Visa fullständig version : Hur peppar man sig själv ur en svacka?
annaerix
2005-03-28, 10:15
Nu orkar jag inge mer.
Nu slår jag slag i saken och ber efter lite tips!
Förut led jag av svår anorexi. Jag var inlagd i över 3 år.
Idag är jag frisk, det är jag. Iallafall fysiskt. Ingen skulle kunna säga bara av att se på min kropp, att jag haft anorexia. ( :thumbup: )
Dock kan gamla känslor och tankar dyka upp emellanåt.
Och det är så j*vla jobbigt!!!
Jag vet att jag egentligen är stark nog att klara av att skuffa undan dem och hantera dessa känslor men idag tar det emot. :(
Fick en chock igår då jag stod framför spegeln och granskade mig, precis som man höll på förr...insåg då att jag har en jäkla massa fett jag vill bli av med. Ändå är jag så medveten om att man inte kan bygga och deffa samtidigt.
Någon som känner igen sig och kan peppa upp mig?
Det var ju tråkigt....det du måste göra först är att börja älska dig själv och inse att det faktiskt finns dom som har det mycket värre än dig själv och värdera det du har istället för det du inte har.
Har träffat killar och tjejer med som har borta både armar och ben en del får gå på dialys varje dag,en del är blinda och sitter i rullstol,dessa personer tycker man skulle vara väldigt deppade, men dom har en sak gemensamt.......och det är att dom alltid är glada,oftast....dom har en enorm livsgnista, och då kan man ju undra...vad är det som driver dom.
Och då inser man att man själv har det ganska bra ändå,fast man bara har ett ben.
annaerix
2005-03-28, 12:19
mmm jag vet. Jag brukar tänka på allt såntdär men jag måste nog vara rätt självisk. För det hjälper mig inte. Eller, klart man känner att man inte skall klaga, att man har det så pass bra ändå...men man lyckas alltid hitta felen hos sig själv.
Att älska sig själv -det är bland det svåraste.
Hur gör man?!
Nyckeln i ditt fall tror jag är att hitta andra prioriteringar. Istället för att fokusera så mycket på just "det dåliga", så försök sluta titta dig i spegeln, och fokusera på exempelvis på styrkeökningar på gymmet istället! Eller fokusera på ditt arbete om du har möjlighet.
Ska inte bli för djup, men anorexi, precis som alla andra tvångshandlingar handlar ju om att man söker kontroll över en aspekt i livet, kanske för att allt annat är kaos. Att ha anorexi är inte konstigare än t.ex dem som försöker styra sitt liv minutiöst frän de vaknar tills de lägger sig, tyvärr så drabbar anorexin kroppar hårdare till en början iallafall.
Låter kanske lite nonchalant, PMá om du vill så ska jag försöka vara lite djupare
Måste man verkligen älska sig själv? Jag älskar verkligen inte mig själv, ändå mår kanon. Det känns som att "du måste älska dig själv" är uppfunnet av folk som mår dåligt, som någon kass ursäkt för att de inte orkar ta tag i "problemet".
Måste man verkligen älska sig själv? Jag älskar verkligen inte mig själv, ändå mår kanon. Det känns som att "du måste älska dig själv" är uppfunnet av folk som mår dåligt, som någon kass ursäkt för att de inte orkar ta tag i "problemet".
Håller med dig faktiskt ;) ... Tror inte att många "älskar" sig själv, utan att de som jämnt och ständigt påtalar hur nöjda de är med sig själva i grund och botten har en stark ångest just för att inte må bra!
Därmed itne sagt att man måste vara missnöjd med sig själv, det finns många nivåer och aspekter på samma definitioner här i världen
Håller med dig faktiskt ;) ... Tror inte att många "älskar" sig själv, utan att de som jämnt och ständigt påtalar hur nöjda de är med sig själva i grund och botten har en stark ångest just för att inte må bra!
Därmed itne sagt att man måste vara missnöjd med sig själv, det finns många nivåer och aspekter på samma definitioner här i världen
Precis. Det är det vanliga "den som inte har/är, måste påpeka att han har/är".
Missnöjd ska man inte heller vara. Däremot bör man veta vilka brister man har och jobba på dem. Det är väl det som är det svåra egentligen. Folk vet kanske vilka brister de har. Men istället för att likställa alla brister och jobba på dem, så förstorar de upp en och lägger all tid och energi på att göra det värre än vad det egentligen är.
Ni verkar ha missförstått det här med att älska sig själv. Det går inte ut på att man ska berätta för alla andra att man är bäst utan snarare att man inom sig ska känna att man accepterar sig själv för den man är. Däremot finns det inget som säger att man inte kan vara självkritisk samtidigt som man älskar sig själv.
Ni verkar haa missförstått det här med att älska sig själv. Det går inte ut på att man ska berätta för alla andra att man är bäst utan snarare att man inom sig ska känna att man accepterar sig själv för den man är. Det finns inget som säger att man inte kan vara självkritisk samtidigt som man älskar sig själv.
Det tror jag inte heller.
