handdator

Visa fullständig version : Högskoleprovet, Resulat!


Mental
2005-05-04, 20:13
Tänkte att kollo kunde behöva en högskoleprovstråd, jag har för mig att det redan fins/fanns en, men jag hittar den inte, sökverktyget trasigt?

Nåväl, idag började resultaten trilla in för oss som skrev i aprill, och rimligtvis måste ju det finnas några här som har skrivit provet. Nu vill jag höra hur det gick för er. Ni som inte skrivit nu men som känner att ni vill delta kan skryta om gamla prestationer :cool:

Jag skrev för första gången nu, 24 år gammal, bättre sent än aldrig :D
Kändes lite konstigt, har ju inte sett den typen av matte och statestikuppgifter sedan gymasietiden.

Men det gick helt klart över förväntan

ORD: 33
NOG: 17
LÄS: 19
DTK: 12
ELF: 17

Matten gick klart över förväntan, medans Data Tabeller Kartor gick helt åt skogen, var på fråga 10 när "5 minuter återstår" ropades ut. Min hjärna måste ha somnat på någon uppgift :furious:

Nåja, 98p räkte till 1.7 och det bör ju räcka till rätt många utbildningar.

Så, hur gick det för er andra?

bosse_brutal
2005-05-04, 20:37
LÄS 18
ELF 17
ORD 35
DTK 17
NOG 17

104p räckte till 1,8

blekfet2
2005-05-04, 21:07
själv är man för dum för att erkänna...aja får skylla på att det var typ 4 år sedan jag gjorde skiten....fyfan det värsta man kan göra som bakfull =D

TTT
2005-05-04, 21:19
Körde så jävligt på både svenska och engelska läsförståelsen. Allt annat gick bra. 89 poäng. Inte fått brev hem ännu så vi ser vad snittet blir.

Ame
2005-05-04, 21:25
Fick 1.4, 1p från 1.5 *cry*
Missade ord-delen totalt, hade bara 24 där, har haft över 30 när jag tränat hemma. Men, jag har ju inte fått mitt besked ännu, bara räknat efter hemma själv kanske har jag räknat fel på 1p :naughty: ;)
Men jag ska skruiva igen i höst och hoppas på att få lite bättre då.

Dorn
2005-05-04, 21:44
Hajar fan inte vad det är för typer som konstruerat provet? Orddelen är det sjukaste jag varit med om. 90% av orden är ord som jag aldrig sett, eller hört talas om. Dessutom är det skumt att den är 40p medan de andra ligger på 20/22. 1/3 av provet är ordkunskap. Känns lite kass.
De andra delarna däremot är ändå relativt begripliga.

Och ja, jag hade nog under kolozzeummedlet på hp.

The_RobRoy
2005-05-04, 22:00
Hajar fan inte vad det är för typer som konstruerat provet? Orddelen är det sjukaste jag varit med om. 90% av orden är ord som jag aldrig sett, eller hört talas om. Dessutom är det skumt att den är 40p medan de andra ligger på 20/22. 1/3 av provet är ordkunskap. Känns lite kass.
De andra delarna däremot är ändå relativt begripliga.

Och ja, jag hade nog under kolozzeummedlet på hp.

Håller med dig, fick sämre än 1/5:e del rätt på ordelen, alltså sämre än man borde få genom att chansa, svårt att få bra poäng då..

Wain
2005-05-04, 22:02
Orddelen är det sjukaste jag varit med om. 90% av orden är ord som jag aldrig sett, eller hört talas om.

Lär man sig ingen svenska i skolan nuförtiden?
:confused:

Fultjack
2005-05-04, 22:05
skrev oxo helt ok, fram tills orddelen, fick typ 11/40 där, som knullade allting rätt hårt, tyckte oxo att vissa ord var helt bäng, trist som sagt att en sån sak ska utgöra 1/3 av provet

Ame
2005-05-04, 22:16
Lär man sig ingen svenska i skolan nuförtiden?
:confused:
Har du gjort provet? Det är inga ord man direkt använder sig av i vanliga fall. Hur ofta säger man "Regregera" egentligen (betyder "falla tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadie", typ... ett psykologi ord)?
Det är ungefär samma klass på de andra orden. Visst, det är en viss allmänbildning i att kunna dessa ord, men om det verkligen är relevant för högskolestudier att kunna orden låter jag vara osagt...(Finns ju alltid ordböcker om man inte förtår ett ord...)

