Visa fullständig version : Ni utan utbildning.
Ni som av någon anledning hoppade av eran gymnasieutbildning, vad gör ni idag?
Hur tänkte ni när ni hoppade av och hur tycker du ditt liv har blivit?
Jag gick iofs TE/IT men.. inte fan har jag någon utbildning för det ;D
Har en kompis som hoppade av nyligen, utan att ha några planer alls. Han krökar sig svinfull så ofta han får tillfället och folk får alltid ta ansvar för honom efter fyllan.
Sedan en spelar väldigt mycket datorspel och krökar.
Hoppar man av för att man är lat så går det som det går, hoppar man av för att man har en plan så är det rätt sak att göra.
Dumleman
2006-01-09, 01:41
Hellre outbildad och arbetslös än högutbildad och arbetslös.
Hellre outbildad och arbetslös än högutbildad och arbetslös.
För det ökar dina chanser att få jobb?
För det ökar dina chanser att få jobb?
Minskar chanserna för självmord. :D
Spannmål
2006-01-09, 02:10
Minskar chanserna för självmord. :D
Riskerna, min vän, riskerna. En chans är nå bra.
Riskerna, min vän, riskerna. En chans är nå bra.
OCH?
Budskapet gick fram till Trance!
Tyckte det var riktigt roligt, samt korrekt Avesta :hbang: :D
Metal_boy_
2006-01-09, 02:13
Slutade skolan pga sjukdom så jag hade ingen plan direkt.
Jag går själv i gymnasiet men om jag refererar till ett par polare som hoppat av kan jag säga att det än så länge inte ser så bright ut. För att nämna lite så har en hamnat på en kompass fabrik, andra spelar datorspel hela dagarna, lever på sos-bidrag, eller ingetdera.
Dom är ju inga miljonärer precis, men åh andra sidan så lever de ju väldigt slappt vilket kan vara skönt en viss period.
grisbil3n
2006-01-09, 02:31
Jobbar på lager, har man inga akademiska ambitioner så känns det mer lr mindre skitsamma. Iofs så finns det ett par branscher där gymnasiekompetens är ett krav så jag läser in skiten nu. Kan ju säga att om jag vetat om att heldistans va så jävla smärtfritt så hade jag hoppat av gymnasiet i 1:an.
Dumleman
2006-01-09, 02:37
För det ökar dina chanser att få jobb?
Många utbildningar leder rakt ut i arbetslösheten men jag vet inte om det är meriterande om man har en ing. examen i fickan när man söker jobb på ica, de har kanske lättare att få jobbet. Men nu har ju inte jag hoppat av någon skola.
Riskerna, min vän, riskerna. En chans är nå bra.
För en som vill dö är väl döden en chans inte en risk...tycker jag iallfall.
;)
OCH?
Budskapet gick fram till Trance!
Tyckte det var riktigt roligt, samt korrekt Avesta :hbang: :D
faak off, jag står vid mina ord :D
faak off, jag står vid mina ord :D
Jag var inte ett dugg ironisk faktiskt, håller med det du sa till fullo.
Jag var inte ett dugg ironisk faktiskt, håller med det du sa till fullo.
:love:
Jobbar på lager, har man inga akademiska ambitioner så känns det mer lr mindre skitsamma. Iofs så finns det ett par branscher där gymnasiekompetens är ett krav så jag läser in skiten nu. Kan ju säga att om jag vetat om att heldistans va så jävla smärtfritt så hade jag hoppat av gymnasiet i 1:an.
Vilken/vilka skolor har möjlighet till heldistans? Behöver själv fixa gymnasiekompetens.
blekfet2
2006-01-09, 05:33
Ni som av någon anledning hoppade av eran gymnasieutbildning, vad gör ni idag?
Hur tänkte ni när ni hoppade av och hur tycker du ditt liv har blivit?
skit! eller jag hoppade aldrig av utan fick inte ut slutbetyget utan endast sammlat betygsdokument. ......idag så arbetar jag heltid, pluggar komvux på distans....ångrar som fan att jag inte var mer skärpt i skolan, har noll fritid nu.
Ni som av någon anledning hoppade av eran gymnasieutbildning, vad gör ni idag?
Hur tänkte ni när ni hoppade av och hur tycker du ditt liv har blivit?
jag hoppade för min handledare på praktikplatsen slutade. då tänkte jag , fuckit, och slutade. jag va riktigt skoltrött också, det va bara praktiken som höll mig där.
jag jobbade överallt därefter, började industriplåt på lernia och har nu jobb på setrab
hahavaffan
2006-01-09, 09:41
jag jobbade överallt därefter, började industriplåt på lernia och har nu jobb på setrabDå får du komma till mitt jobb och handla, ni har konto här och 15% på större delar av sortimentet :thumbup:
Utbildning är överskattat. En halvtaskig gymnasieutbildning kan ta en myycket långt.
Som jag har märkt det så spelar det ingen roll vilken utbildning man har, sålänge man har kontakter så kan man fixa jobb. Det finns dom som har varit värre än mig i skolan och lyckats få jobb via kontakter, och det är inte vilka skit jobb som helst heller, utan det är bra och välbetalda jobb. Medans jag står arbetslös, läser in lite kurser nu på gymnasiet men tänkt fixa jobb samtidigt, men inte tusan lyckas jag med det. Mitt sista hopp är Konsum eller ICA :whipped:
Ni som av någon anledning hoppade av eran gymnasieutbildning, vad gör ni idag?
Hur tänkte ni när ni hoppade av och hur tycker du ditt liv har blivit?
Jag arbetar. När man hoppade av tänkte man: "-Screw you guys, im going home!" Och att man skulle garva åt de som inte blev vuxna förrän de var 25 och hade gått ut högskolan, när man själv då hade jobbat i 10år.
Några år till efter de 10, inser man att man är kvar i låglöneträsket, och är där för att stanna, skräplön, hyra sitt hem, går bilen sönder får man ta bussen för att ekonomin inte tillåter en ny eller reparation.
