmängderna på måndagar, men mycket i den betydligt mindre hall vi har på onsdagar). Och alla verkade ha bestämt sig för att verkligen ge järnet, eller så såg det ut i alla fall. Det är inte ofta man spottar blod efter ett pass, måste jag säga ... nä, det var inte så allvarligt som det låter; blodvite hade det inte blivit om jag inte grundat med att plocka ut en visdomstand på förmiddagen. "Ja, du behöver ju inte fara ut och springa ikväll" sade tandläkaren efter väl förrättat värv, och lydig som jag är gjorde jag inte det heller. SPringa inomhus sade han inget om ... (det kanske är bäst att jag tillfogar ett "don't try this at home"). :D
Jag lovade ju förra gången att ta ett par tyngre hantlar till axellåten (passet har ett styrkeblock med hantlar och stänger efter ungefär 2/3 av tiden), så den här gången var det upp till bevis (visserligen lovade jag bara mig själv, men i alla fall). Uppriktigt sagt hann vi inte göra många repetitioner förrän jag så smått började ångra mitt val av vikt - när vi hunnit genom hälften av låten och det var dags för Arnoldpress ångrade jag det VERKLIGEN. Jag veeeet att tre kilo (plats för skratt) är ingenting, men jag kan säga att det inte hjälpte mina axlar att veta det ... jag kan också säga att det är en jäkla skillnad på att köra axlar efter en uppvärmning, som på cirkelgympan (inte för att jag gjorde Arnold med mer än fyra kg där heller), och att göra det efter typ 45 minuter av blandad kondition och "klassisk" gympastyrka (läs: sjukt många armhävningar o. dyl) plus biceps, triceps och rygg med stänger. Jag som är typ klen skulle seriöst kunna gå hem där och ändå vara trött. Gnnnnhhh!
När det var dags för sista konditionslåten tänkte nog alla ungefär som jag, att det bara var att kruta på som fan, eftersom det var sista låten för terminen - för det var ett sjujäkla drag, nästan lite masspsykosvarning här också. Så här i efterhand minns jag att jag kände av vaderna när vi körde igång igen efter styrkan, men sedan måste adrenalinruset ha tagit över, för det liksom försvann i dimman. :D När vi landade på golvet igen, flåsande och med svetten skvättande över väggarna fortsatte emellertid musiken - det visade sig att de omtänksamma (hm!) instruktörerna ville ge oss en liten bonuslåt i form av "All I want for Christmas is you". Det var nog inte HELT genomplanerat, så det blev något av en gympamotsvarighet till jam session, måttligt välkoreograferat, men desto roligare. Men jag kan inte säga att jag orkade lyfta mina alltför tunga knän särskilt högt på slutet ... gnnnnnhhhh igen. På ruscherna race:ade hjärtat ungefär som när jag medicinerade, fast utan mediciner den här gången. :D
Ibland tänker jag att det är helt sjukt hur saker och ting förändras; gympan var i så många år (åtta minst, beroende på när man vill börja räkna) bara en plåga; ett slitigt måste för att hålla formen och bränna kalorier, typ, och nu är det typ värsta kicken (och jag är fan knäpp). :D
Du är knäpp och vilket jäkla pass.
Sen ska du inte skämmas för 3 kg.
Det går inte att jämföra vikter man kör med få repetitioner om när man styrketränar och när man kör multitultirepetitioner på ett sånt där pass
Jekla mastodontpass som sagt. Hårda bandage ftw!
Du är knäpp och vilket jäkla pass.
Sen ska du inte skämmas för 3 kg.
Det går inte att jämföra vikter man kör med få repetitioner om när man styrketränar och när man kör multitultirepetitioner på ett sånt där pass
Nej, det ligger nog något i det. Men det är ju svårt att inte få lite komplex när alla typ knäböjer 150+ kg och man själv är jävligt nöjd om man lyckas få till 20 ... :D
Edit: Och jao, jag är knäpp.
Alltså, smaken i munnen morgonen efter att man tagit ut en tand ... *spy*
Onsdag 06-12-06:
Sista järngympapasset
Järngympa är galet. Hade en äldre herre på förra jobbet som brukar vara rätt trött efter de passen. Han springer för övrigt milen på runt 40 minuter. :D
Bra jobbat!