Baan
2005-05-04, 22:20
Har du gjort provet? Det är inga ord man direkt använder sig av i vanliga fall. Hur ofta säger man "Regregera" egentligen (betyder "falla tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadie", typ... ett psykologi ord)?
Det är ungefär samma klass på de andra orden. Visst, det är en viss allmänbildning i att kunna dessa ord, men om det verkligen är relevant för högskolestudier att kunna orden låter jag vara osagt...(Finns ju alltid ordböcker om man inte förtår ett ord...)

kan väl tillägga att som invandrare är man oftast körd på såna prov, då man i regel har sämre ordförråd (konstigt?), undantaget kan väl vara om man läst riktigt riktigt mycket svenska böcker, då kanske man kan vara rätt duktig även med invandrarhandikappet ;)

märkte ordkunskapsbristen när man gjorde IQtestet på mönstringen, resten var rätt lätt men orddelen.. nä

Ame
2005-05-04, 22:26
kan väl tillägga att som invandrare är man oftast körd på såna prov, då man i regel har sämre ordförråd (konstigt?), undantaget kan väl vara om man läst riktigt riktigt mycket svenska böcker, då kanske man kan vara rätt duktig även med invandrarhandikappet ;)

märkte ordkunskapsbristen när man gjorde IQtestet på mönstringen, resten var rätt lätt men orddelen.. nä
Kan tänka mig att invandare för ett h'lvete på ord-delen. Svarsalternativen är ju i princip likadana också, känns som om alla kan vara rätt. Så även om man hört ordet och vet i vilket samanhang det används så är det ändå svårt att defiiera det exakt. Man ska nog vara duktig på att se/förstå nyanser i språket för att få bra resultat här.

ArnoldOnLehmä
2005-05-04, 22:27
när jag gjorde orddelen för typ fem år sen så tänkte jag på engelska, fick skitbra resultat på just den delen. resten nämner jag inte här :em:

Wain
2005-05-04, 22:30
Har du gjort provet? Det är inga ord man direkt använder sig av i vanliga fall. Hur ofta säger man "Regregera" egentligen (betyder "falla tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadie", typ... ett psykologi ord)?
Det är ungefär samma klass på de andra orden. Visst, det är en viss allmänbildning i att kunna dessa ord, men om det verkligen är relevant för högskolestudier att kunna orden låter jag vara osagt...(Finns ju alltid ordböcker om man inte förtår ett ord...)

Har gjort det 2 gånger när jag gick i gymnasiet, fick 35 som sämst. :em: Nu har jag läst knappt fem år på högskolan och när man tittar på ordförståelsen så känner man igen så gott som samtliga.

För övrigt så anser jag inte att högskoleprovet är ett lämpligt intagningsförfarande till alla högskoleutbildningar... *screwy*

Agent Orange
2005-05-04, 22:31
Har du gjort provet? Det är inga ord man direkt använder sig av i vanliga fall. Hur ofta säger man "Regregera" egentligen (betyder "falla tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadie", typ... ett psykologi ord)?

Regression är ett vanligt förekommande ord i vetenskapliga texter. Vet man vad regression är så vet man vad regregera betyder.
Google: Results 1 - 10 of about 9,260,000 for regression

Det är ungefär samma klass på de andra orden. Visst, det är en viss allmänbildning i att kunna dessa ord, men om det verkligen är relevant för högskolestudier att kunna orden låter jag vara osagt...(Finns ju alltid ordböcker om man inte förtår ett ord...)
Behöver man slå upp många ord så tar det mycket längre tid än annars och man förstår dem antagligen sämre.

Joppe
2005-05-04, 22:33
Jag skulle säga att högskoleprovet befäster den befintliga rekryteringsbasen till landets universitet och högskolor, och gör statistiken än tydligare. Alltså, det är skoltrötta akademikerungar som får en andra chans att uppnå de statistiska förväntningarna (minst samma utbildningsnivå som föräldrarna). Det är samma personer som får bra gymnasiebetyg (eller åtminstone har potential till det) som får 2.0 på HP.

Mental
2005-05-04, 22:35
Jag ser ordddelen som ett mått på den generella allmänbildningen och ens möjligheter att ta åt sig av akademiska texter/studier, ju mera du läst destå större bör ditt ordföråd vara. Tydligen anser man detta vara viktigt, och de justerar ju hela tiden provet. De kan ju även se hur de som tas in på HP klarar sina utbildningar. Och jag tror att skulle det visa sig att provet är konstruerat på så sätt att man får in fel folk på utbildningarna så gör man nog om det.

