Visa fullständig version : Fett, bygger det muskler?
Paulún nämde nån gång att omättat och eller fleromättat fett bygger muskler, stämmer det? Vad jag har läst här på detta forum är det endast EAA som gör det, nån som vet?
Kanske menade att fett höjer testo nivåerna?
King Grub
2006-04-09, 17:15
Fett stimulerar inte proteinsyntesen, men fett i kosten krävs både för att leva, ha hälsan och för att bygga muskler. För lite fett i kosten innebär negativ påverkan på anabola hormoner, vilket i sin tur påverkar muskeltillväxten menligt.
Fett stimulerar inte proteinsyntesen, men fett i kosten krävs både för att leva, ha hälsan och för att bygga muskler. För lite fett i kosten innebär negativ påverkan på anabola hormoner, vilket i sin tur påverkar muskeltillväxten menligt.
stämmer det att (främst mättat) fett boostar testosteron-halten i kroppen?
pragmatist
2006-04-09, 19:27
stämmer det att (främst mättat) fett boostar testosteron-halten i kroppen?
Det finns ett positivt samband hos kvinnor i alla fall, och ett klart negativt samband d.v.s. fettsnål diet sänker testonivåerna.
Om man säger så här, har en fet kille på 110kg+ lättare att bygga muskler än en liten spinkig kille på 50kg? Har alltid fått höra att "fett omvandlas till muskler".
King Grub
2006-04-09, 19:47
En fettcell är en fettcell och omvandlas inte till en muskelcell på några villkor.
Tintomara
2006-04-09, 20:15
Om man säger så här, har en fet kille på 110kg+ lättare att bygga muskler än en liten spinkig kille på 50kg?
Att vara fet är inte hälsosamt och ökar risken för konshormonrubbning hos både kvinnor och män. För feta kvinnor innebär ett sådant tillstånd ökade mängder manliga hormoner, men för feta män innebär det motsatsen - sänkta testosteronnivåer. Fast det är klart, 110 kg på en någorlunda lång karl är ju ingen megafetma direkt! Skulle tro att problemen (och risken för konshormrubbning) är värre för de män som väger typ upp emot 200.
Kan tänka mig att en liten spinkig kille på 50 kg kan ha svårt att bygga muskler utifrån det faktum att han uppenbarligen har svårt att äta tillräckligt mycket för att hamna på energiplus. Om en sån person börjar träna idogt utan att samtidigt lasta in tillräckligt med käk så är det väl snarare risk att han blir ÄNNU smalare...?
En fettcell är en fettcell och omvandlas inte till en muskelcell på några villkor.
så grub han har inte lättare att bygga muskler (110 kg-killen mot 50-kilos). För jag har oxå hört att feta personer har lättare att bygga eftersom dom redan har ett överskott så dom behöver i princip inte bulka ihjäl sig som oss andra :D
så grub han har inte lättare att bygga muskler (110 kg-killen mot 50-kilos). För jag har oxå hört att feta personer har lättare att bygga eftersom dom redan har ett överskott så dom behöver i princip inte bulka ihjäl sig som oss andra :D
Snarare tvärtom. En fet person har sämre insulinkänslighet, och får därför sämre muskelbygge.
en fet människa har mer lagrad energi i form av fett. Men det påverkar inte hur snabbt man bygger muskler.
Så har jag förstått det
Gorgoroth
2006-04-10, 02:41
Frossat under Julen? - Läs vad det betyder för formen
[Publicerad i B&K nr 1-03]
Det dagliga käkets betydelse för uppbyggnad av muskelmassan är ”gymmisens” mantra. Maten är, jämfört med kosttillskott, billigt, lättillgängligt och gott. Här får du lära dig ett för muskelväxt revolutionerande kostupplägg där du tillåts njuta av dina ”matfavissar” (matfavoriter) utan några som helt skuldkänslor. Detta medan musklerna expanderar mer än du någonsin tidigare varit med om, samtidigt som kroppsfettet hålls i schack…
MAT! Tänk om man kunde äta hur mycket man vill utan att bli fet! Detta önsketänkande, som tenderar att dyka upp i samband med de långa helgerna varje årsskifte, har sannolikt de flesta haft. Tyvärr är det så, vilket många av oss upplevt, att människokroppen extremt effektivt lagrar kaloriöverskottet vi stoppar i oss. Resultatet? Just det, ökad kroppsvikt. Även fast denna energilagring är fördelaktig ur ett evolutionärt perspektiv genom att möjliggöra överlevnad under längre svältperioder, anses det vara ett stort dilemma i dagens moderna energiöverflödssamhälle där förekomsten av fetma är större än någonsin. Viktökning som orsakats av matfrosseri, dvs. intag av mer kalorier än vad vi förbrukar, anses av de flesta vara synonymt med kroppsfett. I denna artikel kommer du få lära dig att denna uppfattning är helt fel.
