Visa fullständig version : till er småföräldrar
^AzAzeL^
2005-12-15, 23:08
jag ska bli farsa hur gjorde ni med gymandet under de första månaderna?
forsatte ni som vanligt eller la ni helt enkelt av under tiden.
har en polare som tror att hela livet dukar under för att man får små barn
bara för att hans syrra fick ett barn som hadde kolik vilket är en jävla skillnad.
Tror bara det är positivt att fortsätta träna. Bättre att du är på topp när du är med ungen och inte sitter och tänker på din växande mage och krympande muskler. :)
Lillgrabben
2005-12-16, 00:51
Jag har två st underbara ungar & förutom första veckan av deras liv tränade jag som vanligt. Visserligen tränar jag bara 3 pass / vecka á ca 2 hr / pass, men vill man så finns det möjlighet!
Det kan vara ganska skönt att få komma ifrån hemmet ett par timmar ibland & ladda upp batterierna ( både för dig & tanten)! Jag rekommenderar verkligen att ni fortsätter med era respektive aktiviteter i en omfattning ni har tid med - dvs OM NI VILL det.
jag tränade på som vanligt, alla tror att det är jättemycket jobb så fort man får barn men man hinner alltid iväg o träna 4-5 timmar i veckan utan problem.
blekfet2
2005-12-16, 05:16
jag ska bli farsa hur gjorde ni med gymandet under de första månaderna?
forsatte ni som vanligt eller la ni helt enkelt av under tiden.
har en polare som tror att hela livet dukar under för att man får små barn
bara för att hans syrra fick ett barn som hadde kolik vilket är en jävla skillnad.
Grattis!
alltså det första månaderna, det är då du har mest tid. Barnet sover under stora delar av dygnet du har gott om tid för träning. Jag har själv en liten "prutt" på 7 månader, och jag har hunnit under tiden hon växt upp med att jobba 100%, studera 50% på distans, 10 cardio/styrkepass per vecka och såklart att umgås med familjen. :D
Det är helt enkelt vad man gör det till.....
När vi fick våran första så var jag och tränade medans vi fortfarande låg på bb. Det går fint bara man planerar lite.
^AzAzeL^
2005-12-16, 18:48
tack för alla bra svar.
komer att fortsätta kämpa mot målen som aldrig tar slut :hbang:
Styrkebyggare
2005-12-16, 18:55
Trevligt att läsa denna tråd - den ger hopp inför tiden när det är dags.
Ett antal träningspolare har fått barn, och de flesta kör på nästan som vanligt - något pass mindre och lite tröttare ibland bara.
Sen har man ju hört från vissa bekanta (huvudsakligen kvinnliga dito som inte tränar) att när man får barn; då kan man glömma allt vad träning (och övrigt kul) är för en överskådlig tid framöver. Då måste all vaken och ledig tid ägnas åt ungen - annars är man en dålig och icke ansvarstagande förälder.
Behöver inte nämna vilket läger jag håller på. Eftersom man inte har några barn själv så har man ju dock inte så mycket att sätta emot i en diskussion, annat än att hänvisa till referenspersonerna som tränar.
Fick min för 4 veckor sen, missade väl en vecka först och har väl missat ett par pass till efter det men nu verkar det rulla som vanligt. Det beror lite på ungen trots allt, ett hyperaktivt kolikbarn kräver nog lite mer.
Vi försöker leva som vanligt.
Fredrik_
2005-12-16, 19:03
Tränade inte för fyra år sen när vi fick vår son, men jag tror ändå att jag har en del att säga om saken. Det är jätteviktigt att få lite egen tid borta från "familjekokongen" också, och träning är ju helt perfekt för att koppla av och tänka på annat. Så länge du ger frun/sambon/tjejen whatever samma möjligheter att komma iväg en stund så är det bara bra för familjelivet (höll på att skriva familjelyckan, men det skulle kunna misstolkas ;) ).
Jag tror att det kan bli riktigt jobbigt om man bara låser in sig och lägger ner alla andra intressen bara för att man skaffar barn.
Grejen är ju att när man fått barn blir saker som var ohyggligt viktiga förrut inte alls viktiga längre. Många tror med fasa i rösten att livet är slut - men det är något nytt och fantastiskt som börjar. Festprissar blir praktföräldrar, träningsnarkomaner drar ner på träningen - och det känns inte alls som en uppoffring.
Med små barn - som inte börjat skolan än - är det små bekymmer, med stora barn större bekymmer. Men glädjen och stolheten finns alltid där.
allan
Ironbabe
2005-12-16, 19:39
Först och främst ett stort GRATTIS!! till bebisen. Din syn på livet kommer anta en helt ny dimension. Bara POSITIVT :)
har en polare som tror att hela livet dukar under för att man får små barn
Det där uttalandet är så vanligt förekommande bland de som inte har fått barn.. *screwy*
Grejen är ju att när man fått barn blir saker som var ohyggligt viktiga förrut inte alls viktiga längre. Många tror med fasa i rösten att livet är slut - men det är något nytt och fantastiskt som börjar. Festprissar blir praktföräldrar, träningsnarkomaner drar ner på träningen - och det känns inte alls som en uppoffring.
Med små barn - som inte börjat skolan än - är det små bekymmer, med stora barn större bekymmer. Men glädjen och stolheten finns alltid där.
allan
Kunde inte sagt det bättre själv :thumbup:
fösta ungen så sluta ja träna helt å hållet.. När är min andra 1 år och jag har tränat hela tiden, frugan lovade att ja skulle få göra det :D
M
Ninjasmurf
2005-12-16, 20:24
fösta ungen så sluta ja träna helt å hållet.. När är min andra 1 år och jag har tränat hela tiden, frugan lovade att ja skulle få göra det :D
M
och nån gång om siså där en 2000 år kanske hon hänger med till gymmet =)
din son uppskattade gymmet ialla fall
Tycker det funkade bra att träna när man fick barn, iaf om man vill, det är ju inte så att man måste ge upp alla intressen bara för det, spec. inte sunda såna.
Tyckte det tog förvånansvärt lite tid, men jag e rädd att det blir värre när dom blir äldre som Allan sa :)
Krokodil
2005-12-16, 21:42
Grejen är ju att när man fått barn blir saker som var ohyggligt viktiga förrut inte alls viktiga längre. Många tror med fasa i rösten att livet är slut - men det är något nytt och fantastiskt som börjar. Festprissar blir praktföräldrar, träningsnarkomaner drar ner på träningen - och det känns inte alls som en uppoffring.
Med små barn - som inte börjat skolan än - är det små bekymmer, med stora barn större bekymmer. Men glädjen och stolheten finns alltid där.
allan
Prexis så är det! :bow:
Det kan vara ganska skönt att få komma ifrån hemmet ett par timmar ibland & ladda upp batterierna ( både för dig & tanten)! Jag rekommenderar verkligen att ni fortsätter med era respektive aktiviteter i en omfattning ni har tid med - dvs OM NI VILL det.
exakt men jag tror precic som du säger att det är viktigt att båda har möjligheten. Jag har sett flera familjer där mannen har möjlighet att fortsätta sina aktiviteter och hon blir mer och mer låst hemma men det är å andra sidan bådas ansvara hur situationen artar sig
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.