Jag tror det fins en hel del kompetens och kunnande hos de på betendevetenskaps instutionen som knåpar med provet,

Baan
2005-05-04, 22:37
Jag skulle säga att högskoleprovet befäster den befintliga rekryteringsbasen till landets universitet och högskolor, och gör statistiken än tydligare. Alltså, det är skoltrötta akademikerungar som får en andra chans att uppnå de statistiska förväntningarna (minst samma utbildningsnivå som föräldrarna). Det är samma personer som får bra gymnasiebetyg (eller åtminstone har potential till det) som får 2.0 på HP.

njaå.. vågar inte göra några så djärva utalanden att det är den eller den gruppen som får 2.0, men de jag känner som hade mvg i snitt så var det ingen/få som ens gjorde högskoleprovet. Känner dock flera som fick betydlgit bättre på provet än dom vanliga betygen, samt en kille som hade rätt lågt medel (gick om ett år) som fick 2.0 och läser på läkarlinjen idag i GBG. Men visst det finns säkert folk som vill ha mer bekräftelse på att dom är duktiga eller vad man nu vill kalla dom med väldigt högt medel, så dom gör säkert proven för att få höga betyg, inte för att det behövs men just för prestige.
Sen hur fördelningen är, kanske är svårare svara på, min erfarenhet säger som sagt att det är mest folk som behöver högskoleprovet som även går och gör det

Mental
2005-05-04, 22:38
Jag skulle säga att högskoleprovet befäster den befintliga rekryteringsbasen till landets universitet och högskolor, och gör statistiken än tydligare. Alltså, det är skoltrötta akademikerungar som får en andra chans att uppnå de statistiska förväntningarna (minst samma utbildningsnivå som föräldrarna). Det är samma personer som får bra gymnasiebetyg (eller åtminstone har potential till det) som får 2.0 på HP.

Njae, farsan jobbar i verkstadsindustrin, morsan jobbar på ålderdomshem, ingen i min släkt har akademisk bakgrund, ingen i vår närmsta umjängeskrets ens en gång. Och mina gymnasiebetyg?
*whatever*

Ska vi nog inte prata om, jag har runt 15 IG:n eller så.
Gjorde högskoleprovet bara för att se om jag var så dum som mina betyg antyder, jag är ju som alla andra, övertygad om att jag är smartare än genomsnittet :D

Joppe
2005-05-04, 22:44
Njae, farsan jobbar i verkstadsindustrin, morsan jobbar på ålderdomshem, ingen i min släkt har akademisk bakgrund, ingen i vår närmsta umjängeskrets ens en gång. Och mina gymnasiebetyg?
*whatever*

Ska vi nog inte prata om, jag har runt 15 IG:n eller så.
Gjorde högskoleprovet bara för att se om jag var så dum som mina betyg antyder, jag är ju som alla andra, övertygad om att jag är smartare än genomsnittet :D

Så blev det inga 2.0 heller. :D

Ame
2005-05-04, 22:44
Regression är ett vanligt förekommande ord i vetenskapliga texter. Vet man vad regression är så vet man vad regregera betyder.
Google: Results 1 - 10 of about 9,260,000 for regression

Behöver man slå upp många ord så tar det mycket längre tid än annars och man förstår dem antagligen sämre.
Nu var ju regression kanske inte världens bästa exempel på onödigt ord då alla som läst Psykologi A på gymnasiet bör kunna det. Men ändå, hur ofta behöver man veta vad ordet betyder?

Angående slå upp ord. Ok, man aldrig hört ordet regression och slår upp det i en ordbok så kanske det är svårt att förstå innebörden då det inte finns något direkt sammanhang till det. Men om man nu slå upp ordet så läser man fömodligen en text om S. Freud eller något annat inom ämnet, och då har man ett sammanhang(varflr skulle man annars slå upp det) och varför skulle man då förtå ordet sämre än någon som inhämtat det på annat sätt. För alla har ju lärt sig det nånstans...
Samma sak med ordet Kongruens, jag hade ingen aning om vad det betydde förrens jag började läsa psykologi på högskolan och då stod det i kanten på boken vad det betydde, varför skulle jag förstå ordet sämre än om jag lärt mig det innan?

Wain
2005-05-04, 22:48
Nu var ju regression kanske inte världens bästa exempel på onödigt ord då alla som läst Psykologi A på gymnasiet bör kunna det. Men ändå, hur ofta behöver man veta vad ordet betyder?
...
Samma sak med ordet Kongruens, jag hade ingen aning om vad det betydde förrens jag började läsa psykologi på högskolan och då stod det i kanten på boken vad det betydde, varför skulle jag förstå ordet sämre än om jag lärt mig det innan?

Både regression och kongruens är f.ö. "vanliga" ord som man ofta stöter på inom så gott som all vetenskap.

Om du har problem med att förstå ett flertal ord i en text du läser blir det rejält mycket svårare att ta åt sig innehållet.

Agent Orange
2005-05-04, 22:53
Nu var ju regression kanske inte världens bästa exempel på onödigt ord då alla som läst Psykologi A på gymnasiet bör kunna det. Men ändå, hur ofta behöver man veta vad ordet betyder?

