Visa fullständig version : Blodsocker
Nu när jag börjar bli mer och mer säker på att jag åkt på diabetes(skall kolla imorgon) så har jag såklart läst på en hel del på Internet och då kom jag på en fråga. Massor av personer säger att de är så känsliga för sötsaker och bli jättepigga och stirriga. T.ex. en kompis som ibland blir hyperaktiv efter en liten fika med någon kaka eller liknande. Även på forumet så skriver folk att de är så jättekänsliga för ändringar i blodsrockret. Har alltid varit lite skeptisk till detta och blev det än mer nu när jag läste lite.
Att man kan vara lite seg när man inte ätit något det vet jag och känner man ju igen. De lägre nivåernde för "normala" är inte så överdrivet långt ifrån de lägre för när en diabeteker börjar bli riktigt seg, skakningar, koma och hela den grejen. Men de högre är ju en extrem skillnad, normala människor kommer ju inte ens i närheten av de toppar en diabetiker får. Om diabetiker skulle få samma symptom så skulle det ju se ut som alla diabetiker gick på amfetamin när då ätit.
Så jag undrar är det bara ett hjärnspöke eller är folk så känsliga för blodsockerförändringar eller är det något annat?
King Grub
2006-04-20, 13:48
Friska personers blodsocker åker inte berg-och-dalbana. Det är ett utsökt samspel mellan hormoner, som insulin och glukagon, som håller blodsockernivåerna inom ett snävt intervall.
Friska personers blodsocker åker inte berg-och-dalbana. Det är ett utsökt samspel mellan hormoner, som insulin och glukagon, som håller blodsockernivåerna inom ett snävt intervall.
Då antar jag att det är mer "Ser godis, äter godis, har sett på tv något om blodsocker, kopplar det om att man måste bli pigg, blir pigg". Alltså mer hjärnspöke. Eller kanske blir glad av att man får äta godis, vem vet.
Appropå hormoner och deras samspel, ju mer man läser om det ju mer imponerad blir man. Det är grymt avancerat men ändå rätt coolt att läkarvetenskapen faktiskt kan gå in där och pilla lite utan att allt går sönder.
så här skriver älskade SLV (http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=8362) om socker o barn..o man får väl anse att barn räknas som friska människor .
Det är pasussen "Tröttheten och humöret åker hiss. Dessutom störs kroppens aptit- och mättnadsbalans av den plötsliga sockerduschen." som är mest intressant i det här sammanhanget.
Den bilden har jag fått lite vad gäller ungar. (Från tv skulle jag tro)
De käkar godis och blir som speedade monster typ.
King Grub
2006-04-20, 14:44
så här skriver älskade SLV (http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=8362) om socker o barn..o man får väl anse att barn räknas som friska människor .
Det är pasussen "Tröttheten och humöret åker hiss. Dessutom störs kroppens aptit- och mättnadsbalans av den plötsliga sockerduschen." som är mest intressant i det här sammanhanget.
Hypo- och hyperglykemi hos friska är ett tecken på att något inte står rätt till:
http://www.mayoclinic.com/health/hypoglycemia/DS00198
Normalt regleras blodsockret mycket väl. Blodsocker som inte ligger inom rätt snäva intervall är en direkt hälsofara, så det kontrolleras noga av hormonsystemet.
King Grub
2006-04-20, 14:57
Det är klart man kan få blodsockerpåverkan (ät ett kilo potatismos och inget annat och sitt i soffan), men man skall inte känna sig låg eller rasa ihop som ett korthus bara för att man inte har möjlighet att äta med 3-timmarsintervall ibland eller av ett skräpmatsbaserat mål. Då är det något fel, eller om man ständigt har fluktuerande blodsockernivåer.
Sen måste alla lära sig skilja på att ha tillfredsställt ett behov och triggat hela behovsbelöningssystemet, som efter en fet måltid med kaffe, kaka och hela faderullan och lågt blodsocker. Det ena gör dig seg, skönt avslappnad på gränsen till trött. Det andra gör dig nervös, okoncentrerad, skakig, irrationell och liksom på jakt efter något. Det som händer efter en brakmåltid är knappast att blodsockret är lågt, snarare att det är kroppens sätt att säga: men sätt dig för fan och vila, du har ätit nog med mat för ett mindre afrikanskt land, måste smälta.