Eftersom man har mindre pengar att röra sig med, får man nöja sig med en liten familj om man skall klara att försörja den, gå ut och slösa pengar på krogen är bara att glömma, man får köpa kläder på rea, och att äta annat än hemlagat är något man kan göra rätt sällan.
Det där lät onödigt mörkt, men på det stora hela är jag lycklig, och mycket nöjd. Jag har världens underbaraste fru, världens bästa dotter, fast inkomst och tar mer än dig i bänk.
Jag arbetar. När man hoppade av tänkte man: "-Screw you guys, im going home!" Och att man skulle garva åt de som inte blev vuxna förrän de var 25 och hade gått ut högskolan, när man själv då hade jobbat i 10år.
Några år till efter de 10, inser man att man är kvar i låglöneträsket, och är där för att stanna, skräplön, hyra sitt hem, går bilen sönder får man ta bussen för att ekonomin inte tillåter en ny eller reparation.
Eftersom man har mindre pengar att röra sig med, får man nöja sig med en liten familj om man skall klara att försörja den, gå ut och slösa pengar på krogen är bara att glömma, man får köpa kläder på rea, och att äta annat än hemlagat är något man kan göra rätt sällan.
Det där lät onödigt mörkt, men på det stora hela är jag lycklig, och mycket nöjd. Jag har världens underbaraste fru, världens bästa dotter, fast inkomst och tar mer än dig i bänk.
That's all that matters :cool:
Jag arbetar. När man hoppade av tänkte man: "-Screw you guys, im going home!" Och att man skulle garva åt de som inte blev vuxna förrän de var 25 och hade gått ut högskolan, när man själv då hade jobbat i 10år.
Några år till efter de 10, inser man att man är kvar i låglöneträsket, och är där för att stanna, skräplön, hyra sitt hem, går bilen sönder får man ta bussen för att ekonomin inte tillåter en ny eller reparation.
Eftersom man har mindre pengar att röra sig med, får man nöja sig med en liten familj om man skall klara att försörja den, gå ut och slösa pengar på krogen är bara att glömma, man får köpa kläder på rea, och att äta annat än hemlagat är något man kan göra rätt sällan.
Det där lät onödigt mörkt, men på det stora hela är jag lycklig, och mycket nöjd. Jag har världens underbaraste fru, världens bästa dotter, fast inkomst och tar mer än dig i bänk.
Riktigt vackert skrivet :D Kanske bli författare, journalist? :D
Riktigt vackert skrivet :D Kanske bli författare, journalist? :D
hahaha kanske det. Min riktiga plan är lite annorlunda. Fortsätta jobba, spara så mycket jag kan i madrassen varje månad, skicka min dotter till någon dyr öfverklassprivatskola, sedan 25 år senare, när hon är färdigutbildad plastikkirurg/civilekonom/sosse politiker/eko-brottsling så får hon försörja mig.
Då förtidspensionerar jag mig, köper ett x-box och lever la dolce vita.
Jag arbetar. När man hoppade av tänkte man: "-Screw you guys, im going home!" Och att man skulle garva åt de som inte blev vuxna förrän de var 25 och hade gått ut högskolan, när man själv då hade jobbat i 10år.
Några år till efter de 10, inser man att man är kvar i låglöneträsket, och är där för att stanna, skräplön, hyra sitt hem, går bilen sönder får man ta bussen för att ekonomin inte tillåter en ny eller reparation.
Eftersom man har mindre pengar att röra sig med, får man nöja sig med en liten familj om man skall klara att försörja den, gå ut och slösa pengar på krogen är bara att glömma, man får köpa kläder på rea, och att äta annat än hemlagat är något man kan göra rätt sällan.
Det där lät onödigt mörkt, men på det stora hela är jag lycklig, och mycket nöjd. Jag har världens underbaraste fru, världens bästa dotter, fast inkomst och tar mer än dig i bänk.
HA HA! --Nelson
hahavaffan
2006-01-09, 10:42
hahaha kanske det. Min riktiga plan är lite annorlunda. Fortsätta jobba, spara så mycket jag kan i madrassen varje månad, skicka min dotter till någon dyr öfverklassprivatskola, sedan 25 år senare, när hon är färdigutbildad plastikkirurg/civilekonom/sosse politiker/eko-brottsling så får hon försörja mig.
Då förtidspensionerar jag mig, köper ett x-box och lever la dolce vita.Det lät jäkligt bra :)
:hbang: Förresten. Angående att hoppa av gymnasiet; Ett sådant beslut är ju oftast ett slags klimax av flera års "planering". Man börjar med loserhögstadiementaliteten redan i fjärde klass, mycket mer "givande" att sitta längst bak i klassrummet och snusa, lite sådär nonchalant ignorant. När läraren försökte få en att fatta och försöka, drog man slutsatsen att han/hon var den som var dum i huvudet, och inte en själv.
Skolka, det är ju mycket mer produktivt att ta en cigg och snacka lite skit på en parkbänk än att ha trist biologi. Gymnasiet kommer man in på reservplats, eller så går man på ungdomscenter, eller vafan? Man kan ju sitta kvar på parkbänken och snacka skit ett par år till i värsta fall.
Sen sitter man där, 27 år gammal med gråa skäggstrån och begynnande flint, och frågar sig: -När var sist jag lärde mig något? Och kommer fram till att man har samma bildningsnivå som en genomsnittlig tioåring.
Wennerberg
2006-01-09, 10:45
Jag vet några som inte har någon utbildning. De har det helt OK, vissa jobbar, andra inte. De som jobbar har det bra, det som inte jobbar har det fortfarande OK.