Angående slå upp ord. Ok, man aldrig hört ordet regression och slår upp det i en ordbok så kanske det är svårt att förstå innebörden då det inte finns något direkt sammanhang till det. Men om man nu slå upp ordet så läser man fömodligen en text om S. Freud eller något annat inom ämnet, och då har man ett sammanhang(varflr skulle man annars slå upp det) och varför skulle man då förtå ordet sämre än någon som inhämtat det på annat sätt. För alla har ju lärt sig det nånstans...
Samma sak med ordet Kongruens, jag hade ingen aning om vad det betydde förrens jag började läsa psykologi på högskolan och då stod det i kanten på boken vad det betydde, varför skulle jag förstå ordet sämre än om jag lärt mig det innan?

Regression är inte ett ord som bara används inom psykologin. Det används inom alla ämnen där man har nytta av statistik, dvs antagligen alla naturvetenskapliga/tekniska ämnen och ekonomi. Kongruens är inte heller det begränsat till psykologin, jag har till exempel stått på det inom matematik, och lingvistik med tror jag. De är allmänvetenskapliga ord.

Man förstår oftast något som man sett användas praktiskt på ett djupare sätt än något man ser för första gången. Skulle du förstå hur ordet "regression" användes om du såg ordet i en teknisk text, och bara hade psykologidefinitionen att gå på? Sannolikheten för att du hade förstått hade varit större om du hade sett ordet användas flera gånger, i olika sammanhang.

Dorn
2005-05-04, 22:54
Lär man sig ingen svenska i skolan nuförtiden?
:confused: Var inte så ofta i skolan. Min reaktion på orddelen kommer av att jag hade inte så illa på de övriga delarna, så därför tycker jag det suger att orddelen ska avgöra om jag får ett bra/dåligt resultat.

Joppe
2005-05-04, 22:56
njaå.. vågar inte göra några så djärva utalanden att det är den eller den gruppen som får 2.0, men de jag känner som hade mvg i snitt så var det ingen/få som ens gjorde högskoleprovet. Känner dock flera som fick betydlgit bättre på provet än dom vanliga betygen, samt en kille som hade rätt lågt medel (gick om ett år) som fick 2.0 och läser på läkarlinjen idag i GBG. Men visst det finns säkert folk som vill ha mer bekräftelse på att dom är duktiga eller vad man nu vill kalla dom med väldigt högt medel, så dom gör säkert proven för att få höga betyg, inte för att det behövs men just för prestige.
Sen hur fördelningen är, kanske är svårare svara på, min erfarenhet säger som sagt att det är mest folk som behöver högskoleprovet som även går och gör det
"Det finns stora skillnader i social rekrytering mellan olika utbildning i högskolan. De utbildningar som har snedast social fördelning kräver höga betyg eller poäng på högskoleprovet för att antas. På utbildningarna till läkare, arkitekt var den sociala snedrekryteringen som störst, minst 50 procent av nybörjarna kom från högre tjänstemannahem och mindre än 10 procent kom från arbetarhem. Även på utbildningarna till jurist, psykolog samt på de konstnärliga utbildningarna i musik och konst/design var andelen från arbetarhem låg, cirka tio procent."
källa: http://www.scb.se/templates/Publikation____111714.asp

Ame
2005-05-04, 22:59
Både regression och kongruens är f.ö. "vanliga" ord som man ofta stöter på inom så gott som all vetenskap.

Om du har problem med att förstå ett flertal ord i en text du läser blir det rejält mycket svårare att ta åt sig innehållet.
Känns som en dum diskussion då jag inte är emot ord-delen på HP.

Det är klart det är bra om man kan orden innan man börjar, men jag tror inte att det är ett jätteproblem om man inte kan det. Motivationen att lära sig tror jag är bra mycekt viktigare. Kan man inte orden så får man slå upp dem och läsa om texten, visst det tar lite längre tid, men det går ju knappast åt dagar för att slå upp de nya orden.

Ame
2005-05-04, 23:05
Regression är inte ett ord som bara används inom psykologin. Det används inom alla ämnen där man har nytta av statistik, dvs antagligen alla naturvetenskapliga/tekniska ämnen och ekonomi. Kongruens är inte heller det begränsat till psykologin, jag har till exempel stått på det inom matematik, och lingvistik med tror jag. De är allmänvetenskapliga ord.

Man förstår oftast något som man sett användas praktiskt på ett djupare sätt än något man ser för första gången. Skulle du förstå hur ordet "regression" användes om du såg ordet i en teknisk text, och bara hade psykologidefinitionen att gå på? Sannolikheten för att du hade förstått hade varit större om du hade sett ordet användas flera gånger, i olika sammanhang.
Men nångång måste ju ändå vara första gången man ser/hör ordet. Om man läser psykologi så finns det väl ingen anledning att veta hur ordet använda inom statistik om man nu inte ska läsa det också. Men då vet man ju ungfär vad det betyder och genom att se ordet i sitt sammanhang så kan man antagligen räkna ut vad det betyder nu(annars så blir det ordboken). Då har man ju dessutom förtsått ordet bättre som du sa, då man hört det i flera sammanhang.