Järngympa är galet. Hade en äldre herre på förra jobbet som brukar vara rätt trött efter de passen. Han springer för övrigt milen på runt 40 minuter. :D
Hårdaste personen på passet är nog en läkare jag jobbar med ibland, han är 60 år eller något och ser ju inte direkt ut att vara döden nära när det är över. Det är rätt coolt med tanke på i vilken kondition många andra 60-åringar är. :D
Torsdag 06-12-07:
Hyfsat ont i vaderna idag igen; känns som om 2 cm extra muskel inte skulle vara helt fel. Nå, det hade vi ju räknat med och idag hoppar vi inte.
Body Pump, 60 min.
Jag hävdar fortfarande att det här passet är tyngre än det förra; det är lite kortare, men låtarna är tyngre. Det var dock liiiiite lättare att trycka upp stången på bröstlåten än förra gången (eftersom jag nästan dog då så säger det dock inte särskilt mycket). Ryggen är också fortfarande tuff (det verkar som om höga roddar har kommit för att stanna, gnnnnnnhh!), och efter denna trevliga kombination är mina underarmar alldeles för slut för att det skall vara särskilt lajbans att lägga sig på lådan igen och köra tricepspress. Faktum är att jag nog måste backa lite i vikter där, även om det känns surt; efter halva låten sticker armbågarna ut som segel och stången börjar snedda tjusigt. Det KAN i och för sig (letar desperat ursäkter) bero på att jag råkar vara lite trött och sliten i största allmänhet; "musaxeln" [plats för snuskigt skämt med åtföljade skratt] har hört av sig igen och den sortens nack-skulderbesvär brukar innebära att jag blir väldigt ojämnt stark (svag) i överkroppen. Det var påfallande ojämnt och ostadigt på ryggen också, faktiskt. Lite mer sömn och lite mer rörelse under arbetsdagen, tror jag (och lite mindre dator hemma kanske?).
Utfallslåten är låten från helvetet den här omgången; att stå med främre foten på lådan gör att man kommer djupare ned, och det blir jobbigare. D.v.s. det är vad som SKALL hända, vad som händer mig är att brädan långsamt kanar längre och längre fram (uppenbarligen lägger jag inte vikten på det främre benet rakt ovanifrån utan snett från sidan) och jag får snart världens kramp i både främre och bakre ben som nog mer kommer av min desperata kamp för att hålla balansen än av min effektiva utfallsteknik. *spy*
Fredag 06-12-08:
Alltså, dagens gympapass (60 min.) var INTE min bästa prestation den här veckan. Träningsvärk ovanför knäna från gårdagens BP-pass (jag gissar att det är utfallen eftersom det känns så mycket på baksidan) och under knäna stelt och ont (höll på att försova mig och hann därför inte töja igenom benen imorse, och det tog ett bra tag ínnan det kändes som om jag gick normalt). *gah!*
Hade tänkt stoppa i mig en Ipren under eftermiddagen (don't try this at home) men det var så rörigt på jobbet att jag glömde bort det, och det kändes kan jag säga. Alldeles för lite sömn under veckan (det fanns en anledning till att jag nästan försov mig alldeles ...) tog också ut sin rätt - ben som cement, helt enkelt. Trååååååkiiiiigt!
Nästa vecka är det sista fredagspasset för säsongen, så kommande veckas mål på träningsfronten får bli att sköta mig lite bättre, och därmed vara i bättre form då än den här gången.
Lördaga 06-12-09:
OK, idag skulle vi egentligen ha vilat, mina vader och jag, så när som på lite julhandel (frågan är om inte det räknas som ett boxpass i den här stan ...). Men jag håller ju på med lite studiebesök, och eftersom jag varit (o-)begåvad nog att skjuta upp och skjuta upp (det har väl i ärlighetens namn inte framstått som en helt vettig grej att göra heller - jag säger inte att det gör det nu heller, men halv-vettigt kanske) så får jag lov att ta de tillfällen som finns. Ergo bidde det idag:
Medelgympa, 60 min.