BULKNING (Overfeeding)
Bodybuilders och fitnessatleter varierar ofta kaloriintaget efter säsongen. Under tunga och intensiva träningsperioder, sk. ”offseason” gäller det att käka ordentligt för att öka muskelmassan och/eller styrkan. Under den därpå följande ”deffen” gäller det omvända, dvs. att minska energiintaget så att ”späcket” som gjorde det möjligt att bygga upp muskelmassan försvinner och låter muskeldefinitionerna framträda.
Overfeeding är den engelska benämningen på överätning eller bulkning. Detta innebär att man avsiktligt stoppar i sig mer mat än vanligt, och därigenom ökar kaloriintaget. Det förklarar ju varför somliga på gymmet ser ut som ”plufsiga grisar” under offseasonperioden, kanske du avsmakligt tänker. Detta är visserligen sant, men problemet är att dessa ”gymgrisar” bulkar alldeles för länge för att själva bulkningen ska få den önskade effekten i form av ökad muskelmassa UTAN en nämnvärd ökning av andelen kroppsfett. Hemligheten är att bulka i korta ”kalori-cykler” snarare än halvårslånga offseasonperioder.
ABCDE-dieten
Teorin om att man kan öka muskelmassan utan en nämnvärd ökning av andelen kroppsfett kallas Anabolic Burst Cycling of Diet and Exercise, eller förenklar ABCDE-dieten. Denna teori är baserad på vetenskapliga studier som undersökt hur kroppen reagerar på halvsvält och efterföljande energikompenseringsperioder. Det intressanta med dessa situationer (energikompensering och halvsvält) är att de precis påminner om gymfolkets offseason- och deffperioder.
Korta Kalori-cykler för maximal muskelmassa
I en av studierna som ligger till grund för ABCDE-dieten visades att ett ökat kaloriintag på 1200-1600 kalorier extra utöver det normala matintaget (bulk-diet) hos försökspersonerna resulterade i progressivt ökade nivåer av testosteron, IGF1 och insulin i blodbanan. Detta i kombination med en ökad andel fettfri kroppsvikt. Dessutom konstaterades att ökningen av dessa tre anaboliska hormonerna började gå tillbaka efter dag 14 på bulk-dieten. På dag 21 av bulk-dieten hade försökspersonerna gått upp mellan 3,1 och 5,6 kg i vikt. Av denna viktuppgång visade det sig att 46 % bestod av fettfri vikt medan resten (53 %) av viktuppgången utgjordes av fett. Det är dock viktigt att känna till att försökspersonerna i denna studie inte tränade stryrketräning, och överskottskalorierna innehöll endast 6 % protein. Dessutom var försökspersonerna kvinnor; även om det ännu inte är fastställt är det möjligt att ökningen av det manliga könshormonet testosteron skulle kunna vara ännu större hos män, vilket skulle resultera i en ännu större ökning av muskelmassan. Det viktiga studieresultatet från denna studie att lägga på minne är att de ökade nivåerna av de anaboliska hormonerna testosteron, IGF1 och insulin började minska efter 14 dagar på en bulk-diet.
En annan studie som är relevant för ABCDE-dieten undersökte effekten av en 12-dagars bulk-diet hos manliga försökspersoner. I denna studie, där bulk-dieten gav 33 % kalorier extra per dag utöver det vanliga energiintaget, var den totala viktuppgången 2,9 kg. Av dessa 2,9 kg bestod hela 2,0 kg av fettfri vikte, medan fettvikten endast utgjorde 0,9 kg.