Jag har gymnasieutbildning från medieprogrammet, men inte fan får jag något jobb för det. Har pluggat lite på komvux för att fördriva tiden och sökt jobb när det funnits annat än direktförsäljning och hamburgersvingare (har också arbetat som hamburgersvingare men jag går hellre på socialbidrag än går tillbaka dit). Har arbetat svart när det funnits möjlighet (men det ökar ju inte direkt chanserna för arbete i mer än ett par månader). Nu sitter jag och väntar på plats på en KY-utbildning men... hör och häpna... jag får vänta över en MÅNAD innan jag får tid att tala med en handläggare på arbetsförmedlingen... Jag gick dit två månader före jag slutade på komvux för att boka tid för möte i god tid, men då sa de bara att jag skulle komma tillbaka när jag var arbetslös... Fint system vi har va? De som verkligen inte VILL ta socialbidrag tvingas fortfarande göra det bara för att det är så långa handläggningstider på arbetsförmedlingen... :MrT:
Har en bekant som hoppade av gymnasiet efter halva tiden för att börja jobba, han jobbade till och med att han var 25 då han samtidigt läste upp betygen på komvux, nu som 26åring har han hoppat av jobbet och börjat läsa naturvetenskapligt basår, tanken efter det var att läsa civilingenjör i teknisk fysik, låter drygt men vem vet.
grisbil3n
2006-01-09, 12:55
Vilken/vilka skolor har möjlighet till heldistans? Behöver själv fixa gymnasiekompetens.
Komvux i dom flesta kommuner tror jag, finns även en drös fria komvuxskolor så att säga. Sen har du Folkhögskola men det är lite special. Ska nog inte vara några problem hursomhelt.
Squatinator
2006-01-09, 14:14
Vilken/vilka skolor har möjlighet till heldistans? Behöver själv fixa gymnasiekompetens.
Korrespondensgymnasiet i Torsås http://www.korr.se
Du pluggar helt genom internet och sen kan du tenter i stockholm, göteborg, malmö eller i torsås som ligger nära kalmar.
------
Själv har jag bara gymnasieutbildning och driver eget, inga arbetsgivare vill ha mig så då vill jag inte ha dom heller. :D
Mitt sista hopp är Konsum eller ICA :whipped:
Inte att förakta, har själv knegat inom COOP.. kan berätta att för att vara ett jobb som inte kräver utbildning är lönen bra, kvällar och helger får man sjyst OB speciellt på helger då man får 100% i OB dvs dubbel lön.
Men visst, det leder ju inte direkt någonstans...
Ni som av någon anledning hoppade av eran gymnasieutbildning, vad gör ni idag?
Hur tänkte ni när ni hoppade av och hur tycker du ditt liv har blivit?
hoppade inte av men gick ut ett år försent med 14 ig.
jobbar nu som diskare=) .
snelhest
2006-01-09, 15:04
livet är slut efter skolan. sedan går man bara på konstgjord andning tills hjärtat ger upp
Cerberus
2006-01-09, 15:07
Nu kanske jag inte hör hemma i topicen då men jag gick faktiskt ut min mediautbildning men eftersom den var så oseriös(och vi var oseriösa också) så blev det inget av dom som gick i våran klass. Jag lyckades få min första anställning på över 1 ½ år på McDonalds i början av december men jag sa upp mig för typ två veckor sen(trivdes inte med tempot, mådde dåligt) och nu söker jag arbete igen och det ser ganska bra ut. Har ett jobb på g på en skoaffär här i stan, testjobbade där i onsdags.
Får la se hur d går me d, men annars just nu gör jag ingenting mer än deffar och styrketränar och sitter vid datorn. Har fan inget liv nu.
Liten Men Fet
2006-01-09, 15:35
Som jag har märkt det så spelar det ingen roll vilken utbildning man har, sålänge man har kontakter så kan man fixa jobb. Det finns dom som har varit värre än mig i skolan och lyckats få jobb via kontakter, och det är inte vilka skit jobb som helst heller, utan det är bra och välbetalda jobb. Medans jag står arbetslös, läser in lite kurser nu på gymnasiet men tänkt fixa jobb samtidigt, men inte tusan lyckas jag med det. Mitt sista hopp är Konsum eller ICA :whipped:
Skitsnack, kontakter är jätteviktigt men du får aldrig ett jobb som motorutvecklare på scania eller liknande med lite högre krav på utbildning om du hoppade av gymnasiet och aldrig pluggat igen det.
Sen så vill jag inte slå ett för hårt slag för att alla ska vara högutbildade för en gymnasieutbildning som elektriker eller snickare är nog en väldigt bra ide för dom som är skoltrötta. Alternativet är en 2-årig KY utbildning efter gymnasiet, jag har kompisar som gått någon kylteknik utbildningen och en annan som har gått någon vvs-teknik. Dom har väldigt bra jobb nu håller i ett arbetslag var om kanske 10 gubbar och plockar ut helt ok lön (25 000?).
Att gå natur eller samhäll på gymnasiet och sedan inte plugga vidare är ganska dumt för då kan man inget som kan ge en bonus när man söker jobb, dock tror jag det är bra med studieuppehåll ett tag så man inte tröttnar.
Sen har jag ingen förstålse för dom som utbildar sig till sin hobby typ 4-år litteraturvetenskap eller genusvetare för dom har nog svårt att hitta jobb på det sen.
Hoppade av gymnasiet men pluggar nu till USK (undersköterska)
Hellre outbildad och arbetslös än högutbildad och arbetslös.
Den slutsatsen visar oss alla vilken kategori du tillhör.
Skitsnack, kontakter är jätteviktigt men du får aldrig ett jobb som motorutvecklare på scania eller liknande med lite högre krav på utbildning om du hoppade av gymnasiet och aldrig pluggat igen det.
Sen så vill jag inte slå ett för hårt slag för att alla ska vara högutbildade för en gymnasieutbildning som elektriker eller snickare är nog en väldigt bra ide för dom som är skoltrötta. Alternativet är en 2-årig KY utbildning efter gymnasiet, jag har kompisar som gått någon kylteknik utbildningen och en annan som har gått någon vvs-teknik. Dom har väldigt bra jobb nu håller i ett arbetslag var om kanske 10 gubbar och plockar ut helt ok lön (25 000?).
