Fråga om vatten...

[Tys0n]

har en fråga angående det där att man ska dricka mycket vatten, "funkar" det att dricka saft i stället för att få i sig det dagliga vattnet du behöver eller det går inte alls...


MVH

[tossefar]

Vatten som vatten, men saft är ju allt annat än nyttigt.

[Tys0n]

har du hört talas om fun light :)

FUn light jordgubb rockar :hbang:

[userfriendly]

har du hört talas om fun light :)

FUn light jordgubb rockar :hbang:

jojo men det är massa skit i fun light oxå

[Tys0n]

men inte som påverkar vikten i den negativa riktningen ( tror jag )

[agahowa22]

inte vikten men en massan annan skit

[Callister]

Snacka på där va.

Fast frågan är väl om inte aspartam driver ut mer vatten än vad de ger.

[King Grub]

Fast frågan är väl om inte aspartam driver ut mer vatten än vad de ger.

När fick aspartam en vätskedrivande effekt?

[Callister]

När fick aspartam en vätskedrivande effekt?
Laxerande kanske det var.. jag blir iaf pissnödig av funlight/lightläsker.

[jesse]

Laxerande kanske det var.. jag blir iaf pissnödig av funlight/lightläsker.

Oki så du blir inte "pissnödig" av vanligt vatten också så? *rolleyes*

[Aelrik]

men inte som påverkar vikten i den negativa riktningen ( tror jag )

Det stämmer.

Det enda som jag läst om är att kroppen fortfarande får sötsug vilket kan innebära att det blir svårare att motstå frestelser, exempelvis godis.
Håller man bara på karaktären så är det helt okej att dricka aspartam.

Detta gäller dock strikt viktmässigt - aspartam är omdiskuterat både som cancerogent och nervskadande.

[Bönne]

Jag dricker i princip aldrig rent vatten, utan får vätskan från mjölk och juice istället.

[Diana]

saft tycker jag är ett underbart sätt att få i sej tillräckligt me vättska :thumbup: vatten är äckligt :D hehe
(aspartamet är en nackdel iofs
Laxerande kanske det var.. jag blir iaf pissnödig av funlight/lightläsker.
koffeinet i lightläsker är ju vättskedrivande(har ja för mej).. men saft borde du nog inte få den effekten av :)

[King Grub]

Det enda som jag läst om är att kroppen fortfarande får sötsug

I Aftonbladet? :)

[King Grub]

Laxerande kanske det var..

Nej, inte det heller.

[Markus H]

saft tycker jag är ett underbart sätt att få i sej tillräckligt me vättska :thumbup: vatten är äckligt :D hehe
(aspartamet är en nackdel iofs

koffeinet i lightläsker är ju vättskedrivande(har ja för mej).. men saft borde du nog inte få den effekten av :)


King Grub ?? - stämmer det att kofeinet i light läsk driver ut mer vätska än det tillför ??
ngt jag funderat på ....

[King Grub]

King Grub ?? - stämmer det att kofeinet i light läsk driver ut mer vätska än det tillför ??
ngt jag funderat på ....

Nej nej nej. :) Det gör inte vanligt kaffe heller.

"No differences were found among other variables. In summary, there is little evidence to suggest that the use of beverages containing caffeine during nonexercise might hinder hydration status."

Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2004 Aug;14(4):419-29.

"This study found no significant differences in the effect of various combinations of beverages on hydration status of healthy adult males. Advising people to disregard caffeinated beverages as part of the daily fluid intake is not substantiated by the results of this study."

J Am Coll Nutr. 2000 Oct;19(5):591-600.

Den förstnämnda studien behandlade träning i värme, och försöksgruppen fick använda vanlig Coca-Cola med koffein som vätskeersättning efter träning, men man fann ingen skillnad i hydreringsstatus.

[Markus H]

Nej nej nej. :) Det gör inte vanligt kaffe heller.

"No differences were found among other variables. In summary, there is little evidence to suggest that the use of beverages containing caffeine during nonexercise might hinder hydration status."

Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2004 Aug;14(4):419-29.