Hypo- och hyperglykemi hos friska är ett tecken på att något inte står rätt till:
http://www.mayoclinic.com/health/hypoglycemia/DS00198
Normalt regleras blodsockret mycket väl. Blodsocker som inte ligger inom rätt snäva intervall är en direkt hälsofara, så det kontrolleras noga av hormonsystemet.
Att glukos kan förekomma i urinen postprandialt hos friska personer är väl minst sagt ett exempel på att hyperglykaemi mycket väl kan förekomma hos normala personer...
King Grub
2006-04-20, 20:12
"Normally there is very little or no glucose in urine. However, when the blood sugar level is very high, as in uncontrolled diabetes, it spills over into the urine. Glucose can also be present in urine when the kidneys are damaged or diseased."
Healthwise, Philip Belitsky, MD, FRCSC - Urology, December 7, 2004
"Normal urine does not contain detectable amounts of glucose or other sugars, protein, ketones, bilirubin, bacteria, yeast cells, or trichomonads."
Encyclopedia of Surgery: A Guide for Patients and Caregivers
Att glukos kan förekomma i urinen postprandialt hos friska personer är väl minst sagt ett exempel på att hyperglykaemi mycket väl kan förekomma hos normala personer...
Jag har för mig att orsaken till det är att man har mättat glukostransportsystemet, så att kroppen helt enkelt inte hinner "ta undan". För att göra det lär det krävas en hel del socker; efter ett normalt mål vettig mat torde inte glukosnivåerna vara särskilt höga, om man inte har något fel på njurarna, förstås.
När man talar om socker och effekterna av det som om det vore något slags billigare kusin till amfetamin överdriver man nog rätt rejält. Ingen mår bra av en kost baserad på godis, men man förvandlas inte till ett hyperaktivt monster av en chokladkaka. Om så ändå sker handlar det nog inte bara om fysiologi, utan även om psykologi.
"Normally there is very little or no glucose in urine. However, when the blood sugar level is very high, as in uncontrolled diabetes, it spills over into the urine. Glucose can also be present in urine when the kidneys are damaged or diseased."
Healthwise, Philip Belitsky, MD, FRCSC - Urology, December 7, 2004
"Normal urine does not contain detectable amounts of glucose or other sugars, protein, ketones, bilirubin, bacteria, yeast cells, or trichomonads."
Encyclopedia of Surgery: A Guide for Patients and Caregivers
Om du ger mig nån dag kan jag citera Medicinsk kompendium 16 utgåva (2004), som är den internmedicin bok som varje läkare har och som finns på alla danska sjukhus (och grovt kan ses som nationell riktlinje för behandling av olika sjukdomar). Har dock inte boken hemma...
Jag har för mig att orsaken till det är att man har mättat glukostransportsystemet, så att kroppen helt enkelt inte hinner "ta undan". För att göra det lär det krävas en hel del socker; efter ett normalt mål vettig mat torde inte glukosnivåerna vara särskilt höga, om man inte har något fel på njurarna, förstås.
.
Ja och nej, glukos i urinen uppkommer när första nefronet är mättat. Threshold ligger på ca 200mg/dl, Dvs ca 11mmol/l, transportmaximum (som du pratar om) ligger på knappt 400mg/dl. Att komma upp i 11mmol/l efter en rejäl dos godis är inte omöjligt. Det har jag personligen sett hos ikke diabetiker (i detta fall efter intagelse av en 75g glukosupplösning).
Så glukos i urinen är inte något om omöjligt hos friska personer....
Nu när jag börjar bli mer och mer säker på att jag åkt på diabetes(skall kolla imorgon)
När man käkar kortison så kan man få ungefär samma symptom, pissar mycket, törstig, torr i munnen osv. Det händer varje gång jag höjer dosen, sen brukar jag vänja mig men över 20-25 mg "pred" så pissar jag konstant.
Iom att du nyss börjat på en omgång kortison så skulle jag gissa på kortisonet istället, om du nu inte hade symptomen innan.