Denna studie visade även att när samma försökspersonerna intog en deff-diet under 12 dagar som dagligen gav 67 % färre kalorier än den vanliga kosten, så blev den totala viktminskningen 3,18 kg. Det intressanta fyndet var att hela 2,1 kg av viktminskningen bestod av fett, medan endast 1,08 kg bestod av fettfri vikt.
Under denna korta bulk-period (12 dagar) blev förhållandet mellan ökningen i fettfri vikt och ökningen i fettvikt under bulkperioden alltså större än 2,2 till 1. Detta innebär med andra ord att viktuppgången bestod av drygt dubbelt så mycket mer fettfri massa än fettmassa. Under den efterföljande lika korta deff-perioden (12 dagar) blev förhållandet omvänt så att knappt dubbelt så mycket av viktnedgången bestod av fettmassa än fettfri massa. Ett annat sätt att uttrycka det hela på är att ökningen av fettlagren under bulk-dieten svarade för 31 % av viktuppgången, medan minskningen av fettlagren under deff-dieten svarade för hela 66 %.
Kontentan av att följa en 2 veckors bulk-period med en efterföljande 2 veckors deff-period, är att man teoretisk ökar andelen fettfri massa, och därmed muskelmassa eftersom ca 60 % av den fettfria massan utgörs av muskelmassa. Allt detta SAMTIDIGT som man minskar andelen kroppsfett, UTAN TRÄNING. Behöver jag nämna vilka muskelökningar man skulle uppnå utan att öka andelen kroppsfett om man dessutom tränar styrketräning och äter en högproteinkost! Betydelsen av ett högt proteinintag under bulkning bekräftas i studier som visat att viktuppgången hos män efter bulkning på en lågproteinkost endast består av kroppsfett. Se därför till att käka ordentligt med protein under ABCDE-dieten för maximal ökning av muskelmassan.
Njut av frosseriet utan skuldkänslor
Empiriska undersökningar visar att andelen muskelmassa ökar på bekostnad av kroppsfett efter varje bulk- och deff cykel. Under den 2 veckor långa bulk-perioden kan man äta vad man vill så länge man försäkrar sig om att få i sig tillräckligt med protein. Om man påbörjar ABCDE-dieten efter att ha deffat en längre period, kommer man inom några dagar att märka en påtagligt ökad muskelfyllnad och styrka. Oavsett om man deffat eller inte, rekommenderar jag alla som är sugna på att prova ABCDE-dieten att påbörja denna med bulk-perioden. En enkel tumregel är att öka matintaget med en tredjedel över det vanliga matintaget.
Under deff-perioden bör man i stället minska matintaget med ca en fjärdedel under det vanliga matintaget. Även fast deff-perioden i ABCDE-dieten är lika jobbig som vilken deff som helst, varar ”ABCDE-deffen” endast i 2 veckor (till skillnad från den ”klassiska deffen” som oftast varar i minst 2 månader). Under deff-perioden av ABCDE-dieten har det rapporterats att man förlorar i princip allt kroppsfett man skaffade sig under den lika långa bulk-perioden, medan man endast förlorar en minimal mängd fettfri massa. Man skulle därför kunna beskriva ABCDE-dieten som ett ”två steg framåt – ett steg bakåt” – program. Empiriska erfarenheter visar att styrketränande individer som provat ABCDE-dieten ökar mellan 1-2,5 muskelmassa efter varje bulk- och deff cykel.
Det bör tilläggas att även fast variationerna i kaloriintaget utgör ”stommen” i ABCDE-dieten, är näst steg att även cykla/periodisera intaget av kolhydrater, protein och fett. Detta är dock en artikel för sig. För att maximalt öka muskelmassan rekommenderas dessutom att man under bulkperioderna tränar intensiv styrketräning för att under den efterföljande deffperioden i stället träna med lättare vitker och köra mer fettförbränningsträning (dvs. låg- måttligt intensiva konditionsaktiviteter).