Santiago
2005-05-04, 23:10
Nu var ju regression kanske inte världens bästa exempel på onödigt ord då alla som läst Psykologi A på gymnasiet bör kunna det. Men ändå, hur ofta behöver man veta vad ordet betyder?

Angående slå upp ord. Ok, man aldrig hört ordet regression och slår upp det i en ordbok så kanske det är svårt att förstå innebörden då det inte finns något direkt sammanhang till det. Men om man nu slå upp ordet så läser man fömodligen en text om S. Freud eller något annat inom ämnet, och då har man ett sammanhang(varflr skulle man annars slå upp det) och varför skulle man då förtå ordet sämre än någon som inhämtat det på annat sätt. För alla har ju lärt sig det nånstans...
Samma sak med ordet Kongruens, jag hade ingen aning om vad det betydde förrens jag började läsa psykologi på högskolan och då stod det i kanten på boken vad det betydde, varför skulle jag förstå ordet sämre än om jag lärt mig det innan?

Personligen tycker jag att det är bra att ordförståelsen tar upp en så pass stor del av hp... Vet inte hur de som utformar provet har tänkt, men jag föreställer mig att det säger en hel del om huruvida provtagaren besitter en egenskap som är central för alla högre studier, nämligen intellektuell nyfikenhet! Att någon förstår vad t.ex. ordet regression betyder är mao viktigt, inte pga att detta skulle göra det lättare för denne någon att förstå t.ex. Freuds texter (då man, som du mycket riktigt påpekar, enkelt kan slå upp betydelsen i en ordbok), utan därför att det säger något om individens Benägenhet att läsa sådana texter!
Det enda jag tycker är riktigt tveksamt med hp är att poängen fastställs genom att den enskilde provtagaren jämförs med den årskull som skriver provet, och endast med denna... Om man istället räknade ut medel genom att jämföra 4-5 år tillbaka i tiden, skulle den statistiska basen bli långt mer tillförlitlig... Min syster fick t.ex. 0.2 poäng mindre än jag, trots att hon skrev bättre på provet (pga av att min årskull generellt presterade sämre)...

gargantua
2005-05-04, 23:11
Men nångång måste ju ändå vara första gången man ser/hör ordet. Om man läser psykologi så finns det väl ingen anledning att veta hur ordet använda inom statistik om man nu inte ska läsa det också. Men då vet man ju ungfär vad det betyder och genom att se ordet i sitt sammanhang så kan man antagligen räkna ut vad det betyder nu(annars så blir det ordboken). Då har man ju dessutom förtsått ordet bättre som du sa, då man hört det i flera sammanhang.

Jag tror att de flesta har stött på ordet regression mer än en gång innan de tampas med det på högskoleprovet. Det gäller nog rätt många ord. Dock tycker jag vissa av orden känns som tagna direkt från spelet Rappakalja.

Som tur är kan man se till sin fördel att just ORD-delen ger så många poäng, då denna del är väldigt tacksam att öva på. Det finns flera sidor på nätet där man kan testa sin ordkunskap, och ja, många av orden dyker snart upp på ett högskoleprov nära dig.

Dumleman
2005-05-04, 23:14
Högskoleprovet visar bara hur bra man är på just högskoleprov. Jag tror att de som konstruerar högskoleprov är nördar som sitter 24/7 och läser antika skrifter och tävlar sinsemellan om att hitta det ovanligaste, onödigaste men ändå giltiga ordet. Sen när de har enats om de 30(eller hur många ord det nu är) absolut svåraste och bortglömda orden i det svenska språket anser de sig vara klara med ordförståelsedelen. Själv fick jag 0.8 när jag gjorde provet utan specialträning i 3an i gymnasiet, sådär lagom värdelöst :).

Ame
2005-05-04, 23:17
Personligen tycker jag att det är bra att ordförståelsen tar upp en så pass stor del av hp... Vet inte hur de som utformar provet har tänkt, men jag föreställer mig att det säger en hel del om huruvida provtagaren besitter en egenskap som är central för alla högre studier, nämligen intellektuell nyfikenhet! Att någon förstår vad t.ex. ordet regression betyder är mao viktigt, inte pga att detta skulle göra det lättare för denne någon att förstå t.ex. Freuds texter (då man, som du mycket riktigt påpekar, enkelt kan slå upp betydelsen i en ordbok), utan därför att det säger något om individens Benägenhet att läsa sådana texter!
Det enda jag tycker är riktigt tveksamt med hp är att poängen fastställs genom att den enskilde provtagaren jämförs med den årskull som skriver provet, och endast med denna... Om man istället räknade ut medel genom att jämföra 4-5 år tillbaka i tiden, skulle den statistiska basen bli långt mer tillförlitlig... Min syster fick t.ex. 0.2 poäng mindre än jag, trots att hon skrev bättre på provet (pga av att min årskull generellt presterade sämre)...
Jag säger inte att det inte finns en poäng med ordkunskapen. Det du säger kan säkert stämma.