O-aj, o-aj, o-aj; detta är vad mina vader ansåg om den här idén: :smash:
Mer ont än jobbigt alltså. Jämfört med måndagens studiebesök var det här mindre trixigt och mer rakt på i sin stil, däremot var uppbyggnaden ganska lik; lite aerobicinspirerad med varvade "block" av rörelser. Alldeles för mycket hantlar för min smak här också; jag börjar undra om alla medelgympaledare kör armstyrka med hantlar (jag minns inte att det var så på den tiden jag gick regelbundet på medelgympa, men det är ju ungefär hundra år sedan, så ett och annat kan ju ha hänt sedan dess)? Och så tycker jag, om de här två passen är representativa, att det är lite dåligt "go"; nu är jag visserligen inkörd på något slags "aggro-stil" så det handlar väl om vana också, men jag HAR lite svårt att uppbåda något riktigt jävlar anamma till låtar som "Live tomorrow" med Laleh och "One love" med U2/Mary J. Blige (magstyrka). Jag lär väl drabbas av Nemesis, gudarnas hämnd för min hybris, men jag har svårt att inte tänka att det här kan jag ta mig fan också göra.
Tränar du varje dag?
Normalt sett nej; den här veckan har blivit lite extrem. Däremot skall jag inte låtsas som om jag inte har lite svårt med balansen ibland. *screwy*
Söndag 06-12-10:
Spinning, 55 min.
Utan några ambitioner annat än att röra lite på fötterna och stabilisera humöret. Kändes bra, även om pelotten i höger fot kändes ungefär som Kebnekaise; lite bättre dock efter att jag lättat på snörningen. Uppenbarligen är kraven på dämpning högst olika beroenden på vad man gör (på gympan behövs Kebnekaise verkligen, men då trycks den ju också ihop rätt rejält av att jag hoppas på den). Jag har fortfarande lite problem med att verkligen cykla med hela benet och inte bara från knät och nedåt, men jag tycker ändå att det har blivit bättre. Idag fixade jag t.o.m. min absoluta hatgren stående sprint (möjligen är det så att saker kan trilla på plats av sig själva under en paus?).
Saker?
Hrrrrm, hör nu här, jag tänkte "saker" i ett färdighetsmässigt perspektiv. :D
Hrrrrm, hör nu här, jag tänkte "saker" i ett färdighetsmässigt perspektiv. :D
Haha men vaff.. jag undrade bara. Du pratade om dina fötter tror jag, jag antog att det var något med den tidigare gipsningen, typ.
Måndag 06-12-11:
Cirkelgympa, 70 min.
OK, eftersom jag utlovade det förra veckan var jag ju tvungen att pina mig igenom bicepscurlsen med sjukiloshantlar, trots att jag efter att ha sovit max fyra timmar (någon gång emellanåt händer det att jag helt enkelt inte sover, ingen aning om varför – om jag inte skall skylla på typ månen eller något) kände mig lite sliten. Det är intressant, faktiskt, vad sömnbrist gör för armstyrkan. Tekniken var … öh, INTE fin. :em:
Annars gjorde jag väl om inte en topprestation så i alla fall en godkänd. Ser dock (spegelväggarna gör att det inte är helt enkelt att undvika att se sig själv) en sak jag måste göra något åt, och det är att jag är så in i helvete svankryggig. Det är liksom inte bara så att det syns på "känsliga" styrkeövningar, typ axelpress, utan även på hopp och stegkombinationer; framför allt heek kick ser uppriktigt sagt inte klokt ut (faktiskt så inte klokt att jag anar att det inte kan vara helt nyttigt heller). Frågan är hur man rätar ut en rygg som ser ut som ett S?
Stämningen var inte fullt lika kravallartad som förra gången, men större delen av ”hojt-och-tjo-folket” var på plats även denna gång, så det var hyfsat livat. Särskilt när vi fick en avslutande bonuslåt i form av Drängarnas version av den där sången Snövit och dvärgarna sjunger på julafton (”Jag fångade en räv idag men raven gled ur nä-även … na-na nana-nana, nana na na na naa-naa …”). Högst improviserat, tror jag, av koreografin att döma; jam-session i gympaformat. Efteråt skumtomtar, serverade av generös gympaledare. Visst var det optimalt med skumgodis efter träning? :D
TRAGISKT att terminen är slut och detta var sista cirkelpasset … så mycket större då entusiasmen när instruktören undrade om det var någon som ville ha ett extrainsatt pass nästa vecka (cirkelpasset utgår egentligen under julperioden, men salen är ju tom, och hon är ju kvar, så …). En skog av händer räcktes upp – kanske i ärlighetens namn något missvisande många, eftersom ett antal räckte upp två. :D
Idag blir det f.ö. julbord och glöggmingel med jobbet; man får hoppas att det inte är kemisterna som står för glöggen, då lär jag ha svårt med koordinationen ikväll.