Diabetes och ulcerös vill jag inte ens tänka på hur det är att kombinera, särskilt om man måste äta kortison under tiden.
Ja och nej, glukos i urinen uppkommer när första nefronet är mättat. Threshold ligger på ca 200mg/dl, Dvs ca 11mmol/l, transportmaximum (som du pratar om) ligger på knappt 400mg/dl. Att komma upp i 11mmol/l efter en rejäl dos godis är inte omöjligt. Det har jag personligen sett hos ikke diabetiker (i detta fall efter intagelse av en 75g glukosupplösning).
Så glukos i urinen är inte något om omöjligt hos friska personer....
Nej, det är ju ett test vem som helst kan göra; det krävs inte att man käkar mer godis än att det fortfarande är (i alla fall någorlunda) gott för att nå transportmaximum. Det (eller en glukosbelastning eller något liknande) är dock inte något jag själv skulle välja för att driva en tes om att de tär normalt med glukos i urinen hos friska människor; man kan ju t.ex. utan svårighet provocera fram en blodsockerjojo hos friska individer också, men det krävs ju att man provocerar rätt ordentligt. Snarare säger väl exemplet att vi inte är konstruerade för att leva på godis eller sockerlösning.
Nej, det är ju ett test vem som helst kan göra; det krävs inte att man käkar mer godis än att det fortfarande är (i alla fall någorlunda) gott för att nå transportmaximum. Det (eller en glukosbelastning eller något liknande) är dock inte något jag själv skulle välja för att driva en tes om att de tär normalt med glukos i urinen hos friska människor; man kan ju t.ex. utan svårighet provocera fram en blodsockerjojo hos friska individer också, men det krävs ju att man provocerar rätt ordentligt. Snarare säger väl exemplet att vi inte är konstruerade för att leva på godis eller sockerlösning.
Va? Vad menar du med det första fetmarkerade?
Att normala människor vid vissa tillfälen kan äta en del godis är väl normalt (t ex lite läsk + ahlgrens bilar på tom mage)? I så fall är det också normalt med glukos i urinen vid vissa tillfällen. Det är iaf inte ring 112 om det sker...Är vi eniga om det? Jag tror (hoppas) aldrig jag utryckt det som att det är normalt med glukos i urinen, med andra ord att det är något som förekommer konstant.
Glukosbelastning använder man ju bara kliniskt för att få en standardreferens. Det finns ju liknande situationer i vardagen som nästan kan motsvara en glukosbelastning.
Nu sa jag iof bara att normala människor kan ha hyperglykaemi, och att glukos i urinen borde vara ett bevis för det. Det tycker jag är ett vettigt resonemang.
Frustrator
2006-04-20, 21:50
Som redan har sagts tror jag att man menar att vid normalt leverne (utan extrema intag av sockerbomber) så hamnar inte särskilt mycket socker i urinen.
(Nu måste vi bara se till så att ingen som deffar läser den här tråden och får för sig att om man bara käkar tillräckligt mycket socker på en gång så kissar man ut det istälet för att det omvandlas till fett ;))
Va? Vad menar du med det första fetmarkerade?
Precis det som står. Normala människor kan ganska lätt skaffa sig hyperglykemi, men det krävs att man anstränger sig för att göra det (Nej, jag tycker inte att det är "normalt" att käka godis och läsk på tom mage ur något slags "fysiologiskt" perspektiv; det måste finnas mycket som kroppen skulle må bättre av att då. Däremot är det normalt i betydelsen "vanligt"; alltså i något slags socialt perspektiv.). Jag tyckte att du var lite väl kategorisk i ditt användande av "normalt"; att friska människor kan få det utan att det är fara för livet är ju inte nödvändigtvis detsamma som att det är "normalt". En snuva eller illamående efter att ha ätit för mycket pepparkaksdeg (bikarbonatreaktion i magen för fulla muggar) är ju inte heller "normal" i den bemärkelsen, även om det är inom gränserna för vad kroppen kan leva med.
Jag läste inte det Grub skrev som ett påstående att glukos ALDRIG förekommer i urinen hos friska människor, snarare som att det inte gör det utan särskild anledning.
Jag tror att vi är överens?