När de räknar ut normeringstabellen så går de inte enbart på den aktuella årgången, genom någon metod så ser de till(så gott de kan) att det är lika svårt att för t.ex. 1.5 varje år. Hur de gör vet jag inte, men de jämför med tidigare år så att det inte ska spela roll vilket år man skriver.

gargantua
2005-05-04, 23:20
"Det finns stora skillnader i social rekrytering mellan olika utbildning i högskolan. De utbildningar som har snedast social fördelning kräver höga betyg eller poäng på högskoleprovet för att antas. På utbildningarna till läkare, arkitekt var den sociala snedrekryteringen som störst, minst 50 procent av nybörjarna kom från högre tjänstemannahem och mindre än 10 procent kom från arbetarhem. Även på utbildningarna till jurist, psykolog samt på de konstnärliga utbildningarna i musik och konst/design var andelen från arbetarhem låg, cirka tio procent."
källa: http://www.scb.se/templates/Publikation____111714.asp

"13 procent av ekonomstudenterna på magisternivå har föräldrar som arbetare. Det gör utbildningen till den mest socialt segregerade av alla. 69 procent har föräldrar som är tjänstemän på hög- eller mellan-nivå. Dock har den sociala snedrekryteringen minskar de senaste tio åren. Andelen med bakgrund i arbetarhem har ökat från 18 procent till 24. " skriver tidningen Civilekonomen och hanvisar till SCB samt HSV som källa.

Konst har dock lägst andel med arbetarbakgrund, 10%. På magisternivå då.

Mental
2005-05-04, 23:31
Jag säger inte att det inte finns en poäng med ordkunskapen. Det du säger kan säkert stämma.

När de räknar ut normeringstabellen så går de inte enbart på den aktuella årgången, genom någon metod så ser de till(så gott de kan) att det är lika svårt att för t.ex. 1.5 varje år. Hur de gör vet jag inte, men de jämför med tidigare år så att det inte ska spela roll vilket år man skriver.

Normering

Normeringen består av en sammanvägning att flera olika jämförelser. Steg ett är att provkonstruktörerna strävar efter att sammanställa delprov som är parallella mellan olika provtillfällen avseende såväl innehåll som svårighetsgrad. Eftersom utprövningsresultat finns från stora grupper av tidigare provdeltagare kan svårighetsnivån på varje enskild uppgift bestämmas med ganska god säkerhet och därmed även delprovens svårighetsnivå.

Den normerade poängen är inte absolut, utan en ny normering genomförs efter varje nytt prov. Detta görs dock inte för att den normerade poängen ska vara beroende av hur de andra provdeltagarna svarar, så poängen är inte relativ i den meningen. Syftet med normeringen är i stället att det alltid - oberoende av provtillfälle (och oberoende av de andra provdeltagarnas resultat) - ska vara lika lätt eller lika svårt att få en viss normerad poäng. Varje prov är helt nytt och även om utprövningsresultat finns från tidigare provdeltagare, kan vi inte vara helt säkra på att svårighetsnivån är exakt densamma som på tidigare prov.

Själva normeringen, steg två, som sker efter provgenomförandet, genomförs på följande sätt: Först studeras utfallet för samtliga provdeltagare, men eftersom sammansättningen av provdeltagargruppen inte får påverka möjligheten för ett visst normerat resultat, studeras även utfallet för två referensgrupper. Referensgrupp 1 utväljs via stratifierat urval, så att utbildnings-, ålders- och könsfördelning är densamma som för motsvarande referensgrupp vid tidigare provtillfällen. Referensgrupp 2 består av de provdeltagare som vid provtillfället är 18 år (vid höstprov) eller 19 år (vid vårprov) och går i gymnasieskolans årskurs tre. Normeringen görs sedan genom att resultatfördelningarna för samtliga grupper sammanjämkas, dvs man söker finna de normgränser som bäst fördelar provdeltagarnas resultat (i samtliga grupper) på olika normerade poäng så att överensstämmelsen med tidigare fördelningar för respektive grupp blir så god som möjligt.

Santiago
2005-05-04, 23:36
Jag säger inte att det inte finns en poäng med ordkunskapen. Det du säger kan säkert stämma.

När de räknar ut normeringstabellen så går de inte enbart på den aktuella årgången, genom någon metod så ser de till(så gott de kan) att det är lika svårt att för t.ex. 1.5 varje år. Hur de gör vet jag inte, men de jämför med tidigare år så att det inte ska spela roll vilket år man skriver.

