Visa fullständig version : GI-konceptet håller på att falla ytterligare.
King Grub
2005-12-03, 11:02
Diabetes Care 28:2832-2838, 2005, Dietary Glycemic Index and Glycemic Load, Carbohydrate and Fiber Intake, and Measures of Insulin Sensitivity, Secretion, and Adiposity in the Insulin Resistance Atherosclerosis Study
"We studied the association of digestible carbohydrates, fiber intake, glycemic index, and glycemic load with insulin sensitivity (SI), fasting insulin, acute insulin response (AIR), disposition index, BMI, and waist circumference.
Data on 979 adults with normal (67%) and impaired (33%) glucose tolerance... were analyzed.
No association was observed between glycemic index and SI, fasting insulin, AIR, disposition index, BMI, or waist circumference after adjustment for demographic characteristics or family history of diabetes, energy expenditure, and smoking.
Associations observed for digestible carbohydrates and glycemic load, respectively, with SI, insulin secretion, and adiposity (adjusted for demographics and main confounders) were entirely explained by energy intake.
Carbohydrates as reflected in glycemic index and glycemic load may not be related to measures of insulin sensitivity, insulin secretion, and adiposity."
J Nutr. 2005 Oct;135(10):2387-91. Reduced glycemic index and glycemic load diets do not increase the effects of energy restriction on weight loss and insulin sensitivity in obese men and women.
"Reducing the dietary glycemic load and the glycemic index was proposed as a novel approach to weight reduction. A parallel-design, randomized 12-wk controlled feeding trial with a 24-wk follow-up phase was conducted to test the hypothesis that a hypocaloric diet designed to reduce the glycemic load and the glycemic index would result in greater sustained weight loss than other hypocaloric diets.
At 12 wk, weight changes from baseline were significant in all groups but not different among groups (-9.3 +/- 1.3 kg for the HGI diet, -9.9 +/- 1.4 kg for the LGI diet, and -8.4 +/- 1.5 kg for the HF diet). All groups improved in insulin sensitivity at the end of the feeding phase of the study. During the free-living phase, all groups maintained their initial weight loss and their improved insulin sensitivity.
Weight loss and improved insulin sensitivity scores were independent of diet composition.
In summary, lowering the glycemic load and glycemic index of weight reduction diets does not provide any added benefit to energy restriction in promoting weight loss in obese subjects."
Diabetes Care. 2005 Sep;28(9):2123-9. Influence of glycemic index/load on glycemic response, appetite, and food intake in healthy humans.
High glycemic index (GI)/load (GL) diets reportedly enhance appetite and promote positive energy balance. Support for this hypothesis stems largely from acute feeding trials and longer-term studies lacking control over the macronutrient composition and palatability of test foods. This study evaluated the effects of consuming high- and low-GI/GL meals, matched on macronutrient composition and palatability, plasma glucose and insulin, appetite, and food intake.
Thirty-nine healthy adults consumed only low- or only high-GI foods ad libitum in the laboratory for 8 days in either high (three foods per meal)- or low (one food per meal)-variety conditions. Glucose and insulin concentrations as well as appetitive sensations were determined before and for 2 h following breakfast and lunch on days 1 and 8. Energy intake was monitored daily.
There were no significant differences in plasma glucose or insulin responses, appetitive ratings, or food intake between treatments.
These data indicate that the differential glycemic response of foods tested in isolation under fixed time are not preserved under conditions of chronic ad libitum consumption of mixed meals."
Det kanske är för mycket begärt, men en liten summering på svenska skulle i alla fall göra mig glad. Jag har mycket svårt att orka mig igenom den här typen av texter trots att jag är intresserad.
King Grub
2005-12-03, 11:08
Det kanske är för mycket begärt, men en liten summering på svenska skulle i alla fall göra mig glad. Jag har mycket svårt att orka mig igenom den här typen av texter trots att jag är intresserad.
GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör.
Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning.
Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant.
Herkulez
2005-12-03, 11:11
intressant grub, tack för infon =)
keffat_liv
2005-12-03, 11:18
O fyfan tack för detta :bow:
Förstod det mesta, men du skrev att det är energiintaget som påverkar insulinkänsligheten och insulinsvar? Jag kan väl tänka mig att ju mer man äter på en måltid desto högre insulinsvar, men hur påverkar energiintager insulinkänsligheten? Både negativt och positivt.
GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör.
Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning.
Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant.Tack så väldigt mycket, Grub! Är detta studier som kommer att skaka om det Hälso-Sverige som har passat på att sko sig på GI-trenden? Vad mycket lättare det skulle bli för folk om de slapp känna att de behövde ta hänsyn till de där tabellerna!
Cerberus
2005-12-03, 11:20
jaha? så GI är skitsnack? fan va konstigt, varför har det hela tiden påståtts att man får bättre insulinkänslighet med lågt GI då?
Tack så väldigt mycket, Grub! Är detta studier som kommer att skaka om det Hälso-Sverige som har passat på att sko sig på GI-trenden? Vad mycket lättare det skulle bli för folk om de slapp känna att de behövde ta hänsyn till de där tabellerna!
Jag tror inte det. GI är en guldgruva för väldigt många och har nästan blivit absurt djupt rotat i gemene man på kort tid. Och medierna som hjälpt till att haussa GI tjänar ju även de stora pengar på GI-hysterin.
jean-wim
2005-12-03, 11:33
Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning. Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant.Det har vi ju anat ett tag nu, med tanke på II.
Finns det någon chans att själva grundtanken med GI, d.v.s. att reglera insulinet, kan återupptas när man vet mer om II? Fast då lär det bli betydligt svårare att följa, när alla mjölkprodukter och annat protein också måste strykas. ;)
Eller är det helt enkelt så att det i princip är omöjligt att förutsäga det individuella insulinsvaret på en sammansatt måltid, då det beror på alldeles för många faktorer?
Den sista studien förstod jag inte. Jag tycker det är självklart att långsammare kolhydrater ger bättre mättnad, men det verkar motsägas där.
keffat_liv
2005-12-03, 11:36
Den sista studien förstod jag inte. Jag tycker det är självklart att långsammare kolhydrater ger bättre mättnad, men det verkar motsägas där.
Det har väl bara med SI att göra på ett visst livsmedel? Är det inte potatis som har högt SI och som folk brukar säga mättar jättebra? Och det är ju snabba kolhydrater.
jaha? så GI är skitsnack? fan va konstigt, varför har det hela tiden påståtts att man får bättre insulinkänslighet med lågt GI då?
Nej man får, teoretiskt, lägre blodsockerbelastning.
Det här är både sant och ingen nyhet. Det finns inga genvägar.
Men poängen med GI är att det beskriver varför och hur det är intressant att äta en fullvärdig kost och hålla raffinerade produkter nere i sin kosthållning.
Överviktstrenden ser ut att vara avbruten år 2002 i Sverige (FHI, LMV) och larmraporterna att vi blir fetare och fetare stämmer inte helt ut längre. Runt det året (02) fick GI sitt stora allmänna genombrott och kanske finns det ett samband.
De flesta som äter enligt GI får en allmänt bättre kosthållning för att inte tala om kunskapsökningen metoden medför. Nivån för vad som är kommunicerbart har drastiskt höjts i det här landet och Sverige har goda möjligheter att bli det första land i världen som kan komma att bryta västvärldens ökande befolkningsfetma genom kunskapsöverföring. Det är heller ingen nyhet - att folksjukdomar historiskt utrotats genom folkupplysning.
Lizard
Det har vi ju anat ett tag nu, med tanke på II.
Finns det någon chans att själva grundtanken med GI, d.v.s. att reglera insulinet, kan återupptas när man vet mer om II? Fast då lär det bli betydligt svårare att följa, när alla mjölkprodukter och annat protein också måste strykas. ;)
Eller är det helt enkelt så att det i princip är omöjligt att förutsäga det individuella insulinsvaret på en sammansatt måltid, då det beror på alldeles för många faktorer?
Den sista studien förstod jag inte. Jag tycker det är självklart att långsammare kolhydrater ger bättre mättnad, men det verkar motsägas där.
Socker mättar bättre än pasta?
jean-wim
2005-12-03, 11:42
Socker mättar bättre än pasta?Nej, nu tänkte jag livsmedel av samma slag. Dvs. ett rågbröd mättar bättre än en vetebulle, fullkornspasta mättar bättre än snabbmakaroner. I min bok iaf, vet inte hur det är för er.
Att socker är långsamt p.g.a. sin fruktos är ju ett specialfall.
Paulún river sitt hår, tillsammans med aftonblaskan... :)
King Grub
2005-12-03, 11:51
Eller är det helt enkelt så att det i princip är omöjligt att förutsäga det individuella insulinsvaret på en sammansatt måltid, då det beror på alldeles för många faktorer?
Det individuella insulinsvaret lär vara rätt omöjligt att förutspå på en sammansatt måltid, men ett indexvärde som går att jämföra med en 100-nivå borde gå att kalkylera. Men att göra det är en annan sak, och energimängd, samt protein- och fettinnehåll har större påverkan än kolhydraterna. GI-värden går inte att använda, då II på en sammansatt måltid inte är korrrelerat med GI.
"Our prediction models show that the GI of mixed meals is more strongly correlated either with fat and protein content, or with energy content, than with carbohydrate content alone.
There was no association between GI and II."
Inte ens kalkylerat värde på en sammansatt måltids GI (med siffror från tabeller på dom individuella livsmedlen), har något att göra med måltidens faktiska mätbara GI.
"No association was found between predicted and measured GI."
Br J Nutr. 2004 Jun;91(6):979-89.
GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör.
Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning.
Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant.
Hmm... vad händer med glukosileringen då ?
Att högre blodsockervärden ger fler reaktioner mellan glukos och viktiga proteiner i kroppen.
Avgörande för diabetiker men även för vanligt folk som vill hålla kroppen intakt även på ålderns höst utan skader på nerver, näthinnan eller njurarna.
King Grub
2005-12-03, 11:59
Följer man "Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt" med en blandad kost får man inga höga blodsockervärden. Den kost som är näringsrik och så obehandlad som möjligt är den som människan är anpassad för och som inte ger någon skadliga insulin- eller blodsockerpåverkan.
Följer man dessutom riktlinjerna som finns för motion har man en så godkänd glukostolerans att påverkan är än mindre, även om man inte är elitidrottare.
"The healthiest diet is the Mediterranean type, consisting of lean meats, fish, nuts, vegetables, whole fruits, and whole grains."
Cleve Clin J Med. 2005 Oct;72(10):946-50.
jean-wim
2005-12-03, 12:05
Inte ens kalkylerat värde på en sammansatt måltids GI (med siffror från tabeller på dom individuella livsmedlen), har något att göra med måltidens faktiska mätbara GI.Ok, men allt detta nya ändrar alltså inget då vi talar om enstaka livsmedel? Alltså en fullkornsskiva är fortfarande att föredra framför rostad dollarfranska, givet samma energimängd? Och uppskattade GI för enstaka livsmedel gäller väl fortfarande som god indikator på insulinssvar?
Det som stökar till det är alltså då vi lägger på en kalkonskiva på rågbödet/franskan och dricker ett glas mjölk till. Plötsligt får man då ett oförutsägbart GI på hela måltiden.
Är det nåt som faller med det här så är det definitivt alla GI-kokböcker och GI-recept. :laugh:
King Grub
2005-12-03, 12:11
Alltså en fullkornsskiva är fortfarande att föredra framför rostad dollarfranska, givet samma energimängd?
Ja, men då främst pga skillnaden i näringstäthet. Det blir nog ingen skillnad i viktuppgång/nedgång eller insulinkänslighet, om inte alla mål består av små brödmål utan annat till. Men då faller ju hela "blandad kost"-konceptet, som är grunden för näringsriktig kost.
Och uppskattade GI för enstaka livsmedel gäller väl fortfarande som god indikator på insulinssvar?
Om man inte äter något annat, precis. Men med många undantag (cornflakes/All-Bran Plus som fint exempel, med högt GI men lågt II på cornflakes, men högt II men lågt GI på AB+).
Och det insulinsvaret är bara det akuta insulinsvaret på enskilt livsmedel, som du säger. Vid en sammansatt måltid eller över hela dagen är skillnaden... någon alls? "no significant differences in plasma glucose or insulin responses"
Data on 979 adults with normal (67%) and impaired (33%) glucose tolerance... were analyzed.
No association was observed between glycemic index and SI, fasting insulin, AIR, disposition index, BMI, or waist circumference after adjustment for demographic characteristics or family history of diabetes, energy expenditure, and smoking.
Jag är svensk och förstår inte engelskat. Gör GI inte heller skillnad för diabetiker? Skillnad för kroppsvikten då alltså, inte blodsockret.
....kommentarer är väl egentligen överflödiga?
Slartibartfast
2005-12-03, 13:45
Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant.
Så än en gång triumferar bondförnuftet över hysterin. :thumbup:
keffat_liv
2005-12-03, 13:50
Som jag ska njuta av lördagstekakorna framöver;)
King Grub
2005-12-03, 15:14
Som jag ska njuta av lördagstekakorna framöver;)
Det är fortfarande näringsrika livsmedel som är bra; tekakor är fortfarande skräp. ;)
Det är energiintaget som avgör. .
vad menar du med det? förstår inte riktigt *screwy*
Slartibartfast
2005-12-03, 15:25
vad menar du med det? förstår inte riktigt *screwy*
Det är fortfarande energiöver- eller underskottet som avgör ifall du lägger på dig fett eller inte. Inte GI.
Det är fortfarande energiöver- eller underskottet som avgör ifall du lägger på dig fett eller inte. Inte GI.
jaha ok. självfallet*slap*
så ändring av insulinkänslighet som tydligen skulle kunna leda till typ II diabetes är skitsnack?
hur fungerar egentligen sån här forskning, först påvisar man något och nästa år kommer det ny teknik som visar att de tidigare forskarna har fel, eller är det mesta forskarna gör tolkningar och "gissningar" av sina resultat?
Nästa år kan det alltså komma ny forskning som visar att GI VISST kan påverka insulinkänsligheten osv fortsätter det
King Grub
2005-12-03, 16:22
så ändring av insulinkänslighet som tydligen skulle kunna leda till typ II diabetes är skitsnack?
Nej, vem har påstått något sådant? Det är GI som inte har mycket med insulinkänslighet att göra. Hur kan du läsa in ovanstående i det?
hur fungerar egentligen sån här forskning, först påvisar man något och nästa år kommer det ny teknik som visar att de tidigare forskarna har fel, eller är det mesta forskarna gör tolkningar och "gissningar" av sina resultat
Det har inte visats något tidigare. Tidigare studier har visat den akuta effekten av vissa enskilda livsmedel i isolerade studier, men det är först nu med många års material det går att se vad den prakiska effekten i ett normalt liv och kosthåll blir. Det finns inga tidigare studier som kontrollerat att lågt GI innebär större effekt på t ex övervikt.
Vad blir de konkreta följderna om man väljer att äta näringsfattig mat? Vad blir de konkreta följderna om man väljer att äta ensidigt, tex samma mat var dag?
Vad blir de konkreta följderna om man väljer att äta näringsfattig mat? Vad blir de konkreta följderna om man väljer att äta ensidigt, tex samma mat var dag?
Jag gissar att svaret på det senare beror på vad du äter. Äter du mat innehållande allt utom C-vitamin så får du skörbjugg osv. "Ensidig mat" har ingen innehållsdeklaration så det kan omöjligt gå att säga något utifrån endast den beskrivningen.
Finns det alltså inga fördelar alls med lågt GI? Och spelar det ingen roll alls vare sig livsmedlet har ett GI på 50 repsektive 150?
King Grub
2005-12-03, 17:10
Kan du hitta några näringsriktiga, oraffinerade livsmedel med mycket högt GI som du kan införliva i begreppet "blandad kost" och låta dessa utgöra majoriteten av kolhydratintaget?
stocktown
2005-12-03, 17:24
Är II också oviktigt nu eller är det de man bör tänka på istället?