När man käkar kortison så kan man få ungefär samma symptom, pissar mycket, törstig, torr i munnen osv. Det händer varje gång jag höjer dosen, sen brukar jag vänja mig men över 20-25 mg "pred" så pissar jag konstant.
Iom att du nyss börjat på en omgång kortison så skulle jag gissa på kortisonet istället, om du nu inte hade symptomen innan.
Diabetes och ulcerös vill jag inte ens tänka på hur det är att kombinera, särskilt om man måste äta kortison under tiden.
Jo, jag vet. Problemet var att jag var väldigt törstig innan också. Men då var jag ju också uttorkad från diarrérna såklart så tänkte inte på det så mycket. Men jag började också pissa rejält innan jag fick kortisonet och munnen var/är konstant torr. Typ 10 min och den är helt uttorkad och man måste dricka vatten ungefär. Samtidigt har jag aldrig reagerat såhär innan på kortison och alltid haft samma dos när jag varit dålig. Så jag misstänker tyvärr det värsta.
Det skall ju också vara enkelt att testa så skall gå till distriktsköterskan imorgon och göra det. Lika bra. Speciellt eftersom jag läst att man skall vara extremt försiktig och noga att ta kortison som diabetiker.
Men om inte annat så har jag ju lite tur med min ulcerös. Hittills har jag fått några skov om året(med något undandag då det varit värre) och då mår jag dåligt ett tag, snackar med läkare och blir undersökt, får kortison 40mg om dagen, trappa ner 5 i veckan. Blir frisk snabbt men får en del biverkningar av kortison. Sedan efter det så mår jag som vanligt folk tills nästa skov. Så det är ju alltid något.
Men att slänga in diabetes skulle helt klart göra allt lite mer spännande.
Det är lätt att testa. Vill de göra en ordentlig glukosbelastning kan du dock må lite illa sedan om du har otur.
Det är lätt att testa. Vill de göra en ordentlig glukosbelastning kan du dock må lite illa sedan om du har otur.
Mmm, jag har förstått att jag kanske måste läggas in om jag har diabetes för att stabilisera blodsockret. Det vore ju lite irriterande, även fast det lustiga är att jag bryr mig inte så mycket. Jag känner att jag är rätt härdad och har en shit happens-filosofi till sjukdomar. Värst är ju att familj och vänner blir så oroliga osv, jag är så dålig på att ta emot medlidande. Emotionellt handikappad kille du vet.. hehe
Värst är ju att familj och vänner blir så oroliga osv, jag är så dålig på att ta emot medlidande. Emotionellt handikappad kille du vet.. hehe
Även tjejer blir lätt ganska handikappade när det blir allvar av, tro mig. :D
Men det är klart att det är bäst att få veta hur det är på en gång; en obehandlad "äkta" diabetes är ju inget man vill gå omkring med längre än nödvändigt, direkt.
Precis det som står. Normala människor kan ganska lätt skaffa sig hyperglykemi, men det krävs att man anstränger sig för att göra det (Nej, jag tycker inte att det är "normalt" att käka godis och läsk på tom mage ur något slags "fysiologiskt" perspektiv; det måste finnas mycket som kroppen skulle må bättre av att då. Däremot är det normalt i betydelsen "vanligt"; alltså i något slags socialt perspektiv.). Jag tyckte att du var lite väl kategorisk i ditt användande av "normalt"; att friska människor kan få det utan att det är fara för livet är ju inte nödvändigtvis detsamma som att det är "normalt". En snuva eller illamående efter att ha ätit för mycket pepparkaksdeg (bikarbonatreaktion i magen för fulla muggar) är ju inte heller "normal" i den bemärkelsen, även om det är inom gränserna för vad kroppen kan leva med.
Jag läste inte det Grub skrev som ett påstående att glukos ALDRIG förekommer i urinen hos friska människor, snarare som att det inte gör det utan särskild anledning.
Jag tror att vi är överens?
Nähä du menade det du skrev?!! Trodde jag inte..