Där ser man... Antog helt enkelt att något sådant system ej var i bruk, eftersom jag sett effekter som tydde på motsatsen... isf blir min kritik att dom får skärpa sig och göra systemet bättre! *grr27* :)

Ame
2005-05-04, 23:38
Där ser man... Antog helt enkelt att något sådant system ej var i bruk, eftersom jag sett effekter som tydde på motsatsen... isf blir min kritik att dom får skärpa sig och göra systemet bättre! *grr27* :)
Där var ju texten jag letade efter :)

Santiago, tja det är väl svårt att lyckas till 100% med att göra proven helt jämförbara. Men vad säger att de inte lyckats bra med uppgiften?

Santiago
2005-05-04, 23:47
Normering

Normeringen består av en sammanvägning att flera olika jämförelser. Steg ett är att provkonstruktörerna strävar efter att sammanställa delprov som är parallella mellan olika provtillfällen avseende såväl innehåll som svårighetsgrad. Eftersom utprövningsresultat finns från stora grupper av tidigare provdeltagare kan svårighetsnivån på varje enskild uppgift bestämmas med ganska god säkerhet och därmed även delprovens svårighetsnivå.

Den normerade poängen är inte absolut, utan en ny normering genomförs efter varje nytt prov. Detta görs dock inte för att den normerade poängen ska vara beroende av hur de andra provdeltagarna svarar, så poängen är inte relativ i den meningen. Syftet med normeringen är i stället att det alltid - oberoende av provtillfälle (och oberoende av de andra provdeltagarnas resultat) - ska vara lika lätt eller lika svårt att få en viss normerad poäng. Varje prov är helt nytt och även om utprövningsresultat finns från tidigare provdeltagare, kan vi inte vara helt säkra på att svårighetsnivån är exakt densamma som på tidigare prov.

Själva normeringen, steg två, som sker efter provgenomförandet, genomförs på följande sätt: Först studeras utfallet för samtliga provdeltagare, men eftersom sammansättningen av provdeltagargruppen inte får påverka möjligheten för ett visst normerat resultat, studeras även utfallet för två referensgrupper. Referensgrupp 1 utväljs via stratifierat urval, så att utbildnings-, ålders- och könsfördelning är densamma som för motsvarande referensgrupp vid tidigare provtillfällen. Referensgrupp 2 består av de provdeltagare som vid provtillfället är 18 år (vid höstprov) eller 19 år (vid vårprov) och går i gymnasieskolans årskurs tre. Normeringen görs sedan genom att resultatfördelningarna för samtliga grupper sammanjämkas, dvs man söker finna de normgränser som bäst fördelar provdeltagarnas resultat (i samtliga grupper) på olika normerade poäng så att överensstämmelsen med tidigare fördelningar för respektive grupp blir så god som möjligt.

Så för att normeringspoängen inte ska vara beroende av övriga provdeltagares resultat, gör man den istället beroende av två referensgrupper... Jag är inte statistiker, men tycker det verkar vara ett både krångligt och förmodligen mindre effektivt alternativ till samma sak... Poängen med referensgrupperna, får man anta, är väl att de ska vara så representativa för provdeltagarna som möjligt.. verkar väl enklare då att helt enkelt utgå från provdeltagarna, men bredda den statistiska basen genom att inkludera fler årskuller, och på så sätt få en mer konstant normering? Eller, tänker jag helt gäälet?

Santiago
2005-05-04, 23:50
Där var ju texten jag letade efter :)

Santiago, tja det är väl svårt att lyckas till 100% med att göra proven helt jämförbara. Men vad säger att de inte lyckats bra med uppgiften?

Det faktum att en person som presterat ett högre antal poäng jämfört med en annan person, ändå kan erhålla en sämre normeringspoäng än denne! Tycker det känns lite orättvist, helt enkelt...

Ame
2005-05-04, 23:55
Det faktum att en person som presterat ett högre antal poäng jämfört med en annan person, ändå kan erhålla en sämre normeringspoäng än denne! Tycker det känns lite orättvist, helt enkelt...
Men det är ju inte poängen som är intressant, det är ju därför man räknar ut tabellen och gör en massa statistik undersökningar för att se till att det är lika svårt att få 2.0 varje år. Ett år är provet lite svårare och då krävs det 108p för 2.0, ett annat år kanske det är ett lättare prov och då kanske 109p bara ger 1.9 och det krävs 112 för 2.0.
Din syster hade alltså helt enkelt ett lättare prov.