Blir det några ändringar i Deff-guiden nu?
King Grub
2005-12-03, 17:30
Följer du dessa (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showpost.php?p=1198575&postcount=17) riktlinjer är II inget du behöver tänka speciellt på.
King Grub
2005-12-03, 17:31
Blir det några ändringar i Deff-guiden nu?
Nej, äter man naturligt, näringsrikt och oraffinerat så blir det lågglykemiskt på köpet. Dom livsmedel jag räknar upp som bra exempel där är utmärka, oavsett mål.
Då bör väl malto och dextro ha spelat ut sin roll som efterträningskolhydrater?
Då bör väl malto och dextro ha spelat ut sin roll som efterträningskolhydrater?
Varför då? Glykemiskt index existerar ju fortfarande och om musklernas glykogensyntes är förhöjd efter träning så finns det väl all anledning att inta kolhydrater som snabbt går ut i blodet?
Varför då? Glykemiskt index existerar ju fortfarande och om musklernas glykogensyntes är förhöjd efter träning så finns det väl all anledning att inta kolhydrater som snabbt går ut i blodet?
Det var en fråga just av den anledningen att jag inte visste ;)
mangemani
2005-12-03, 18:53
woa...6 år av hjärn tvätt krashade samman nu=/
Det var en fråga just av den anledningen att jag inte visste ;)
Ah, Ich bitte Ihre Entschuldigung, jag anade ett påstående i frågan.
Men för att förtydliga mig. Även om studierna säger att GI på enskilda livsmedel inte är användbart i viktnedgångssyfte och att energimängd exempelvis spelar större roll för insulinsvaret så kommer fortfarande blodsockret höjas snabbare om du stoppar i dig maltodextrin, vilket påskyndar återhämtningen.
... om jag förstått det hela rätt
Kebab-Arne
2005-12-03, 19:20
Kan du hitta några näringsriktiga, oraffinerade livsmedel med mycket högt GI som du kan införliva i begreppet "blandad kost" och låta dessa utgöra majoriteten av kolhydratintaget?
Havregrynsgröt i mikrovågsugn?
GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör.
Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning.
Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant.
Sjäv tänker jag aldrig på GI, har ett obefintligt socialt liv också så jag har nog inte fattat att det är stort heller. Själv tänker jag nog mer på näringsrikt/icke så näringsrikt. Jag äter mat med typ noll näring i ibland, men den utgör inte basen av kosten.
Iallafall, utan att vara ett dugg insatt; Jag kan tänka mig att siffrorna ändå inte är irrelevanta. Pga indirekta kopplingar. Det finns säkert undantag, men indirekt så borde GI ha bidragit till just; "Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt."
Eller?
Vilket inte betyder att GI, i princip, är oväsentligt. Men det beror ju på hur man ser på´t...
så ändring av insulinkänslighet som tydligen skulle kunna leda till typ II diabetes är skitsnack?
Nej, vem har påstått något sådant? Det är GI som inte har mycket med insulinkänslighet att göra. Hur kan du läsa in ovanstående i det?
hur fungerar egentligen sån här forskning, först påvisar man något och nästa år kommer det ny teknik som visar att de tidigare forskarna har fel, eller är det mesta forskarna gör tolkningar och "gissningar" av sina resultat
Det har inte visats något tidigare. Tidigare studier har visat den akuta effekten av vissa enskilda livsmedel i isolerade studier, men det är först nu med många års material det går att se vad den prakiska effekten i ett normalt liv och kosthåll blir. Det finns inga tidigare studier som kontrollerat att lågt GI innebär större effekt på t ex övervikt.
sorry det var inte insulinkänslighet utan insulinrestens jag syftade på
okej tack för klargörandet
Cerberus
2005-12-03, 19:35
Det känns ju helt sjukt, fan jag som kände mig som en expert när jag kan det mesta om GI :(. Dock tycker jag att det bästa med GI är att jag blir bra mkt mättare på lågglykemiskt än vad jag blir på t.ex vitt bröd.
Kan du hitta några näringsriktiga, oraffinerade livsmedel med mycket högt GI som du kan införliva i begreppet "blandad kost" och låta dessa utgöra majoriteten av kolhydratintaget?
Bakad potatoe *innocent*
mangemani
2005-12-03, 20:00
ok,bara för att klargöra en sak nu,jag kan sitta och proppa i mej godis,vit bröd och andra saker med relativt högt GI och inte gå upp i vikt?bara jag ligger på kcal minus så är det helt ok?
är jag helt ute och cyklar nu eller stämmer det jag nu har läst i tråden?
ok,bara för att klargöra en sak nu,jag kan sitta och proppa i mej godis,vit bröd och andra saker med relativt högt GI och inte gå upp i vikt?bara jag ligger på kcal minus så är det helt ok?
är jag helt ute och cyklar nu eller stämmer det jag nu har läst i tråden?
Så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Det är inget nytt. Inte det tråden handlar om tror jag ;)
keffat_liv
2005-12-03, 20:06
Det är fortfarande näringsrika livsmedel som är bra; tekakor är fortfarande skräp. ;)
självklart, men det är så jäkla gott med:) Och det är ju endast 1 gång i veckan så det unnar jag mig;)
mangemani
2005-12-03, 20:08
Så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Det är inget nytt. Inte det tråden handlar om tror jag ;)
jojo,men eftersom det nu inte har nån effekt på insulinet osv osv,så är det väl inget negativt med att käka så?mer än hungekänslan då.
mangemani
2005-12-03, 20:15
jojo,men eftersom det nu inte har nån effekt på insulinet osv osv,så är det väl inget negativt med att käka så?mer än hungekänslan då.
känns jäkligt skönt att nu slippa behöva oroa sej för högt GI hit och dit och bara koncentrera sej på energi intaget:)
jojo,men eftersom det nu inte har nån effekt på insulinet osv osv,så är det väl inget negativt med att käka så?mer än hungekänslan då.
Om du med "käka så" menar godis och vitt bröd så tror och hoppas jag att du kan svara på det själv?! *screwy*
mangemani
2005-12-03, 20:23
Om du med "käka så" menar godis och vitt bröd så tror och hoppas jag att du kan svara på det själv?! *screwy*
med denna nya studie,så nej,då kan jag nog inte svara på det själv....klart man inte kan leva på godis,det mättar ju ingenting i stort sätt,men enligt studien så gör det ju ingen skada,mer än tänderna kanske.
King Grub
2005-12-03, 20:24
Vad är II?
Insulinindex. Den mängd insulin som frisätts efter att man ätit något, där värdena är satta efter ett intag av 250 kcal och där vitt bröd är referens med II 100.
King Grub
2005-12-03, 20:25
med denna nya studie,så nej,då kan jag nog inte svara på det själv....klart man inte kan leva på godis,det mättar ju ingenting i stort sätt,men enligt studien så gör det ju ingen skada,mer än tänderna kanske.
Det gör det ju; det tar kaloriplats som skulle kunna utgjorts av något vettigt, någon som gett näring och som du kunnat använda till proteinsyntesen eller på något annat sätt i din träning än bara som tom energi.
King Grub
2005-12-03, 20:25
känns jäkligt skönt att nu slippa behöva oroa sej för högt GI hit och dit och bara koncentrera sej på energi intaget:)
Ersätt "energi" med "näring" så är du på rätt väg.
King Grub
2005-12-03, 20:28
Ah, Ich bitte Ihre Entschuldigung, jag anade ett påstående i frågan.
Men för att förtydliga mig. Även om studierna säger att GI på enskilda livsmedel inte är användbart i viktnedgångssyfte och att energimängd exempelvis spelar större roll för insulinsvaret så kommer fortfarande blodsockret höjas snabbare om du stoppar i dig maltodextrin, vilket påskyndar återhämtningen.
... om jag förstått det hela rätt
Prexis. Man kan ju fortfarande använda det faktum att högglykemiska kolhydrater lagras in fortare som muskelglykogen i sin återhämtningsstrategi.
Även om lågglykemiska även verkar ha sin plats, och även här är mängden kolhydrat viktigare än GI:t på dom:
"On day 1, subjects ran for 90 min at 70% VO(2max)(R1). Thereafter, they were supplied with either a high GI (HGI) or low GI (LGI) CHO diet which provided 8 g CHO/kg body mass (BM).
Time to exhaustion during R2 was longer in the LGI trial (108.9 +/- 7.4 min) than in the HGI trial (96.9 +/- 4.8 min) (P < 0.05). Fat oxidation rates and free fatty acid concentrations were higher in the LGI trial than the HGI trial (P < 0.05).
The results suggest that the increased endurance capacity was largely a consequence of the increased fat oxidation following the LGI recovery diet."
Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2005 Aug;15(4):333-49. Improved recovery from prolonged exercise following the consumption of low glycemic index carbohydrate meals.
"The glycemic index of the carbohydrates consumed during the immediate post-exercise period might not be important as long as sufficient carbohydrate is consumed."
Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2005 Jun;15(3):291-307. The metabolic responses to high carbohydrate meals with different glycemic indices consumed during recovery from prolonged strenuous exercise.
Det gör det ju; det tar kaloriplats som skulle kunna utgjorts av något vettigt, någon som gett näring och som du kunnat använda till proteinsyntesen eller på något annat sätt i din träning än bara som tom energi.
I nio fall av tio handlar väl det här om mikronutrienter?
Av makronutrienterna är det väl bara kollagen, fruktos samt härdat och mättat fett i överdrivna mängder som bör undvikas? Jag kan ju ha missuppfattat. Men om det handlar om mikronutrienter så kan jag inte tänka mig att man hamnar i något bristsjukdomstillstånd, eller att träningen blir lidande, för att man oftare väljer produkter som i högre grad är raffinerade (tex tekakor istället för danskt rågbröd). Åtminstone inte så dramatiska effekter på hälsan som GI nyss ansågs kunna påverka (insulinkänslighet, kroppssammansättning mm). Jag tror att hälsan borde väl te sig ungefär likadan vare sig man väljer att äta tekakor, vit pasta, vitt ris, rapsolja, fabrikskyckling etc som om man väljer att äta helkornsbröd, fullkornspasta, fullkornsris, avocado, kyckling ur egen trädgård mm?
Är jag ute och cyklar?
King Grub
2005-12-03, 20:52
Jag tror NNR-värdet (naturally nutrient rich) som är på väg att utvecklas är ett bättre system än GI eller II:
Am J Clin Nutr. 2005 Oct;82(4):721-32. Concept of a nutritious food: toward a nutrient density score.
Matvanor och diet, tillsammans med motion, är dom stora påverkbara faktorerna bakom i princip alla "välfärdssjukdomar", och att välja vitt bröd framför fullkornsbröd, vitt ris istället för råris, osv, för att ta dina exempel, är nog ett stort misstag, oavsett GI:s påverkan eller icke-påverkan.
"Major health problems in the US impacted by diet and nutrition include coronary heart disease, atherosclerosis, some types of cancer, non-insulin dependent diabetes mellitus, and hypertension."
J Am Coll Nutr. 1996 Oct;15(5):422-33
I nio fall av tio handlar väl det här om mikronutrienter?
Mikronutrienter betyder ju bara att de behövs i mindre (mikro) mängd än makronutrienter, inte att de är typ "mikroviktiga". Och direkt hänryckande mängder mikronutrienter finns det nog inte i tekakor, även om det är gott.
Jag tror att hälsan borde väl te sig ungefär likadan vare sig man väljer att äta tekakor, vit pasta, vitt ris, rapsolja, fabrikskyckling etc som om man väljer att äta helkornsbröd, fullkornspasta, fullkornsris, avocado, kyckling ur egen trädgård mm?
Är jag ute och cyklar?
Jag är ingen nutritionist, men jag tror faktiskt: ja.
Cerberus
2005-12-03, 23:56
Hur fan ska man få i sig alla mikronutrienter? Måste jag flytta ut i djungeln och tugga på träd och jaga djur för att få i mig nyttig mat?
E rädd för att jag nog har brist på vissa mikronutrienter eftersom jag äter ganska så ensidigt.
Mikronutrienter betyder ju bara att de behövs i mindre (mikro) mängd än makronutrienter, inte att de är typ "mikroviktiga". Och direkt hänryckande mängder mikronutrienter finns det nog inte i tekakor, även om det är gott.
Min poäng var inte att de skulle vara "mikroviktiga", utan att det med en kost baserad på de livsmedel som är vanliga i ett "i-land" är svårt att drabbas av en sådan brist på mikronutrienter att det får någon märkbar effekt i vardagen. Skaparn tog exemplet skörbjugg. Jag tror att det är mycket svårt att få skörbjugg i Sverige idag, även om man tillhör den del av befolkningen som väljer större andel raffinerade livsmedel. Det finns människor som låter en stor del av kosten utgöras av färdigköttbullar, falukorv, fiskpinnar, vitt bröd, vitt ris, vit spagetti, microdinner och kanske bara en tomat som enda grönsak till middagen. Jag ifrågasätter att man även med en kost av den typen skulle känna följder av brist på mikronutrienter. Hur vanligt är sådant idag i Sverige? Bristsjukdomar ser vi väl bara i "u-länder" bland de folklager som lever endast på ett eller två livsmedel, därtill i för små mängder. Alla de vällevnadssjukdomar som Grub nämnde - har de att göra med brist på mikronutrienter?
Min poäng var inte att de skulle vara "mikroviktiga", utan att det med en kost baserad på de livsmedel som är vanliga i ett "i-land" är svårt att drabbas av en sådan brist på mikronutrienter att det får någon märkbar effekt i vardagen. Skaparn tog exemplet skörbjugg. Jag tror att det är mycket svårt att få skörbjugg i Sverige idag, även om man tillhör den del av befolkningen som väljer större andel raffinerade livsmedel. Det finns människor som låter en stor del av kosten utgöras av färdigköttbullar, falukorv, fiskpinnar, vitt bröd, vitt ris, vit spagetti, microdinner och kanske bara en tomat som enda grönsak till middagen. Jag ifrågasätter att man även med en kost av den typen skulle känna följder av brist på mikronutrienter. Hur vanligt är sådant idag i Sverige? Bristsjukdomar ser vi väl bara i "u-länder" bland de folklager som lever endast på ett eller två livsmedel, därtill i för små mängder. Alla de vällevnadssjukdomar som Grub nämnde - har de att göra med brist på mikronutrienter?
Bara för att svära mig fri så tog jag det som ett ytterlighetsexempel för att visa hur påverkan av kosten avgörs av vad du inte får i dig.
Det handlar om en helhetsbild, du kommer säkert inte att uppvisa en enda bristsjukdom men du kanske inte kommer att prestera på din maximala nivå, du kanske har några extra sjukdagar per år, du kanske blir lite tröttare än nödvändigt osv.
Hälsa är en fråga om helhetsperspektiv och ingen enskild komponent kommer avgöra.
Jag tror NNR-värdet (naturally nutrient rich) som är på väg att utvecklas är ett bättre system än GI eller II:
Am J Clin Nutr. 2005 Oct;82(4):721-32. Concept of a nutritious food: toward a nutrient density score.
Matvanor och diet, tillsammans med motion, är dom stora påverkbara faktorerna bakom i princip alla "välfärdssjukdomar", och att välja vitt bröd framför fullkornsbröd, vitt ris istället för råris, osv, för att ta dina exempel, är nog ett stort misstag, oavsett GI:s påverkan eller icke-påverkan.
"Major health problems in the US impacted by diet and nutrition include coronary heart disease, atherosclerosis, some types of cancer, non-insulin dependent diabetes mellitus, and hypertension."
J Am Coll Nutr. 1996 Oct;15(5):422-33
Habbahabbahabba...sakta i backarna nu.