Att gå natur eller samhäll på gymnasiet och sedan inte plugga vidare är ganska dumt för då kan man inget som kan ge en bonus när man söker jobb, dock tror jag det är bra med studieuppehåll ett tag så man inte tröttnar.
Sen har jag ingen förstålse för dom som utbildar sig till sin hobby typ 4-år litteraturvetenskap eller genusvetare för dom har nog svårt att hitta jobb på det sen.
Jag har inte min (brist på) utbildning med i mitt CV ens. Jag sitter på ett hyffsat kvalificerat jobb som programmerare. Tror du att du (som antagen nyutbildad civilingenjör) får jobbet före mig i en intervju? Dom jag jobbat med tidigare som vet vad jag kan då, tror du dom tar dig före mig? Jag har 0 universitetspoäng.
High1ander
2006-01-09, 16:10
Jag har inte min (brist på) utbildning med i mitt CV ens. Jag sitter på ett hyffsat kvalificerat jobb som programmerare. Tror du att du (som antagen nyutbildad civilingenjör) får jobbet före mig i en intervju? Dom jag jobbat med tidigare som vet vad jag kan då, tror du dom tar dig före mig? Jag har 0 universitetspoäng.
Tycker inte du har fel. Men varför lägga in argumentet att "de som känner mig"? Kan väl en snubbe som gått civ-ing också säga "de som känner mig" ger mig jobb framför dig.
Tycker inte du har fel. Men varför lägga in argumentet att "de som känner mig"? Kan väl en snubbe som gått civ-ing också säga "de som känner mig" ger mig jobb framför dig.
"De som känner mig" är naturligtvis de kontakter jag har på olika företag som kan voucha för att jag kan nånting. Dvs dom som hjälper mig in på ett företag förbi högutbildade universitetsbroilers. Det jag menar är att det är kontakterna det hänger på (och att du naturligtvis inte är dum i huvudet, du måste ju klara jobbet också).
Jag har inte min (brist på) utbildning med i mitt CV ens. Jag sitter på ett hyffsat kvalificerat jobb som programmerare. Tror du att du (som antagen nyutbildad civilingenjör) får jobbet före mig i en intervju? Dom jag jobbat med tidigare som vet vad jag kan då, tror du dom tar dig före mig? Jag har 0 universitetspoäng.
Nu är väl programmerare ett typiskt yrke där du "självlärd" kan få rätt bra jobb. Om du däremot inte hade tidigare erfarenhet så hade du haft en klar nackdel mot en med en utbildning inom området.
För övrigt känns en värld full av akademiker rätt skrämmande.
Nu är väl programmerare ett typiskt yrke där du "självlärd" kan få rätt bra jobb. Om du däremot inte hade tidigare erfarenhet så hade du haft en klar nackdel mot en med en utbildning inom området.
För övrigt känns en värld full av akademiker rätt skrämmande.
Det hänger på vad du kan och hur kall du är på intervjun. Skiter man på sig mentalt så är man ute.
High1ander
2006-01-09, 16:16
"De som känner mig" är naturligtvis de kontakter jag har på olika företag som kan voucha för att jag kan nånting. Dvs dom som hjälper mig in på ett företag förbi högutbildade universitetsbroilers.
Jojo, jag fatta det så. Men han skulle ju kunna köra ett liknande kort och säga "de som känner mig vet att jag inte bara är bra betyg, jag kan mitt skit också"...
Om det inte känner dig, vilket man får anta då man söker jobb eller nu ska "avgöra vad som är bäst" så kan du inte säga så (även om det nu är så i praktiken för dig).
Jojo, jag fatta det så. Men han skulle ju kunna köra ett liknande kort och säga "de som känner mig vet att jag inte bara är bra betyg, jag kan mitt skit också"...
Om det inte känner dig, vilket man får anta då man söker jobb eller nu ska "avgöra vad som är bäst" så kan du inte säga så (även om det nu är så i praktiken för dig).
Visst, och är det då personens utbildning eller hans kontakt på företaget där han vill jobba som tar in honom (ja, eller henne)?
Jag har inte min (brist på) utbildning med i mitt CV ens. Jag sitter på ett hyffsat kvalificerat jobb som programmerare. Tror du att du (som antagen nyutbildad civilingenjör) får jobbet före mig i en intervju? Dom jag jobbat med tidigare som vet vad jag kan då, tror du dom tar dig före mig? Jag har 0 universitetspoäng.Problemet är att du är kraftigt beroende av en fåtal personer. Tänk vad en konflikt med dessa skulle innebära för dig.
En högskoleexamen kan ingen ta ifrån dig.
Det hänger på vad du kan och hur kall du är på intervjun. Skiter man på sig mentalt så är man ute.
Klart att intervjun avgör. Det finns alldeles för många akademiker som inte kan vistas bland folk och därför inte får några jobb. Däremot har en akademiker inom t ex datavetenskap den fördelen att de har sina kunskaper dokumenterade på papper. De kan visa upp exakt vilka kurser de har läst. Jag tror säkert att du är väldigt kunnig inom ditt område men inom just programmering/datorer finns det också många självutnämnda experter.
Problemet är att du är kraftigt beroende av en fåtal personer. Tänk vad en konflikt med dessa skulle innebära för dig.
En högskoleexamen kan ingen ta ifrån dig.
Precis. Jag känner en del som hoppade av sina utbildningar under IT-boomens glada dagar. När företagen kursade hade de inte så mycket att visa upp.
Problemet är att du är kraftigt beroende av en fåtal personer. Tänk vad en konflikt med dessa skulle innebära för dig.
En högskoleexamen kan ingen ta ifrån dig.
