Visa fullständig version : Hon är för tjock...
Hej alla. Har ett litet problem som vi kanske kan disskutera lite, nog inte bara jag... :)
Min flickvän (15 år) tycker hon är tjock, och vill gå ner i vikt. Jag tycker hon är jättesmal, och hon har ett BMI på 19 (undervikt). Hon försöker åtgärda detta genom att så gott som sluta äta. Idag äter hon nästan ingenting, och ändå är det "för mycket" hon äter, enligt henne själv. Jag säger åt henne cisådär varje dag att hon är jättefin, men det verkar inte spela någon större roll :(
Jag har sagt åt henne att jag finns där för henne, men hon frågar aldrig något om fettminskning. Vi har pratat en del om det.
Någon som varit utsatt för samma typ av problem? Jag är fan orolig för henne.
Ställ dig med henne vid en spegel och be henne förklara vad som är fel.
Hej alla. Har ett litet problem som vi kanske kan disskutera lite, nog inte bara jag... :)
Min flickvän (15 år) tycker hon är tjock, och vill gå ner i vikt. Jag tycker hon är jättesmal, och hon har ett BMI på 19 (undervikt). Hon försöker åtgärda detta genom att så gott som sluta äta. Idag äter hon nästan ingenting, och ändå är det "för mycket" hon äter, enligt henne själv. Jag säger åt henne cisådär varje dag att hon är jättefin, men det verkar inte spela någon större roll :(
Jag har sagt åt henne att jag finns där för henne, men hon frågar aldrig något om fettminskning. Vi har pratat en del om det.
Någon som varit utsatt för samma typ av problem? Jag är fan orolig för henne.
Ja på den BMI'n så ligger hon definitivt inte i tjockis klassen , du kanske kan rikta om henne emot träning och kosthållning istället ?
Bra tips ifrån halldin! Försök få henne att inse även om det verkar svårt så kanske det går in!
Ställ dig med henne vid en spegel och be henne förklara vad som är fel.
Har gjort det... hon säger att hon är för tjock helt enkelt. Finns så gott som inget att greppa över huvud taget, vid magen. Hon är fan smal och lång, 170 cm, dessutom.
Arne Persson
2005-07-22, 11:11
Säg till henne att hon slutar till på allt skit i TV och läsa allt dynga i sina tonårstidningar!
Ja på den BMI'n så ligger hon definitivt inte i tjockis klassen , du kanske kan rikta om henne emot träning och kosthållning istället ?
Hon har testat på lite träning (på gym) med en kompis innan, men hon tycker det är för pinsamt. Hon säger att hon inte klarar av något, samt att hon är tjock. Jag sa åt henne att hon kan träna med mig om hon vill, men det vill hon inte.
Vill verkligen få henne på rätt spår, men det är lite svårt eftersom kosthållning och näringslära är ett stort område och rätt svårt att förklara på en kort tid.
Tack för alla svaren.
Visa henne den här då, kanske hjälper egot lite. *rolleyes*
http://www.ebaumsworld.com/celeb.html
Nåja, hur länge har detta hållt på? Kanske bara är något temporärt, där hon fiskar efter medlidande och bekräftelse.
Falconer
2005-07-22, 11:22
Diskutera det med hennes föräldrar och fråga vad de tycker man borde göra åt saken. Hon behöver inte veta om att samtalet har skett...
Ta kontakt med ungdomsmottagningen på orten där du bor. Där kan man slussa henne vidare till rätt sorts personer, eller tipsa om hur hon ska göra. Att tro att du skulle kunna ändra hennes uppfattning är totalt meningslöst; det funkar inte så. Att ta ett snack med hennes föräldrar är nog endast att rekommendera om hon är med, tro mig!
Det som kan funka är om andra, äldre tjejer, med en rimligare inställning till kropp och mat och ideal, bildar en vettig och mer hälsosam motbild.
Dessutom är hon femton bast - hon kommer att hinna ändra sig ett antal gånger genom åren.
allan
Se Allans inlägg. Det är bra att du stöttar henne (fortsätt med det!) men hon behöver prata med någon som 1) är professionell och vet vad det handlar om 2) inte är känslomässigt involverad i det hela (man är varldens sämsta terapeut åt sina anhöriga) 3) hon inte kan avfärda med ett "du har ju ingen aning om hur det är ..."
BRA initiativ att ta tag i detta så länge det "bara" är så att hon har ett problem, och inte så att problemet har henne (det är oftast dit det brukar få gå).
johnnytex
2005-07-22, 11:57
Hon är inte den första tjejen som tänker sådär. Kan berätta hur det gick för en kvinnlig bekant till mig.