Tisdag 06-12-12:
Medelgympa, 45-50 min.
Jag har fått synpunkter på min hållning, så idag försökte jag verkligen ha den i fokus. Inte för att det blev bättre för den skull; gaaaahhhh så störande när man verkligen går in för det och det ändå ser precis likadant (läs: lika illa) ut som vanligt. *gah!*
Smet lite tidigare för att hinna vidare till nästa:
Body Pump, 60 min.
Lite lättare vikter och fokus på hållningen även här – med kanske liiiite bättre resultat än på gympan; klart att t.ex. frivändningar och bicepscurls ser bättre ut när det ligger mindre på stången (jag tycker att det är rätt svårt att hitta en ”bra” vikt som inte är för lätt eller för tung, måste jag erkänna). Alla övningar på brädan kändes som vila både för huvudet (snacka om att vara i sin egen lilla värld, förresten) och för ”mittpartiet” … Körde utfallen helt utan vikter för att försöka få något slags koll på den nya varianten med främre foten på brädan – det brände jäääääkligt bra i benen ändå, kan jag säga. Antagligen kommer jag på något sätt automatiskt djupare ner med en fot upphöjd, trots att jag inte upplever att jag verkligen böjer mer. O-aj,o-aj.
Efter denna pärs var jag helt slut i huvudet. Misstänker att även rygg och mage kommer att göra sig påminda vad det lider.
Blir det gympande med luciakrona idag då??*whistle*
Blir det gympande med luciakrona idag då??*whistle*
Nä, men tomteluva (Konstig? Jag? Hur menar du då ...?). :D
Nä, men tomteluva (Konstig? Jag? Hur menar du då ...?). :D
Vi vill se bilder på gympande medelst stjärngossestrut och stav! :)
machine gun
2006-12-13, 14:52
Överdriv en svank kan bero på korta höftböjare, men det kan ju också vara så att man helt enkelt är stöpt i den formen. Konsultera en naprapat?
Bildbevis på gympa i tomteluva :D
Onsdag 06-12-13:
Luciagympa, 65 min.
Ganska lättsamt program; passet är ju tänkt att vara för alla deltagare, så det är klart att det inte går i racertempo. En totalstyrkelåt ledd av en f.d. gympainstruktör som p.g.a. knäskador fått gå över till Core och Pilates, höll dock på att fullständigt ta knäcken på mitt stackars mellangärde, som ju redan från början var aningen rådbråkat efter gårdagen. O-aj (det vore nog inte fel att bättra på bålstyrkan :em:)! Roligt dock som "happening" betraktat, med massor av deltagare (dock ovanligt få i år, måste jag säga), ledare i tomteluvor (även vissa deltagare pryddes av dessa charmerande huvudbonader), luciatåg (som dock hade ett något improviserat drag och rymde påfallande många tämligen svettiga tomtar iförda gymmets röda linnen ...), clementiner och pepparkakor. Tyvärr var mina ben RIKTIGT, RIKTIGT kassa, vilket förstörde nöjet en aning; man tror gärna att det bara skall vara att bita ihop och köra ändå, men när det känns som om man bokstavligt talat håller på att hoppa tibia genom fotleden och ner i golvet är det i alla fall inte så lätt (i alla fall om man, som jag, är en sådan som inte gillar när det gör ont). Lite samarbete, tack? *kissass*
F.ö. kan jag avslöja att tomteluvor i 100% polyester INTE andas något vidare ... man hinner bli rätt varm på drygt en timme (men det får man bjuda på). :D
Fredag 06-12-15:
Säsongens sista fredagspass; jag undrar fortfarande vart hösten tog vägen medan jag höll på med annat? Och i sanningens namn också vad jag hållit på med medan den passerat.
