Bönne
2006-01-15, 11:25
Discoträning är ett väldigt känt fenomen inom styrketräningsvärlden, vi flesta förknippar det med pojkar i puberteten som desperat pumpar biceps och bröst för att få flickornas uppmärksamhet, “de är väl de enda som håller på så” tänker ni nu, jo, så tänkte jag också, tills idag - vad jag såg idag förändra mitt liv – vad jag nu kommer att berätta kommer med all säkerhet förändra era liv också.
0600 imorse fick jag för mig att jag skulle upp och träna; jag hade dock inte sovit på hela natten och hallucinationerna hade redan börjat, så jag kände att jag behövde lite te för att hålla mig vaken, jag tänkte att jag skulle testa te-sorten som min syster köpt hem åt mig från Indien. Koka upp vattnet och hällde upp i en stor kopp, tesilen var då inte tillräckligt stor för den här kvantiteten som jag tänkt mig, så min tanke var att jag skulle hälla ner teet rakt i vattnet istället och sedan sila upp det, så jag gjorde ett litet hål (så trodde jag) i förpackningen och hällde ner teet i det varma vattnet, nu var det så, att hålet var mycket stor och mängden som kom ner i koppen var också mycket stor, tillräckligt för att det skulle bli tungt att röra runt med en gaffel i koppen, trött som jag var orkade jag inte bry mig om detta utan fortsatte som planerat och började fiska ur bladen. Teet blev, inte allt förvånande, mycket stark, styrkan gjorde att efter jag druckit det så blev hallucinationerna lite mer framträdande, någon form av headbuzz fick jag också, jag trodde nästan att Indierna kastat i lite knark i teet, denna tanke höll i sig ett tag framför, ni får strax veta hur den knäcktes.
Det var nu dags att åka ner till gymmet; mark, chins och kabelrodd var planerat. När jag anländer till gymmet så står där bara en person i receptionen, jag var där så tidigt att datorerna inte ens var uppstartade och klara för att läsa av mitt kort, känslan att kliva in i gymmet när det var helt tomt kändes lite sådär så mysigt, knarkmysigt. Att stå i det tomma omklädningsrummet kändes också mycket skumt, till och med min proteinshake (som jag tar före träningen eftersom det är mest optimalt) smakade bättre än vanligt, dessa upplevelser jag kände gjorde att spekulationerna om möjligt knark i teet blev starkare, varför kändes allt så mycket och varför smaka proteinshaken bättre? ”Är det kanske bara för att jag är trött och fått i mig centralstimulerande (koffein) som jag känner så?”, eller är det något annat, ”när man får i sig thc oralt så ska väl inte effekten komma så snabbt?”. Jag var ställd, dock blev det klart ganska snart, tjejen som stod i receptionen slog på musiken; ”Helena Paparizou - My Number One” - BAM! alla mysiga känslor var borta, eftersmaken från proteinshaken blev mer framträdande och otrevlig, jag förstod då att jag bara varit trött, denna otroligt dåliga låt klarade inte ens mitt trötta sinne av att förvränga och få att låta mysig, förvirringarna var borta, allt var klart - men inte för hur länge till, men det visste jag inte då.
Jag har precis börjat värma upp med lite chins när först, andre och ett helt gäng kom in, bara skrynkliga personer, under tiden de står och snackar hinner jag gå och plocka fram kedjan och en viktkaka, dags för chins med vikt. Då man har ryggen vänt emot precis hela gymmet då man kör chins, så jag såg inte vad som hände bakom mig och jag tänkte heller inte så mycket på detta. Körde ett, två, tre och fyra set chins, utan att kolla och se vad de sysslade med, hade fortfarande ingen tanke på detta, menar gamlingar, de kör rehab i maskiner på otroligt lätta vikter, inte mer än så, så intresset var ju ganska svalt för att tjuvkika på dem. Jag vänder mig nu om för att gå och lägga tillbaks kedjan och vikten, det jag ser när jag vänder mig, gör att det börja komma swichande ljud och jag blir alldeles yr av det jag ser, alla gamlingar kör biceps eller bröst, ALLA, de svingar hantlarna och kör inte enda ner till bröst i bänkpressen. Jag håller nästan på att trilla ihop, ”VAFAN är detta för hallucinationer”. Jag vill inte tro det, men kan inte undvika att ta in informationen i huvudet, utvecklas inte människan mer, förblir människor så desperata och så illtänkt. Kan inte släppa det, men försöker ändå fortsätta med min träning, går upp på flaket för att köra marklyft, på flaket har man en heltäckande syn över hela gymmet, jag ser då hur en gamling står framför spegeln och svingar i hantelcurlen och stönar som han tar i, i nästa vila ser jag en gamling stå i kabelcrossen och kör flyes, upphetsad som fan blir han och börjar pumpa snabbare och snabbare, smäller i handtagen i varandra så det knallar till (kommer genast och tänka på bildserien i ”best of” som handlar om en av Arnes kurser där de beskriver hur Arne ger ifrån sig ett glädje tjut och säger ”It’s disco and I like it”. Jag får även se två gamlingar som kör bänkpress, precis som pubertetskillarna så studsar de på bröstkorgen och lyfter snabbare med högern än vänstern så stången lutar åt ena hållet så vikterna håller på glida av. Hela passet bestod av sådana upplevelser, gamlingar som discotränar. Min tro på vuxna har sjunkigt något enormt, ”ålder är inte en merit” så har jag ofta tänkt förut, nu ingår det tankesättet i min livsfilosofi.
Vafan...