Hur påverkar den konflikten Hasse? (Eller hur menar du med konflikten egentligen; konflikt med vem/vilka?). Det jag säger är att högskoleutbildningen betyder mer i sorteringen av 100 CV:s för att få fram intervjukandidater än senare. Intervjuerna där jag jobbar nu (eftersom vi anställer som fasen just nu) är alla med personer som har 5-10 års erfarenhet med ETT undantag. En ung kille som en här inne känner och råkar veta att han är "rätt" typ.
High1ander
2006-01-09, 16:25
Problemet är att du är kraftigt beroende av en fåtal personer. Tänk vad en konflikt med dessa skulle innebära för dig.
En högskoleexamen kan ingen ta ifrån dig.
Jag vet inte hur det är i Sverige, men i USA på vissa skolor kan de ta tillbaka diplomen om man åker dit för fusk, även om det är ett par år sedan man sluta skolan... :)
Då får du komma till mitt jobb och handla, ni har konto här och 15% på större delar av sortimentet :thumbup:
Utbildning är överskattat. En halvtaskig gymnasieutbildning kan ta en myycket långt.
vad säljer du? :D
HA HA! --Nelson
.. "screw you gouys, im going home", är cartmans replik.
.. screw you gouys im going home är cartman
Ja?
Ja?
ja du skrev nelson. och kom inte nu med undanflykter, du hade fel och du suger riktigt stora manskörtlar11111111
ettne en ene ett !!!1113 ler data !1111111 ler lerlrl
High1ander
2006-01-09, 16:43
ja du skrev nelson. och kom inte nu med undanflykter, du hade fel och du suger riktigt stora manskörtlar11111111
ettne en ene ett !!!1113 ler data !1111111 ler lerlrl
Han skrev ju "HA! HA!" som Nelson skrattar, du ägde precis dig själv.
ja du skrev nelson. och kom inte nu med undanflykter, du hade fel och du suger riktigt stora manskörtlar11111111
ettne en ene ett !!!1113 ler data !1111111 ler lerlrl
pwnt.
pwnt.
haha ja det va en bra nörd-comeback :thumbup:
Liten Men Fet
2006-01-09, 16:48
Har man jobbat 5-10 år så spelar naturligtvis utbildningen mindre roll så länge du inte tänker byta jobb, det jag menar är att om en icke utbildad människa söker ett ingenjörsjobb på scania som 100 andra åxå söker så har han ingen nytta av att kunna snacka som en gud på intervjun för han kommer inte ens dit.
Har man jobbat 5-10 år så spelar naturligtvis utbildningen mindre roll så länge du inte tänker byta jobb, det jag menar är att om en icke utbildad människa söker ett ingenjörsjobb på scania som 100 andra åxå söker så har han ingen nytta av att kunna snacka som en gud på intervjun för han kommer inte ens dit.
Men då ställer du utbildning mot ingen utbildning och inga kontakter. Det är inte samma sak som: utbildning eller kontakter.
haha ja det va en bra nörd-comeback :thumbup:
HA HA!
Liten Men Fet
2006-01-09, 16:54
Kontakter är jätteviktigt men du är ju begränsad till att söka jobb där du känner någon och även om du har kontakter på stället så har jag svårt att tro att du kan få ett arbete som du inte är kvalificerad till alltså inte utbildad inom det eller jobbat med det tidigare.
Jag skulle tex ha väldigt svårt att bli anställd som franskalärare oavsett hur många jag känner på arbetsplatsen.
Kontakter är jätteviktigt men du är ju begränsad till att söka jobb där du känner någon och även om du har kontakter på stället så har jag svårt att tro att du kan få ett arbete som du inte är kvalificerad till alltså inte utbildad inom det eller jobbat med det tidigare.
Grejen är den att någon som har 2-3 års erfarenhet av en liknande tjänst (och som inte är för gammal) har samma chans på jobbet som en jämnårig civilingengör i princip. Den av dem två som får jobbet är den som visar sig passa bäst personlighetsmässigt och/eller har någon på "insidan" som kan tala till deras fördel på något sätt. T ex: "Plucke gjorde ett svinbra jobb när han jobbade under mig på Arnes Scania-komponenter för 4 år sen!".
Inte att förakta, har själv knegat inom COOP.. kan berätta att för att vara ett jobb som inte kräver utbildning är lönen bra, kvällar och helger får man sjyst OB speciellt på helger då man får 100% i OB dvs dubbel lön.
Men visst, det leder ju inte direkt någonstans...
Själv slutförde jag knappt gymnasiet, strulade till sig ganska rejält sista året framför allt, även om jag knappast var någon drömelev innan dess. Jag klarade mig ganska bra på att lärarna trotts allt insåg att jag hade en del innanför pannbenet, men att jag var skoltrött som få. I vilket fall som helst struntade jag nästan helt i vårterminen sista året och fick ett sammlat betygsdokument (har jag för mig att det heter) som jag fortfarnade inte tittat närmare på, och knappast kommer att göra heller.
När folk frågar vad jag ska hitta på så småningom är det enda svaret jag kan ge just nu, jobba ett halvår till, spara dom pengarna till min lägenhet i sthlm och sen får jag se vad jag hittar på. Knappast några lysande framtidsutsikter, men jag vet att jag klarar mig, om inte annat har jag tillräckligt med kontakter för att få ett jobb som jag hankar mig fram på tills jag bestämt mig för vad jag vill syssla med. Troligtvis någonting som har med träning/kroppen att göra på ett eller annat vis.