Gympa, 60 min.
Ben och fötter rätt så medgörliga idag, och även om jag inte kände mig överdrivet "på" innan passet, så ändrade det sig ganska fort när vi väl kommit igång. Med den påföljd att jag gjorde en klassiska miss och hade kört slut på mig efter sisådär halva passet. Man kommer dock längre än man tror på reserverna, även om jag väl inte direkt såg ut som något kraftpaket på ruscherna (och benlåten var en sann mardröm; gud vad jag hatar ben!). Bonuslåt i form av Snövit och dvärgarna igen, och clementiner till alla deltagare efteråt fullkomligade julstämningen.
På kvällen sedan lite extra träning för underben och fötter i form av "styrdans" ihop med några kompisar, jag hade as-ont i fötterna när jag kom hem, men det var grymt kul; jag måste nog (nog?!) börja dansa igen.
(aj, aj, aj, i vader och benhinnor idag, dock)
Alltså, alltså, igår var en lite lördagspromenad det enda jag gjorde utanför lägenheten - och som belöning för detta har jag ondare i benhinnejävlarna än på länge. Rättvist? *grr27*
Gympa (medel), 60 min.
Sista passet för säsongen även här. Jag var stel och öm som fanken på insidan av fotlederna när jag klev upp imorse, så jag var lite orolig för hur det skulle gå, men det gick över förväntan. Jag hade snarast mindre ont efteråt än före - möjligen p.g.a. adrenalinkicken. :D Kul var det i alla fall; jag krutade på det som gick (det är ganska skönt att någon gång gå på ett pass man känner att man faktiskt orkar med, istället för att typ se stjärnor efter halva). Dessutom gillar jag instruktören som har det här passet; hon är rolig och röjig på ett sätt som jag själv skulle vilja vara om jag skulle instruera.
Hur bra jag lyckas i mina ansträngningar att räta ut parentestecknet ryggen kan diskuteras; slut i mellangärdet blir jag men jag vet inte riktigt av vad, för jag kan inte säg att jag SER någon skillnad.
Måndag 06-12-18:
Cirkelgympa, 70 min.
Egentligen var det sista passet förra veckan, men eftersom salen var tom och deltagarna intresserade blev ett extrapass insatt. Komplikantioner uppstod dock p.g.a. att vikväggen mellan salarna inte gick att få upp, glappkontakterna inte gillade att stereovagnen drogs så långt sladdarna räckte (för att komma så nära den sida av vikväggen där passet ägde rum) osv. Ömsom ohörbart och bedövande högt ljud. Lovely. Sådana gånger är man glad att man inte är instruktören. Nå, när vi äntligen kom igång var det bra fart, även på undertecknad, och när vi fick en liten extra hopplåt som bonus bröt allsång (hmm ... sång?) ut. Masspsykos ftw. :D
Idag är jag så stel i vaderna att jag tror jag DÖR, tur att det är jul snart.
Simning, 1500 m/60 min.
Äkta kärringsim, vilket är det enda simsätt jag behärskar.
Benen känns bra så länge jag rör mig, att resa sig efter att ha suttit stilla ett tag är däremot aningen plågsamt. Nu julstäda (tråkiiiiiiigt).
Se där, du låter vader och ben vila. Bra som tusan!
Tisdag 06-12-20:
Spinning, 55 min.
"Fuskkörde" lite, hängde t.ex. inte med så mycket på stående sprint. Inbillar mig att det var snällare mot vaderna.
Torsdag 06-12-21:
Sista dagen på jobbet före jul; imorgon är det semester, packa och fara hem till föräldrarna i den norrländska inlandsbushen. Blir inte mycket träning då, men det kanske mina benhinnor är ganska nöjda med, vad vet jag. SKall definitivt försöka SOVA så mycket jag kan ...
Gympa(medel), 60 min.
Samma instruktör som har vålds-passen jag går på i vanliga fall skulle försöka sig på ett medelpass p.g.a. vikariebrist; jag tror nog att det var ett av de tuffare medelpassen, jag. Men så var det bra också. :D
Ben någorlunda OK med tanke på omständigheterna, dock lite väl stela och stumma (det stavas högt vätsketryck, tror jag, bläh!). Den som trodde att man borde svettas mindre på ett medelpass trodde fel; det droppade längs näsan ned på golvet när vi gjorde armhävningar. Jag svettas ta mig fan som en gris (inte blir det mindre för att man tränar mer, kan jag säga). Oink!