"This study found no significant differences in the effect of various combinations of beverages on hydration status of healthy adult males. Advising people to disregard caffeinated beverages as part of the daily fluid intake is not substantiated by the results of this study."

J Am Coll Nutr. 2000 Oct;19(5):591-600.

Den förstnämnda studien behandlade träning i värme, och försöksgruppen fick använda vanlig Coca-Cola med koffein som vätskeersättning efter träning, men man fann ingen skillnad i hydreringsstatus.

:thumbup: Skit bra... tack för det!

[Callister]

Nej, inte det heller.
Aspartam kan vid stort intag ha en lätt laxerande effekt.

http://susning.nu/Aspartam ;)

Ni känner väl alla till om man trycker i sig en läkerolask t.ex så blir man skitnödig som en ko.

[King Grub]

Aspartam kan vid stort intag ha en lätt laxerande effekt.

http://susning.nu/Aspartam ;)

Ni känner väl alla till om man trycker i sig en läkerolask t.ex så blir man skitnödig som en ko.

Aspartam har ingen laxerande effekt.

"Susning" är ingen relevant referens, och lämnar heller ingen sådan.

Aspartam används däremot tillsammans med andra sötningsmedel som har en laxerande verkan, som sorbitol eller mannitol, men aspartam har ingen sådan effekt.

[Aelrik]

I Aftonbladet? :)

Nej, i forskning och framsteg var det.

[King Grub]

Oavsett så finns det inga belägg för ett sådant uttalande. Om något så ökar aspartam mättnadskänslor.

[Aelrik]

Enligt: http://www.fof.se/?id=04316

En vanlig missuppfattning är att artificiella sockerarter, sådana som ingår i "light"-produkter, inte ger sug efter mat (se rutan på nästa sida). Men Charlotte Erlanson-Albertsson menar att det är den söta smaken i sig som gör oss hungriga, och att light-varianterna också stimulerar de mottagare i kroppen som vanligt socker annars binder till. Exempelvis verkar sötningsmedlet aspartam på samma mottagare som glukos.

- Vanligt socker innehåller energi som gör att kroppens påslag så småningom stannar av. Men i aspartam finns ingen energi, och det gör att signalen fortsätter ljuda och att hungersymtomen kvarstår, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Mer finns här: http://www.fof.se/?id=043161

[King Grub]

Jag vet att Erlanson-Albertsson är känd för att vara fanatisk aspartammotståndare och hävdar rena felaktigheter, som att aspartamintag frisätter insulin, trots att motsatsen bevisats gång på gång på gång.

Aspartam orsakar inte insulinfrisättning.

Am J Clin Nutr. 2005 Nov;82(5):1011-6. Functional magnetic resonance imaging of human hypothalamic responses to sweet taste and calories.

"Evidence exists that beverages do not trigger appropriate anticipatory physiologic responses, such as cephalic phase insulin release. Therefore, it is of interest to elucidate the food properties necessary for triggering adaptive responses. Previously, we found a prolonged dose-dependent decrease in the hypothalamic functional magnetic resonance imaging signal after ingestion of a glucose solution. OBJECTIVES: The aims of the present study were to measure the effects of sweet taste and energy content on the hypothalamic response to glucose ingestion and to measure the concomitant changes in blood glucose and insulin concentrations. DESIGN: Five healthy, normal-weight men participated in a randomized crossover design trial. The subjects were scanned 4 times for 37 min on separate days with functional magnetic resonance imaging. After 7 min, they ingested 1 of the following 4 stimuli (300 mL of each): water (control), a glucose solution, an aspartame (sweet taste) solution, or a maltodextrin (nonsweet carbohydrate) solution. RESULTS: Glucose ingestion resulted in a prolonged and significant signal decrease in the upper hypothalamus (P < 0.05). Water, aspartame, and maltodextrin had no such effect. Glucose and maltodextrin ingestions resulted in similar increases in blood glucose and insulin concentrations. However, only glucose triggered an early rise in insulin concentrations. Aspartame did not trigger any insulin response."