I vilket fall som helst så jobbar jag på Konsum nu, och som du skriver, ett helt ok jobb för att inte kräva utbildning. Jag har visserligen pratat till mig en löneförhöjning efter bara ett knappt halvår, men med hjälp av den kan jag plocka ut mellan 17-20 000 en bra månad. Vad det gäller utvecklingsmöjligheter så får jag nog säga att dom inte alls är så dumma om det är vad man vill syssla med. Jag vet inte om jag är ovanligt driftig (skulle knappast kalla mig själv det, men vem vet vad andra tycker...) men jag har i alla fall blivit tillfrågad att bli tillförordnad butiskchef (under en begränsad tid) tillsammans med en annan person, vid dryga 20 års ålder. Butiken jag jobbar i finns det just nu tillfällighet att köpa loss, och områdeschefen bad för några veckor sedan om ett möte då vi skulle prata om min framtid inom företaget. Så visst går det att ta sig fram utan utbildning, med lite tur, hårt jobb och framförallt är det viktigt att ta för sig när tillfälle ges.
Vill inte låta alltör käck och allt-löser-sig-aktig, men det är inte dödsdömt att ta sig någonstans bara för att man inte var en stjärna under skoltiden...
Hur påverkar den konflikten Hasse?Ja, tänk dig att du råkar i luven på de personer du kan använda som referenser. Du blir så jävla less att du vill sluta. Då är det nog skönt att ha formell kompetens.
Jag har inte min (brist på) utbildning med i mitt CV ens. Jag sitter på ett hyffsat kvalificerat jobb som programmerare. Tror du att du (som antagen nyutbildad civilingenjör) får jobbet före mig i en intervju? Dom jag jobbat med tidigare som vet vad jag kan då, tror du dom tar dig före mig? Jag har 0 universitetspoäng.
Jag tror generellt att dom hellre tar en nyutbildad civilingenjör som motorutvecklare på Sania än en programmerare.
Jag tror generellt att dom hellre tar en nyutbildad civilingenjör som motorutvecklare på Sania än en programmerare.
MEn jävla..
Själv slutförde jag knappt gymnasiet, strulade till sig ganska rejält sista året framför allt, även om jag knappast var någon drömelev innan dess. Jag klarade mig ganska bra på att lärarna trotts allt insåg att jag hade en del innanför pannbenet, men att jag var skoltrött som få. I vilket fall som helst struntade jag nästan helt i vårterminen sista året och fick ett sammlat betygsdokument (har jag för mig att det heter) som jag fortfarnade inte tittat närmare på, och knappast kommer att göra heller.
När folk frågar vad jag ska hitta på så småningom är det enda svaret jag kan ge just nu, jobba ett halvår till, spara dom pengarna till min lägenhet i sthlm och sen får jag se vad jag hittar på. Knappast några lysande framtidsutsikter, men jag vet att jag klarar mig, om inte annat har jag tillräckligt med kontakter för att få ett jobb som jag hankar mig fram på tills jag bestämt mig för vad jag vill syssla med. Troligtvis någonting som har med träning/kroppen att göra på ett eller annat vis.
I vilket fall som helst så jobbar jag på Konsum nu, och som du skriver, ett helt ok jobb för att inte kräva utbildning. Jag har visserligen pratat till mig en löneförhöjning efter bara ett knappt halvår, men med hjälp av den kan jag plocka ut mellan 17-20 000 en bra månad. Vad det gäller utvecklingsmöjligheter så får jag nog säga att dom inte alls är så dumma om det är vad man vill syssla med. Jag vet inte om jag är ovanligt driftig (skulle knappast kalla mig själv det, men vem vet vad andra tycker...) men jag har i alla fall blivit tillfrågad att bli tillförordnad butiskchef (under en begränsad tid) tillsammans med en annan person, vid dryga 20 års ålder. Butiken jag jobbar i finns det just nu tillfällighet att köpa loss, och områdeschefen bad för några veckor sedan om ett möte då vi skulle prata om min framtid inom företaget. Så visst går det att ta sig fram utan utbildning, med lite tur, hårt jobb och framförallt är det viktigt att ta för sig när tillfälle ges.
Vill inte låta alltör käck och allt-löser-sig-aktig, men det är inte dödsdömt att ta sig någonstans bara för att man inte var en stjärna under skoltiden...
Härligt att höra att det lönar sig att jobba hårt och ordentligt. :thumbup:
En eftergymnasial utbildning gör det lättare att direkt få ett högre kvalificerat jobb utan relevant arbetslivserfarenhet. Efter att man arbetat ca 5-10 år inom samma segment spelar utbildningen ingen roll alls utan då tittar man på vad man presterat och kan tänkas prestera i framtiden.
End of discussion!
Liten Men Fet
2006-01-09, 17:39
Grejen är den att någon som har 2-3 års erfarenhet av en liknande tjänst (och som inte är för gammal) har samma chans på jobbet som en jämnårig civilingengör i princip. Den av dem två som får jobbet är den som visar sig passa bäst personlighetsmässigt och/eller har någon på "insidan" som kan tala till deras fördel på något sätt. T ex: "Plucke gjorde ett svinbra jobb när han jobbade under mig på Arnes Scania-komponenter för 4 år sen!".
Det tror jag säkert dom har men vad gör man om man inte har dom där 2-3 åren med arbetserfarenhet av LIKNANDE jobb? Ska man ställa sig på golvet vid en CNC fräs och hoppas att man kan arbeta sig upp till motorutvecklare?
Det enda jag säger är att om man vill ha ett mer kvalificerat jobb så måste man ha någon form av utbildning, då räknar jag in kurser som du gått för något företag eller om du suttit hemma och programmerat på fritiden och lärt dig på det sättet.
Du har någon form av kunskap som du lärt dig genom tidigare arbete eller utbildning som gör dig konkurrenskraftig.
Det går ju inte att söka ett jobb som programmerare och sen snacka sig till det för att komma till kontoret och säga: "Jaså det är så en dator ser ut, jag trodde dom var mycket större."
Då åker man rätt fort även om det var ett grovt förenklat och dåligt exempel.
Liten Men Fet
2006-01-09, 17:40
En eftergymnasial utbildning gör det lättare att direkt få ett högre kvalificerat jobb utan relevant arbetslivserfarenhet. Efter att man arbetat ca 5-10 år inom samma segment spelar utbildningen ingen roll alls utan då tittar man på vad man presterat och kan tänkas prestera i framtiden.