Men jag tycker inte att det är en bra "inställning" eftersom att den kan användas som en en ursäkt till att inte ta tag i eventuella "problem".
mangemani
2005-03-28, 13:15
nästan enklare att vänta tills du nått botten och sen få en mycket kraftig 180 graders vändning i livet därifrån än att hålla på att peppa upp i en mycket lång proces från den punkt du står på idag...tro mej,det är överlägset effektivare.
nästan enklare att vänta tills du nått botten och sen få en mycket kraftig 180 graders vändning i livet därifrån än att hålla på att peppa upp i en mycket lång proces från den punkt du står på idag...tro mej,det är överlägset effektivare.
Fast grejen är ju att man aldrig vet vad som händer när man har nått botten. Tar till alkohol, droger. Drar på sig skulder. Kanske tom självmord.
mangemani
2005-03-28, 13:23
jo det är sant,det är farligt att var på botten,men har man nån som är där,nån som stöttar en och håller en borta från sånt där,så kommer bottenläget att bli en mycket possetiv grej,för när det väl vänder för en när man är därnere,då vänder det med en sån kraft så att bara efter nån vecka så är man som en helt ny människa med mer energi och glädje än vad man behöver.
men som du säger,det är ju en risk.
Att det fungerar bra vet jag också, men det är inget jag skulle rekommendera till någon jag inte kände.
Är man deppad så måste man ju försöka att hitta possitiva saker,och det gör man inte om man föraktar sig själv, då jag menar "älska sig själv"så menar jag inte att man ska onanera till sitt eget körkort, utan det handlar mer om att vara nöjd med sig själv och det man gör,så jag tror Yankeee har missuppfattat mig ;)
Det känns som att "du måste älska dig själv" är uppfunnet av folk som mår dåligt, som någon kass ursäkt för att de inte orkar ta tag i "problemet".
Kass ursäkt, varför då ? förklara dig lite mer,väntar med spänning *rolleyes*
Är man deppad så måste man ju försöka att hitta possitiva saker,och det gör man inte om man föraktar sig själv, då jag menar "älska sig själv"så menar jag inte att man ska onanera till sitt eget körkort, utan det handlar mer om att vara nöjd med sig själv och det man gör,så jag tror Yankeee har missuppfattat mig ;)
Kass ursäkt, varför då ? förklara dig lite mer,väntar med spänning *rolleyes*
Om du tycker att jag missuppfattar dig så missuppfattar du mig :)
Vad jag menar är att "jag är bra som jag är" kan ganska lätt användas som en ursäkt. Det blir "det är inte mig det är fel, utan samhället / idealet / whatever".
Jag är inte mycket för sådana "lura sig själv till att må bättre" grejer. Vilket jag tycker att detta är.
Pellefant
2005-03-28, 15:09
Hur peppar man sig själv ur en svacka?
Tror inte det alltid går utan hjälp.
Ensam är inte alltid stark.
annaerix
2005-03-28, 16:31
Tror inte det alltid går utan hjälp.
Ensam är inte alltid stark.
Nej jag vet. Men det känns för drastiskt att ta kontakt med avdelningen igen "bara" för en dålig period. Jag menar, det har vi väl alla någon gång?
Ville bara ha lite stöd. :em:
RobbeliRobban
2005-03-28, 20:41
Lite amatörråd: Anorexia/ätstörning/Bulimi mm, är sjukdomar som man har lätt att återinsjukna i. För att inte åter bli sjuk gäller det att undvika det som skapar sjukdomssymptom. Säkerligen har kroppsfixering en del med det att göra. Ägna dig inte åt kroppsfixering.
Bodybuilding/Fitness/Viktklasser i idrott/Idrott med utseende-krav är inte något vist val att sysselsätta sig med i en sådan situation. Träna är nästan alltid bra, men inte träning som är fixerad vid utseende.
Det här var så himla klockrent (Av Jet)
"Nyckeln i ditt fall tror jag är att hitta andra prioriteringar"
Anna: Tänk tillbaka på det du lärde dig i behandlingen (Hoppas verkligen att du fick mer än bara sjukvård när du var inlagd?). En del som avslutat sin behandling får hänvisning till öppenpsyk om det skulle vara ngt och en del kan höra av sig till "sin" klinik igen. Men om det var länge sen så kanske inte det alternativet funkar. Sånna där känslor och tankar som du beskriver kan ju finnas kvar mer eller mindre till och från när man har haft en ätstörning (vilket gör det så svårt att veta om man är "frisk" eller inte), men mitt bästa råd är nog det jag redan nämnt, att tänka tillbaks på innehållet i den behandling du fick.
Nu var det ju iofs ett tag sen du postade denna, men...
Pellefant
2005-04-01, 19:47
Hoppas det är lite bättre nu.
http://www.dogzrbarkn.com/sk/911/hug.JPG
Nej jag vet. Men det känns för drastiskt att ta kontakt med avdelningen igen "bara" för en dålig period. Jag menar, det har vi väl alla någon gång?
Ville bara ha lite stöd. :em:
men har ni inte stödgrupper?
där ni kan stötta varandra, det är ju annars vanligt när man har gått igenom en behandling av den typen du har gjort.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.