Hälften av de som uppvisar förhöjda kolesterolvärlden, inom ramen för medicinsk riskgruppsdiagnostik, får hjärtproblem. Så långt är allt korrekt.
Men är glaset halvfullt eller halvtomt?
Andra hälften av de som har förhöjda värden får det inte.
Alltså är inte kolesterolet i sig avgörande, bara bidragande, till våra hjärtinfarkter.
Vad som verkar vara gemensamt för de som får hjärtinfarkt är snarare ett inflammationsliknande tillstånd i kranskärlen där LDL-kolesterolet får fäste. Av en ren händelse visar det sig att våra vanligaste beta-blockerare är inflammationsdämpande också vilket skulle förklara varför de abryter eller uppskjuter kärlsjukdomar och inte deras fettfrigörande egenskaper som man tidigare trott.
"Inflammationer" ser ut att dyka upp i fler och fler av våra folksjukdomar, den mest kända till dags dato är ju magsår som bara till en del förklaras av kost, motion och stress. De tre sista är bidragande orsaker, likt kolesterol och hjärtinfarkt, men inte ensamt avgörande. Den gemensamma punkten tycks i stället vara just inflammationer. Nu börjar forskarna mer och mer inrikta sig på att söka bland dessa för att förstå mekanikerna bakom flera breda sjukdomar som allergier, cancer etc. Hur det hela hänger samman kommer, gissar jag, att belysas inom en tämligen snar framtid men redan idag ser det ut som om fria radikaler, miljögifter, prostaglandiner, antioxidanter och fetter har mer än ett finger med i spelet.
Hur det hela hänger ihop finns snart på en löpsedel nära dig.
Lizard
King Grub
2005-12-04, 12:37
redan idag ser det ut som om fria radikaler, miljögifter, prostaglandiner, antioxidanter och fetter har mer än ett finger med i spelet.
Och dom uppräknade faktorerna är påverkbara genom kosten.
Habbahabbahabba...
Lizard
eh?
Så...för att ta ett exempel...
Jag får inte längre mättnadskänsla, mindre insulinutsöndring, jämnare blodsocker om jag äter havregrynsgröt med psylliumfrön (som ska sänka GI) än utan?
King Grub
2005-12-04, 15:27
Jag får inte längre mättnadskänsla, mindre insulinutsöndring, jämnare blodsocker om jag äter havregrynsgröt med psylliumfrön (som ska sänka GI) än utan?
Nu har du helt missat poängen med tråden och vad studierna försöker förmedla, att ett enskilt livsmedel inte påverkar den praktiska helheten.
Trodde GI Metoden var att äta produkter med lägre GI för att vara mätt längre så det inte blev så svårt att hålla sig från maten, men fortfarande äta minus kalorier.
Någon som kort kan förklara hur det egentligen? ;)
Nu har du helt missat poängen med tråden och vad studierna försöker förmedla, att ett enskilt livsmedel inte påverkar den praktiska helheten.
Är medveten om att jag missat poängen och jag vet fortfarande inte svaret på min fråga.
King Grub
2005-12-04, 15:56
Någon som kort kan förklara hur det egentligen? ;)
"There were no significant differences in plasma glucose or insulin responses, appetitive ratings, or food intake between treatments. "
King Grub
2005-12-04, 15:56
Är medveten om att jag missat poängen och jag vet fortfarande inte svaret på min fråga.
Du tar ett exempel som inte är relevant till ämnet som behandlas och dom faktorer och deras påverkan som beskrivs.
GI-värdena som sådana är inte felaktiga eller feltolkade. Dom stämmer utmärkt i isolerade förhållanden, men problemet verkar vara att dom inte går att applicera över tid och på ett normalt liv.
Habbahabbahabba...sakta i backarna nu.
Hälften av de som uppvisar förhöjda kolesterolvärlden, inom ramen för medicinsk riskgruppsdiagnostik, får hjärtproblem. Så långt är allt korrekt.
Men är glaset halvfullt eller halvtomt?
Andra hälften av de som har förhöjda värden får det inte.
Alltså är inte kolesterolet i sig avgörande, bara bidragande, till våra hjärtinfarkter.
Vad som verkar vara gemensamt för de som får hjärtinfarkt är snarare ett inflammationsliknande tillstånd i kranskärlen där LDL-kolesterolet får fäste. Av en ren händelse visar det sig att våra vanligaste beta-blockerare är inflammationsdämpande också vilket skulle förklara varför de abryter eller uppskjuter kärlsjukdomar och inte deras fettfrigörande egenskaper som man tidigare trott.
"Inflammationer" ser ut att dyka upp i fler och fler av våra folksjukdomar, den mest kända till dags dato är ju magsår som bara till en del förklaras av kost, motion och stress. De tre sista är bidragande orsaker, likt kolesterol och hjärtinfarkt, men inte ensamt avgörande. Den gemensamma punkten tycks i stället vara just inflammationer. Nu börjar forskarna mer och mer inrikta sig på att söka bland dessa för att förstå mekanikerna bakom flera breda sjukdomar som allergier, cancer etc. Hur det hela hänger samman kommer, gissar jag, att belysas inom en tämligen snar framtid men redan idag ser det ut som om fria radikaler, miljögifter, prostaglandiner, antioxidanter och fetter har mer än ett finger med i spelet.
Hur det hela hänger ihop finns snart på en löpsedel nära dig.
Lizard
Bra!
EDIT: Jag antar att man lika gärna kan hålla ett öga på Kolo som på löpsedlarna.
BigForre
2005-12-04, 20:07
Hade inte tid just nu att läsa genom den här tråden så noggrant och är inte så förbannat insatt i kost och hälsa, bara en enkel lekman...får väl ta och läsa igenom det här lite mer noggrannt...
Är jag helt fel ute om jag förstått det som att GI och II inte är orellevant egentligen, men att de mätningar som gjorts på enskillda produkter inte spelar någon roll för GI-värdet på den sammansatta måltiden? Alltså att GI-värdet på måltiden inte går att härleda utifrån de komponenter som anvnäts t.ex att fettinnehåll och proteininnehåll avgör för mycket?
Men har jag fel om jag påstår att det fortfarande är vettigt att gå efter dessa GI-index på de enskillda livsmedlena då dessa oftast (!) medför de fördelarna du i övrigt sökte (Grub) t.ex. mer näringsrika...???
Nej nu måste jag springa...
/förvirrad hobbygymmare
Och dom uppräknade faktorerna är påverkbara genom kosten.
Jo, mina egna exempel är i den riktningen, men i fallet magsår går det inte (idag) att bota med kost. Hur det förhåller sig med t ex cancer, om det går att bota, inte bara påverka, genom god kosthållning vet vi inte. Förmodligen inte. Kanske är det något inom vår kost, ett ämne eller en syntes av ämnen som finns där mitt ibland oss, kanske det är något annat som likt penicillin ger en alexandershuggslösning på cancergåtan i framtiden.
Nu tycker jag att jag både glider av ämnet och mot mina egna goda råd som du själv sammanfattade elegant med "...matvanor och diet, tillsammans med motion, är dom stora påverkbara faktorerna bakom i princip alla "välfärdssjukdomar"..." och därmed får saken vara avgjord tills jag har mer på fötterna.
Lizard
Metal_boy_
2005-12-05, 07:41
Jaha vad ska Paulun nu tjäna pengar på :D Har ärligt talat inte brytt mig om GI på länge iaf, jag tycker om Pomme och Potatismos så jag äter det hur ofta jag vill och tränar. Ingen skillnad mot när jag har brytt mig om GI, så den där studien är logisk för mig. Fettet kan man ju se till att få i sig ilagom mängd samt att det är bra fett, och självklart inte äta hur mycket som helst.
Metal_boy_
2005-12-05, 07:42
EDIT: Jag antar att man lika gärna kan hålla ett öga på Kolo som på löpsedlarna.
Jag föreslår att du tittar på kolo ISTÄLLET för löpsedlar :)
Metal_boy_
2005-12-05, 07:54
Självklart är man glad över den här nyheten trots att man inte varit så noga med GI, det har säkert snurrat lite i skallen att det inte är bra mat även om jag inte orkat bry mig. När man vet att det inte är sämre så vet man ju iaf att det är lika optimalt :D Blir potatisgratäng m.m som byggarkäk numer :P
LunaSpice
2005-12-05, 19:53
När jag först läste topic så trodde jag att hela uppsatsen jag skrev i våras var bortkastad. Jag insåg snabbt att GI dock fortfarande kan påverka P-glukos och insulinkänslighet hos diabetiker. Även om glykemis belastning är viktigare än själva indexvärdet. :D
puh
Blir potatisgratäng m.m som byggarkäk numer :P
Nu inte riktat till någon speciell, men jag citerade ändå. Insulinpåslaget av en måltid och betydelsen av detta har väl inte ändrats något? Studierna säger att det inte är GI som påverkar insulinutsöndringen eftersom värdet endast är relevant i teorin. Utan att veta något II på en måltid bestående av potatisgratäng gissar jag på att det är högt, väldigt högt. Med de konsekvenser det har för fettinlagring och insulinresistens.
Men det verkade finnas ett uppdämt behov att börja äta högglykemiskt här på brädan...
Förövrigt är potatisgratäng väldigt gott. Det är ett väldigt tungt vägande skäl att välja det till sin tjälknöl av älg.
har aldrig brytt mig om GI. Skrattade alltid åt de som blev hysteriska över GI. :laugh:
jean-wim
2005-12-05, 23:31
Utan att veta något II på en måltid bestående av potatisgratäng gissar jag på att det är högt, väldigt högt. Med de konsekvenser det har för fettinlagring och insulinresistens.Det är inte säkert att det är så stor skillnad på andra måltider som verkar har ett lägre GI/II vid första anblicken.
Den största konsekvenserna av de nya studierna bör kanske vara att näringsrika kolhydrater som råkar ha högt GI, som potatis och knäckebröd, bör få komma in i värmen igen. På samma sätt behöver man inte sitta och oroa sig över att äta jasminris eller snabbmakaroner i en i övrigt välbalanserad måltid.Men det verkade finnas ett uppdämt behov att börja äta högglykemiskt här på brädan...Ja, typiskt nog. Det finns en uppsjö studier som visar att en kost baserad på kolhydrater med högt GI ger högre risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer etc. De studierna har inte upphört att gälla, bara för det här.
Däremot faller mycket av GI-konceptet som ren bantningsmetod.
Men poängen med GI är att det beskriver varför och hur det är intressant att äta en fullvärdig kost och hålla raffinerade produkter nere i sin kosthållning.
Överviktstrenden ser ut att vara avbruten år 2002 i Sverige (FHI, LMV) och larmraporterna att vi blir fetare och fetare stämmer inte helt ut längre. Runt det året (02) fick GI sitt stora allmänna genombrott och kanske finns det ett samband.
De flesta som äter enligt GI får en allmänt bättre kosthållning för att inte tala om kunskapsökningen metoden medför. Nivån för vad som är kommunicerbart har drastiskt höjts i det här landet och Sverige har goda möjligheter att bli det första land i världen som kan komma att bryta västvärldens ökande befolkningsfetma genom kunskapsöverföring. Det är heller ingen nyhet - att folksjukdomar historiskt utrotats genom folkupplysning.
Lizard
Enligt den senaste folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2005) så konstaterade man väl snarare att den "allmäna ohälsan" ökat i viss mån de senaste 20 åren? Trots att medellivslängd m.m. ökat.
Behöver det betyda att folkhälsan ökat för att övervikten minskar/inte längre ökar? Det är intressanta synpunkter du delar med dig av, men jag skulle gärna vilja se lite bättra fakta på det.
Om detta inte alls var vad du menade så ursäktar jag mig redan nu :)
Enligt den senaste folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2005) så konstaterade man väl snarare att den "allmäna ohälsan" ökat i viss mån de senaste 20 åren? Trots att medellivslängd m.m. ökat.
Medellivslängden säger iof inte speciellt mycket om hur hälsosamma folket är :P
kan vi nu bli av med "gott vitt bröd som är nyttigt"? :D
Enligt den senaste folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2005) så konstaterade man väl snarare att den "allmäna ohälsan" ökat i viss mån de senaste 20 åren? Trots att medellivslängd m.m. ökat.
Behöver det betyda att folkhälsan ökat för att övervikten minskar/inte längre ökar? Det är intressanta synpunkter du delar med dig av, men jag skulle gärna vilja se lite bättra fakta på det.
Om detta inte alls var vad du menade så ursäktar jag mig redan nu :)
Medellivslängden ökar bara eftersom den medicinska behandlingen hela tiden förbättras. Resultatet blir att folk blir äldre men sjukare på samma gång :(
kan vi nu bli av med "gott vitt bröd som är nyttigt"? :D
Fibrer (http://www.slv.se/templates/SLV_Page____6054.aspx) fyller fortfarande sin funktion.
Fibrer (http://www.slv.se/templates/SLV_Page____6054.aspx) fyller fortfarande sin funktion.
Fibrer gör dock inte att en produkt blir mer nyttig ;)
:bow: det hade man ju mistänkt...
stackars herr Paulún ;)
Zerohero
2005-12-08, 21:40
Fibrer gör dock inte att en produkt blir mer nyttig ;)
Varför inte? Fiber behövs ju också för tarmens funktion. Sen att man kan få för mycket fiber är en annan historia.
Ja och hur är det intressant för inga-britt 92 kg som vill gå ner i vikt? Fibrer är överskattat...
pragmatist
2005-12-08, 22:43
Habbahabbahabba...sakta i backarna nu.
Hälften av de som uppvisar förhöjda kolesterolvärlden, inom ramen för medicinsk riskgruppsdiagnostik, får hjärtproblem. Så långt är allt korrekt.
Men är glaset halvfullt eller halvtomt?
Andra hälften av de som har förhöjda värden får det inte.
Alltså är inte kolesterolet i sig avgörande, bara bidragande, till våra hjärtinfarkter.
Vad som verkar vara gemensamt för de som får hjärtinfarkt är snarare ett inflammationsliknande tillstånd i kranskärlen där LDL-kolesterolet får fäste. Av en ren händelse visar det sig att våra vanligaste beta-blockerare är inflammationsdämpande också vilket skulle förklara varför de abryter eller uppskjuter kärlsjukdomar och inte deras fettfrigörande egenskaper som man tidigare trott.
"Inflammationer" ser ut att dyka upp i fler och fler av våra folksjukdomar, den mest kända till dags dato är ju magsår som bara till en del förklaras av kost, motion och stress. De tre sista är bidragande orsaker, likt kolesterol och hjärtinfarkt, men inte ensamt avgörande. Den gemensamma punkten tycks i stället vara just inflammationer. Nu börjar forskarna mer och mer inrikta sig på att söka bland dessa för att förstå mekanikerna bakom flera breda sjukdomar som allergier, cancer etc. Hur det hela hänger samman kommer, gissar jag, att belysas inom en tämligen snar framtid men redan idag ser det ut som om fria radikaler, miljögifter, prostaglandiner, antioxidanter och fetter har mer än ett finger med i spelet.
Hur det hela hänger ihop finns snart på en löpsedel nära dig.
Lizard
Så sant som det är sagt. Kopplingen till inflammation är antagligen också anledningen till att t.ex. aspirin har förebyggande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar.