Nu tycker jag det är du som är ute och snurrar i "normal" begreppen lite mycket (en socialt normalt definierat utifrån ett fysiologiskt?!?! Va?!?!). Normalt kan vi väl i medicinska sammanhang definiera som något som inte innebär att du är sjuk. Dvs om glukos kan förekomma i urinen så är det normalt. Om det däremot alltid förekommer i urinen, så är det inte normalt för det är ett tecken på diabetes. Så har vi fått det medicinska normala på plats, sedan vet jag inte vad du är ute och fiskar efter med ditt fysiologiska normala. Det beror ju helt på vad för situation kroppen sätts i för att kunna fastslå vad ett normalt fysiologisk svar är. I godis på tom mage situationen, är det normalt med glukos i urinen.
Bara för att det finns situationer som kroppen mår bättre av, betyder väl inte det att alla andra situationer är onormala? Så det finns en "perfekt måltid" och om man inte äter den så är man onormal?
Jag läste det som grub skrev som en lite väl stor hyllning till kroppen, riktigt så perfekt föregår det inte alltid.
Bikarbonat exemplet är ju värdelöst...
Nähä du menade det du skrev?!! Trodde jag inte..
Nu tycker jag det är du som är ute och snurrar i "normal" begreppen lite mycket (en socialt normalt definierat utifrån ett fysiologiskt?!?! Va?!?!). Normalt kan vi väl i medicinska sammanhang definiera som något som inte innebär att du är sjuk. Dvs om glukos kan förekomma i urinen så är det normalt. Om det däremot alltid förekommer i urinen, så är det inte normalt för det är ett tecken på diabetes. Så har vi fått det medicinska normala på plats, sedan vet jag inte vad du är ute och fiskar efter med ditt fysiologiska normala. Det beror ju helt på vad för situation kroppen sätts i för att kunna fastslå vad ett normalt fysiologisk svar är. I godis på tom mage situationen, är det normalt med glukos i urinen.
Bara för att det finns situationer som kroppen mår bättre av, betyder väl inte det att alla andra situationer är onormala? Så det finns en "perfekt måltid" och om man inte äter den så är man onormal?
Jag läste det som grub skrev som en lite väl stor hyllning till kroppen, riktigt så perfekt föregår det inte alltid.
Bikarbonat exemplet är ju värdelöst...
Så, summa summarum..socker påverkar oss oavsett att vi är "friska, normala" människor?
och..stämmer det även att du menar att det inte krävs några extrema omständigheter för att vi ska överdosera sockret under ett intag?
(Enligt din uppfattning och kunskap)
Personligen så ser jag det tydligt på min son, som precis som jag påverkas av att få något socckerrikt mellan måltiderna. Men 2 personer är inget statistiskt underlag. Men jag tror knappast jag inbillar mig att jag blir irriterad o trött när bloskockret vänder ner igen. Eller att jag blir mer hungrig. Eller att sonen blir som ombytt, myror i baken osv. Vad än vissa sockeranhängare säger. Jag tror att om man äter mycket socker i vardagen så känner man inte av bieffekterna lika mycket som de människor som nästan aldrig äter socker. Men en tro är ingen vetenskap ;)
Ja och nej, glukos i urinen uppkommer när första nefronet är mättat. Threshold ligger på ca 200mg/dl, Dvs ca 11mmol/l, transportmaximum (som du pratar om) ligger på knappt 400mg/dl. Att komma upp i 11mmol/l efter en rejäl dos godis är inte omöjligt. Det har jag personligen sett hos ikke diabetiker (i detta fall efter intagelse av en 75g glukosupplösning).
Så glukos i urinen är inte något om omöjligt hos friska personer....
Betyder det att man som "frisk" kan skaffa sig samma typ av njurskador som en diabetiker kan givet att han eller hon inte sköter sin blodsockernivå?
Betyder det att man som "frisk" kan skaffa sig samma typ av njurskador som en diabetiker kan givet att han eller hon inte sköter sin blodsockernivå?
Läst lite om det så slänger in ett svar innan Doktorn svarar "på riktigt". Jag personligen tror inte det är direkt farligt eftersom sådana blodsockerspikar verkar vara väldigt sällsynta bland vanliga. Doktorn nämner att man kan pressa upp det till 11. Vad jag har förstått så rekommenderas diabetiker att ligga runt 10-11 varje dag när de skall sova(i början iallfall) eftersom lågt blodsocker kan vara livsfarligt.
