Rata äggulor eller ej?

[hammer95]

Läste en sak ang. äggulor efter träning. De skulle vara en bra kortisondämpare efter träningspasset, likväl till uthållighetsträning som styrketräning. De innehålla fosfatidylserin vilket minskar ökningen av kortisol i samband med träning. Detta ska påskynda återhämtningen mellan passen, och gör att man kan träna mer utan att bli övertränad.
Är äggulor bra att äta och att ha i efterträningsdrinken?

[King Grub]

Fettet saktar ned magsäckstömningen och bör undvikas direkt efter träning.

Kolhydraterna gör jobbet. (J Sci Med Sport. 2001 Dec;4(4):431-46. Influence of weight training exercise and modification of hormonal response on skeletal muscle growth).

[Sverker]

Jag säger så här. Mängden fosfatydylserin ( PS ) i äggula är inte stor.
Hur mycket PS har det används i studierna ? Och vilken form av PS är det ? Är det från ägg eller var det semisyntetisk ?
Jag kan tänka mig att det behövs något halvt kilo äggula för att komma upp i de mänder du vill ha.





Istället skulle jag fundera kring ALC :thumbup:

[loztdignity]

Hur är det då med äggula annars? Jag äter 2 ägg på grovt bröd tillsammans med en stor tallrik gröt på morgonen. Är det okej att äta 2 äggulor om dagen vid deff? Vid okej menar jag såklart att inte mina resultat sabbas.

[King Grub]

På vilket sätt menar du att dina resultat skulle saboteras?

[hammer95]

Så man kan säga att det räcker med kolhydrater och protein efter träning, som kortisoldämpare?

[King Grub]

Kortisol. Och ja, kolhydraterna tar hand om saken. Protein ökar kortisolutsöndring. Men utan protein uteblir proteinsyntes.

[hammer95]

Kortisol. Och ja, kolhydraterna tar hand om saken. Protein ökar kortisolutsöndring. Men utan protein uteblir proteinsyntes.

Visst kortisol ska det vara :em:

Tack för svaret, nu vet jag att jag inte behöver äggulor efter träningen :thumbup:

[hammer95]

Vet ej om det är lämpligt, men jag slänger in lite info om kortison/kortisol(som jag hittade på Internet).


Kortison, verkningar och biverkningar
Kroppens kortison:
Kortison bildas i kroppen när det kroppsegna hormonet kortisol bryts ned i levern. Om man tillför kortison till kroppen som medicin har det i princip samma effekter som kroppens eget hormon. Kortisol tillhör gruppen steroidhormoner som tillverkas i binjurebarken. Andra steroidhormoner, t.ex. östrogen och testosteron, bildas i testiklar respektive ovarier.

Kortisol och de andra steroidhormonernas produktion/bildande i binjurebarken styrs av hypofysen, som bildar ett ämne, ACTH, som stimulerar kortisolproduktionen. När nybildat kortisol kommer ut i blodbanan känner hypofysen av de ökade nivåerna och minskar ACTH-insöndringen. Man kan likna det vid en slags termostatmekanism.

Hormonet kortisol har effekter på ett mängd system i kroppen och en långvarig brist på kortisol överlever man inte. Alla celler i kroppen har "receptorer" för kortisol, vilket innebär att det sannolikt har många effekter som ännu inte är kartlagda. En av hormonets huvuduppgifter är att mobilisera socker till förbränning från kroppens depåer i levern men också genom nedbrytning av annan vävnad, äggviteämnen och fett, från andra delar av kroppen, om det är slut i levern.

Kortisol och de andra binjurebarkshormonerna påverkar också vätskebalansen i kroppen genom att minska utsöndringen av natrium från njurarna. Detta leder till att urinvolymen minskas och därmed sparas vätska.

Immunsystemet styrs också av kortisol och denna kunskap har framför allt utnyttjats vid behandling av inflammatoriska sjukdomar. Hormonet ändrar "inställningen" på immunförsvaret så att de system som kan ge upphov till den sorts inflammation som leder till t.ex. ledgångsreumatism och astma dämpas medan infektionsförsvaret förefaller att förbättras.

Medicinen kortison:
Att kortison är ett effektivt läkemedel förstod man på 40-talet när man mirakulöst kunde "bota" patienter med t.ex. ledgångsreumatism. Tidigare rullstolsbundna kunde ställa sig upp och gå. Men tyvärr blev glädjen kortvarig då det snart stod klart att kortison, givet intravenöst (i injektionsform) under lång tid, gav biverkningar som i många fall var allvarligare än själva grundsjukdomen. Detta tidiga "missbruk" av kortison gav upphov till en rädsla för medicinen som alltså bygger på effekten av behandling med höga doser under lång tid.