Det kan tyckas paradoxalt att man som vuxen efter puberteten skulle kunna öka muskelmassan utan att träna. Faktum är att ett kraftigt ökat kaloriintag i sig är en potent stimuli för muskeltillväxt även hos vuxna. Den allmänt felaktiga uppfattningen är att kroppsfettet är den enda lagringsdepån av energiöverskottet om man äter för mycket. Det är vetenskapligt bevisat att feta individer både har mer kroppsfett OCH mer muskelmassa. Att båda dessa kroppskomponenter ökar under bulkning beror delvis på den ökade belastningen av att ständigt ”bära omkring” på en större andel fettmassa. Faktumet är att bulkning är en mer anabolisk signal, dvs. orsakar mer muskeltillväxt, än styrketräning! Tyvärr resulterar en alltför lång bulkperiod i en icke-önskvärd ökning av andelen kroppsfett, vilket inte styrketräning gör. Det smarta med ABCDE-dieten är att dess korta kalori-cykler kontrollerar kroppens naturliga kalori-orsakade anaboliska potential på ett sådant sätt att andelen kroppsfett inte ökar nämnvärt.
REFERENSER:
Forbes GB, MR Brown, SL Welle and LE Underwood: Hormonal response to overfeeding. American Journal of Clinical Nutrition 1989; Vol 49: 608-611
Forbes GB, Brown MR, Welle SL, Lipinski BA: Deliberate overfeeding in women and men: energy cost and composition of the weight gain. Br J Nutr 1986 Jul;56(1):1-9
Jebb SA, Prentice AM, Goldberg GR, Murgatroyd PR, Black AE, Coward WA: Changes in macronutrient balance during over- and underfeeding assessed by 12-d continuous whole-body calorimetry. Am J Clin Nutr 1996 Sep;64(3):259-66Blev mycket text, sry. Ville hellre posta för mycket än för lite, det gick inte att direktlänka. http://www.mowifit.com/
King Grub
2006-04-10, 06:42
En stor del av ABCDE-konceptet föll i och med upptäckten att insulin inte var anabolt hos människan.
Krokodil
2006-04-10, 08:50
En stor del av ABCDE-konceptet föll i och med upptäckten att insulin inte var anabolt hos människan.
Är inte insulin poppis bland BB-proffsen?
En fettcell är en fettcell och omvandlas inte till en muskelcell på några villkor.
Gäller detsamma fettcell -> muskelcell och vice versa?
Jag menar, stora hunks som Arnold har ju en tendens
att inte kunna underhålla den massa han hade tidigare och
är därför smällfet nu.
Förstår ni vad jag menar? Det verkar ju som att
en muskelcell kan bli en fettcell på alla tänkbara villkor, om de inte underhålls.
;)
King Grub
2006-04-10, 09:30
Gäller detsamma fettcell -> muskelcell och vice versa?
Jag menar, stora hunks som Arnold har ju en tendens
att inte kunna underhålla den massa han hade tidigare och
är därför smällfet nu.
Förstår ni vad jag menar? Det verkar ju som att
en muskelcell kan bli en fettcell på alla tänkbara villkor, om de inte underhålls.
;)
En muskelcell kan inte bli en fettcell.
Om en person med mycket muskelmassa slutar träna, krymper hans muskelfibrer långsamt tillbaka mot ursprungsstorleken.
Fortsätter han att äta som han gjorde, när han tränade, ökar hans fettceller i storlek.
En stor del av ABCDE-konceptet föll i och med upptäckten att insulin inte var anabolt hos människan.
Inte anabolt på något sätt? Varför räknas det inte som anabolt?
King Grub
2006-04-10, 09:52
Det antagandet bygger på gamla djurstudier. I djurförsök med råttor och grisar är insulin synnerligen anabolt. Hos människan visade det sig att så inte är fallet, utan det räcker med fastenivåer får maximal anabolism i närvaron av EAA.
"The nature of the involvement of insulin, classically thought of as the most important anabolic hormone, is bizarre because it appears that in adult humans insulin does not do what it does in the growing animals traditionally used for metabolic research, such as rats, mice and even pigs. In people, it appears that it is possible to stimulate muscle protein synthesis by supplying exogenous amino acids alone while maintaining (using the insulin clamp techniques) basal blood insulin concentration at the overnight fasted level. Furthermore, if amino acids in amounts capable of causing a maximal response in protein synthesis are given, adding further insulin has no further stimulatory effect on protein synthesis."