Kul att vara på fötter igen; spinning och simning i all ära, men det kommer aldrig att bli något annat än mellan-gympa-passen-träning. :D
machine gun
2006-12-21, 23:01
det droppade längs näsan ned på golvet när vi gjorde armhävningar. Jag svettas ta mig fan som en gris (inte blir det mindre för att man tränar mer, kan jag säga). Oink!
Jag är likadan! Det blir bara värre och värre :D
Tisdag 07-01-02:
Åter på brottsplatsen, och åter på gymmet efter att ha låtit gympadojorna ligga på hyllan i två veckor. Benen har nog mått bra av lite vila, även om fötterna tycker att det blivit väl mycket promenerande i dåliga och plattsulade skor.
Gympa (medel), 60 min.
Ja, jag tror INTE på det där med att "vila sig i form". Det här var tungt som tusan, och då körde jag ändå tre pass i veckan som var snäppet över det här innan jag tog ledigt (inte för att det inte var snorjobbigt, dock). Sista låten var benen TUNGA att lyfta ... Svettades lätt mest på passet, kan jag säga (Oink! igen, se inlägg ovan). Hantellyft åt sidan hann bli sjuuuuuukt tungt innan vi var klara, tyvärr stod jag dock väldigt längst fram så det var bara att bita ihop och be att det skulle vara slut snart. :D
En av julens roligare klappar, pulsklockan, fick passa på att göra sitt första riktiga arbetspass. Det är bara att konstatera att den INTE gillar att man ligger på mage på golvet och klämmer på den genom att göra rygglyft och liknande; tydligen hade jag 250 i puls under ryggstyrkelåten ... *screwy* Dessutom finck den att nervöst sammanbrott och började pipa när mitt överansträngda hjärta stack iväg ut ur den förinställda "pulszonen"; sånt är lagom pinsamt när man inte kommer ihåg hur man stänger av larmet (tur att instruktören spelade på hög volym). Man undrar ju lite varför man gör en klocka där övre gränsen för de inställbara "pulszonerna" är typ 50 slag lägre än maxpulsen klockan registrerar? Jag kollade NOGA hur man får av larmet när jag kom hem ...
Hej, välkommen tillbaka till träningen!
Onsdag 07-01-03:
Spinning, 55 min.
Körde ganska lugnt, väldigt lite stående cykling (det är väl lite si och så att gå på pass och inte göra som ledaren anvisar, men jag skyller på att särskilda regler gäller för handikappade :D). Det kändes lite som att maska, men benen har ju blivit lite bättre av vilan, och det vore osmart at chockstarta dem så till den grad att de blir akut asdåliga igen.
Body Pump, 60 min.
Kände av både spinningen och gårdagens gympapass; ajjjjjajaj vad tungt det gick. Jag var halvt slut redan efter knäböjen (låt 2) och mer eller mindre död efter rygg (låt 4); rent svårt att få upp stången i frivändningarna (eller vad man nu vill kalla det som Les Mills kallar frivändningar) trots mindre vikt än vanligt på den. Därefter handlade det bara om att ta sig igenom ända till slutet ... dog i en liten hög i soffan framför Lynley & Havers när jag kom hem. Det är i alla fall roligt att vara igång igen; även om det definitivt märks att fysisk kondition är en färskvara, synd att man inte kan köpa ny på Konsum när datum har gått ut, som man gör med mjölken. :D
Dagens insats:
Simning (kärringsim), 1000m/40 min.
Softar lite idag; vill inte rivstarta så att benen pajar innan säsongen ens kommit igång. Lagom stel efter gårdagen.
machine gun
2007-01-05, 00:35
Man undrar ju lite varför man gör en klocka där övre gränsen för de inställbara "pulszonerna" är typ 50 slag lägre än maxpulsen klockan registrerar? Jag kollade NOGA hur man får av larmet när jag kom hem ...
Det undrade jag också gällande min förra pulsklocka, sen stängde jag helt sonika av larmfunktionen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.