Visa fullständig version : Vad är fettförbränning?
Two Questions...
1.
Funderade lite på detta, man har ju kommit fram till att ett högre fettintag ger bättre fettförbränningen. Det är ju ganska logiskt att man förbränner mer fett om man äter mycket fett.
Men det jag undrar är om termen fettförbränning i detta sammahanget syftar på fettförbränning från underhudsfett ?
eller
Fettförbränning i det hänseendet att kroppen förbränner mer fett för att det finns mer fett i blodomloppet eftersom större del av kosten består av fett än när man hade ett lägre fettintag och därmed har man mindre fett i blodomloppet och därmed mindre/sämre fettförbränning i blodomloppet?
2.
Vad jag har förstått så sker det en konstant inlagring/frisättning av fett från underhudsfettet/fettväven oavsett om man ligger på energiöverskott eller energiunderskott, det betyder alltså att kroppen lagrar in fett i fettväven/underhudsfettet när man ligger på deff tex? Men frisätter det för att se till att energiunderskottet kompenseras. Då borde ju kroppen få mer problem att frisätta fett från underhudsfettet under deff om man har ett högt fettintag eftersom det också lagras in mer? Eller hur stor del av fettet från maten som förbränns direkt i blodomloppet?
Det är många frågor men jag hoppas ni förstår mitt resonemang och ett svar på varför ett högre fettintag från bra fetter ger bättre fettförbränning ur underhudsfettet/fettväven än ett lågt om det är så?
Dessutom så har enkelomättade fetter en större tendens att lagras som underhudsfett än mättade, vilket borde göra enkelomättade fetter olämpliga ur det hänseendet under deff eller? Men enkelomättade fetter förbättrar också insulinkänsligheten och har fler hälsofrämjande effekter än mättade som också sänker insulinkänsligheten.
Långa men intressanta frågor.
Svaren blir lite " det beror på, ifall, men "
Fett är lite omständigt att packa in men när det väl är förpackat är transporten i blodet lätt och upptaget från blodet till muskeln eller fettet lätt och smidigt.
De fria fettsyrorna i blodet kommer från underhudsfettet och det svåra är att få loss dem från fettdepåerna. Det sker först när insulinnivån är låg eller under inverkan av adrenalin och glukagon när vi börjar tränar. När fettsyrorna väl är i blodet är upptaget snabbt i de arbetande musklerna.
Fettet från maten kommer förpackat i " fettkulor " kylemikroner, eller från VLDL-partiklar från levern. M h a lipoproteinlipas fångas dessa pariklar in och fettet sönderdelas till fria fettsyror. De fria fettsyrorna kommer snabbt i muskeln och förbränns eller in i fettcellen för lagring.
Musklerna förbränner fettet. Lite insulin i blodet, mellan måltiderna så kommer fettet från underhuden. Efter måltiden är insulinnivåerna högre och fettet kommer från kylemikronerna. Vi det högre insulinhalterna reagerar fettcellerna och lagrar in fettet.
Där är kretslopppet och det styrs av hur vi äter och hur mycket insulin vs glukagon/adrenalin vi har i blodet.
Vid kaloriunderskott är insulinnivåerna mycket lägre och känsligheten för insulin hög så då friasätts det mer fett.
Extremfallet blir när vi inte äter kolhydrat och det inte frisätts insulin. Halterna av fria fettsyror ökar och levern börjar tillverka ketonkroppar från fettsyrorna.
Vid kaloriöverskott är insulinnivåerna högre och inlagring av fett större. Levern startar bildandet av fett från kolhydrat eller protein och skickar ut VLDL-partiklar i blodet. Som i sin tur lagras i fettdepåerna.
Du kan äta mättat fett men finna omättat fett i fettdepåerna. Det är samma fettsyra men när den mättade fettsyran lagras in i underhuden så görs den omedelbart omättad ( av enzymet delta-9-desaturas ).
Det är många frågor men jag hoppas ni förstår mitt resonemang och ett svar på varför ett högre fettintag från bra fetter ger bättre fettförbränning ur underhudsfettet/fettväven än ett lågt om det är så?
- Äter du mer fett så blir det mindre insulin i blodet => mer fett till förbränning.