End of discussion!
Det var det jag försökt säga, fast jag gjorde det inte alls lika bra eller enkelt.
En eftergymnasial utbildning gör det lättare att direkt få ett högre kvalificerat jobb utan relevant arbetslivserfarenhet. Efter att man arbetat ca 5-10 år inom samma segment spelar utbildningen ingen roll alls utan då tittar man på vad man presterat och kan tänkas prestera i framtiden.
End of discussion!
Faktiskt inte, du stiger mycket snabbare i graderna med högskolekompetens.
Korrespondensgymnasiet i Torsås http://www.korr.se
Du pluggar helt genom internet och sen kan du tenter i stockholm, göteborg, malmö eller i torsås som ligger nära kalmar.
------
Själv har jag bara gymnasieutbildning och driver eget, inga arbetsgivare vill ha mig så då vill jag inte ha dom heller. :D
Tackar! :thumbup:
Faktiskt inte, du stiger mycket snabbare i graderna med högskolekompetens.
Ursäkta mitt ovårdade språk, men Bullshit!!
Är du duktig stiger du i graderna oavsett utbildning.
En utbildning är ingen garanti på att man gör något bra, bara att man har en grundkompetens och förmågan att lära sig.
Ursäkta mitt ovårdade språk, men Bullshit!!
Är du duktig stiger du i graderna oavsett utbildning.
En utbildning är ingen garanti på att man gör något bra, bara att man har en grundkompetens och förmågan att lära sig.
Ja, man kan nå himlen. Jag minns farfar, han började med ett skosnöre och äger nu en hel fabrik etc.
Jag pratar generellt. Är du duktigt och en annan kille är lika duktig men han har högskolekompetens så väljs han till chef.
Ja, man kan nå himlen. Jag minns farfar, han började med ett skosnöre och äger nu en hel fabrik etc.
Jag pratar generellt. Är du duktigt och en annan kille är lika duktig men han har högskolekompetens så väljs han till chef.
Och jag har kompisar som är chefer utan utbildning.
Jag är själv chef och har en fet utbildning i ryggen, så jag försöker inte tala i egen sak här. Är man duktig så är man, utbildning eller inte.
Och jag har kompisar som är chefer utan utbildning.
Jag är själv chef och har en fet utbildning i ryggen, så jag försöker inte tala i egen sak här. Är man duktig så är man, utbildning eller inte.
Så du menar att det är totalt irrelevant med en utbildning om man vill bli chef?
Så du menar att det är totalt irrelevant med en utbildning om man vill bli chef?
Har man jobbat i 5-10 år (vilket är det min argumentation har grundat sig på från första början), spelar det ingen roll vilken utbildning man har.
Är man rätt man/kvinna för tjänsten är man, oavsett utbildning.
En som läst 5 år på universitet lämpar sig inte mer för en chefsroll än en som jobbat motsvarande tid. Man lär sig jäkligt mycket på att jobba, det verkar många studenter inte veta om utan tror att allt löser sig med en fin utbildning.
Vissa yrken måste man dock plugga till för att få behörighet, som t.ex. läkare, men det är en helt annan femma.
Ni som av någon anledning hoppade av eran gymnasieutbildning, vad gör ni idag?
Hur tänkte ni när ni hoppade av och hur tycker du ditt liv har blivit?
Jag hoppade av efter 1:an, min far tog livet av sig och jag orkade helt enkelt inte fortsätta i skolan, allt kändes meningslöst.
Jag fick praktik på ett fritidshem och sen anställning, jobbade där ca 2 år och trivdes utmärkt. Nu jobbar jag i ett "litet" vegetariskt storkök&catering företag (litet för att vi bara är 3 anställda).Jag har ett helårsvikariat för en tjej som är mammaledig. Pluggar samtidigt in gymnasiet sakta men säkert på komvux kvällskurser.
Jag tycker att allt har ordnat sig bra, och ångrar inte att jag hoppade av.
Nu har jag arbetslivserfarenheter som gör att jag har en fördel gentemot andra i min ålder när det är dax att söka nytt jobb...
/Jonna
Har en kompis som hoppade av iår och nu jobbar i Spaninen på ett hotell och klarar sig rätt bra. (Han fick jobb genom kontakter) Före det så hade han ett annat jobb här i Sverige som han också fick genom kontakter.
Sen har jag en annan kompis som visserligen går i skolan men han är riktigt kass, typ hälften ig minst. Han har redan fått ett jobb som platschef på sin farsas företag då han går ut skolan. Hans meriter är sommarjobb på det stället.
Så jag måste hålla med dom som säger att kontakter är nästan allt om man har en taskig utbildning
keffat_liv
2006-01-09, 21:38
Min bror hoppade av. Dock så är hans farsa snickare och har en firma så han fick börja hos honom som lärling och nu är han också snickare.
jag hoppade inte av men ja fick inte slutbetyg, hade nått ig för mycke.
Idag jobbar ja som fritidspedagog och börjar förhoppningsvis läsa till undersköterska på mån med mål att bli ambulanssjukvårdare, polis lr behandligassistent så småningom
Ja, tänk dig att du råkar i luven på de personer du kan använda som referenser. Du blir så jävla less att du vill sluta. Då är det nog skönt att ha formell kompetens.
Men... du kommer ändå inte in någonstans utan erfarenhet om du inte samtidigt har tur. (Om det inte handlar om företag i ericssons storlek som suger in 100 pers åt gången).
Att hamna i luven på några så att läget blir så pass allvarligt att man säger upp sig själv är inte bra för någon, utbildad eller ej.
Evil> Visst, men jag ser inte hur det hör hit? Det är klart jämförelsen står mellan man/kvinna med RELEVANT erfarenhet mot en utbildad dito utan erfarenhet.