Hon var 18 år och tyckte precis som din flickvän att hon var tjock. Och hennes botmedel mot detta var - ät lite eller inget. När det var som värst åt hon en tallrik med fil till frukost och så var det nog - för hela dagen. Kommer ihåg när man hemma hos henne, så ibland var man där flera timmar om dagen, då gjorde hon mat åt mig eftersom hon vet hur kinkig jag blir annars ( :D ), men själv åt hon inget, tog kanske ett glas mjölk mest för att göra mig sällskap. Hon berätta ju inte för någon att hon åt så lite, utan "ljög" om sin mat. Det är först i efterhand som man hört.
Men hon fick betala oxå. Efter några veckor på hennes "diet" så togs hon in på sjukhus, hon hade helt gått ner sig. Hennes immunförsvar var helt kraschat. De upptäckte vitamin/mineral brister hos tjejen, vilket kanske inte var så konstig; en tallrik fil täcker inte riktigt RDI. Iaf, hon fick nya kost rekommendationer och nu äter hon 3-4 mål och mår mkt bättre.
Nu vet jag inte hur mkt din flickvän äter, men låt inte henns svälta sig själv iaf. Jag vet "dem" lätt kan bli upprörda om man kommer med rekommendationer från littertur och sånt. Men berätta att du är orolig.
Allans och Tolikas råd låter ju som ett bra steg!
Nu vet jag inte hur mkt din flickvän äter, men låt inte henns svälta sig själv iaf.
Vad hon åt igår var en macka och ett happy meal, på hela dagen.
Jag vill inte tvinga i henne mat på något sätt eller vara tjatig på henne om det, för hon kommer nog bara tycka sämre om mig och vår relation blir säkerligen kraftigt försämrad :( Verkar som hon har svårt att förstå att jag gör det för hennes eget bästa. Men som allan säger så fungerar det ju inte så.
Tack för alla inlägg! Uppskattar det mycket.
Vad hon åt igår var en macka och ett happy meal, på hela dagen.
Jag vill inte tvinga i henne mat på något sätt eller vara tjatig på henne om det, för hon kommer nog bara tycka sämre om mig och vår relation blir säkerligen kraftigt försämrad :( Verkar som hon har svårt att förstå att jag gör det för hennes eget bästa. Men som allan säger så fungerar det ju inte så.
Tack för alla inlägg! Uppskattar det mycket.
Du har fattat vad Tolkia och Allan syftade på.. du ska inte pressa henne, du ska stödja henne. Men hon behöver prata med nån som har kunskapen och kompetensen att visa henne att hennes tankar är självdestruktiva och felaktiga.
Går du på för hårt så slutar det nog bara med att hon distanserar sig från dig för att slippa ta diskussionen.
AngelLove
2005-07-22, 12:18
Allans och Tolkias råd är något du kan titta fler gånger på, även de anorexia-trådarna som finns för där brukar bra personer skriva bra saker.
Bra att du tar tag i problemet och stöttar...!!
Och nu skriver hon glatt på msn att hon inte ätit på 21 timmar :( Hon vägrar dessutom kraftigt att äta frukost :( Fan vad hopplöst detta är, vill inte förklara henne som som om hon har problem heller, kommer ju fucka upp allt :(
Ska jag säga att vi kan gå till UM om hennes matvanor, eller hur menar ni? Är hon i behov av någon sorts kurator eller så? :(
Ska jag säga att vi kan gå till UM om hennes matvanor, eller hur menar ni? Är hon i behov av någon sorts kurator eller så? :(
Skojar du, eller? Bara det faktum att ni har en (om än latent) konflikt kring det här är ett tydligt tecken på att hon har ett problem som är större än den "vanliga" (observera förresten att jag skriver "vanliga" och INTE "normala", för vore det här ett normalt samhälle skulle ingen behöva känna så här!) "åh jag är för tjock-tonårsångesten". Eftersom hon trots allt berättar att hon inte äter är det dock fortfarande förmodligen hon som har problemet och inte problemet som har henne, som jag skrev tidigare. Hon är inte bara i behov av en kurator (eller vad man nu kan tänka sig för lämplig "sakkunnig" att prata med) hon är i JÄTTESTORT behov av en.
Vad säger hon om/när du frågar varför hon inte äter, t.ex. om du frågar varför hon inte äter frukost?
Vad säger hon om/när du frågar varför hon inte äter, t.ex. om du frågar varför hon inte äter frukost?
Hon säger bara "nej" typ, ingen mer motivation mer än att hon vill bli smalare. Just idag, så ska hon fika med hennes mor när hon kommer hem. Vi ska äta pizza sen, för vi har varit tillsammans i en månad nu, och det hennes mors första semesterdag :) Glad att hon fortfarande äter lite onyttigt. Verkar som om mängden mat bestämmer allt i alla lägen, och "vad" man äter bara en del.