Santiago
2005-05-05, 00:14
Men det är ju inte poängen som är intressant, det är ju därför man räknar ut tabellen och gör en massa statistik undersökningar för att se till att det är lika svårt att få 2.0 varje år. Ett år är provet lite svårare och då krävs det 108p för 2.0, ett annat år kanske det är ett lättare prov och då kanske 109p bara ger 1.9 och det krävs 112 för 2.0.
Din syster hade alltså helt enkelt ett lättare prov.

Nja... Som nämnts tidigare så går man till stora ansträngningar för att proven ska vara lika svåra från år till år... Det som avgör normeringen är väl vad jag kan förstå de tidigare nämnda referensgruppernas genomsnittliga resultat (att detta genomsnitt skiftar torde bero mer på individerna själva än på provets utformning, eftersom proven, som sagt, utformas för att vara lika svåra år från år)... Min systers lägre (normerings)poäng beror således inte på att hon skrev ett lättare prov, utan på att de individer som skrev provet samtidigt som jag (eller för att vara mer precis, de speciellt sammansatta referensgrupperna) var dumma i huvet, relativt sett alltså :)

MilkmaN
2005-05-05, 00:22
Vad är det för klagande på ordkunskapen? Det är ju mitt bästa ämne! Har endast gjort den men nu senast fick jag 40/40 på den. Några sköna chansningar gick hem, att tänka på engelska hjälper enormt och eftersom jag har ett större ordförråd då det kommer till engelska så :)

Har dock inte gjort de andra, går bara i ettan, hade vart rätt skönt med 2.0 när jag skall testa till hösten. Jag menar, då kan man ju lägga ner plugget, behöver iaf inte satsa.

Bamse
2005-05-05, 16:10
90 poäng, 1.5.

Överlag är jag nöjd, jag siktade på 1.5 och fick det också!

Orddelen är jag emellertid grymt besviken på. Testade att göra fjolårsvårens orddel och då fick jag runt 33-34 poäng. Hade jag skrivit lika bra nu hade jag kunnat få 1.8.

Fast vad fan ska jag med 1.8 till, mer än för egot? :)

Lucipha
2005-05-05, 16:43
95/1.6

Daniel Mattusch
2005-05-05, 16:52
Skrev ett äldre Högskoleprov nu i första ring. Något slags synonymtest i svenska. Fick allafall 60%. Tycker personligen inte det var så dåligt

Rockhard
2005-05-05, 17:03
Hela provet är ett skämt. 1.4 och 15 alltså vg i snitt är jämförbart. Några timmars prov som lägger vikten vid oväsentligheter och 3 års slit är inte jämförbart.

Ame
2005-05-05, 17:25
Hela provet är ett skämt. 1.4 och 15 alltså vg i snitt är jämförbart. Några timmars prov som lägger vikten vid oväsentligheter och 3 års slit är inte jämförbart.
Betyg och provet visar ju lite olika saker egentligen. Betyg handlar mest om hur mycket man sliter i skolan och hur bra man är på att lära sig saker utantill(vilket jag inte förnekar skulle vara en bra egenskap på Universitetet).
Provet är ju mer allmänbildning och "intelligens", vilket också är bra att ha.

Sedan är det ju knappast så att betyg är helt rättvist, allt handlar om vad läraren anser att du kan, inte vad du egentligen kan.
Sedan bedömer ju lärare ganska olika, jag har t.ex. fått MVG och G på exakt samma uppsatts av 2 olika lärare.

Baan
2005-05-05, 17:41
"Det finns stora skillnader i social rekrytering mellan olika utbildning i högskolan. De utbildningar som har snedast social fördelning kräver höga betyg eller poäng på högskoleprovet för att antas. På utbildningarna till läkare, arkitekt var den sociala snedrekryteringen som störst, minst 50 procent av nybörjarna kom från högre tjänstemannahem och mindre än 10 procent kom från arbetarhem. Även på utbildningarna till jurist, psykolog samt på de konstnärliga utbildningarna i musik och konst/design var andelen från arbetarhem låg, cirka tio procent."
källa: http://www.scb.se/templates/Publikation____111714.asp

Vi kan väl börja med att säga att klassa in folk i arbetare osv idag inte är lika lätt, det kräver nästan uteslutet att föräldrarna har skitjobb med ett stort S. Hela uttrycker är föråldrat så det känns lite att man har som agenda att få fram att "arbetarna" inte utbildar sig. Helst hade jag vilja se folk indelade efter inkomst, eftersom "tjänstemannajobb" inte behöver vara några überjobb egentligen. Jag har sjävl svårt att tro på sån statstik då jag har många bekanta som jag anser är duktiga på att plugga o så som inte kommer från någon jätterik familj osv.

scythe
2005-05-05, 17:52
95/1.6
59? :confused:

:D

Bjorne
2005-05-05, 19:23
Inte gjort det, men knäckte 9 av ni 9 på mönstringen :p

Man kan naturligtvis inte mäta de med varandra, men något måste man väl bidra med :p