Att hamna i luven på några så att läget blir så pass allvarligt att man säger upp sig själv är inte bra för någon, utbildad eller ej.
.
Nej det har du rätt i, man måste lära sig var gränsen går och bara kliva över litegrann ;)
Hoppade av i 1an, började om, hoppade av i slutet av 1an, igen. Sen har jag inte gjort särskilt mycket alls. Ångrar faktiskt att jag inte gjorde klart skolan. Numera känns allt skit, from time to time. Motivationen och orken sticker ju med tiden också..
stahlberg
2006-01-10, 16:00
Frågan är kanske dels hur det gått för enskilda individer som hoppat av en utbildning, men säkert också dels hur det går för "dropouts" i allmänhet, rent generellt.
Det är klart att livet - och karriären - kan vara annorlunda beroende på om man har utbildning eller ej. Men hur man klarar sig beror trots allt betydligt mera på en hurdan människa man är än hurdan utbildning man har. Det är klart att vissa typer av arbete, precis som någon skrev, kräver viss utbildning. Men det är lika klart att man kan ta sig fram med duglighet (och kontakter), oberoende om man har utbildning eller inte.
Det är klart att man kan ha en "konkurrensfördel" när man söker arbete om man har god utbildning. Jag tror också att majoriteten av höginskomsttagarna är högutbildade. Å andra sidan kommer man, när man väl fått en arbetsplats, längre med duglighet än med utbildning. Och många människor som har dålig eller ingen utbildning kan tjäna mycket bra.
Förstås är kontakter det ALLRA viktigaste när man söker jobb. Å andra sidan behöver utbildning inte utesluta att man har goda kontakter. Ungdomar från "högre samhällsskikt" har ofta goda kontakter sekundärt, via sina föräldrar. Inte ens hög utbildning behöver utesluta att man är både duktig och duglig, att man har framåtanda och praktisk blick (även om det många gånger är så).
Sedan behöver ett tillfredsställande liv inte innebära att man har en yrkeskarriär, ett väl betalt arbetet eller liknande. Det beror på hur man prioriterar.
Har man tid och lust så är det dock säkert till fördel om man skaffar sig en utbioldning. Men framgång, lycka och andra liknande fenomen är mest beroende av hurdan man är, inte av vilken utbildning man har.
Själv har jag levt sedan 1950-talet, klarat mig ypperligt och trivs synnerligen väl med livet (och har tjänat - och slösat - mera pengar än de flesta högt utbildade), och skulle inte vilja ändra på något. Men vad som är bäst att göra är helt individuellt för var och en.
Går sista året samhäll/ekonomi och just nu ångrar jag att jag inte valde en yrkesförberedande linje. Inte så att pluggandet är särskilt slitsamt om man jämför med jobb, men efter ca 12 år i skolan så är man mäkta trött på det. Om några år ser jag säkert på saken på ett annorlunda sätt men att fortsätta plugga direkt efter gymnasiet är idag inget alternativ.
Med lite tur så får jag samma jobb som jag hade förra sommaren och sköter jag mig där så får jag nog fortsätta till hösten. Har jag otur så hittar jag inget jobb alls, hunden dör, jag får nageltrång och blir matförgiftad. Vem vet.
Kontakter i arbetslivet är ingenting som jag har i överflöd direkt men man hoppas väl på det bästa.
Men... du kommer ändå inte in någonstans utan erfarenhet om du inte samtidigt har tur. (Om det inte handlar om företag i ericssons storlek som suger in 100 pers åt gången).
Att hamna i luven på några så att läget blir så pass allvarligt att man säger upp sig själv är inte bra för någon, utbildad eller ej.
Evil> Visst, men jag ser inte hur det hör hit? Det är klart jämförelsen står mellan man/kvinna med RELEVANT erfarenhet mot en utbildad dito utan erfarenhet.
Det jag menar är i många fall är utbildning en förutsättning för att ens kunna söka ett jobb. Exemplet du nämnde med motorutvecklaren på Scania blev lite tokigt, jag tror knappast någon själv kan lära sig det som krävs för att klara av det arbetet. Men visst, det är självklart att man klara sig väldigt bra i livet även utan utbildning, fast det beror ju på vad man ska arbeta med.
Det finns inget som tvingar en att välja utbildning eller kontakter så ser inte varför det argumenteras om frågan.
Kontakter är dock det viktigaste i slutändan men givetvis är det optimala kontakter och relevant utbildning.
Det finns inget som tvingar en att välja utbildning eller kontakter så ser inte varför det argumenteras om frågan.
Kontakter är dock det viktigaste i slutändan men givetvis är det optimala kontakter och relevant utbildning.
Ja, det är ju klart att utbildning och kontakter är det optimala, men att generellt säga att kontakter är bättre än utbildning tycker jag är felaktigt. Vad hjälper det om man har massor av kontakter inom exempelvis brobyggarbranschen, men man ändå inte har en aning om hur man bygger en bro? Tror du ändå man kan få ett jobb som konstruktör då?
Ja, det är ju klart att utbildning och kontakter är det optimala, men att generellt säga att kontakter är bättre än utbildning tycker jag är felaktigt. Vad hjälper det om man har massor av kontakter inom exempelvis brobyggarbranschen, men man ändå inte har en aning om hur man bygger en bro? Tror du ändå man kan få ett jobb som konstruktör då?
Nej men du kanske blir chef för bolaget som anställer en utbildad konstruktör.
Nej men du kanske blir chef för bolaget som anställer en utbildad konstruktör.
Jo, det är ju troligt att en snubbe som inte har en susning om hur man styr ett företag eller vad företaget ens håller på med blir anställd som chef tack vare sina kontakter.
Jo, det är ju troligt att en snubbe som inte har en susning om hur man styr ett företag eller vad företaget ens håller på med blir anställd som chef tack vare sina kontakter.
Sorgligt nog är det nog inte så långt från sanningen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.