Sedan verkar det inte vara ovanligt med folk som får spikar uppåt 25-30 i blodsocker och det är ju väldigt mycket mer än man kan pressa upp vanligt.
Dessutom verkar genetiska faktorer spela in, kanske kopplat till diabetes. Vet inte riktigt. Även blodtrycket skall inte vara högt, slänger med en länk:
http://www.alltomdiabetes.se/view.asp?ID=1266
Som sagt, enbart spekulation utan kunskap bakom. Så ta mig inte på allvar, fast det vet jag ju att du inte gör. ;)
Läst lite om det så slänger in ett svar innan Doktorn svarar "på riktigt". Jag personligen tror inte det är direkt farligt eftersom sådana blodsockerspikar verkar vara väldigt sällsynta bland vanliga. Doktorn nämner att man kan pressa upp det till 11. Vad jag har förstått så rekommenderas diabetiker att ligga runt 10-11 varje dag när de skall sova(i början iallfall) eftersom lågt blodsocker kan vara livsfarligt.
Sedan verkar det inte vara ovanligt med folk som får spikar uppåt 25-30 i blodsocker och det är ju väldigt mycket mer än man kan pressa upp vanligt.
Dessutom verkar genetiska faktorer spela in, kanske kopplat till diabetes. Vet inte riktigt. Även blodtrycket skall inte vara högt, slänger med en länk:
http://www.alltomdiabetes.se/view.asp?ID=1266
Som sagt, enbart spekulation utan kunskap bakom. Så ta mig inte på allvar, fast det vet jag ju att du inte gör. ;)
Dags att fråga min far kanske, han har haft det sen han var 7.
SKall vad jag vet inte vara farligt, syrran kan ha en elva ibland när hon tryckt i sig en massa godis o skit men det blir normalt igen senare. Frågade en läkare om det och han sa att det inte var ngt konstigt med det.
Men det är ju bara med en massa skräp och skitmat folk kan trycka upp sina blodsockervärden såpass högt, så man kan ju undra hur hälosamt det är ur ett "naturligt" perspektiv :)
Jag var inne idag och blev testad och fick förklarat hur jag mådde etc. Blodsockret låg på 4.7, vilket är lågt och bra. Även om klockan var runt 12-13 och jag inte ätit sedan i gårkväll så var det ett för lågt värde för diabetes sades det. Speciellt eftersom det inte fanns några ketoner eller glukos i urinet. Min sänka som låg på 200 något i onsdags hade uhm sänkts till 80 idag, heja kortison.
Hur som helst så misstänktes det dock att det kan vara en annat typ av diabetes eller något annat. Körtlar och hypofys(och njurar) osv snackades det om. Är det någon som vet något om vad det kallas så är jag tacksam för info, hittar inte mycket på Internet då ökad törst mest ger vanlig diabetes som svar.
Men eftersom jag mår bra så fick jag åka hem och kolla hur mycket jag dricker/pissar och blir det inte bättre så får jag uppsöka dem igen. Läkarvården är lite lustig men när man väl kommer in så har jag riktigt bra erfarenhet nu när man börjar bli van. En mycket trevlig kvinnlig doktor med utländs härkomst undersökte mig, väldigt duktig. Har även en riktigt bra kvinnlig tandläkare med utländs härkomst.
[EDIT] Ooops, detta är inte allmänt. Min riktiga fråga finns där i mitten någonstans, resten är bara babbel som jag skyller på att jag fått i mig riktig mat för en gångs skull samt kortison-kick.
Aha, hittade diabetes insipidus. Verkar rätt lugnt om man gämför med den vanliga diabetes. Om det nu inte är på grund av en tumör, då är det inte roligt. Men autoimmuna sjukdommar står rätt högt på orsaker så det borde ju vara det.
Hellre något piller extra per dag och lite mer vatten än insulin hit och dit.
För de nyfikna:
http://www.karolinska.se/templates/Page____53634.aspx
Avser man glukoshalten i blodet när man talar om blodsocker eller ?
Avser man glukoshalten i blodet när man talar om blodsocker eller ?
Japp.