Aspartame--the sweet-tasting dipeptide--does not affect the pancreatic insulin-secreting function,Sadovnikova NV, Fedotov VP, Aleshina LV, Shvachkin IuP, Girin SK.

"The action of a synthetic dipeptide aspartam (150 to 180 times as sweet as glucose) on pancreatic insulin-secretory function of rats was studied in vivo and in vitro. The drug was given orally while drinking (300 mg/kg body weight) or was added to the incubation medium of cultivated pancreatic cells (20 mM). It was shown that insulin content in the rat blood serum remained unchanged 10 and 35 minutes after aspartam administration. The drug did not exert any stimulating effect upon insulin secretion following the addition to the pancreatic cell culture medium. It is concluded that aspartam exhibits no direct or mediated action on pancreatic insulin-secretory function."

J Nutr Sci Vitaminol (Tokyo). 1985 Oct;31(5):533-40. Effects of aspartame on diabetic rats and diabetic patients.

"The effects of aspartame (L-aspartyl-L-phenylalanine methyl ester) on plasma glucose and insulin levels were investigated in diabetic rats and patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus. The oral administration of 0.45 mg aspartame per 100g body weight, which is equivalent to 150 mg of glucose in sweetness, to streptozotocin-induced diabetic rats had no effect on the plasma glucose or insulin levels. Also, 225 mg oral aspartame loading, which is equivalent to 75 g of glucose in sweetness, to patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus did not increase plasma glucose or insulin levels, although 75 g of oral glucose loading increased plasma glucose and insulin levels in diabetic patients as expected. Aspartame ingestion for three days at a dose of 24-48 mg per day and the intake of snacks flavored with 240 mg of aspartame also did not increase fasting plasma glucose levels. These results suggest that acute administration of aspartame has no influence on plasma glucose or insulin levels in diabetic rats and patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus."

Cell Signal. 1998 Nov;10(10):727-33. Effects of artificial sweeteners on insulin release and cationic fluxes in rat pancreatic islets.

"Beta-L-glucose pentaacetate, but not alpha-D-galactose pentaacetate, was recently reported to taste bitter and to stimulate insulin release. This finding led, in the present study, to the investigation of the effects of both bitter and non-bitter artificial sweeteners on insulin release and cationic fluxes in isolated rat pancreatic islets. Sodium saccharin (1.0-10.0 mM), sodium cyclamate (5.0-10.0 mM), stevioside (1.0 mM) and acesulfame-K (1.0-15.0 mM), all of which display a bitter taste, augmented insulin release from islets incubated in the presence of 7.0 mM D-glucose. In contrast, aspartame (1.0-10.0 mM), which is devoid of bitter taste, failed to affect insulin secretion. A positive secretory response to acesulfame-K was still observed when the extracellular K+ concentration was adjusted to the same value as that in control media. No major changes in 86Rb and 45Ca outflow from pre-labelled perifused islets could be attributed to the saccharin, cyclamic or acesulfame anions. It is proposed that the insulinotropic action of some artificial sweeteners and, possibly, that of selected hexose pentaacetate esters may require G-protein-coupled receptors similar to those operative in the recognition of bitter compounds by taste buds."

Am J Clin Nutr. 1998 Sep;68(3):531-7. Aspartame: neuropsychologic and neurophysiologic evaluation of acute and chronic effects.

"BACKGROUND: Neurobehavioral symptoms have been reported anecdotally with aspartame. OBJECTIVE: This study sought to determine whether aspartame can disrupt cognitive, neurophysiologic, or behavioral functioning in normal individuals. DESIGN: Forty-eight healthy volunteers completed a randomized, double-blind, placebo-controlled, crossover study. The first month was aspartame free. Subjects then consumed sodas and capsules with placebo, aspartame, or sucrose for 20 d each. Order was randomized and subjects were assigned to either a high- (45 mg x kg body wt(-1) x d(-1)) or low- (15 mg x kg body wt(-1) x d(-1)) dose aspartame group. Neuropsychologic and laboratory testing was done on day 10 of each treatment period to determine possible acute effects and on day 20 for possible chronic effects. RESULTS: Plasma phenylalanine concentrations increased significantly during aspartame treatment. Neuropsychologic results; adverse experiences; amino acid, insulin, and glucose values; and electroencephalograms were compared by sex and by treatment. No significant differences were found for any dependent measure. CONCLUSION: Large daily doses of aspartame had no effect on neuropsychologic, neurophysiologic, or behavioral functioning in healthy young adults."