Sedan pionjärtiden på 40-talet har en fantastisk utveckling av steoridernas säkerhet skett som revolutionerat behandlingen av många inflammatoriska sjukdomar, inte minst astma och allergiska näsbesvär. Man förstod ju ganska snart att kortisonets "goda effekter" på inflammationen kunde renodlas genom att applicera det lokalt och konstruera läkemedlet så att det inaktiverades omedelbart om det kom ut i kroppen. Först kom hudpreparaten och på 70-talet sedan "luftvägskortisonet". Vid såväl astma som inflammation i näsans slemhinnor har inhalerat eller sprayat kortison blivit en trygg hörnsten i behandlingsarsenalen.

Biverkningar av kortison
Tabletter:
Kortisonets biverkningar har med dess hormonella effekter att göra. Om man tillför kortison i tablettform blir effekten på kroppen beroende av vilken dos som är given och under hur lång tid som medicineringen pågår. Dessutom är vi alla olika och reagerar olika på kortison i tablettform.

Vanliga biverkningar vid långtidsbehandling är att man blir svullen och blodtrycket stiger. Hud och blodkärl blir sköra, vilket ger sig till känna genom dålig sårläkning och att man lätt får blåmärken. Muskelmassan minskar, man känner sig svag. Kroppens ämnesomsättning påverkas så att blodsockernivåerna stiger, vilket kan leda till diabetes. Dessutom blir immunförsvaret påverkat så att man lättare drabbas av infektioner.

Dessa biverkningar är ju obehagliga och därför undviker man att ge långtidsbehandling med kortisontabletter om det inte är absolut nödvändigt. Ett sätt är att ge kortisontabletterna som en kur under några veckor, vilket i allmänhet inte leder till några mätbara biverkningar.

Lokalbehandling:
Men många tillstånd kräver ju långtidsbehandling. Introduktionen av lokala sprejer har inneburit att en sådan långtidsbehandling med kortison kan ske med mycket liten risk för allvarliga biverkningar. I normalfallet, hos patienter med hösnuva och/eller lindrig till måttlig astma är denna risk försumbar. Hos en liten grupp patienter förekommer lindriga biverkningar. Det rör sig om lättblödande, ibland irriterad nässlemhinna. Om man "sprejar" mot nässkiljeväggen kan i enstaka fall slemhinnan skadas så att ett hål uppstår, vilket leder till bekymmer med nästäppa och näsblödningar. För att undvika denna ovanliga biverkning bör man alltid rikta duschen något åt sidan.

Sammanfattning:
Kortison är ett mycket verksamt hormon i kroppen, men också en mycket effektiv medicin vid inflammatoriska tillstånd. Långvarig behandling med kortison i tablettform ger ofta omfattande biverkningar pga kortisonets hormoneffekter. Detta kan man undvika genom att ge kortisontabletter i korta kurer. Långtidsbehandling med kortison bör ske genom lokalbehandling med t.ex. nässprej som i normalfallet, och då endast i undantagsfallet, ger mycket lindriga biverkningar som t.ex. lättblödande nässlemhinna.

Författare: Öron-Näsa-Halsläkare Pär Stjärne

[Ekonom]

Hur är det då med äggula annars? Jag äter 2 ägg på grovt bröd tillsammans med en stor tallrik gröt på morgonen. Är det okej att äta 2 äggulor om dagen vid deff? Vid okej menar jag såklart att inte mina resultat sabbas.

Vet inte om du tänker på kolestorolet?? Äggula innehåller ju en viss mängd av det som kan skada kanske inte din deff, men andra grejer hos dej. Men vad jag har förstått så producerar du en viss mängd kolestorol dagligen naturligt och ökar du intaget från maten, minskar kroppsegna produktionen (upp till kroppsegna produktions kvoten såklart)

Vet inte om det var det du syftade på, om inte kan du bortse från det :)

[z_bumbi]

"Vanliga biverkningar vid långtidsbehandling är att man blir svullen och blodtrycket stiger. Hud och blodkärl blir sköra, vilket ger sig till känna genom dålig sårläkning och att man lätt får blåmärken. Muskelmassan minskar, man känner sig svag. Kroppens ämnesomsättning påverkas så att blodsockernivåerna stiger, vilket kan leda till diabetes. Dessutom blir immunförsvaret påverkat så att man lättare drabbas av infektioner."

Kortisonnack och fettinlagring i buken har de missat
Kortisonnacke är att traps och nacke svullnar upp.
Man tappar inte bara muskler utan man lagrar in fett i buken samtidigt. Det är inte säkert det är ökad fettmängd totalt utan fettet "flyttar" sig från armar och ben till buken, lite som en kulmage hos någon som är mycket stressad men det dyker upp mycket fortare när dosen går upp.

[Bigbulka]

Ägg bygger *flex*