Tack ! :thumbup:
Var tvungen att få det svart på vitt eftersom det är ett uttryck
som alla människor svänger sig med till höger och vänster.
Särskilt dom som inte vet ett dugg om näringslära eller fysiologi.
Betyder det att man som "frisk" kan skaffa sig samma typ av njurskador som en diabetiker kan givet att han eller hon inte sköter sin blodsockernivå?
Nej genomsnittet för en diabetiker är långt över en normal persons oavsett dennes leverne!
Så, summa summarum..socker påverkar oss oavsett att vi är "friska, normala" människor?
och..stämmer det även att du menar att det inte krävs några extrema omständigheter för att vi ska överdosera sockret under ett intag?
(Enligt din uppfattning och kunskap)
Personligen så ser jag det tydligt på min son, som precis som jag påverkas av att få något socckerrikt mellan måltiderna. Men 2 personer är inget statistiskt underlag. Men jag tror knappast jag inbillar mig att jag blir irriterad o trött när bloskockret vänder ner igen. Eller att jag blir mer hungrig. Eller att sonen blir som ombytt, myror i baken osv. Vad än vissa sockeranhängare säger. Jag tror att om man äter mycket socker i vardagen så känner man inte av bieffekterna lika mycket som de människor som nästan aldrig äter socker. Men en tro är ingen vetenskap ;)
Ja kraftiga sockerrika måltider kan ge rejäla blodsocker svängningar, så mycket så det kan förekomma i urinen. Det är iaf vad man lär läkare, så det antar jag är riktigt.
Aha, hittade diabetes insipidus. Verkar rätt lugnt om man gämför med den vanliga diabetes. Om det nu inte är på grund av en tumör, då är det inte roligt. Men autoimmuna sjukdommar står rätt högt på orsaker så det borde ju vara det.
Hellre något piller extra per dag och lite mer vatten än insulin hit och dit.
För de nyfikna:
http://www.karolinska.se/templates/Page____53634.aspx
En nefrogen diabetes insipidus är väl ingen höjdare? Eller? Minns ej vad man gör mot det...
En nefrogen diabetes insipidus är väl ingen höjdare? Eller? Minns ej vad man gör mot det...
Nu vet jag ju inte vad jag har. Men om jag har det så är det ingen hardcore-variant iallfall då jag läste att de kan pissa uppåt 18 liter per dygn. Jag dricker väl 4-5 liter kanske och pissar nog ut det mesta. Så det är rätt lugnt.
Men vad jag läst så är det mycket mycket bättre än vanlig diabetes, speciellt då typ 1. Behandling enligt den sidan jag postade innan:
"Diabetes insipidus behandlas med det AVP-lika ämnet desmopressin. Som läkemedel heter det Minirin och finns både som tablett och nässpray. För användning inom sjukvården finns Minirin även i injektionsform.
Vid en partiell diabetes insipidus kan det ibland räcka att ge ½-1 tablett Minirin till natten. Annars är en vanlig dosering 1 tablett 2-3 gånger per dag.
Vid specifika orsaker till diabetes inspidus, till exempel någon infektion eller tumör ska du förstås också bli behandlad för de bakomliggande sjukdomarna."
Den kan ju dessutom vara temporär som jag hoppas på ulöst av mitt skov samt den virusattacken jag verkade få samtidigt ungefär. Värsta vore ju om det var ett symptom på en tumör, men ta i trä. Men hur som helst så är ju den behandlingen ingenting mot av att bolla med insulin hit och dit.
Jag håller faktiskt med Doktorn här. Det kan spåras glukos i urinen hos "friska individer" efter större måltider.
Nu tror, TROR, jag att det snarare är njurarna som inte riktigt hänger med i återabsorptionen av glukos än att blodsocker regleringen inte reagerar tillräckligt.
Olika personer har olika hög "njurtröskel", dvs när njurarna inte riktigt hänger med. Det betyder att njuren arbetar nära max normalt och vid bara en mindre blodsockrökning så kommer det glukos i urinen.
Jag håller faktiskt med Doktorn här. Det kan spåras glukos i urinen hos "friska individer" efter större måltider.
Nu tror, TROR, jag att det snarare är njurarna som inte riktigt hänger med i återabsorptionen av glukos än att blodsocker regleringen inte reagerar tillräckligt.