- Bra fett ger bättre känslighet för hormon och kroppen reagerar på lägre halter av insulin.
- Mer fett ger troligen , för här är jag osäker, ökad frisättning av testosteron och möjligen skjöldkörtelhormonen tyroxin ?
Det är många frågor men jag hoppas ni förstår mitt resonemang och ett svar på varför ett högre fettintag från bra fetter ger bättre fettförbränning ur underhudsfettet/fettväven än ett lågt om det är så?
Substratvalet i cellerna styrs delvis av substratet närvarande samt av hormonella faktorer.
Närvaron av mycket glukos aktiverar glykolysens enzymer så att dessa arbetar i större utsträckning. Likaså har insulin denna funktionen men insulin kan även påverka generna så att mer glykolytiska enzymer bildas. Därmed blir glykolysen den dominerande reaktionsvägen. Samtidigt sänker ju insulin av aktiviteten och produktionen av beta-oxidativa enzymer.
Det motsatta sker när man ökar fettet i kosten på beskostnad av kolhydraterna.
Dessutom har fleromättade fetter, speciellt omega-3 fetter, väldigt kraftiga genpåverkande egenskaper. De aktiverar bl.a. en receptor i cellkärnan som kallas för PPAR-alfa. Det är en receptor som ökar produktionen av fettförbrännande enzymer samtidigt som den minskar produktionen av fettproducerande enzymer.
Angående fettförbränning så tycker jag personligen att det är ett rätt lummigt uttryck. Jag definierar fettförbränningen som beta-oxidation vilket främst sker i muskelcellerna i detta sammanhanget.
Det som sker i fettcellerna är mer 'fettnedbrytning', lipolys, vars syfte är att få ut fettsyrorna från fettväven. Viktigt att tänka på är dock att långt ifrån allt fett som bryts ner i fettväven når musklerna. Detta eftersom fettsyrorna återförs till fettväven i väldigt stor utsträckning så snabbt de frigörs. Det är alltså ett kretslopp mellan fetväven och blodet precis utanför.
under lite högre intensiteter återbildas så mycket som 75 % av det fria fettsyrorna till triglycerider i fettväven.
/William
- Äter du mer fett så blir det mindre insulin i blodet => mer fett till förbränning.
- Bra fett ger bättre känslighet för hormon och kroppen reagerar på lägre halter av insulin.
- Mer fett ger troligen , för här är jag osäker, ökad frisättning av testosteron och möjligen skjöldkörtelhormonen tyroxin ?
Dessutom ingår fettsyrorna i tillverkningen av hormoner.
En liten abrovinkel är kanske insulinkänsligheten, och nu tänker jag bli våldsamt flummig.
Vi utgår från att sjunkande insulinkänslighet är ett sjukdomstecken per se, med utgångspunkt från vad som idag framkallar det. Metabolic Syndrome, eller Syndrome X, som är samlingsnamnet för våra vällevnadssjukdomar, alla kopplade till varandra, och är resultatet av långvarigt energiöverskott där låg insulinkänslighet är ett tidigt symptom.
Historiskt har vi med alla sannolikhet levat i perioder av svält och energiöverskott och försämrade insulinkänslighet har kanske sin naturliga förklaring där - genom att sänka insulinkänsligheten så har vi inte blivit opraktiskt feta i perioder av överflöd och det motsatta - höjningen är för att lagra rejält vid underskott...?
Hela systemet bygger på fluktration och inte status, något som rovdjurskötarna på Kolmården väl känner till men inte kan förklara. Man matar helt enkelt inte tigrarna varje dag utan de får svältdagar, inte för att det är belagt näringsmässigt utan för att de ser ut att må bättre av det. Nu har ju homo sapiens mer gemensamt med grisen än med tigern så perioderna kanske ska ses i längre och mer sammanhängande perioder...?
Lizard
Det som sker i fettcellerna är mer 'fettnedbrytning', lipolys, vars syfte är att få ut fettsyrorna från fettväven. Viktigt att tänka på är dock att långt ifrån allt fett som bryts ner i fettväven når musklerna. Detta eftersom fettsyrorna återförs till fettväven i väldigt stor utsträckning så snabbt de frigörs. Det är alltså ett kretslopp mellan fetväven och blodet precis utanför.
under lite högre intensiteter återbildas så mycket som 75 % av det fria fettsyrorna till triglycerider i fettväven.
