för mkt kolhydrater?

[Johan86]

jag har lite frågor om kolhydrater.är det så att om jag äter väldigt mkt under hela dagen och så tränar jag på kvällen.går det mesta åt som energi till träningspasset eller lagras det som kropsfett? hur mkt kolhydrater är lämpliogt timmarna efter passet? förrutom dom 100g direkt efter passet

[Absinteh]

Placera långsama kolhydrater dagen före, morgonen och kanske lite snabbare innan. Så bör dina glykogendepåer vara fyllda och de ska brännas när du tränar.
Om de inte bränns antar jag att det inte är negativt för din muskeltillväxt iaf. Iom att du då har lagrat såpass mycket glykogen.

[King Grub]

100 gram kolhydrat är mer än vad ett styrketräningspass förbrukar.

[Absinteh]

Don't be so sure. Jag tror nog mångas kan ligga däromkring. Förutsatt att man kör lite Cardio, lång styrketräning, tex går hem. Det borde draina myshe från glykogenet. eller?

[Apos78]

Vilken energidepå som används beror helt på vad man tränar och med vilken intensitet. Så...vad tränar du?? Styrka? Kondis??

[nemd]

Don't be so sure. Jag tror nog mångas kan ligga däromkring. Förutsatt att man kör lite Cardio, lång styrketräning, tex går hem. Det borde draina myshe från glykogenet. eller?

Men nu snackade vi ju ett styrkepass.


Ot, tycker inte du ska vara så rädd för kolhydrater, ät ordentligt och träna ordentlig och kör kardio lite då och då i veckorna så ska du inte bli allt för tjock.

[pragmatist]

Rätt mycket kolhydrater man äter under dagen kommer lagras som kroppsfett, ja. När glykogendepåerna är fulla kommer alla kolhydrater du inte sätter sprätt på omvandlas till fett - jag har hört siffran 40% men det måste vara en genomsnittlig uppskattning - ju mer man äter desto mer lagras och vice versa. Men man bränner ju också kroppsfett hela tiden under dagen så detta är inte nödvändigtvis något större problem i sig.

[Zerohero]

Rätt mycket kolhydrater man äter under dagen kommer lagras som kroppsfett, ja. När glykogendepåerna är fulla kommer alla kolhydrater du inte sätter sprätt på omvandlas till fett - jag har hört siffran 40% men det måste vara en genomsnittlig uppskattning - ju mer man äter desto mer lagras och vice versa. Men man bränner ju också kroppsfett hela tiden under dagen så detta är inte nödvändigtvis något större problem i sig.

Hur ofta har man fulla glykonlager riktigt? Trodde det var bara vid överätning av kolhydrater och lågt intag av fett som man lär kroppen att omvandla kolhydrater till fett. Om både musklerna och levern är fyllda så lagras det hela såklart som fett men så vanligt trodde jag inte det var med fulla glykonlager. Grub har väl sagt att normalt lagras högst 3-4% in som fett.

Efter träningspass går ju allt till musklerna, om inte glykonlagrena är helt fulla.
Men så hemskt mycket kolhydrater förbrukar man väl inte på ett styrkepass men det är ju ett utmärkt tillfälle att fylla på glykonlagrena.

100gram efter träningen tycker jag låter onödigt mycket, tar ju 100min för det att tas upp i blodet. Dela upp intaget och ta före och under träningen så blri det säkert effektivare.

[pragmatist]

Jag har försökt forska lite i vad som egentligen händer med kolhydraterna och den utsträckning de konverteras till fett i kroppen, och det finns väldigt olika bud om det. Å ena sidan:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=3165600&dopt=Abstract

Glycogen storage capacity in man is approximately 15 g/kg body weight and can accommodate a gain of approximately 500 g before net lipid synthesis contributes to increasing body fat mass. When the glycogen stores are saturated, massive intakes of carbohydrate are disposed of by high carbohydrate-oxidation rates and substantial de novo lipid synthesis (150 g lipid/d using approximately 475 g CHO/d) without postabsorptive hyperglycemia.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12499321&dopt=Abstract

With the high-fat, low-carbohydrate diet, hyperinsulinemic obese subjects had a 3.7-5.3-fold higher fractional DNL (8.5 +/- 0.7%) than did normoinsulinemic lean (1.6 +/- 0.5%) or obese (2.3 +/- 0.3%) subjects. With the low-fat, high-carbohydrate diet, normoinsulinemic lean and hyperinsulinemic obese subjects had similarly high fractional DNL (13 +/- 5.1% and 12.8 +/- 1.4%, respectively). Compared with baseline, consumption of the high-fat, low-carbohydrate diet did not affect triacylglycerol concentrations. However, after the low-fat, high-carbohydrate diet, triacylglycerols increased significantly and DNL was 5-6-fold higher than in normoinsulinemic subjects consuming a high-fat diet. The increase in triacylglycerol after the low-fat, high-carbohydrate diet was correlated with fractional DNL (P < 0.01), indicating that subjects with high DNL had the greatest increase in triacylglycerols. CONCLUSIONS: These results support the concept that both hyperinsulinemia and a low-fat diet increase DNL, and that DNL contributes to hypertriglyceridemia.