En sak som är värt att notera: fleromättade fetter är kända för att försvaga immunförsvaret. Man brukade ordinera t.ex. majsolja till patienter som genomgått transplantationer för att minska risken för avstötning. Och vi vet genom epidemologiska studier att fleromättade fetter är kopplade till ökad risk för cancer (vilket möjligen kan förklaras genom deras effekt på immunförsvaret). Om det är sant att inflammationer spelar en central roll i hjärt- och kärlsjukdomar, är det då så vettigt att rekommendera folk att konsummera fleromättade fetter snarare än mättade?
okej..har läst igenom allt nu..kan man sammanfatta det hela så här:
GI-metoden som bantingsmetod är förkastlig för att man inte vet insulinsvaret, GI-livsmedel är dock att rekomendera när det gäller basfödor som pasta och ris för att de innehåller mer näring?
om man ersatte GI med II (om man tog reda på II för alla livsmedel osv.) skulle väl detta då gå att använda som bantningskur, förutsatt att man får i sig mkt näring osv? alltså kontrollera så att man håller låga insulinnivåer=bränna mer fett..
tacksam för svar
Zerohero
2005-12-09, 10:17
Så sant som det är sagt. Kopplingen till inflammation är antagligen också anledningen till att t.ex. aspirin har förebyggande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar.
En sak som är värt att notera: fleromättade fetter är kända för att försvaga immunförsvaret. Man brukade ordinera t.ex. majsolja till patienter som genomgått transplantationer för att minska risken för avstötning. Och vi vet genom epidemologiska studier att fleromättade fetter är kopplade till ökad risk för cancer (vilket möjligen kan förklaras genom deras effekt på immunförsvaret). Om det är sant att inflammationer spelar en central roll i hjärt- och kärlsjukdomar, är det då så vettigt att rekommendera folk att konsummera fleromättade fetter snarare än mättade?
fleromättande fett hjälper ju mot hjärt och kärl sjukdomar så länge man inet överdoserar. Då bildas det väl lättare fria radikaler att det ökar risken för cancer. Det är väl att syret binder sig med fleromättade fettet som är känsligt. Antioxidanter som E vitamin kan hjälpa här. Rätta mig om jag har fel.
Fast det är här är ganska off topic.
King Grub
2005-12-09, 10:20
GI-livsmedel är dock att rekomendera när det gäller basfödor som pasta och ris för att de innehåller mer näring?
Man väljer det näringsrikare alternativet, oavsett GI.
Slartibartfast
2005-12-09, 10:23
Så är det lika bra att äta vispad potatismos som återuppvärmd kokt potatis?
Habbahabbahabba...sakta i backarna nu.
Hälften av de som uppvisar förhöjda kolesterolvärlden, inom ramen för medicinsk riskgruppsdiagnostik, får hjärtproblem. Så långt är allt korrekt.
Men är glaset halvfullt eller halvtomt?
Andra hälften av de som har förhöjda värden får det inte.
Alltså är inte kolesterolet i sig avgörande, bara bidragande, till våra hjärtinfarkter.
Lizard
Jag vill verkligen inte regna på din parad Lizard, men du drar fel slutsats på det underlaget. Du drar en slutsats av HELA mängden utan att ha statistiskt data för hela mängden.
Om det är så att (påhittade siffror för att visa) 20% av befolkningen har gissat farliga kolestrolvärden, dvs uppmätta värden men gissad gräns, och 50% av dom utvecklar hjärt-kärlsjukdomar och att statistiken för HELA mängden ger att 30% av hela mängden utvecklar hjärt-kärlsjukdomar så verkar det finnas ett negativt samband mellan kolestrol och hk-sjukdomar, dvs, höga kolestrolvärden verkar existera samtidigt som en lägre frekvens av hk-sjukdomar.
Är det snarare så att endast 5% av hela mängden(/befolkningen) utvecklar hk-sjukdomar så ges snarare ett positivt samband mellan kolestrol och hk (statistiskt sett då, det måste naturligtvis visas med något riktigt).
Eftersom dom 20%:en var en gissad siffra från mig så kan det ju tex vara så att endast 10%, tex, av alla som utvecklar hjärtproblem utan någon direkt ärftlig orsak (varesig det handlar om en nedärvd sjulkdom eller bara en kuslig frekvens av hjärtproblem i släkten) har "höga" kolestrolvärden.
Allt detta ryms inom ramen för: "Endast/Hela 50% av alla med höga kolestrolvärden utvecklar hjärtproblem"...
pragmatist
2005-12-09, 11:28
fleromättande fett hjälper ju mot hjärt och kärl sjukdomar så länge man inet överdoserar. Då bildas det väl lättare fria radikaler att det ökar risken för cancer. Det är väl att syret binder sig med fleromättade fettet som är känsligt. Antioxidanter som E vitamin kan hjälpa här. Rätta mig om jag har fel.
Fast det är här är ganska off topic.
Är det inte snarare så att fleromättade fetter sänker kolesterolnivåerna i blodet rent generellt, och att man därav uppställt hypotesen att det också hjälper mot hjärt- och kärlsjukdomar? Om det sedan verkligen förhåller sig på det sättet är en mer öppen fråga (med undantag för omega-3 som förefaller fungera även i verkligheten). Det statistiska sambandet är i alla fall ganska otydligt.
Exakt varför det förhåller sig på det sättet törs jag inte svara på.
Är det inte snarare så att fleromättade fetter sänker kolesterolnivåerna i blodet rent generellt, och att man därav uppställt hypotesen att det också hjälper mot hjärt- och kärlsjukdomar? Om det sedan verkligen förhåller sig på det sättet är en mer öppen fråga (med undantag för omega-3 som förefaller fungera även i verkligheten). Det statistiska sambandet är i alla fall ganska otydligt.
Exakt varför det förhåller sig på det sättet törs jag inte svara på.
Jag uppfattar det snarare som att den gängse teorin är att man på bas av statistik säger något i stil med: eftersom vi kan se att personer som får hjärtproblem äter massor av mättat fett, och eftersom mättat fett kräver mer resurser av kroppen för att låta sig transporteras så måste det vara bättre att byta det mot något anna fettslag.
Metal_boy_
2005-12-09, 11:49
Så är det lika bra att äta vispad potatismos som återuppvärmd kokt potatis?
Näringsmässigt så lär det väl kvitta om du inte spär med en massa skräp. Och om inte GI har nån inverkan på fettinlagring så lär det ju också kvitta.
pragmatist
2005-12-09, 12:00
Jag uppfattar det snarare som att den gängse teorin är att man på bas av statistik säger något i stil med: eftersom vi kan se att personer som får hjärtproblem äter massor av mättat fett, och eftersom mättat fett kräver mer resurser av kroppen för att låta sig transporteras så måste det vara bättre att byta det mot något anna fettslag.
Problemet är att just den teorin är ganska dåligt underbyggd. Vi kan inte alls tydligt se att personer som får hjärtproblem äter massor av mättat fett - och vice versa. Senast hade vi ju t.ex. den stora Malmöstudien som snarare pekade på raka motsatsen, d.v.s. män som åt mer mättat fett hade statistiskt sett lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än män som åt mindre. Och även studier som tyder på ett samband brukar inte kunna visa på någon koppling mellan intag av mättat fett och total dödlighet av alla orsaker.
Problemet är att just den teorin är ganska dåligt underbyggd. Vi kan inte alls tydligt se att personer som får hjärtproblem äter massor av mättat fett - och vice versa. Senast hade vi ju t.ex. den stora Malmöstudien som snarare pekade på raka motsatsen, d.v.s. män som åt mer mättat fett hade statistiskt sett lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än män som åt mindre. Och även studier som tyder på ett samband brukar inte kunna visa på någon koppling mellan intag av mättat fett och total dödlighet av alla orsaker.
Jag är medveten om det. Artiklarna jag läst som talar om inflammationer i kärlväggarna som får kolestrol att fastna tilltalar mig. Undrar om det inte fanns hypoteser om att ett konstant högt blodsocker kombinerat med brist på vissa mineraler och vitaminer stod med i någon [av artiklarna].
Varför inte? Fiber behövs ju också för tarmens funktion. Sen att man kan få för mycket fiber är en annan historia.
Jaha? Vad har det med nyttigt att göra? Kolhydrater behövs för en hel del i kroppen, alltså blir (enligt dig) t.ex mjölk nyttigare om man tillsätter socker.
Behövs fibrer för tarmens funktion då, tänker på eskimåer som bara äter en massa sälspäck och liknande, var dom kroniskt förstoppade?
fått för migf att fibrer mest behövs om man bara trycker i sig en massa kolhydrater.
Intressant diskussion, önskar man kunde tillföra nåt vettigt :)
Behövs fibrer för tarmens funktion då, tänker på eskimåer som bara äter en massa sälspäck och liknande, var dom kroniskt förstoppade?
fått för migf att fibrer mest behövs om man bara trycker i sig en massa kolhydrater.
Intressant diskussion, önskar man kunde tillföra nåt vettigt :)
eskimåerna får i sig fibrer från växter som sälen ätit som ligger i dess magatapp.
Ja och hur är det intressant för inga-britt 92 kg som vill gå ner i vikt? Fibrer är överskattat...
fiberrik mat är oftast mindre energität än mat utan fibrer och ger på så vis en högre mättnadskänsla per energimängd. Därför tycker tjocka Britt att det är trevligt med fibrer eftersom hon kan äta sig mätt utan att äta för mycket kalorier. Fibrer bajsar man ju nämligen ut och kroppen tillgodogör sig inte dem som energi dock så fyller de upp plats i magen vilket kan resultera i mättnad. Fibrer är dessutom mat för tarmbakterierna och hjäper tarmen att hålla sig fräsch och god.
Jaha? Vad har det med nyttigt att göra? Kolhydrater behövs för en hel del i kroppen, alltså blir (enligt dig) t.ex mjölk nyttigare om man tillsätter socker.
Nåja, kanske inte riktigt en rättvis jämförelse. Kroppen har inget som helt behov av socker medan fibrer behövs för tarmfunktionen. Visst kan det bli för mycket fibrer men vad kan man inte få för mycket av?
"Alle Ding' sind Gift und nichts ohn' Gift; allein die Dosis macht, dass ein Ding kein Gift ist."
Så sant som det är sagt. Kopplingen till inflammation är antagligen också anledningen till att t.ex. aspirin har förebyggande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar.
En sak som är värt att notera: fleromättade fetter är kända för att försvaga immunförsvaret. Man brukade ordinera t.ex. majsolja till patienter som genomgått transplantationer för att minska risken för avstötning. Och vi vet genom epidemologiska studier att fleromättade fetter är kopplade till ökad risk för cancer (vilket möjligen kan förklaras genom deras effekt på immunförsvaret). Om det är sant att inflammationer spelar en central roll i hjärt- och kärlsjukdomar, är det då så vettigt att rekommendera folk att konsummera fleromättade fetter snarare än mättade?
Immunförsvar och inflammationer är ju inte direkt samma sak?! Att måla upp att alla fleromättade fettsyrorna har samma effekter i kroppen är inte korrekt. De dominerande fleromättade fettsyrorna från fet fisk och fiskoljor är eikosapentaensyra (C20:5, n-3) och dokosahexaensyra (22:2, n-3). Från dessa fettsyror bildas prostaglandin av 3-familjen och leukotriener av 5-familjen. En ökad tillförsel av n-3-fettsyrorna bidrar därför till ökad syntes av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener från 3- och 5-familjerna, detta på bekostnad av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener från 2- och 4-familjerna. Detta medför att n-3-fettsyrorna minskar det inflammatoriska svaret.
Nåja, kanske inte riktigt en rättvis jämförelse. Kroppen har inget som helt behov av socker medan fibrer behövs för tarmfunktionen. Visst kan det bli för mycket fibrer men vad kan man inte få för mycket av?
För att sammanfatta osv lite. Behöver man tillsätta fibrer i en produkt så att den ska se bättre ut så är det en värdelös produkt oavsett fibrer eller inte :)
För att sammanfatta osv lite. Behöver man tillsätta fibrer i en produkt så att den ska se bättre ut så är det en värdelös produkt oavsett fibrer eller inte :)
Det är sant, men jag var ju tvungen att få en anledning att slänga in ett citat på tyska. Som i babelfish blir på engelska: All thing ' are poison and nothing ohn ' poison; however the dose makes that a thing is not poison.
Därför ska man inte lita på babelfish...
Dock har t.ex. Polarkraft Extrem tillsatta fibrer vill jag minnas, och det är ju inte ett helt värdelöst bröd, så det gäller inte alltid.
Det är sant, men jag var ju tvungen att få en anledning att slänga in ett citat på tyska. Som i babelfish blir på engelska: All thing ' are poison and nothing ohn ' poison; however the dose makes that a thing is not poison.
Därför ska man inte lita på babelfish...
Dock har t.ex. Polarkraft Extrem tillsatta fibrer vill jag minnas, och det är ju inte ett helt värdelöst bröd, så det gäller inte alltid.
*screwy*
Självklart gäller det inte alltid, som alltid ;) Extrem är iof inget extremt bra bröd heller :P
Zerohero
2005-12-09, 18:13
För att sammanfatta osv lite. Behöver man tillsätta fibrer i en produkt så att den ska se bättre ut så är det en värdelös produkt oavsett fibrer eller inte :)
Att tilsätat fiber i en produkt är ju inte stor ide, men det var inet det du sade egentligen, mat med naturligt fiberinehåll är ju nyttiga.
Men fiber har ju marknadsfölrt länge med den Gi sänkande effkten och många tillverkar utnytjar det och tillsätter dåligt fiber.
Att tilsätat fiber i en produkt är ju inte stor ide, men det var inet det du sade egentligen,
Nej, jag sa att tillsättande av fibrer inte gör en produkt nyttigare, vilket fortfarande stämmer.
Jo, mina egna exempel är i den riktningen, men i fallet magsår går det inte (idag) att bota med kost. Hur det förhåller sig med t ex cancer, om det går att bota, inte bara påverka, genom god kosthållning vet vi inte. Förmodligen inte. Kanske är det något inom vår kost, ett ämne eller en syntes av ämnen som finns där mitt ibland oss, kanske det är något annat som likt penicillin ger en alexandershuggslösning på cancergåtan i framtiden.
Nu tycker jag att jag både glider av ämnet och mot mina egna goda råd som du själv sammanfattade elegant med "...matvanor och diet, tillsammans med motion, är dom stora påverkbara faktorerna bakom i princip alla "välfärdssjukdomar"..." och därmed får saken vara avgjord tills jag har mer på fötterna.
Lizard
Bullibumpa!
Nu börjas det... (http://www.expressen.se/index.jsp?a=495823)
..och ännu mer.. (http://www.expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?a=495812)
Mer kommer.
Lizard
jag har inte haft orken att läsa precis hela tråden nu eftersom det är mitt i natten.
men högre GI-värde i ljust bröd beror väl på tillsatt socker, eller är jag helt ute och cyklar? såg någon reklam för "byt bröd".
detta socker är väl ändå negativt vid viktnedgång?
om vi säger att vi har två produkter av samma näringsinnehåll, bara att den ena innehöll mycket tillsatt socker och att de teoretiskt sätt innehöll lika mycket energi: skulle det göra någon skillnad vilken av produkterna vi åt om vi ändå hamnar på kcalminus?
det måste väl nästan försvåra fettförbränning då jag vet att jag i vissa fall legat på minus men ändå stått still. (då jag slarvat).
King Grub
2005-12-29, 09:26
men högre GI-värde i ljust bröd beror väl på tillsatt socker, eller är jag helt ute och cyklar? såg någon reklam för "byt bröd".
Nej, socker sänker oftast GI.
Hur mycket socker är det egentligen kvar i vanligt vitt bröd? En del går väl åt i jäsningsprocessen och så mycket brukar det väl inte vara tillsatt att det kan vara annat än försumbara mängder? Iallafall de typiska vita bröd jag bakat, det kanske är annat med fabriksbröd och sirapslimpa.
King Grub
2005-12-29, 09:30
Hur mycket socker är det egentligen kvar i vanligt vitt bröd?
Mindre än många tror.
Och i franskbröd som frallor finns det inget alls.
Offt: Hur högt GI har socker egentligen. I Puluns tabell så står det 97, men av någon anledning har jag fått för mig att det inte stämmer, utan att GI:t i själva verket är lägre.