Jag kan nu fylla i ”om du fick ångra ditt livs största missstag”-tråden med ”att jag åkte upp och tränade på en söndagsmorgon.” Hoppet om att man som vuxen ska bli iskall och bry sig mindre om omgivningens tankar har försvunnit, så bara för att ens omgivning blir äldre, så kommer de inte bli mindre desperata och illtänkta.
Ett ord från en sänkt Bönne.
0600 imorse fick jag för mig att jag skulle upp och träna; jag hade dock inte sovit på hela natten och hallucinationerna hade redan börjat, så jag kände att jag behövde lite te för att hålla mig vaken, jag tänkte att jag skulle testa te-sorten som min syster köpt hem åt mig från Indien. Koka upp vattnet och hällde upp i en stor kopp, tesilen var då inte tillräckligt stor för den här kvantiteten som jag tänkt mig, så min tanke var att jag skulle hälla ner teet rakt i vattnet istället och sedan sila upp det, så jag gjorde ett litet hål (så trodde jag) i förpackningen och hällde ner teet i det varma vattnet, nu var det så, att hålet var mycket stor och mängden som kom ner i koppen var också mycket stor, tillräckligt för att det skulle bli tungt att röra runt med en gaffel i koppen, trött som jag var orkade jag inte bry mig om detta utan fortsatte som planerat och började fiska ur bladen. Teet blev, inte allt förvånande, mycket stark, styrkan gjorde att efter jag druckit det så blev hallucinationerna lite mer framträdande, någon form av headbuzz fick jag också, jag trodde nästan att Indierna kastat i lite knark i teet, denna tanke höll i sig ett tag framför, ni får strax veta hur den knäcktes.
Det var nu dags att åka ner till gymmet; mark, chins och kabelrodd var planerat. När jag anländer till gymmet så står där bara en person i receptionen, jag var där så tidigt att datorerna inte ens var uppstartade och klara för att läsa av mitt kort, känslan att kliva in i gymmet när det var helt tomt kändes lite sådär så mysigt, knarkmysigt. Att stå i det tomma omklädningsrummet kändes också mycket skumt, till och med min proteinshake (som jag tar före träningen eftersom det är mest optimalt) smakade bättre än vanligt, dessa upplevelser jag kände gjorde att spekulationerna om möjligt knark i teet blev starkare, varför kändes allt så mycket och varför smaka proteinshaken bättre? ”Är det kanske bara för att jag är trött och fått i mig centralstimulerande (koffein) som jag känner så?”, eller är det något annat, ”när man får i sig thc oralt så ska väl inte effekten komma så snabbt?”. Jag var ställd, dock blev det klart ganska snart, tjejen som stod i receptionen slog på musiken; ”Helena Paparizou - My Number One” - BAM! alla mysiga känslor var borta, eftersmaken från proteinshaken blev mer framträdande och otrevlig, jag förstod då att jag bara varit trött, denna otroligt dåliga låt klarade inte ens mitt trötta sinne av att förvränga och få att låta mysig, förvirringarna var borta, allt var klart - men inte för hur länge till, men det visste jag inte då.
Jag har precis börjat värma upp med lite chins när först, andre och ett helt gäng kom in, bara skrynkliga personer, under tiden de står och snackar hinner jag gå och plocka fram kedjan och en viktkaka, dags för chins med vikt. Då man har ryggen vänt emot precis hela gymmet då man kör chins, så jag såg inte vad som hände bakom mig och jag tänkte heller inte så mycket på detta. Körde ett, två, tre och fyra set chins, utan att kolla och se vad de sysslade med, hade fortfarande ingen tanke på detta, menar gamlingar, de kör rehab i maskiner på otroligt lätta vikter, inte mer än så, så intresset var ju ganska svalt för att tjuvkika på dem. Jag vänder mig nu om för att gå och lägga tillbaks kedjan och vikten, det jag ser när jag vänder mig, gör att det börja komma swichande ljud och jag blir alldeles yr av det jag ser, alla gamlingar kör biceps eller bröst, ALLA, de svingar hantlarna och kör inte enda ner till bröst i bänkpressen. Jag håller nästan på att trilla ihop, ”VAFAN är detta för hallucinationer”. Jag vill inte tro det, men kan inte undvika att ta in informationen i huvudet, utvecklas inte människan mer, förblir människor så desperata och så illtänkt. Kan inte släppa det, men försöker ändå fortsätta med min träning, går upp på flaket för att köra marklyft, på flaket har man en heltäckande syn över hela gymmet, jag ser då hur en gamling står framför spegeln och svingar i hantelcurlen och stönar som han tar i, i nästa vila ser jag en gamling stå i kabelcrossen och kör flyes, upphetsad som fan blir han och börjar pumpa snabbare och snabbare, smäller i handtagen i varandra så det knallar till (kommer genast och tänka på bildserien i ”best of” som handlar om en av Arnes kurser där de beskriver hur Arne ger ifrån sig ett glädje tjut och säger ”It’s disco and I like it”. Jag får även se två gamlingar som kör bänkpress, precis som pubertetskillarna så studsar de på bröstkorgen och lyfter snabbare med högern än vänstern så stången lutar åt ena hållet så vikterna håller på glida av. Hela passet bestod av sådana upplevelser, gamlingar som discotränar. Min tro på vuxna har sjunkigt något enormt, ”ålder är inte en merit” så har jag ofta tänkt förut, nu ingår det tankesättet i min livsfilosofi.
Vafan...
Jag kan nu fylla i ”om du fick ångra ditt livs största missstag”-tråden med ”att jag åkte upp och tränade på en söndagsmorgon.” Hoppet om att man som vuxen ska bli iskall och bry sig mindre om omgivningens tankar har försvunnit, så bara för att ens omgivning blir äldre, så kommer de inte bli mindre desperata och illtänkta.
Ett ord från en sänkt Bönne.