Ska prata med henne idag om att jag är orolig för henne, inte speciellt kul att gå bakom ryggen med det, fast hon vet nog om det iom att jag frågar alltid varför hon inte äter osv.
Precis som flera har sagt innan mig är det bästa att hon får experthjälp. Kanske prata med någon terapeut, psykolog eller rentav en näringsfysiolog som kan förklara för henne hur man måste äta för att kroppen ska må bra... Det är större sannorlikhet att hon "tror" på någon utomstående än om du skulle ha sagt det. Så är det bara. Det viktigaste för din del är att finnas där och stötta henne. Då kommer det här säkert att lösa sig.
Slå henne med en dragkrok över käken och säg: Ät nu om du kan!
omvänd effekt då hon genast vill bevisa att du har fel.
nä men snacka med henne, va inte rädd för att gräla lite, det livar bara upp och dessutom är försoningsex en mycket vacker detalj i ett förhållande
Jag har varit i ungefär samma situation, allt jag kan säga är att du själv aldrig kommer kunna ändra hennes åsikt! :(
Ja har varit den tjejjen när ja va runt 15 sådär och i grund och botten är de en innre smärta hon har som får henne göra detta, hade de inte varit just de med maten så skulle hon tagit ut de på nåt annat sätt, ett sorts sätt att vilja kontrollera nåt man faktiskt KAN kontrollera, när allt annat känns okontrollerbart, för mej vart de min familje situation som fick mej att bete mej så, för henne kan de vara nåt heelt annat, skaffa proffessionell hjälp av nåt slag innan de går ännu längre, stödj henne, de är en farlig stig att vandra på det där och ja hoppas verkligen de ordnar upp sej för henne! :)
Fast det handlar också om att alla tjejer (ev få undantag) har ett sånt extremt behov av att bli bekräftade och omtyckta. Min upplevelse är att det är på ett helt annat sätt än hur killar har det. Vi söker hela tiden efter bekräftelse i den åldern. När jag är äldre har jag svårt att förstå varför det ska vara så och varför vi inte bara kan gilla oss själva.
Sen verkar hon ha större problem än bara det.
Hjälp behöver hon iaf.
mangemani
2005-07-22, 16:36
jorå,har varit med om det 2 ggr och båda ggr har det varit samma sak.
dvs: jag säger vad jag tycker,ger råd och tips om hur dom ska gå ner och samtidigt må bra,dom vägrar lyssna(eller 1 lyssnade men gav upp)pga att det inte verkar logiskt enligt dom,tiden går och dom går inte ner i vikt och mår sämre,jag säger än en gång hur dom ska göra men ännu mer dövöra får man tillbaks,jag skiter sen i det pga att dom inte vill lyssna och sen får jag skulden och dom blir sura för att jag inte hjälpt till.....samma gammla visa hela tiden.
Ninjasmurf
2005-07-22, 18:38
(från Userfriendly)
Har själv haftätstörningar av alla former och VET hur svårt det är att inse att man är sjuk.
Många tjejer idag tycker att de är tjocka trots låg vikt och det är ibland en tunn gräns mellan ätstörning och inte ätstörning
För att få hjälp måste hon vilja ha hjälp!
Det DU kan göra är att inte sluta tjata!! VA DÄR.
Prata om det, gå på!
Försök va med när hon äter (så du kan se att hon äter tillräckligt)
Försök att inte prata så mkt om träning utan få henne på andra tankar
Om hon tillslut inser att hon behöver hjälp så kan jag rekommendera
www.capioanorexicenter.se
Verkligen proffessionella!!! har många typer av behandlingar oxå...
Tyvärr har många dålig erfarenhet av både BUP och Ungdomsmottagningen...
:(
Många gånger är det annat som ligger bakom en ätstörning.
Har hon haft det svårt tidigare??
Många gånger är det annat som ligger bakom en ätstörning.
Har hon haft det svårt tidigare??
Tror inte det.
Idag så åt hon en del, eller ja... första målet 18:20 ungefär, och det var en pizza. Sedan lite chokladpudding, det är allt hon ätit idag.
Gissar på allt jag kan göra är att dela min erfarenhet och stötta henne, vilket jag gör så mycket jag kan utan att tjata. Men hon vet att jag håller på med kost och träning, så hon litar nog på mig en del, men fortfarande så tror jag inte hon ändrar tankar tack vare mig.
Men känns som det går lite framåt ändå. Jag pratade med henne om det innan idag, och hon är osäker på ämnet... utan tvekan :S
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.