[King Grub]

Aspartam ökar mättnadskänslan.

Physiol Behav. 2003 Apr;78(4-5):557-62. Physiological mechanisms mediating aspartame-induced satiety.

"Aspartame has been previously shown to increase satiety. This study aimed to investigate a possible role for the satiety hormones cholecystokinin (CCK) and glucagon-like peptide-1 (GLP-1) in this effect. The effects of the constituents of aspartame, phenylalanine and aspartic acid, were also examined. Six subjects consumed an encapsulated preload consisting of either 400 mg aspartame, 176 mg aspartic acid+224 mg phenylalanine, or 400 mg corn flour (control), with 1.5 g paracetamol dissolved in 450 ml water to measure gastric emptying. A 1983-kJ liquid meal was consumed 60 min later. Plasma CCK, GLP-1, glucose-dependent insulinotropic polypeptide (GIP), glucose, and insulin were measured over 0-120 min. Gastric emptying was measured from 0 to 60 min. Plasma GLP-1 concentrations decreased following the liquid meal (60-120 min) after both the aspartame and amino acids preloads (control, 2096.9 pmol/l min; aspartame, 536.6 pmol/l min; amino acids, 861.8 pmol/l min; incremental area under the curve [AUC] 60-120 min, P<.05). Desire to eat was reduced from 60 to 120 min following the amino acids preload (control, -337.1 mm min; aspartame, -505.4 mm min; amino acids, -1497.1 mm min; incremental AUC 60-120 min, P<.05). However, gastric emptying rates, plasma CCK, GIP, insulin, and glucose concentrations were unaffected. There was a correlation between the increase in plasma phenylalanine and decrease in desire to eat after the liquid meal following the constituent amino acids (r=-.9774, P=.004)."

Physiol Behav. 1995 Mar;57(3):489-93. Postingestive inhibition of food intake by aspartame: importance of interval between aspartame administration and subsequent eating.

"Aspartame administered in capsules (i.e., without tasting) 1 h before a meal significantly reduces the amount eaten in that meal. In the present study 36 young men and women were divided into 3 groups of 12 to receive aspartame (400 mg) or placebo (400 mg starch) on separate occasions either 5 min (Group A), 30 min (Group B) or 60 min (Group C) before beginning an ad lib test meal. Compared with placebo, aspartame reduced food intake in Group C (by 18.5%, p < 0.01), but did not reliably affect intake in Groups A or B. There were, in contrast, no significant effects of aspartame on premeal ratings of hunger, desire to eat or fullness for any of the groups. These results confirm a postingestive inhibitory action of aspartame on appetite, which may involve the amplification of the satiating effects of food."

[zoltan_hellhound]

Jag dricker typ 2-3 liter light produkter om dagen.Och jag har ej märkt en ökning på toa fronten,

[Aelrik]

Jag anser mig besegrad :D

Men jag är förvånad över att FoF publicerar sådant.
Inte för att de är ansvariga för vad hon säger men de väljer ju att publicera det. *screwy*

[hallar]

På tal om Erlansson-Albertsson så är hon föreläsare för alla läkarstudenter i lund i alla fall på termin 1. Detta innebär att kull efter kull med läkarstuderande indokrinerad med föreställningen att Aspartam ger insulinutsöndring. Kul....

[Sniggel]

OffTopic: Får jag bara fråga dig om du sparar alla intressanta artiklar du hittar och kategoriserar dom i olika kataloger på datorn, t ex mappar som "proteinsyntes" "aspartam" "GI-struntprat" osv?
För hur får du annars fram abstract så kvickt som du brukar göra :D