King Grub
2005-12-29, 12:00
Offt: Hur högt GI har socker egentligen. I Puluns tabell så står det 97, men av någon anledning har jag fått för mig att det inte stämmer, utan att GI:t i själva verket är lägre.
Sackaros har GI 84 (Lee BM, Wolever TMS. Effect of glucose, sucrose and fructose on plasma glucose and insulin responses in normal humans: comparison with white bread. Eur J Clin Nutr 1998; 52: 924-8) jämfört med glukos/druvsocker 140.
keffat_liv
2005-12-29, 12:06
Nej, socker sänker oftast GI.
Men socker ger ganska högt insulinsvar väl?
King Grub
2005-12-29, 12:45
Men socker ger ganska högt insulinsvar väl?
Nej. 50% är fruktos, som ger ett synnerligen lågt insulinsvar per energienhet.
Men vi kan iallafall konstatera att det är fritt fram att äta vitt bröd nu till våren? :)
King Grub
2005-12-29, 20:28
Det är fortfarande näringsmässigt dåligt och alltid det sämre valet i brödhyllan. Du verkar ha missuppfattat totalt - det är näringsvärdet och energimängden du skall titta på, och i jämförelse med bra brödsorter faller det vita brödet bort direkt när det gäller det förstnämnda.
keffat_liv
2005-12-29, 21:20
Nej. 50% är fruktos, som ger ett synnerligen lågt insulinsvar per energienhet.
Men fruktos är dåligt väl? På vilket sätt är socker och fruktos dåligt? Förutom för tänderna.
King Grub
2005-12-29, 21:30
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=49779&highlight=fruktos
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=47032&highlight=fruktos
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=36810&highlight=fruktos
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=36277&highlight=fruktos
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=23540&highlight=fruktos
Skulle bara säga att detta var en väldigt intressant tråd med inlägg från massor av kunniga personer. Kan inte tillföra mycket men uppskattar diskussionen. You go girls!
läser Fighter Magazine #1 2006 som kom i brevlådan tidigare i morse. Bläddrar man fram en bit kommer man till Kost & Näring sidan som består av insändarfrågor besvarade av Paulún.
samtliga av svarens karaktär talar för att GI-konceptet långt ifrån är utrotat, som exempel rekomenderar han en insändare att välja bort potatismos och pommes frites pga. skyhögt GI och istället fylla upp kolhydratsbehovet med frukt.
en annan insändare rekomenderas att under deff ta en proteinshake innan morgonpromenad för att underlätta fettförbränningen och agera muskelsparande så länge som den inte innehåller mycket kolhydrater, eftersom dessa kan motverka fettförbränning. (insändaren pointerade att han/hon ville förbränna maximalt med fett)
är det acceptabelt att proppagera för fakta som är baserad på 2 år gammal forskning som "expert på kost och dess samband med träning, hälsa och vikt"?
Nitrometan
2006-01-04, 11:35
Jag tror att F. Paulún fortfarande tror på GI-konceptet. Vi kanske ska skicka Grub på honom?
Det blir ju verkligen inte lättare att försöka lära sig saker när man blir bombaderad med olika forskningsresultat hela tiden som kastar omkull mycket man tror är riktigt och rätt.
Såhär har jag (miss?)uppfattat det som skrivits i tråden.
GI enligt paulun på en banan = Visar rätt ifall en banan trycker ut mycket insulin eller inte.
GI enligt paulun på banan tillsammans med musli och mjölk = Totalt opålitligt av någon anledning jag inte kan snappa upp
Att basera en måltids basdelar på GI = fortfarande ok men inte helt 100?
GI-tabellerna har inget med fettinlagringen att göra men insulinet har fortfarande samma effekt?
Är det andel protein,fett,kolhydrater som menas med näringsrikheten? :em:
Hur ska man nu balansera en måltid?
"Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt" är ett betydligt krångligare sätt att basera sina måltider på än att göra det på p/f/k och i viss mån GI (Ex fullkorn istället för vanlig).
Jag är väldigt förvirrad just nu så var inte för arga på min dumhet :P
King Grub
2006-01-07, 21:20
GI visar skillnad på blodsockersvar i jämförelse med referensvärdet, inte insulinsvar.
Insulin är fettinlagrande.
Näringsriktigt betyder oraffinerat och med god tillgång av vitaminer, mineraler, kostfiber, antioxidanter och spårämnen.
Du kan tillaga en måltid som ger 40 gram protein, 100 gram kolhydrat och 20 gram fett genom att basera den på ister, kollagenprotein och druvsocker.
Eller du kan tillaga en måltid med samma mängd energigivande nutrienter av kokt potatis, kycklingfilé och rapsolja.
Den första har lägre GI, men är näringsmässigt värdelös.
Jag försöker mig på ett svar från det jag lärt mig i tråden, med reservation för att jag endast är en internetkrigare.
GI enligt paulun på en banan = Visar rätt ifall en banan trycker ut mycket insulin eller inte.
GI enligt paulun på banan tillsammans med musli och mjölk = Totalt opålitligt av någon anledning jag inte kan snappa upp
GI har inte slutat existera, äter du endast kolhydrater får du ett blodsockersvar enligt gjorda studier, men precis som du skriver får GI mindre betydelse när du komponerar måltiden av annat än bara kolhydrater. Protein och fett har en förlångsammande effekt på magsäckstömningen t.ex.
Är det andel protein,fett,kolhydrater som menas med näringsrikheten?
Det du nämnde är makronutrienter, jag är ganska säker på att det "näringsriktig" som en känd förmedlare av dagsaktuell forskning här på forumet använder, syftar på mikronutrienter, exempelvis vitaminer och mineraler.
"Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt" är ett betydligt krångligare sätt att basera sina måltider på än att göra det på p/f/k och i viss mån GI (Ex fullkorn istället för vanlig).
Att anpassa protein, fett och kolhydrater står inte i motsats till att äta näringsriktigt.
Fullkornspasta istället för "vanlig" pasta är en god idé, men inte på grund av GI (som förövrigt inte behöver vara lägre i fullkornsvarianten), utan för tidigare nämnda mikronutrienter. Fullkorn är helt enkelt mer näringsriktigt.
Det du nämnde är makronutrienter, jag är ganska säker på att det "näringsriktig" som en känd förmedlare av dagsaktuell forskning här på forumet använder, syftar på mikronutrienter, exempelvis vitaminer och mineraler.
Ja just ja det finns sådant också, tänkte inte på det alls.
Att anpassa protein, fett och kolhydrater står inte i motsats till att äta näringsriktigt.
Förstår inte vad du menar med den meningen rent språkligt :)
Fullkornspasta istället för "vanlig" pasta är en god idé, men inte på grund av GI (som förövrigt inte behöver vara lägre i fullkornsvarianten), utan för tidigare nämnda mikronutrienter. Fullkorn är helt enkelt mer näringsriktigt.
Är det skillnad på mikro- och makro-nutrienter?
GI visar skillnad på blodsockersvar i jämförelse med referensvärdet, inte insulinsvar.
Min nuvarande kunskapsnivå tolkar de två sakerna som samma sak men ska ha det i åtanke när jag läser :)
Näringsriktigt betyder oraffinerat och med god tillgång av vitaminer, mineraler, kostfiber, antioxidanter och spårämnen.
Du kan tillaga en måltid som ger 40 gram protein, 100 gram kolhydrat och 20 gram fett genom att basera den på ister, kollagenprotein och druvsocker.
Eller du kan tillaga en måltid med samma mängd energigivande nutrienter av kokt potatis, kycklingfilé och rapsolja.
Den första har lägre GI, men är näringsmässigt värdelös.
Jag tror det gick upp ett litet ljus, inte många watt på lampan men något iaf.
Vad är det som gäller för att ta reda på hur näringsriktigt något är då?
Ska jag kasta bort "Allt om glykemiskt index" av f paulun eller kan man "lita" på det som står i den?
Förstår inte vad du menar med den meningen rent språkligt :)
Är det skillnad på mikro- och makro-nutrienter?
Såg att KG hann svara innan mig, så läs även hans svar. Min mening var att understryka det felaktiga i att säga ""Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt" är ett betydligt krångligare sätt att basera sina måltider på än att göra det på p/f/k" vilket antyder att du tänker göra antingen eller.
Jag trodde att jag förklarade makro- och mikronutrienter med detta:
Det du nämnde är makronutrienter, jag är ganska säker på att det "näringsriktig" som en känd förmedlare av dagsaktuell forskning här på forumet använder, syftar på mikronutrienter, exempelvis vitaminer och mineraler.
Såg att KG hann svara innan mig, så läs även hans svar. Min mening var att understryka det felaktiga i att säga ""Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt" är ett betydligt krångligare sätt att basera sina måltider på än att göra det på p/f/k" vilket antyder att du tänker göra antingen eller.
Jag trodde att jag förklarade makro- och mikronutrienter med detta:
:em: Jo du förklarade det. Jag som läste fel och krånglade till det för mig. Jag har även läst Grubs svar och tamejtusan ifall det inte trillade ner ett par olika poletter. Mycket tack.
King Grub
2006-01-07, 21:46
Min nuvarande kunskapsnivå tolkar de två sakerna som samma sak men ska ha det i åtanke när jag läser :)
Det är det alltså inte; när blodsockret stiger frisätts insulin, men det är inte i direkt förhållande till GI-värdet, inte ens vid ett enskilt livsmedel. I en komplett måltid är det inte GI korrelerat med insulinfrisättning överhuvudtaget.
Det är det alltså inte; när blodsockret stiger frisätts insulin, men det är inte i direkt förhållande till GI-värdet, inte ens vid ett enskilt livsmedel. I en komplett måltid är det inte GI korrelerat med insulinfrisättning överhuvudtaget.
Kan man länka insulinfrisättingen i proportion till energiintaget eller misstolkade jag det du skrev i en av de första posterna?
Det enda jag vill just nu är att hålla blodsockret på en jämn nivå medans jag lär mig hur och varför allt är som det är :)
King Grub
2006-01-07, 21:52
Energimängden är en av faktorerna som påverkar insulinfrisättningen storlek, ja, men även vad måltiden består av. Allt energigivande frisätter insulin i olika stor mängd, protein kanske allra mest, och olika proteiner olika mycket, och fördelningen av makronutrienterna till varandra påverkar också i högsta grad insulinfrisättningen.
ensammast
2006-01-11, 22:39
Men förutsatt att man får i sig fibrer på annat håll, hur förhåller det sig i sådana fall med produkter som jasminris och pulvermos? Jag tänker då i första hand inte på viktökning, utan på "pigghetsfaktorn".
Man hävdar ju vanligtvis att fullkornsris/bulgur och dylikt ger en jämnare blodsockernivå än t.ex. jasminris, som i princip tas upp i blodet lika snabbt som druvsocker? Det är ju ändå kolhydrater man skall ladda sin lilla kropp med.
King Grub
2006-01-11, 22:41
Det går inte att titta på en enskild del av målet (kolhydratdelen) och dra några slutsatser om måltidens GI. Och GI på ett mål har inte med II att göra.
"In conclusion, the present results show that the GI of mixed meals calculated by table values does not predict the measured GI and furthermore that carbohydrates do not play the most important role for GI in mixed breakfast meals. Our prediction models show that the GI of mixed meals is more strongly correlated either with fat and protein content, or with energy content, than with carbohydrate content alone. Furthermore, GI was not correlated with II."
Br J Nutr. 2004 Jun;91(6):979-89.
ensammast
2006-01-11, 23:14
OK. Men vad menar du med näring? Ett ofta missbrukat begrepp. Om man med näring menar näringsvärde/100g, är det ju möjligt att jämföra två isolerade produkter. Till exempel är ju "tekakor fortfarande bara skit"? Energivärdet i jasminris och bulgur är ungefär detsamma, men det senare innehåller nästan den dubbla mängden proteiner och fett.
Vad menas med att äta "naturligt och oraffinerat" i praktiken?
Att satsa på kolhydrater, fetter och proteiner men "bra" kvalitet samt att se till att få i sig de nödvändiga mikronutrienter kroppen behöver. Allt detta med en varierad kost.
Inte helt lätt att veta när man gör det ena eller det andra kanske men de flesta (här inne iaf) har nog en hyffsad koll på vad som klassas som nyttigt och inte...
OK. Men vad menar du med näring? Ett ofta missbrukat begrepp. Om man med näring menar näringsvärde/100g, är det ju möjligt att jämföra två isolerade produkter. Till exempel är ju "tekakor fortfarande bara skit"? Energivärdet i jasminris och bulgur är ungefär detsamma, men det senare innehåller nästan den dubbla mängden proteiner och fett.
Vad menas med att äta "naturligt och oraffinerat" i praktiken?
Raffinera betyder ungefär "förfina" eller "framställa bättre/renare" ämne genom rening av råvara". Ris som frigörs från skalet eller pasta gjorde på endast det från vetet raffinerade vetemjölet (utan hela kornet) är exempel på raffinerade produkter.
"Näringsriktigt" är beskrivet på flera ställen i tråden.
Jag citerar mig själv.
(...) jag är ganska säker på att det "näringsriktig" som en känd förmedlare av dagsaktuell forskning här på forumet använder, syftar på mikronutrienter, exempelvis vitaminer och mineraler.
Fullkornspasta istället för "vanlig" pasta är en god idé, men inte på grund av GI (som förövrigt inte behöver vara lägre i fullkornsvarianten), utan för tidigare nämnda mikronutrienter. Fullkorn är helt enkelt mer näringsriktigt.
Enligt den senaste folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2005) så konstaterade man väl snarare att den "allmäna ohälsan" ökat i viss mån de senaste 20 åren? Trots att medellivslängd m.m. ökat.
Behöver det betyda att folkhälsan ökat för att övervikten minskar/inte längre ökar? Det är intressanta synpunkter du delar med dig av, men jag skulle gärna vilja se lite bättra fakta på det.
Om detta inte alls var vad du menade så ursäktar jag mig redan nu :)
Vad det gäller det jag stykt under... Vi gör medicinska framsteg hela tiden, därav kan man tänka sig att medellivslängden ökat. Ju sjukare folk blir, ju mer forskar man och plåstrar ihop oss allt eftersom vi faller isär istället för att behandla orsaken, t ex dålig kosthållning, stress, för lite motion. Typiskt västerlänningar.... *rolleyes*
Metal_boy_
2006-01-12, 14:21
Vad det gäller det jag stykt under... Vi gör medicinska framsteg hela tiden, därav kan man tänka sig att medellivslängden ökat. Ju sjukare folk blir, ju mer forskar man och plåstrar ihop oss allt eftersom vi faller isär istället för att behandla orsaken, t ex dålig kosthållning, stress, för lite motion. Typiskt västerlänningar.... *rolleyes*
Hehe precis. Diabetes forskar man väl om för att vi ska kunna äta hur mycket tårtor och godis vi vill :D
RajtanTajtan
2006-03-22, 13:29
GI har ingen påverkan på viktnedgång, insulinkänslighet, övervikt, insulinsvar, kroniska insulinnivåer, hunger eller matintag. Det är energiintaget som avgör.
Det går inte att använda GI-siffrorna som framtagits i isolerade studier och som finns i GI-tabeller i praktiken, vid en normal kosthållning.
Siffrorna är alltså oväsentliga. Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt = GI är irrelevant.
Att äta näringsrikt, oraffinerat och naturligt är ju i stort sett samma sak som att äta mat med lågt gi.
Att äta näringsrikt, oraffinerat och naturligt är ju i stort sett samma sak som att äta mat med lågt gi.
Och där har du förklaringen till varför folk går ned i vikt av "GI-metoden"! :thumbup:
De går ner i vikt för att de äter nyttigt, inte för att de äter saker med lågt GI.
Fredrik_S
2006-03-22, 22:14
Att äta näringsrikt, oraffinerat och naturligt är ju i stort sett samma sak som att äta mat med lågt gi.
