muzzelman
2005-08-22, 19:17
När jag var runt 7-8 år så opererad jag bort mina halsmandlar pga att jag var konstant sjuk. Var jag frisk en vecka var jag garanterat sjuk nästa. Iallafall polyperna opererades också bort i samma veva. Detta ledde till att jag nästan aldrig blev sjuk. Men om jag råkade bli sjuk så var det inte roligt. Som det inte är nu. Såhär är händelseförloppet när jag blir sjuk.
Dag 1. Framåt kvällskvisten mycket trött och dosig.
Dag 2. Vaknar upp av att man har ont i halsen, dricker lite te. Sticker till jobbet.
Dag 3. Har så ont i halsen att det är svårt att andas och svälja är en plåga.
Dag 4. Halsen är bättre, men jag känner mig fortfarande kraslig. På eftermiddagen börjar jag hosta lite lätt. Sedan blir det värre.
Dag 5. Du vaknar upp av att det känns som lungorna ska sprängas och din röst låter som Bengt Magnussson. Lungorna är nu fylld med slem och du kan knappt andas. Fram mot kvällen känns det som att du har 50kgs platta på rygg och bröst.
Dag 6. Lungorna är kassare du orkar knappt gå upp för trappen.
Efter detta brukar det vända. Så kanske dag 7 el 8 befinner jag mig på jobbet igen. Inte förrens 2 veckor efter det att jag börjar jobba igen anser jag mig vara helt frisk utan smärta i lungor och hosta.
Vad jag har förstått beror detta pga halsmandlarna i vanliga fall ska "stoppa upp" sjukdomen så att den inte sätter sig i lungorna. Men har du inget som stoppar ja då blir det såhär.
Jag är välmedveten om att jag inte är den ända i hela världen som har tagit bort halsmandlarna. Därför tänkte jag bara kolla med er om det är samma sak för er eller om det bara mig det är nått fel på? Om ni har några tips eller nått annat att komma med.
(Jag skriver som en kratta orkar inte läsa igenom det då det var nog jobbigt att skriva skiten.)
Dag 1. Framåt kvällskvisten mycket trött och dosig.
Dag 2. Vaknar upp av att man har ont i halsen, dricker lite te. Sticker till jobbet.
Dag 3. Har så ont i halsen att det är svårt att andas och svälja är en plåga.
Dag 4. Halsen är bättre, men jag känner mig fortfarande kraslig. På eftermiddagen börjar jag hosta lite lätt. Sedan blir det värre.
Dag 5. Du vaknar upp av att det känns som lungorna ska sprängas och din röst låter som Bengt Magnussson. Lungorna är nu fylld med slem och du kan knappt andas. Fram mot kvällen känns det som att du har 50kgs platta på rygg och bröst.
Dag 6. Lungorna är kassare du orkar knappt gå upp för trappen.
Efter detta brukar det vända. Så kanske dag 7 el 8 befinner jag mig på jobbet igen. Inte förrens 2 veckor efter det att jag börjar jobba igen anser jag mig vara helt frisk utan smärta i lungor och hosta.
Vad jag har förstått beror detta pga halsmandlarna i vanliga fall ska "stoppa upp" sjukdomen så att den inte sätter sig i lungorna. Men har du inget som stoppar ja då blir det såhär.
Jag är välmedveten om att jag inte är den ända i hela världen som har tagit bort halsmandlarna. Därför tänkte jag bara kolla med er om det är samma sak för er eller om det bara mig det är nått fel på? Om ni har några tips eller nått annat att komma med.
(Jag skriver som en kratta orkar inte läsa igenom det då det var nog jobbigt att skriva skiten.)