Olika personer har olika hög "njurtröskel", dvs när njurarna inte riktigt hänger med. Det betyder att njuren arbetar nära max normalt och vid bara en mindre blodsockrökning så kommer det glukos i urinen.
Kul med medhåll för en gångs skull ;)
Jo det är klart att det är njuren som inte hänger med i reabsorptionen, när njurens threshold för ett ämne överstigs så förekommer det i urinen. När något förekommer i urinen kan du antingen säga att njuren inte hinner reabsorbera allt eller att det filtreras för mycket, dvs för hög koncentration i plasma. Egentligen är det två sidor av samma mynt, eftersom anledningn här till att njuren ej kan reabsosbera allt är att det är för mycket i plasma. Så om du säger att diabetes beror på hur för hög glukos (alltså kroppen kan ej klara av att balansera blodsockret) varför vill du här säga att det är njuren som är den felande länken? Transport maximum är samma i båda situationerna...Ger ingen logisk mening tycker jag.
Jag vet inte vad du menade med sista meningen men för att göra det klart: Glukos kommer i urinen innan transportmaximum har nåtts. Och tranpsport maximum varierar så klart indivuduellt men man kan nog sätta en ca standard för alla människor...
Nu vet jag ju inte vad jag har. Men om jag har det så är det ingen hardcore-variant iallfall då jag läste att de kan pissa uppåt 18 liter per dygn. Jag dricker väl 4-5 liter kanske och pissar nog ut det mesta. Så det är rätt lugnt.
Men vad jag läst så är det mycket mycket bättre än vanlig diabetes, speciellt då typ 1. Behandling enligt den sidan jag postade innan:
"Diabetes insipidus behandlas med det AVP-lika ämnet desmopressin. Som läkemedel heter det Minirin och finns både som tablett och nässpray. För användning inom sjukvården finns Minirin även i injektionsform.
Vid en partiell diabetes insipidus kan det ibland räcka att ge ½-1 tablett Minirin till natten. Annars är en vanlig dosering 1 tablett 2-3 gånger per dag.
Vid specifika orsaker till diabetes inspidus, till exempel någon infektion eller tumör ska du förstås också bli behandlad för de bakomliggande sjukdomarna."
Den kan ju dessutom vara temporär som jag hoppas på ulöst av mitt skov samt den virusattacken jag verkade få samtidigt ungefär. Värsta vore ju om det var ett symptom på en tumör, men ta i trä. Men hur som helst så är ju den behandlingen ingenting mot av att bolla med insulin hit och dit.
Du kan också ha en nefrogen, det där er en neurogen, variant. Problemet där är att AVP inte har någon effekt på njurarna, och att då ge medicin som liknad AVP hjälper inte. Minns ej vad man gör då, det var ett år sedan jag läste om sjukdomen så allt ligger inte så jättefärskt i minnet.
Men var glad så länge du inte pissar 18-20liter!
Egentligen är det två sidor av samma mynt, eftersom anledningn här till att njuren ej kan reabsosbera allt är att det är för mycket i plasma. Så om du säger att diabetes beror på hur för hög glukos (alltså kroppen kan ej klara av att balansera blodsockret) varför vill du här säga att det är njuren som är den felande länken? Transport maximum är samma i båda situationerna...Ger ingen logisk mening tycker jag.
Jag vet inte vad du menade med sista meningen men för att göra det klart: Glukos kommer i urinen innan transportmaximum har nåtts. Och tranpsport maximum varierar så klart indivuduellt men man kan nog sätta en ca standard för alla människor...
Jag gissar att han syfta på skillnaden mellan diabetiker och friska; i båda fallen är det njurarna som inte hänger med, men hos diabetiker är det ju s.a.s. insulinproduktionen (alt -resistensen) som är den bakomliggande orsaken. D.v.s. att diabetiker s.a.s. hamnar över transportmaximum nästan hur lågt blodsockret än är (eftersom ju inga andra celler "tar undan" något) medan en frisk människa först hamnar över transportmaximum efter en "överdos" som är för mycket för hela systemet.
(om jag inte är ute och cyklar nu, då)
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.