Men man äter inte "mat med lågt GI" även om man slår upp nån viss föda i tabellen. Siffran gäller bara under förutsättningen 50g kohydrater från given föda. Ingen som äter efter GI äter antagligen exact den mängden utan något annat till.
Äter du nånting till (protein, fett, fibrer, andra kolhydrater) så blir det ett helt annat GI, äter du dessutom en annan mängd så blir det ett helt annat GI igen.
King Grub
2006-03-22, 22:14
Men man äter inte "mat med lågt GI" även om man slår upp nån viss föda i tabellen. Siffran gäller bara under förutsättningen 50g kohydrater från given föda. Ingen som äter efter GI äter antagligen exact den mängden utan något annat till.
Äter du nånting till (protein, fett, fibrer, andra kolhydrater) så blir det ett helt annat GI, äter du dessutom en annan mängd så blir det ett helt annat GI igen.
Precis. Ett GI som inte är korrelerat med II:t.
RajtanTajtan
2006-03-22, 22:15
Och där har du förklaringen till varför folk går ned i vikt av "GI-metoden"! :thumbup:
De går ner i vikt för att de äter nyttigt, inte för att de äter saker med lågt GI.
Vilket oftast är samma sak :)
RajtanTajtan
2006-03-22, 22:19
Men man äter inte "mat med lågt GI" även om man slår upp nån viss föda i tabellen. Siffran gäller bara under förutsättningen 50g kohydrater från given föda. Ingen som äter efter GI äter antagligen exact den mängden utan något annat till.
Äter du nånting till (protein, fett, fibrer, andra kolhydrater) så blir det ett helt annat GI, äter du dessutom en annan mängd så blir det ett helt annat GI igen.
Så du går inte efter gi:t när du tänker på vad som är snabba kolhydrater ex? Vad som vore bra efter träning? Om det endast är bra med snabba kolisar efter träning, så bör ju det för övrigt vara bra med långsamma. Eller? Långsamma kolhydrater kan ju i stort sett aldrig vara en nackdel.
King Grub
2006-03-22, 22:21
Någon borde läsa om tråden från början och tänka efter vad det är som verkligen sägs.
"The healthiest diet is the Mediterranean type, consisting of lean meats, fish, nuts, vegetables, whole fruits, and whole grains."
Cleve Clin J Med. 2005 Oct;72(10):946-50.
Ett sådant uttalande är inte speciellt klokt att komma med. Att vi ska äta hela korn, eller korn i någon form, har jag svårt att förstå och resonemanget kan jag omöjligen acceptera. Den kost som är mest hälsosamt att äta, oavsett djurart, är den kost som djurarten är anpassad för.
pragmatist
2006-03-23, 13:26
Ny stor studie tyder på att GI inte på ett effektiv sätt styr blodsockernivåer (tror inte den har blivit nämnd här tidigare):
http://thesius.ingentaconnect.com/vl=8054970/cl=24/nw=1/rpsv/cgi-bin/linker?ini=cabi&reqidx=/ij/cabi/00071145/v95n2/s25/p397
Epidemiologic studies have applied the glycaemic index (GI) and glycaemic load (GL) to assessments of usual dietary intake. Results have been inconsistent particularly for the association of GI or GL with diabetes incidence. We aimed to advance understanding of the GI and GL as applied to food frequency questionnaires (FFQ) by evaluating GI and GL in relation to plasma measures of glycaemia. Included were 1255 adults at a baseline examination (1994-6) and 813 who returned for the 5-year follow-up examination. Usual diet, at both examinations, was assessed by a validated FFQ. GI and GL were evaluated in relation to average fasting glucose (two measures at each examination) and 2 h post-75 g glucose load plasma glucose (baseline and follow-up), and glycated haemoglobin (A1c; follow-up only); using generalized linear models. Correlation coefficients (r) for GI and GL related to measures of glycaemia, adjusted for total energy intake, ranged from -0·004 to 0·04 (all NS) for both examinations. Adjustment for potential confounders, for fasting glucose in models for 2 h glucose (to model incremental glucose) and for average fasting glucose in models for A1c (to account, in part, for overnight endogenous glucose production) also did not materially alter findings, nor did inclusion of data from both examinations together in linear mixed models. The present results call into question the utility of GI and GL to reflect glycaemic response to food adequately, when used in the context of usual diet. Further work is needed to quantify usual dietary exposures relative to glucose excursion and associated chronic glycaemia and other metabolic parameters.
The Draf
2006-03-23, 13:52
Efter att ha läst alla sidor så kommer jag nog inte ändra min kost alls, förutom att jag kommer äta riktigt potatismos med gott samvete. Det är fortfarande måltidens energimängd som är det viktiga, samt att maten består av näringsrika råvaror. Puh tillbak till Elder Scrolls IV! =)
Nitrometan
2006-03-23, 13:54
Ett sådant uttalande är inte speciellt klokt att komma med. Att vi ska äta hela korn, eller korn i någon form, har jag svårt att förstå och resonemanget kan jag omöjligen acceptera. Den kost som är mest hälsosamt att äta, oavsett djurart, är den kost som djurarten är anpassad för.
OK. Och med det menar du?
Vad anser du att en människa ska äta?
Ska en tysk äta samma saker som en eskimå?
Ska en italienare äta samma saker som en massai?
OK. Och med det menar du?
Vad anser du att en människa ska äta?
Ska en tysk äta samma saker som en eskimå?
Ska en italienare äta samma saker som en massai?
Hade han sagt att medelhavskost är en bättre kost än de flesta andra så hade jag köpt det. Men att påstå att det är den bästa kosten är mycket naivt.
När man hittar en helt ny djurart och ska mata dom så försöker man ta reda på vad deras ursprungliga kost består av. Problemet med att göra så för människor är att vi har ändrat vår kost ganska mycket, speciellt under den senaste tiden. En fråga som dyker upp då är hur lång tid en anpassning till den nya kosten tar? Mycket svårt att svara på eftersom det skiljer sig beroende på vad den nya kosten består av. Det finns forskare som menar att det tar ungefär 3 miljoner år att helt anpassa sig för en ny kost. Andra menar på att det tar 5000-10 000 år.
En annan fråga är vad som menas med en anpassning? Är det när man inte blir direkt sjuk av det man äter? Eller om man kan leva större delen av sitt liv utan att bli sjuk? Eller att man kan leva hela sitt liv utan att ens visa symptom på sjukdom och dessutom må bra av det? Det senare anser jag att en anpassning är. I annat fall är det en delvis anpassning.
Frukt har vi ätit i 60 miljoner år, insekter och kryp i mer än 12 miljoner år, skaldjur och fisk i runt 6-8 miljoner år, större bytesdjur i drygt 3 miljoner år, Ris - 12-15 000 år (asien), spannmål - 10 000 år (europa), mejeriprodukter - 6000 år (europa), utvunnet salt - 3500 år, finmalt mjöl - 200 år. Var går då gränsen för anpassning? Det finns en del bevis för att vi varken är anpassade för spannmål, ris eller mejeriprodukter.
Tillbaka till frågan. Jag menar att den "optimala" kosten är den som individen är anpassad för. Det är kanske marin föda samt tarminnehåll för en eskimå, men jag kan lova att det inte är någon form av spannmålsprodukter, oavsett om det är fullkorn eller ej. För folkgrupperna på Kitava i ögruppen Trobrianderna så är det högst troligen en blandning av kött, fisk, nötter, rotfrukter, frukt och andra mättande vegetabilier. Personligen tror jag den typen av kosthållning är, om inte mitt i prick, väldigt nära för de flesta av oss.
Tillbaka till frågan. Jag menar att den "optimala" kosten är den som individen är anpassad för. Det är kanske marin föda samt tarminnehåll för en eskimå, men jag kan lova att det inte är någon form av spannmålsprodukter, oavsett om det är fullkorn eller ej. För folkgrupperna på Kitava i ögruppen Trobrianderna så är det högst troligen en blandning av kött, fisk, nötter, rotfrukter, frukt och andra mättande vegetabilier. Personligen tror jag den typen av kosthållning är, om inte mitt i prick, väldigt nära för de flesta av oss.
Jag sitter och funderar på hur man ska få i sig ordentliga mängder kolhydrater av den kosten utan att samtidigt äta 300 gram fibrer.
En sak till jag inte förstår, är skillnaden du gör mellan "mättande vegetabilier" och "spannmålsprodukter". Varför är inte råg en vegetabillie? Hur vet min kropp skillnad?
Nitrometan
2006-03-23, 17:29
Frukt har vi ätit i 60 miljoner år, insekter och kryp i mer än 12 miljoner år, skaldjur och fisk i runt 6-8 miljoner år, större bytesdjur i drygt 3 miljoner år, Ris - 12-15 000 år (asien), spannmål - 10 000 år (europa), mejeriprodukter - 6000 år (europa), utvunnet salt - 3500 år, finmalt mjöl - 200 år.
Kan du bara ge mig nån länk eller källhänvisning på det? Jag blev nyfiken.
I Egypten bakade de bröd för 5000 år sen. Jag tror inte de var först. Hela Medelhavsregionen har ätit bröd länge (Grekland, Romerska riket m.fl.). Jag gissar att det är mer än 200 år.
Eller vad var det för nåt speciellt som hände med mjölet 1806?
Var går då gränsen för anpassning? Det finns en del bevis för att vi varken är anpassade för spannmål, ris eller mejeriprodukter.
Massaierna. Kolla upp deras kosthållning. De har väldigt få av de sjukdomar som du tycker att det är så underbart att de inte har på Kitava. Däremot drabbas de av en del sjukdomar de senaste 30-40 åren när de har börjat flytta in till städerna och inte kan hålla sin traditionella kost längre.
Jag tycker mest det är intressant att det finns så mycket olika idéer om kost och att en del är rent religiösa i sin övertygelse medan människokroppen verkar klara det mesta.
Jag sitter och funderar på hur man ska få i sig ordentliga mängder kolhydrater av den kosten utan att samtidigt äta 300 gram fibrer.
En sak till jag inte förstår, är skillnaden du gör mellan "mättande vegetabilier" och "spannmålsprodukter". Varför är inte råg en vegetabillie? Hur vet min kropp skillnad?Den första frågan förstår jag inte riktigt. Beroende på våra förfäder har levt så varierar intaget säkert en hel del. Vissa åt kanske mkt yams, andra mkt frukt osv fast det är egentligen ganska ointressant ur detta perspektivet. Om det så hade visat sig att vi uteslutande hade levt på marin föda och trädrötter under de senaste 10 miljoner åren så hade vi varit anpassade för att äta just det, oavsett kolhydratmängd.
Vill man dra det till sin spets så visst, vill man tugga i sig oraffinerad råg så funkar det säkert men jag tror inte man kommer göra det till en del av sin primära föda utan kross (tillgången till föda under evolutionen har i princip alltid varit god). Idag består en stor del födointaget för många av just spannmål i stället för en blandad kost bestående av hundratals vegetabilier (man brukar dessutom tala om vattenlösliga fibrer). Hade vi varit anpassade för korn så hade vi antingen haft näbb eller ett annat tarmsystem, liknande råttans.
Kan du bara ge mig nån länk eller källhänvisning på det? Jag blev nyfiken.
I Egypten bakade de bröd för 5000 år sen. Jag tror inte de var först. Hela Medelhavsregionen har ätit bröd länge (Grekland, Romerska riket m.fl.). Jag gissar att det är mer än 200 år.
Eller vad var det för nåt speciellt som hände med mjölet 1806?Man bakade säkert bröd ett par tusen år tidigare än så. Det som hände för 200 år sedan var att stålvalsen kom i drift och på så sätt kunde man framställa finmalt mjöl, dessutom i stora mängder till en låg kostnad.
Massaierna. Kolla upp deras kosthållning. De har väldigt få av de sjukdomar som du tycker att det är så underbart att de inte har på Kitava. Däremot drabbas de av en del sjukdomar de senaste 30-40 åren när de har börjat flytta in till städerna och inte kan hålla sin traditionella kost längre.
Jag tycker mest det är intressant att det finns så mycket olika idéer om kost och att en del är rent religiösa i sin övertygelse medan människokroppen verkar klara det mesta.Ja, jag har faktiskt läst lite om massajerna. De dricker djurblod blandat med mjölk och uppenbarligen verkar dom leva bra på det. En del av skillnaden är att deras kor (Zebu?) inte är samma som de som vi har i västvärlden. Den väsentliga skillnaden är troligen att mjölken inte innehåller i närheten lika mkt betakasein A1, som är utpekad som det dåliga kaseinet, som vår mjölk har. En faktor kan vara att djuren äter naturlig föda samt att mjölken är oraffinerad, dock fermenterad vilket gör laktoshalten lägre. I en studie på 50 obducerade massajer fann man att kranskärlen var kraftigt förkalkade fast inga indikationer på plack.
Nitrometan
2006-03-24, 13:37
Bra abbe. Du ser att människor verkar klara sig bra på väldigt olika kost.
Varför ska du då vara så enkelspårig i vad som är "bäst" för alla?
Nästan som fjortisarna som jagar det "optimala" i kost och träning.
Tesen handlar alltså om ett uttalande av Cleve där han skriver om vad som är "The healthiest diet" (översatt till fjortisspråk; optimalt alt. "bäst" för alla). Vad vi klarar oss på eller ej är faktiskt i detta sammanhang helt irrelevant.
Absinteh
2006-03-25, 09:11
Men går det inte lite stick i sträv eftersom att orafinerade produkter ofta har låg GI eller?
King Grub
2006-03-25, 09:13
För sista (?) gången: kolhydratdelen )och därmed GI:t) i en blandad måltid eller en blandad kost har mindre påverkan på måltidens GI än fett, protein och energimängd, och detta totala GI är inte korrelerat med II:t. Fettet och proteinet har inget enskilt GI alls, men påverkar ändå måltidens GI mer än vad kolhydraterna gör. Och detta totala GI har ändå inte med måltidens insulinsvar, varken det akuta eller det kroniska, att göra.
Tillbaka till frågan. Jag menar att den "optimala" kosten är den som individen är anpassad för. Det är kanske marin föda samt tarminnehåll för en eskimå, men jag kan lova att det inte är någon form av spannmålsprodukter, oavsett om det är fullkorn eller ej. För folkgrupperna på Kitava i ögruppen Trobrianderna så är det högst troligen en blandning av kött, fisk, nötter, rotfrukter, frukt och andra mättande vegetabilier. Personligen tror jag den typen av kosthållning är, om inte mitt i prick, väldigt nära för de flesta av oss.
Berätta lite om människorna på Kitava.
Hur långa är dem? Vad jobbar de som? Är de fiskare etc?
Medellivslängden?
er det et stort energiinntak over tid, altså større enn behovet, over tid som regulerer insulinnivået.? også store og få måltider gir vel er høyt gi.? *flex*
King Grub
2006-03-25, 10:17
Det akuta insulinsvaret är direkt energirelaterat, och så även det kroniska - mycket energi ständigt och jämnt = höga insulinnivåer. Har man ett motsvarande högt energibehov är det inga problem. Det är vid överätning, som vanligt, som problemen uppstår, och raffinerade skräplivsmedel ger ofta mycket energi på liten mättnad = lätt att överäta för den som inte har koll, och är man då stillasittande drabbas man lätt av övervikt, dyslipidemi och insulinresistens. Även sammansättningen av kosten spelar roll, och den fysiska statusen inte minst. Fysiskt aktivitet är nummer ett för toleransen.
