Visa fullständig version : Min första depp på ÅR
Shit. Ok. Det här är skitkonstigt så jag ville dela med mig (så som alla gör). Jag har typ kommit på att jag ska göra slut med min brud, och NEJ, jag är inte deprimerad. Jag känner mig bara tom, fast det går över såklart. Men det konstiga är att jag inte känt såhär på ÅR. Alltså den här känslan av "deppighet". Den är skitkonstig för mig. Kanske är det en kombination med sjukdom (förkylning) också, men ändå. Det känns konstigt. Fast jag tycker inte det är så hemskt som folk beskriver det. Ärligt talat är det inte alls hemskt, det känns bara lite annorlunda. Nytt typ. Är jag ett psykologiskt missfoster?
Ja, det är du, utan tvekan. Var glad över att det snart är vår/sommar, tonvis med saker att se fram emot.. såna saker brukar pigga upp en, i nån minut iaf.
Ifall du vill så kan jag säga fina komplimanger, tex: Du är söt, snygg, osv osv..
Metal_boy_
2006-03-23, 02:04
Nej, du är bara en människa med känslor. Kan du beskriva den här främmande känslan du har inom dig lite mer?
Och om du röstar för De Niro(vilket du måste göra eftersom du trots allt inte är en 14-årig kille eller kärring) så får du en klubba.. MEKLUBBA!
Förresten, vad menar du med "det är inte så hemskt som folk beskriver"? Verkar ju inte vara nåt större fel isåfall. Dessutom så är det fullt möjligt att allt är pga bruden trots att du tror att det bara är bra.
Nej, alltså, det känns ju inte "dåligt". Ångest är en känsla som jag hatar. Det känns riktigt jobbigt. Jag har haft extrem ångest dagarna efter ett längre drogbruk och det är skitjobbigt. Detta är inte riktigt så att jag "lider" utav det, mer så att jag känner mig ork- och energilös, lite trött typ. Och jag ler inte så som jag vanligtvis gör. Själv tror jag att det är en kombination av sjukdomen och tjejen. Och jag tror att det är ganska nyttigt för mig att få känna av detta nu. Jag hade helt glömt bort hur det känns, vilket inte alltid är till ens fördel i det sociala livet...
Nej, alltså, det känns ju inte "dåligt". Ångest är en känsla som jag hatar. Det känns riktigt jobbigt. Jag har haft extrem ångest dagarna efter ett längre drogbruk och det är skitjobbigt. Detta är inte riktigt så att jag "lider" utav det, mer så att jag känner mig ork- och energilös, lite trött typ. Och jag ler inte så som jag vanligtvis gör. Själv tror jag att det är en kombination av sjukdomen och tjejen. Och jag tror att det är ganska nyttigt för mig att få känna av detta nu. Jag hade helt glömt bort hur det känns, vilket inte alltid är till ens fördel i det sociala livet...
jag har varit precis sådär i ett halvår nu, och det värsta är att jag tänker inte på det längre.
Den nya sidan hos mig har sakta men säkert ätit sig inåt i mig med stora steg likt en parasits väg in i sitt offer.
Jag har lärt mig att acceptera den nya sidan hos mig, mest för att jag är för orklös för att rycka tag i mig själv, och för att citera Zach Braffs uttalande i en mycket god film vid namn Garden State:
"I feel so fucking numb."
Och jag tror att det är ganska nyttigt för mig att få känna av detta nu. Jag hade helt glömt bort hur det känns, vilket inte alltid är till ens fördel i det sociala livet...
Håller med till 100%. Bra att bli påmind om hur det är att vara nere, annars blir alla ens ups som en rak linje av tråkighet där inget förändras.
jag har varit precis sådär i ett halvår nu, och det värsta är att jag tänker inte på det längre.
Den nya sidan hos mig har sakta men säkert ätit sig inåt i mig med stora steg likt en parasits väg in i sitt offer.
Jag har lärt mig att acceptera den nya sidan hos mig, mest för att jag är för orklös för att rycka tag i mig själv, och för att citera Zach Braffs uttalande i en mycket god film vid namn Garden State:
"I feel so fucking numb."
:(
Det här började jag känna för 2-3 timmar sen, vad hemskt om jag förblir så i ett halvår. Hur började det för dig?
Håller med till 100%. Bra att bli påmind om hur det är att vara nere, annars blir alla ens ups som en rak linje av tråkighet där inget förändras.
Yep. =)
Metal_boy_
2006-03-23, 02:24
Nej, alltså, det känns ju inte "dåligt". Ångest är en känsla som jag hatar. Det känns riktigt jobbigt. Jag har haft extrem ångest dagarna efter ett längre drogbruk och det är skitjobbigt. Detta är inte riktigt så att jag "lider" utav det, mer så att jag känner mig ork- och energilös, lite trött typ. Och jag ler inte så som jag vanligtvis gör. Själv tror jag att det är en kombination av sjukdomen och tjejen. Och jag tror att det är ganska nyttigt för mig att få känna av detta nu. Jag hade helt glömt bort hur det känns, vilket inte alltid är till ens fördel i det sociala livet...