Exp Physiol. 2005 Jul;90(4):427-36.
"At insulin of <5 muU/mL, AAs appear to stimulate MPS without increasing mTOR signaling. Further increasing availability of insulin to postprandial values increases signaling activity, but has no further effect on MPS."
J Nutr. 2006 Jan;136(1):264S-8S.
"There appears to be a requirement for a minimal concentration of plasma insulin to stimulate muscle protein synthesis in response to resistance exercise and AA ingestion."
Eur J Appl Physiol. 2005 May;94(1-2):1-10. Regulation of mTOR by amino acids and resistance exercise in skeletal muscle.
Förvisso är insulin antikatabolt, men bara i samband med fysisk ansträngning.
"Hyperinsulinemia suppresses accelerated muscle protein breakdown after exercise, but not normal resting breakdown."
Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2001 Dec;11 Suppl:S164-9. Control of muscle protein breakdown: effects of activity and nutritional states.
Skall man få själva insulinet anabolt måste man förhöjda dom naturliga nivåerna tusenfalt... och det gör man inte, om man har har något i huvudet.
pragmatist
2006-04-10, 09:59
Finns det förresten några vetenskapliga studier av vilka effekter injicerat insulin har i samband med träning (d.v.s. så som många bodybuilders och friidrottare använder det)? Eftersom det är så vanligt kan det ju inte vara helt taget ur luften att det är användbart, åtminstone för att snabba på återhämtningen.
King Grub
2006-04-10, 10:19
På kolhydratmetabolismen är det ingen tvekan om att insulin har en synnerligen kraftfull effekt, där insulinet inhiberar katabolism i muskel och lever genom att öka syntesen av glykogen, och genom att hjälpa glykogen och aminosyror in i muskelcellen förbättras uthållighet och explosivitet.
Om en person med mycket muskelmassa slutar träna, krymper hans muskelfibrer långsamt tillbaka mot ursprungsstorleken.
Vad menas med ursprungsstorleken?
Vad menas med ursprungsstorleken?
att musklerna återgår till storleken de va innan man började träna så klart ärthjärna ^^ *slap*
På kolhydratmetabolismen är det ingen tvekan om att insulin har en synnerligen kraftfull effekt, där insulinet inhiberar katabolism i muskel och lever genom att öka syntesen av glykogen, och genom att hjälpa glykogen och aminosyror in i muskelcellen förbättras uthållighet och explosivitet.
Det där tyckte jag lät väldigt intressant eftersom jag nu pysslar med en väldigt kolhydratskrävade sport, cykling. Det är väl lite väl overkill att injecera insulin som amatör men jag börjar få grepp om det där med proteinsyntes och kolhydrats-syntes nu. Jag har väl lättare att ta till mig information när jag kan (lite i alla fall) om bakgrunden till orsaken varför man gör som man gör. :cool:
King Grub
2006-04-10, 15:51
Det där tyckte jag lät väldigt intressant eftersom jag nu pysslar med en väldigt kolhydratskrävade sport, cykling. Det är väl lite väl overkill att injecera insulin som amatör men jag börjar få grepp om det där med proteinsyntes och kolhydrats-syntes nu. Jag har väl lättare att ta till mig information när jag kan (lite i alla fall) om bakgrunden till orsaken varför man gör som man gör. :cool:
Det är där snabba kolhydrat tillsammans med protein efter träning kommer in: båda stimulerar insulinfrisättning kraftigt och ger en snabb och bra glykogeninlagring.
Scratch89
2006-04-10, 16:02
Det är där snabba kolhydrat tillsammans med protein efter träning kommer in: båda stimulerar insulinfrisättning kraftigt och ger en snabb och bra glykogeninlagring.
Men om insulin nu inte är anabolt, vad ska det vara bra för?
RajtanTajtan
2006-04-10, 16:23
Men om insulin nu inte är anabolt, vad ska det vara bra för?
Antikatabolt?
Men om insulin nu inte är anabolt, vad ska det vara bra för?
Det ökar återhämtningen.
Det trycker ju in glukos och aminosyror i cellerna du tränat.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.