Det akuta insulinsvaret är direkt energirelaterat, och så även det kroniska - mycket energi ständigt och jämnt = höga insulinnivåer. Har man ett motsvarande högt energibehov är det inga problem. Det är vid överätning, som vanligt, som problemen uppstår, och raffinerade skräplivsmedel ger ofta mycket energi på liten mättnad = lätt att överäta för den som inte har koll, och är man då stillasittande drabbas man lätt av övervikt, dyslipidemi och insulinresistens. Även sammansättningen av kosten spelar roll, och den fysiska statusen inte minst. Fysiskt aktivitet är nummer ett för toleransen.
mange små næringsrike måltider og fysisk aktivitet er altså bra for å holde isulinnivåene i sjakk.?, og da trenger vi heldigvis ikke gi tabeller for de fleste vet hva sunn mat er. :cool:
Absalom^
2006-03-25, 23:33
King Grub, hur påverkar detta aknerapporten du postade tidigare tror du?
Är väldugt förvirrad just nu.
King Grub
2006-03-26, 05:26
King Grub, hur påverkar detta aknerapporten du postade tidigare tror du?
Är väldugt förvirrad just nu.
Nämns akne som en av faktorerna i den här tråden? Nej.
Så sant som det är sagt. Kopplingen till inflammation är antagligen också anledningen till att t.ex. aspirin har förebyggande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar.
En sak som är värt att notera: fleromättade fetter är kända för att försvaga immunförsvaret. Man brukade ordinera t.ex. majsolja till patienter som genomgått transplantationer för att minska risken för avstötning. Och vi vet genom epidemologiska studier att fleromättade fetter är kopplade till ökad risk för cancer (vilket möjligen kan förklaras genom deras effekt på immunförsvaret). Om det är sant att inflammationer spelar en central roll i hjärt- och kärlsjukdomar, är det då så vettigt att rekommendera folk att konsummera fleromättade fetter snarare än mättade?
Då blir väl corticosteroids helt plötsligt intressanta för dess anti-inflammatoriska egenskaper, dessvärre på bekostnad av muskelmassa, något som ringer dåligt i öronen hos kolozzeums medlemmar.
Då blir väl corticosteroids helt plötsligt intressanta för dess anti-inflammatoriska egenskaper, dessvärre på bekostnad av muskelmassa, något som ringer dåligt i öronen hos kolozzeums medlemmar.
Det är de väl redan, om jag inte tar fel? ;)
Jag tror att man gör det svårt för sig om man börjar jämföra svårt sjuka individer med friska, aktiva överhuvudtaget.
Absalom^
2006-03-26, 11:54
Mja, men den här tråden nämner faktorer som påverkar akne.
Men den diskussionen kanske vi ska låta hålla sig här (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=64627)
King Grub
2006-03-26, 12:42
Mja, men den här tråden nämner faktorer som påverkar akne.
Men den diskussionen kanske vi ska låta hålla sig här (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=64627)
Bara för att GI inte har med viktnedgång att göra är det väl inte uteslutet att det har med akne att göra? Studierna jag refererar till i början har inte undersökt akne...
Absalom^
2006-03-26, 14:36
No association was observed between glycemic index and SI, fasting insulin, AIR...
Det är det där som gör mig konfunderad då akneartiklen visade på samband mellan GI, insulin och akne.
Föresten, jag postade en vad jag tycker är en väldigt intressant länk i aknetråden...tror jag gör en ny tråd om den.
Berätta lite om människorna på Kitava.
Hur långa är dem? Vad jobbar de som? Är de fiskare etc?
Medellivslängden?
Kolla här: http://www.staffanlindeberg.com/Kitava.html
Om planeringen går som den ska kommer jag åka Trobrianderna någon gång i juni. Än är det bara planer men innebär det inte för mkt strul (strul är det eftersom allt är så primitivt och jag måste hyra flygplan för att ens komma i närheten) så bär det av. I så fall ska jag posta lite info när jag kommer tillbaka.
Nitrometan
2006-03-28, 14:04
Om planeringen går som den ska kommer jag åka Trobrianderna någon gång i juni. Än är det bara planer men innebär det inte för mkt strul (strul är det eftersom allt är så primitivt och jag måste hyra flygplan för att ens komma i närheten) så bär det av. I så fall ska jag posta lite info när jag kommer tillbaka.
Det vore jättespännande att höra om en sån resa.
Jag är fascinerad av alla typer av pilgrimsresor.
så det kan kvitta om man käkar snabbmakaroner eller om man äter fullkornsvarianter förutom de få procenten som skiljer på näringsvärdena?
Fredrik_S
2006-04-06, 08:05
så det kan kvitta om man käkar snabbmakaroner eller om man äter fullkornsvarianter förutom de få procenten som skiljer på näringsvärdena?
Det är 280% mer fibrer i fullkornsvarianterna. 555% mer Tiamin 416% mer Riboflavin, 264% mer Niacin, 650% mer Vitamin b6, 500% mer järn. Aningens mindre Magnesium och Kalium.
Vad gäller GI ja det kvittar.
MEN.. man kanske blir mättare på en mindre mängd pasta från fullkornsvarianten och därför får i sig mindre energi, right?
King Grub
2006-04-06, 08:25
Det anses generellt som en fördel.
gleffsen
2006-04-06, 21:33
slutsattsen är att produkter med lågt gi fortfarande är bra på det stora hela, eller hur!?
Jag skulle vilja säga "Ja, men inte pga deras GI ;)"
Och de behöver inte automatiskt vara bättre än vissa produkter med högt GI, "bara för att"
slutsattsen är att produkter med lågt gi fortfarande är bra på det stora hela, eller hur!?
Typ, då de flesta av dom "bra produkterna" oftast har lågt gi.
Däremot finns det flera undantag, tex potatis och knäckebröd som har högt GI men är riktiga "superprodukter" imo. Eller varför inte rent fruktos med lågt GI som är en skitprodukt.
Mitt råd: Glöm GI.
Typ, då de flesta av dom "bra produkterna" oftast har lågt gi.
Däremot finns det flera undantag, tex potatis och knäckebröd som har högt GI men är riktiga "superprodukter" imo. Eller varför inte rent fruktos med lågt GI som är en skitprodukt.
Mitt råd: Glöm GI.
Potatis är ju knappast en superprodukt, de flesta spannmål slår ju potatis med råge när det gäller näringstäthet. Men potatis är fortfarande bra :thumbup:
Potatis är ju knappast en superprodukt, de flesta spannmål slår ju potatis med råge när det gäller näringstäthet. Men potatis är fortfarande bra :thumbup:
Näringstäthet behöver ju inte vara något positivt i alla fall, speciellt inte i vårat samhälle.
Näringstäthet behöver ju inte vara något positivt i alla fall, speciellt inte i vårat samhälle.
Man skiljer väl på näringstäthet och energitäthet
Potatis är ju knappast en superprodukt, de flesta spannmål slår ju potatis med råge när det gäller näringstäthet. Men potatis är fortfarande bra :thumbup:
hehe, ibland kanske man drar på lite extra med superlativen :D
Man skiljer väl på näringstäthet och energitäthet
Oh, var trött. Däremot så innehåller potatis en del som inte pasta/ris gör så jag ser väl inte någon anledning att inte potatis skulle vara lika högt upp.
Det går inte att titta på en enskild del av målet (kolhydratdelen) och dra några slutsatser om måltidens GI. Och GI på ett mål har inte med II att göra.
"In conclusion, the present results show that the GI of mixed meals calculated by table values does not predict the measured GI and furthermore that carbohydrates do not play the most important role for GI in mixed breakfast meals. Our prediction models show that the GI of mixed meals is more strongly correlated either with fat and protein content, or with energy content, than with carbohydrate content alone. Furthermore, GI was not correlated with II."
Br J Nutr. 2004 Jun;91(6):979-89.
Hoppas jag inte tjatar nu..
1. II på en hel måltid (om det är mätbart annars rent teoretiskt) är ett mått på vilket insulinpåslag måltiden kommer ge, och höga insulinpåslag utanför träningssammanhang är fortfarande fettinlagrande och bör undvikas?
2. Kolhydraterna utgör en så liten del av det totala insulinpåslaget att GI inte blir relevant som en aspekt i viktförlust? Men rent hypotetiskt EXAKT samma måltid med enda skillnaden att kolhydraterna i en variant har extremt lågt GI och i en annan variant extremt hög GI kommer variant två ge ett något högre (om än helt försummbart) insulinpåslag? Jag undrar alltså inte om jag ska ta hänsyn till GI i måltidskompostition (har förstått att jag inte behöver det) utan rent vetenskapligt om skillnaden finns där?
3. Vad är den MEST avgörande faktorn för en väl komponerad måltid med bara nyttiga råvarors insulinpåslag? Mängden?
En parentes bara: Fettinlagring sker alldeles utmärkt även utan skyhöga insulintoppar (d.v.s. med bara lite lagom stora). Det finns nog inget positivt med att leka jojo med blodsockret, men det är inte det enda som spelar roll för om man blir tjock eller inte.
Nitrometan
2006-04-13, 14:23
Tolkia: Är du säker på att blodsockret åker som en jojo?
King Grub
2006-04-13, 14:39
En frisk persons blodsocker åker inte berg-och-dalbana alls.
Nitrometan
2006-04-13, 17:52
En frisk persons blodsocker åker inte berg-och-dalbana alls.
Precis, det är det jag menar.
Hela GI köret är bara elakt förtal.
Jag hittade faktiskt en vettig kommentar när jag läste aftonbladet :thumbup:
"cc: hej! Jag har gått ner i vikt med hjälp av Gi- mat dvs, mat med lågt glykemiskt index och håller mig mättare än på länge, vad anser du om GI- maten som kommit att bli allt populärare?
Yvonne Linné: Det är inget magiskt med GI- mat. Det det gör är på ett krångligare sätt tala om att du bör äta grovt bröd i stället för vitt och att du på så sätt får i dig mindre kalorier. En fara är att fett sänkner GI värdet så en snikers har ett lägt GI. Men det är ingen farlig metod.
"
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,745527,00.html
King Grub
2006-04-29, 05:23
Ja, Yvonne Linné är bra. Alla som skriver något i Aftonbladet är inte kvacksalvare. :)
Jag har läst några frågor som dietisterna Josefine och Mary har svarat på och dom verkar också väldigt vettiga.
kanske hade Mike Mentzer rätt hela tiden då när han sa "a calorie is a calorie" och åt glass och andra sötsaker innan tävling :)
King Grub
2006-06-01, 09:15
kanske hade Mike Mentzer rätt hela tiden då när han sa "a calorie is a calorie" och åt glass och andra sötsaker innan tävling :)
Nej, då hade han missuppfattat saken totalt, ännu mer än GI-förespråkarna. Energimässigt är en kalori en kalori, men inte vad den tillför kroppen, vare sig vad gäller näring, hälsoeffekter eller träningsresultat.
kanske hade Mike Mentzer rätt hela tiden då när han sa "a calorie is a calorie" och åt glass och andra sötsaker innan tävling :)
Innan tävling äter de ju bara skräpmat för att få upp trycket.
Innan tävling äter de ju bara skräpmat för att få upp trycket.
ja men veckorna/dagarda innan var detta
Hitta den här. En liten trevlig sammanställning om insulinkänslighet.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=16720893&query_hl=18&itool=pubmed_docsum
Jag tolkar det som om lågt GI är possitivt för att motverka diabetes typ II.
King Grub
2006-06-03, 17:03
I o f s en review av just dom gamla teoriserande studier som har förkastats, om man kollar referenslistan.
Tittar man på dom nya studierna där faktiska mätningar på människor har gjorts, kan man inte se ett sådant samband med lågt GI och diabetesrisk.
Klinisk evidens saknas för GI mot övervikt och diabetes. Läkartidningen nr 7 2006 volym 103 (http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/3/3227/LKT0607s471_472.pdf)
No differences occurred in the frequency of high or low blood sugars between standard and lower GI days.
J Nutr Educ Behav. 2006 May-Jun;38(3):143-50.
In conclusion, our results demonstrate a remarkable degree of consistency in finding a lack of association of glycemic index, glycemic load, and carbohydrate intake with measures of insulin sensitivity, insulin secretion, and adiposity.
Diabetes Care. 2005 Dec;28(12):2832-8.
The Liese et al. study is the first to try to document the impact of a higher–versus a lower–glycemic index and/or glycemic load diet on insulin sensitivity in a large epidemiological study. They were unable to document a relationship between either glycemic index or glycemic load and insulin sensitivity. A larger observational study in Denmark also could not document an association of glycemic index with insulin resistance using a homeostasis model assessment of insulin resistance.
The IRAS investigators were also unable to find an association of glycemic index and glycemic load with disposition index. The disposition index measures the ability of the pancreas to respond to an increase in insulin resistance with an increased secretion of insulin, thereby maintaining normal blood glucose. An abnormal disposition index suggests ß-cell strain and can lead to eventual ß-cell failure. Thus, the inability to observe an inappropriately low pancreatic response associated with higher glycemic index and glycemic load suggests normal pancreatic functioning on such diets.
We know from repeated studies (in fact, all the epidemiological studies mentioned above plus the present IRAS study, plus many others) that no one to date has found that the amount of carbohydrate eaten per day is significantly associated with the development of type 2 diabetes. This then, greatly diminishes the importance of high glycemic load as an important risk.
We should concentrate on educating the public to opt for higher-fiber foods (especially cereal fiber) and downplay the glycemic index and glycemic load.
Diabetes Care. 2005 Dec;28(12):2978-9.
Jag skulle gärna vilja se en studie över längre tid och då inte i samband med viktnedgång, alla vet redan att hur mycket vikt man förlorar beror på energiförbrukning och energiintaget.
Dessutom, för den som t.ex. äter väldigt lite fett så har det ju större betydelse än för den som äter fett till varje måltid. Jag skulle inte säga att det är fullständigt orelevant.
Jag skulle gärna vilja se en studie över längre tid och då inte i samband med viktnedgång, alla vet redan att hur mycket vikt man förlorar beror på energiförbrukning och energiintaget.
Dessutom, för den som t.ex. äter väldigt lite fett så har det ju större betydelse än för den som äter fett till varje måltid. Jag skulle inte säga att det är fullständigt orelevant.
Vad vill du mäta?
Vad vill du mäta?
Fortfarande insulin då jag tror att större skillnader visar sig efter lång tid. Det finns väl annat man kan mäta också som är mer nära anknutet till glukosnivåerna i blodet som faktiskt GI är mer ett mått på, effekter på blodfettnivåerna och effekter av hyperglykemi.
King Grub
2006-06-04, 14:01
Återigen består inte en normal måltid av endast ett kolhydratlivsmedel, och återigen har energin, proteinet och fettet större påverkan på måltidens GI än vad kolhydratdelen har, och i sin tur har måltidens GI inget samband med dess insulinfrisättning.
Om man plockar fram en handfull studier som stöder ens tes kan man få belägg för i princip vad som helst. Det vore intressantare att se resultatet av metastudier och en opartisk sammanfattning av vad vetenskapen hittills har visat i frågan. (syftar på första inlägget i tråden).
Det är märkligt hur folk reagerar på en enskild studie som att den säger sanningen. "Jaha, det var bara strunt alltså, vad ska Paulún göra nu?"
All vetenskap präglas av motstridiga resultat och skiftande kvalitet på studierna.
King Grub
2006-08-22, 09:28
Poängen är ju att dom gamla påståendena och tidigare teoriserande studier som fokuserar på ett enskilt, isolerat tillfälle och livsmedel inte har visats vara gällande i praktiken vid normalt ätande.
pragmatist
2006-08-22, 09:48
Angående kolhydrater och diabetes - en anledning till att kolhydratrik kost inte förefaller öka risken för diabetes i epidemologiska studier kan ju vara att kolhydratrik kost också tenderar vara mer fiberrik. Den eventuella risk som kolhydrater utgör uppvägs på så sätt av de positiva effekterna från fiber i livsmedlen, medan någon som äter lite kolhydrater också tenderar äta en mer fiberfattig kost vilket i sig utgör en riskfaktor för sämre insulinkänslighet.
Bara en tanke. :D
formula4shape
2006-08-22, 10:41
Det är märkligt hur folk reagerar på en enskild studie som att den säger sanningen. "Jaha, det var bara strunt alltså, vad ska Paulún göra nu?"