Sätt dig ner och gör en mall där du skriver upp "vad får jag ut/vad får jag inte ut" av drogerna. Hur ser du på framtiden? Lever du endast i nuet och bryr dig inte om hur vad du gör påverkar din framtid? Om du gör det så kan du även göra en utvärdering om hur du tror att drogerna kan vara till nytta för framtida framgång, i det du strävar efter.
Att du känner dig energilös kan bero på många faktorer. Känner du att det bara är psykiskt energilöst enbart? Du har kanske tränat hårt en period? Det kanske är en kombination av allt (tjejen, droger och sjukdom), som gör dig mentalt slut och så får du ångest för att det är så mycket på en och samma gång.
Sätt dig ner och gör en mall där du skriver upp "vad får jag ut/vad får jag inte ut" av drogerna. Hur ser du på framtiden? Lever du endast i nuet och bryr dig inte om hur vad du gör påverkar din framtid? Om du gör det så kan du även göra en utvärdering om hur du tror att drogerna kan vara till nytta för framtida framgång, i det du strävar efter.
Att du känner dig energilös kan bero på många faktorer. Känner du att det bara är psykiskt energilöst enbart? Du har kanske tränat hårt en period? Det kanske är en kombination av allt (tjejen, droger och sjukdom), som gör dig mentalt slut och så får du ångest för att det är så mycket på en och samma gång.
Nej, alltså du missförstår. Det här är inte fullt så hemskt som det låter. Jag kände bara massor av känslor på en och samma gång, och där ingick "depp" (eller vad man nu ska kalla det), en känsla som jag inte har känt under en jättelång tid.
Droger håller jag inte på med längre. Jag röker inte ens gräs. Dricker alkohol sporadiskt. Drogerna ger mig väldigt lite numera. Jag har typ insett att det inte är min grej. Träning, tjejer och filosofi är min grej, därmed inte sagt att jag tycker att droger är dåliga på något sätt, det är bara inte min grej längre.
Den som förvånade mig mest med hela den här grejen var att känslan faktiskt inte var särskilt plågsam, utan att den till och med i många avseenden var... mysig? Det kanske är så att en del deppiga människor tycker om känslan på något konstigt sätt?
Metal_boy_
2006-03-23, 02:43
Nej, alltså du missförstår. Det här är inte fullt så hemskt som det låter. Jag kände bara massor av känslor på en och samma gång, och där ingick "depp" (eller vad man nu ska kalla det), en känsla som jag inte har känt under en jättelång tid.
Droger håller jag inte på med längre. Jag röker inte ens gräs. Dricker alkohol sporadiskt. Drogerna ger mig väldigt lite numera. Jag har typ insett att det inte är min grej. Träning, tjejer och filosofi är min grej, därmed inte sagt att jag tycker att droger är dåliga på något sätt, det är bara inte min grej längre.
Den som förvånade mig mest med hela den här grejen var att känslan faktiskt inte var särskilt plågsam, utan att den till och med i många avseenden var... mysig? Det kanske är så att en del deppiga människor tycker om känslan på något konstigt sätt?
Ok, då förstår jag lite bättre. Det låter som om du bara är i en liten svacka, men låt dig inte för den delen luras. Lyssna på kroppen precis som vi gör när vi bygger muskler. Se det samtidigt som ett bra tillfälle att lära dig mer om ditt psyke. Gör också det nu som känns bäst med tjejen så kommer du lätta en sten där.
Jag kan förstå vad du menar med mysig känsla, det är möjligt att man frigör endorfiner även när man är deppig, men jag är inte säker. Jag vet iaf att man gör det av PÅ. Jag kan få ett enormt skönt rus efter en attack (som jag förövrigt skulle vilja kalla för en mental orgasm). En känsla av välbehag i hela kroppen. Det tar så mycket energi och efteråt är jag enormt sugen på nikotin.
Du borde prova en Panikångest-attack nån gång bolio, det finns fördelar med den också.
Hihi, det har jag, flera gånger. Amfetamin och extacy är inte blyga med att framkalla PÅ ifall man blir riktigt nervös/paranoid. Det är en läskig grej, men ger sjukt bra lärdom om hur kroppen och psyket fungerar, absolut.