http://www.jlr.org/cgi/content/abstract/41/4/595?ijkey=d541406783b3b27f1848d2acea3cb4043440109a&keytype2=tf_ipsecsha

In all subjects, the maximum % de novo synthesized fatty acids in VLDL triglyceride 3;–9 h after the last meal was higher on the 10% versus the 30% fat diet. There was no significant difference between the dietary effects on lean (43 ± 13 vs. 12 ± 13%) and obese (37 ± 15 vs. 6 ± 6%) subjects, despite 2-fold elevated levels of insulin and reduced glucagon levels in the obese. Similar results were obtained for de novo palmitate synthesis in VLDL triglyceride measured by mass isotopomer distribution analysis after infusion of [13C]acetate. On the 10% fat diet, plasma triglycerides (fasting and 24 h) were increased and correlated with fatty acid synthesis. Triglycerides were higher when fatty acid synthesis was constantly elevated rather than having diurnal variation.

... å andra sidan:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=8675642&query_hl=8&itool=pubmed_docsum

Nevertheless, absolute hepatic DNL accounted for < 5g fatty acids synthesized per day even on +50% CHO. Whole-body CHO oxidation increased sixfold and fat oxidation decreased > 90% on surplus CHO diets. CHO oxidation was highly correlated with HGP (r2= 0.60). HGP could account for 85% of fasting CHO oxidation on +25% CHO and 67% on +50% CHO diets. Some oxidation of intracellular CHO stores was therefore also occurring. +50% fat diet had no effects on HGP, DNL, or fuel selection. We conclude that altered CHO intake alters HGP specifically and in a dose-dependent manner, that HGP may mediate the effects of CHO on whole-body fuel selection both by providing substrate and by altering serum insulin concentrations, that altered lipolysis and tissue oxidation efficiency contribute to changes in fat oxidation, and that surplus CHO is not substantially converted by the liver to fat as it spares fat oxidation, but that fractional DNL may nevertheless be a qualitative marker of recent CHO intake.

Mina slutsatser:

I en normal diet är de novo lipogenes (kolhydrater till fett) obetydlig, men ett överskott av kolhydrater har en kraftigt dämpande effekt på fettförbränningen - kroppen ställer om till att bränna kolhydrater istället för fett. Vid ett kaloriöverskott är dock de novo lipogenesen omfattande, och vid samma kaloriintag är de novo lipogenesen klart större om man äter mer kolhydrater, men det hänger sannolikt samman med den lägre tillgången på fettsyror via kosten - och vice versa. Det kan med andra ord vara så att anledningen till att de novo lipogenesen är väldigt liten i vanliga fall beror på tillgången på fettsyror i sin tur dämpar de novo lipogenesen - fettet i maten hindrar att kolhydraterna omvandlas till fett, samtidigt som kolhydraterna hindrar fettförbränning. Men om man äter lite fett och mycket kolhydrater så ökar betydelsen av de novo lipogenes. Fettintag och kolhydratintag hänger alltså intimt ihop, och kroppen har så att säga två oberoende - men interagerande - "bränsleekonomier": en fettekonomi och en kolhydratekonomi.

Att försöka uppskatta hur stor del av kolhydraterna som omvandlas till fett (som jag antydde ovan) är alltså felaktigt. Det beror på en mängd faktorer.

[King Grub]

Det första abstraktet, där 15 g/kg anges som glykogenkapacitet är ju helt uppåt väggarna fel. En normalperson kan lagra 300-400 gram kolhydrat som muskelglykogen, och en idrottare mer. Men 15 g skulle innebära 1200 g för en normal 80-kilosperson, och det är tokfel.

[Johan86]

100 gram kolhydrat är mer än vad ett styrketräningspass förbrukar.


det är väl 1,2g per KG som gäller? 85kg*1,2=102g

hur mkt är lämpligt direkt efter anser du? hur mkt kolhydrater ska man ha timmarna efteråt förruom dom som är direkt efter passet?

[Johan86]

Rätt mycket kolhydrater man äter under dagen kommer lagras som kroppsfett, ja. När glykogendepåerna är fulla kommer alla kolhydrater du inte sätter sprätt på omvandlas till fett - jag har hört siffran 40% men det måste vara en genomsnittlig uppskattning - ju mer man äter desto mer lagras och vice versa. Men man bränner ju också kroppsfett hela tiden under dagen så detta är inte nödvändigtvis något större problem i sig.


rätt mycket skriver du.ungefär hur mycket menar du då?

[pragmatist]

Det finns inget enkelt svar på hur mycket som lagras som fett, men ju mer kolhydrater du äter desto mer omvandlas till fett och lagras på det sättet. Äter man mycket kolhydrater regelbundet ställer kroppen om till att använda kolhydrater som bränsle för jämnan, vilket å ena sidan minskar risken att kolhydrater lagras som fett men å andra sidan effektivt förhindrar att fett används som bränsle (över 90-procentig reduktion i studien jag länkade till). Även om relativt lite kolhydrater omvandlas till fett eftersom kolhydraterna uppreglerar kolhydratförbränningen (med upp till sex gånger) så kommer kolhydraterna bidra till fettökning genom att i princip stänga av fettförbränningen. Att äta väldigt mycket mer kolhydrater än man kan göra av med torde därför vara ett näst intill oslagbart sätt att bli tjock fort.