All vetenskap präglas av motstridiga resultat och skiftande kvalitet på studierna.
Om man inte tog åt sig nya studier skulle utvecklingen stå still, och du skulle troligtvis fortfarande tro att jorden var platt. Man får titta kring trovärdigheten av studien och ägna det hela en logisk tanke.
Om man inte tog åt sig nya studier skulle utvecklingen stå still, och du skulle troligtvis fortfarande tro att jorden var platt. Man får titta kring trovärdigheten av studien och ägna det hela en logisk tanke.
Det är väl just att en studie innebär inte att dess resultat blir vedertagna, det krävs upprepningar, brett underlag, rimlighet etc, för att det ska "bli sanning".
Precis som Waggho säger så kan du i princip varje forskningsområde hitta resultat som står i konflikt med varandra. Just därför det blir vanskligt att slita fram en studie och hävda/tro att det beskriver sanningen, om man inte råkar vara väldigt insatt i ämnet och kan göra en kvalificerad bedömning av studien.
Såg denna artikel länkad av King Grub, från Läkartidningen:
Klinisk evidens saknas för GI mot övervikt och diabetes. Läkartidningen nr 7 2006 volym 103
http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/3/3227/LKT0607s471_472.pdf
Denna ingick i ett tema om GI i det numret av läkartidningen, det var en kommentar till en GI-positiv artikel (http://ltarkiv.lakartidningen.se/2006/temp/pda31349.pdf). Författarna till den GI-positiva artikeln kommenterade också den av Grub länkade artikeln (kommentar här: http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/3/3227/LKT0607s471_472.pdf).
Ger hela bilden av diskussionen i den av grub länkade artikeln.
Vet inte om länkarna fungerar utan login däremot...
formula4shape
2006-08-22, 11:23
Precis som Waggho säger så kan du i princip varje forskningsområde hitta resultat som står i konflikt med varandra. Just därför det blir vanskligt att slita fram en studie och hävda/tro att det beskriver sanningen, om man inte råkar vara väldigt insatt i ämnet och kan göra en kvalificerad bedömning av studien.
Grub har redan svarat, ingen idé att jag skriver dubbelt.
Poängen är ju att dom gamla påståendena och tidigare teoriserande studier som fokuserar på ett enskilt, isolerat tillfälle och livsmedel inte har visats vara gällande i praktiken vid normalt ätande.
Grub har redan svarat, ingen idé att jag skriver dubbelt.
Ja, men jag menade rent allmänt, precis som du gjorde, och inte om GI. :)
formula4shape
2006-08-22, 11:42
Ja, men jag menade rent allmänt, precis som du gjorde, och inte om GI. :)
Jag hade en baktanke med inlägget som skulle kopplas ihop med den här tråden men jag förstår vad du menar ;)
Följer man "Ät oraffinerat, näringsrikt och naturligt" med en blandad kost får man inga höga blodsockervärden. Den kost som är näringsrik och så obehandlad som möjligt är den som människan är anpassad för och som inte ger någon skadliga insulin- eller blodsockerpåverkan.
Följer man dessutom riktlinjerna som finns för motion har man en så godkänd glukostolerans att påverkan är än mindre, även om man inte är elitidrottare.
"The healthiest diet is the Mediterranean type, consisting of lean meats, fish, nuts, vegetables, whole fruits, and whole grains."
Cleve Clin J Med. 2005 Oct;72(10):946-50.
När du säger "Den kost som är så näringsrik och så obehandlad som möjligt är den som människan är anpassad för och som inte ger någon skadliga insulin- eller blodsockerpåverkan!" så för det genast tankarna till kött och animaliskt fett.
"Medelhavsdieten" är för övrigt något som folket i de uppmärksammade länderna tvingades äta under åren kring andra världskriget då ekonomin låg i spillror. Nu när plånboken är tjockare och handeln återställd så vräker man i sig mättat fett, så man alltid gjort när tiderna varit goda.
Ulf A Big
2006-09-15, 08:24
Glykemiskt Belastning
http://www.snf.ideon.se/snf/konf/Bilder_modedieter/041110_GI_MA_webb.pdf#search=%22Glykemisk%20Belast ning%22
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3239
http://pagina.se/bok/72411236/72411236.pdf#search=%22Glykemisk%20Belastning%22
Menar bara att man kan inte negligera den här frågan utan det handlar mer om GI i sig är en dålig metod om man inte sätter det i rätt sammanhang.
Glykemiskt Belastning
http://www.snf.ideon.se/snf/konf/Bilder_modedieter/041110_GI_MA_webb.pdf#search=%22Glykemisk%20Belast ning%22
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=3239
http://pagina.se/bok/72411236/72411236.pdf#search=%22Glykemisk%20Belastning%22
Menar bara att man kan inte negligera den här frågan utan det handlar mer om GI i sig är en dålig metod om man inte sätter det i rätt sammanhang.
Den första länken är ett skämt från din sida?
Ulf A Big
2006-09-15, 08:56
Den första länken är ett skämt från din sida?
Varför skulle den vara ett skämt? Den är relevant i det här sammanhanget. När jag följer diskussionen ser jag att den här informationen kan vara bra för en del av medlemmarna på brädan.
Varför skulle den vara ett skämt? Den är relevant i det här sammanhanget. När jag följer diskussionen ser jag att den här informationen kan vara bra för en del av medlemmarna på brädan.
Men informationen stämmer ju inte?
Ulf A Big
2006-09-15, 09:24
Men informationen stämmer ju inte?
Stämmer inte? Men det hela handlar mer om hur man kan använda GI/Glykemiskt Belastning och någon riktig sanning finns inte idag.
De här sakerna som lyfts fram i media det är precis de saker vi diskuterade här på kollo för ca 1 1/2 år sedan och är ingen "ny" nyhet för de som är insatta i frågorna.
Ett glas läsk, utöver adekvat näringsiintag, om dagen ger en övervikt av 8-12 kg på en 5 till 8 års period en efterträningsdrink med 60-80 gr Maltodextrin utöver adekvat näringsintag ger ordentligt med hull kring musklerna på 2-3 månader.
Det känns som att folket svårare tar åt sig att GI inte är relevant för viktminskning än de de tog åt sig att GI hjälpte viktminskning? ;)
King Grub
2006-09-15, 10:24
Ett glas läsk, utöver adekvat näringsiintag, om dagen ger en övervikt av 8-12 kg på en 5 till 8 års period en efterträningsdrink med 60-80 gr Maltodextrin utöver adekvat näringsintag ger ordentligt med hull kring musklerna på 2-3 månader.
Det gör en burk tonfisk också, utöver adekvat näringsintag. Har inte med GI att göra, utan handlar om mer energi än man gör av med.
Ulf A Big
2006-09-15, 10:35
Det gör en burk tonfisk också, utöver adekvat näringsintag. Har inte med GI att göra, utan handlar om mer energi än man gör av med.
Jag personligen tror att en burk tonfisk är bättre än 80 gr maltodextrin för du får inte samma inlagringseffekt och att det kostar en del energi att bryta ned 200gr tonfisk och det ger en helt annan mättnadsnivå över tid.
I sak och i teorin har du rätt men i praktiken och på individnivå kan saker och ting vara de motsatta.
King Grub
2006-09-15, 10:38
Proteinets termogena effekt är redan borträknad i energiangivelserna.
Vad är "inlagringseffekt"? Insulin? Protein frisätter lika mycket insulin som kolhydrat. Insulin behövs inte för fettinlagring heller. Acylationstimulerande protein stimulerar oberoende av insulin triglyceridsyntes i fettcellen genom närvaron av kylomikroner i blodplasman.
Mättnad påverkar inte viktökning/viktnedgång vid kontrollerat energiintag.
Om man ligger precis i energibalans och äter, säg, 200 kcal extra, är det inte nödvändigtvis just dessa kcal som lagras in som kroppsfett.
Jag personligen tror att en burk tonfisk är bättre än 80 gr maltodextrin för du får inte samma inlagringseffekt och att det kostar en del energi att bryta ned 200gr tonfisk och det ger en helt annan mättnadsnivå över tid.
I sak och i teorin har du rätt men i praktiken och på individnivå kan saker och ting vara de motsatta.
Men det hela är mycket enkelt som du vet. Sockerkakan och allt det där. Är sockerkakan mindre "inlagrande" än maltosen?
Ulf A Big
2006-09-15, 11:35
Proteinets termogena effekt är redan borträknad i energiangivelserna.
Vad är "inlagringseffekt"? Insulin? Protein frisätter lika mycket insulin som kolhydrat. Insulin behövs inte för fettinlagring heller. Acylationstimulerande protein stimulerar oberoende av insulin triglyceridsyntes i fettcellen genom närvaron av kylomikroner i blodplasman.
Mättnad påverkar inte viktökning/viktnedgång vid kontrollerat energiintag.
Om man ligger precis i energibalans och äter, säg, 200 kcal extra, är det inte nödvändigtvis just dessa kcal som lagras in som kroppsfett.
Inte skall jag gå i polemik med gruben...
Men jag tycker att du undervärderar ett födoämne med ett GI på 153 och glykemisk belastning 12240, om du relaterar det till tonfisken som sänker GI i en kolhydratrik måltid. För tonfisken så är det möjligt att efter 1-4 timmars matsmältning att insulinnivåerna guppar lite och i relation till den blodsockerskjuts du får från 80gr maltodextrin är det en en brusning på vattenytan och det andra en jordbävning.
Du menar på allvar att du kan likställa de här två produkternas påverkan?
King Grub
2006-09-15, 11:42
Protein ger insulinfrisättning utan blodsockerpåverkan. Vassle, t ex, lika stor insulinfrisättning, om inte större, än druvsocker, utan att uppreglera blodsockret. Fisk ger lite större insulinfrisättning är motsvarande energimängd vitt bröd.
Ulf A Big
2006-09-15, 12:03
Protein ger insulinfrisättning utan blodsockerpåverkan. Vassle, t ex, lika stor insulinfrisättning, om inte större, än druvsocker, utan att uppreglera blodsockret. Fisk ger lite större insulinfrisättning är motsvarande energimängd vitt bröd.
Jag vet det.
Om jag inte minns fel så hade vi en liknande diskussion för kanske ett år fast då var det jag som hade motsvarande ståndpunkt som du har idag i frågan. Men vad jag försöker säga idag är att det inte är så enkelt och man inte kan bortse från att det är skillnad att äta mat med lågt GI jämfört med ett högt GI.
Jag vet det.
Om jag inte minns fel så hade vi en liknande diskussion för kanske ett år fast då var det jag som hade motsvarande ståndpunkt som du har idag i frågan. Men vad jag försöker säga idag är att det inte är så enkelt och man inte kan bortse från att det är skillnad att äta mat med lågt GI jämfört med ett högt GI.
Vad är skillnaden?
Kellogs allbran eller kellogs cornflakes på morgonen för bästa välmående?
King Grub
2006-09-15, 15:27
All-Bran är onekligen nyttigare.
Måste man veta GI och II på saker, så har All-Bran lågt GI men högt II, medan cornflakes har högt GI men lågt II.
Tack för svar och välvilja =)
Proeliator
2006-09-16, 21:31
All-Bran är onekligen nyttigare.
Måste man veta GI och II på saker, så har All-Bran lågt GI men högt II, medan cornflakes har högt GI men lågt II.
Bortsett från att ingredienserna i All-bran förmodligen är nyttigare än cornflakes (dvs. mer näringsrika) så borde väl lågt II prioriteras framför lågt GI? Om man nu skulle bortse från hur näringsrik produkten är.
King Grub
2006-09-17, 05:22
För diabetiker är blodsockret rätt viktigt...
King Grub
2006-12-27, 14:07
Bump-eti-bump! Ny studie.
To compare the effects of two calorie-restricted diets that differ in glycemic load (GL) on glucose tolerance and inflammation.
Thirty-four healthy overweight adults, ages 24 to 42 years, were randomized to 30% provided calorie-restricted diets with high (HG) or low (LG) glycemic load for 6 months. Outcomes were changes in glucose-insulin dynamics and C-reactive protein (CRP) levels.
Compared with baseline, levels of fasting insulin, homeostasis model assessment of insulin resistance, post-load insulin at 30 minutes, and incremental area-under-the-curve-insulin during the oral glucose tolerance test were significantly lower in both groups at 6 months (p range, 0.01 to 0.05), but after adjustment for baseline values and weight change, there were no differences between the two groups with regard to changes over time in any parameter. The mean percentage change in insulin sensitivity by a frequently sampled intravenous glucose tolerance test was +26% in the HG group and +24% in the LG group (p = 0.83); first-phase acute insulin release was -20% in the HG group and -21% in the LG group (p = 0.77). More participants on the LG diet (14 of 16 subjects) had a decline in serum CRP, compared with those on the HG diet (7 of 16 subjects) (p < 0.05).
In healthy overweight adults provided with food for 6 months, the dietary GL did not seem to influence chronic adaptations in glucose-insulin dynamics above that associated with weight loss.
Obesity (Silver Spring). 2006 Dec;14(12):2200-9. The Effects of the Dietary Glycemic Load on Type 2 Diabetes Risk Factors during Weight Loss.
King Grub
2006-12-27, 14:35
Men enligt Expressent GI-Guide är det fritt fram att äta fruktsallad med gott samvete, men bara med GI-sänkaren vispgrädde på.
http://expressen.se/index.jsp?a=801428
Utan vispgrädde blir det naturligtvis mer fettbildande i o m högre GI. :Virro
Longshot
2006-12-27, 14:39
Men enligt Expressent GI-Guide är det fritt fram att äta fruktsallad med gott samvete, men bara med GI-sänkaren vispgrädde på.
http://expressen.se/index.jsp?a=801428
Utan vispgrädde blir det naturligtvis mer fettbildande i o m högre GI. :Virro
Tycker det är tämligen synd att det är så många som går runt och tror på kvällsblaskelarvet *gah!*
Från samma artikel:
"Undvik:
Potatis. Serveras det kokt potatis till sillen? Vinterpotatis har tyvärr högre GI än färskpotatis. Om du äter max 2 potatisar kommer det dock inte att påverka ditt blodsocker negativt."
*screwy*
Potatis ftw :hbang:
Jag vill blunda och gråta när någon anser att potatis är dåligt men tycker att kladdkaka är ett bra alternativ till desert, så länge man har en klick grädde på.
*gah!*
Edit; fan nu fick jag roidrage,..
Men enligt Expressent GI-Guide är det fritt fram att äta fruktsallad med gott samvete, men bara med GI-sänkaren vispgrädde på.
http://expressen.se/index.jsp?a=801428
Utan vispgrädde blir det naturligtvis mer fettbildande i o m högre GI. :Virro
Det där är möjligen den mest insiktslösa artikeln jag någonsin har läst, hur kan det ens vara möjligt att skriva något så här felaktigt?
Tyvärr verkar ju GI ha fått ett litet uppsving igen. :(
Kebab-Arne
2006-12-27, 16:16
Kött i GI-listan?!
Jag vill blunda och gråta när någon anser att potatis är dåligt men tycker att kladdkaka är ett bra alternativ till desert, så länge man har en klick grädde på.
*gah!*
Edit; fan nu fick jag roidrage,..
Det blir en klick grädde till allt jag äter hädanefter. Gott.
Men enligt Expressent GI-Guide är det fritt fram att äta fruktsallad med gott samvete, men bara med GI-sänkaren vispgrädde på.
http://expressen.se/index.jsp?a=801428
Utan vispgrädde blir det naturligtvis mer fettbildande i o m högre GI. :Virro
Tänk även på det du dricker. Hoppa över glögg, julmust, mumma och julöl.
Dom är galna. *screwy*
Men borde man då inte, enligt vad Expressen skriver, kunna hälla över fett på vad som helst, så ordnar sig allt??
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.