Ju fler erfarenheter, desto bättre. Nietzsche sa det bäst när han uttryckte att det som inte dödade honom, det skulle härda honom. Och helt plötsligt är jag skitglad igen. :D
Världen är bra konstig. Och alla tjejer är slampor. :em:
Metal_boy_
2006-03-23, 02:59
Hihi, det har jag, flera gånger. Amfetamin och extacy är inte blyga med att framkalla PÅ ifall man blir riktigt nervös/paranoid. Det är en läskig grej, men ger sjukt bra lärdom om hur kroppen och psyket fungerar, absolut.
Ju fler erfarenheter, desto bättre. Nietzsche sa det bäst när han uttryckte att det som inte dödade honom, det skulle härda honom. Och helt plötsligt är jag skitglad igen. :D
Världen är bra konstig. Och alla tjejer är slampor. :em:
Ja, då vet du hur det känns.
Jasså, är det den filurens ordspråk jag brukar tänka på :D
Ja, allt är konstigt i denna värld, men det sista håller jag inte med om, en del tar betalt också. Se det positivt ( inte Hivpositivt) ;) :thumbup:
internethjälten
2006-03-23, 05:00
Shit. Ok. Det här är skitkonstigt så jag ville dela med mig (så som alla gör). Jag har typ kommit på att jag ska göra slut med min brud, och NEJ, jag är inte deprimerad. Jag känner mig bara tom, fast det går över såklart. Men det konstiga är att jag inte känt såhär på ÅR. Alltså den här känslan av "deppighet". Den är skitkonstig för mig. Kanske är det en kombination med sjukdom (förkylning) också, men ändå. Det känns konstigt. Fast jag tycker inte det är så hemskt som folk beskriver det. Ärligt talat är det inte alls hemskt, det känns bara lite annorlunda. Nytt typ. Är jag ett psykologiskt missfoster?
Om du känner dig tom nu så är det ingenting emot känslan
efteråt, kan komma stunder då man är själv och hjärnan
spelar en ett spratt.
Om du är ett psykologiskt missfoster?
-njaaaeee, dono ?!?!?
Det låter som att du är ledsen/sorgsen. Det är en typ av deppighet som kan vara ganska mysig att känna. Så har jag själv brukat känna mig när relationer varit på väg att ta slut. I de fallen har jag liksom sörjt att drömmen tog slut, och att det inte blev som jag hade hoppats. Jag har också mått dåligt på många olika sätt (som de flesta andra) men den typen av sorgsenhet har jag aldrig fastnat i någon längre tid. Min spontana tanke är att du bearbetar någonting, och att känslan kommer att försvinna på samma sätt som den kom.
Var det något speciellt du tänkte på precis när känslan kom?
Ju fler erfarenheter, desto bättre. Nietzsche sa det bäst när han uttryckte att det som inte dödade honom, det skulle härda honom. Och helt plötsligt är jag skitglad igen. :D
Ha ha, brukar ocksa kanna mig lite nere ibland, men helt plotsligt borjar jag bara le och skratta at typ allt det absurda och det som ar bra. En harlig kansla da jag kanner mig ododlig och valdigt mentalt stark.
Tydligen är det nåt bruden har gjort? Varit otrogen? I så fall är du ju förbannad på henne, och tycker att hon förtjänar att dumpas. De nkänslan kanske är så starkt att den "övertagit" och jämnat ut din "jag är ledsen för vad hon gjort och hon sårade mig" känsla. På något sätt har du då blivit neutral om man säger så. Kanske när "hatar henne" känslan försvinner efter ett par dagar/veckor så blir du ledsen. Men sen kommer du över det.
Det finns inget värre än likgiltighetskänslor, de är värre än hat (tycker jag) om man är på mottagarens sida dvs.
Inget fel med att deppa bolio, det är naturligt och mänskligt.
Hur hård man än tycker/tror man är, så blir man deppig.
We are only humans.
If you can't handle the human feelings, then we have a problem Houston!
Den som förvånade mig mest med hela den här grejen var att känslan faktiskt inte var särskilt plågsam, utan att den till och med i många avseenden var... mysig? Det kanske är så att en del deppiga människor tycker om känslan på något konstigt sätt?
Möjligen svarade du själv nyss på den frågan:
Det här började jag känna för 2-3 timmar sen, vad hemskt om jag förblir så i ett halvår.
Som vanligt sjukt tungt i början, men blicka framåt (om du orkar) i sommar, stranden bolio:)
Sköt om dig
Herkulez
2006-03-23, 10:32
Den som förvånade mig mest med hela den här grejen var att känslan faktiskt inte var särskilt plågsam, utan att den till och med i många avseenden var... mysig? Det kanske är så att en del deppiga människor tycker om känslan på något konstigt sätt?
well alla mäniskor är mer eller mindre egoister och att tycka synd om sig själv är något som tillfredställer den egoistiska delen av en själv. Varför vill du göra slut?
nä du är inte ett missfoster, du är söt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.