/William
Lärorikt skrivet William !
Vad jag har förstått så förbränns egentligen alla fettsyror som verkligen kommer ut i blodet.
Det sker en överproduktion av fria fettsyror i fettcellen.
Det som begränsar då är blodets förmåga att lösa de fria fettsyrorna och binda dem till blodproteinet/plasmaalbumin för transport till musklerna !
Rätt uppfattat och antaget ?
Lärorikt skrivet William !
Tack :em:
Vad jag har förstått så förbränns egentligen alla fettsyror som verkligen kommer ut i blodet.
Det sker en överproduktion av fria fettsyror i fettcellen.
Det som begränsar då är blodets förmåga att lösa de fria fettsyrorna och binda dem till blodproteinet/plasmaalbumin för transport till musklerna !
Rätt uppfattat och antaget ?
Så vitt jag vet så förbränns inte alla fettsyror men en stor del. Detta eftersom blodflödet helt enkelt för fettsyrorna, inte bara förbi musklerna, utan även förbi fettväv som återabsorberar en del av dem.
Det är särskilt påtagligt under högre intensiteter då blodflödet i fettväven är avsevärt lägre än i muskulaturen vilket medför att fettsyrorna 'fastnar' i fettväven och bara cirkulerar mellan att vara bundna till glycerol i fettfäv och att vara fria i blodet. De når helt enkelt inte musklerna.
Men, när intensiteten sjunker precis efter träningen blir blodflödet mer jämt fördelat vilket medför att alla FFA som varit 'fast' i fettväven nu når den allmäna cirkulationen. Det som är konstigt här, är att nivåerna av FFA blir så höga att det, i teorin iaf, skulle vara en letal mängd!
Dock är det uppenbart att man inte dör av mängde FFA i blodet efter ett träningspass. Varför det inte sker kan jag dock inte förklara, men det verkar finnas ngn mekanism som kompenserar för FFAs försurande egenskaper. Du nämnde i en anna tråd att FFA fortfarande är sura fast de är bundna till albumin så det bör bero på ngt annat i såfall.
Sen vet jag faktiskt inte hur förhållandet är mellan mängden albumin i blodet och dess förmåga att binda FFA men jag har för mig att albumin finns i ett kraftigt överskott. Sen har jag även för mig att FFA kan förekomma i blodet utan att vara bunda til albumin. Men jag kommer inte ihåg i vilken utsträckning eller under vilka förhållanden, eller ens om det stämmer över huvud taget :)
Men ditt resonemang låter iaf logiskt förutsatt att albumin inte förkommer i väldiga överskott i blodet i förhållande till mängden FFA.
Grymt intressant läsning pojkar! :thumbup:
Tack!
Hur är fördelningen mellan mättade och omättade fettsyror i det fett som vi lägger på oss?
Är inte vårt fett ganska likt det fett som tex grisar har?
Sen har jag även för mig att FFA kan förekomma i blodet utan att vara bunda til albumin. Men jag kommer inte ihåg i vilken utsträckning eller under vilka förhållanden, eller ens om det stämmer över huvud taget :)
Har kollat lite snabbt nu och FFA förekommer i väldigt små mängder i blodet utan att vara bundet till albumin under normala förhållanden.
Dock vet jag inte ännu om det det även gäller precis efter ett högintensivt träningspass. Ska kolla upp det senare ikväll och se om jag hittar ngt.
Hasse36:
Fettsammansättningen i din fettväv speglas relativt väl av det du stoppar i dig i fettväg via kosten under en längre tid. Mycket mättat fett ger hög andel mättat fett i fettväven och tvärt om. Dock förekommer det givetvis avvikelser då kroppen metaboliserar olika fetter på olika sätt utifrån fysiologiska behov.
/William
Har kollat lite snabbt nu och FFA förekommer i väldigt små mängder i blodet utan att vara bundet till albumin under normala förhållanden.
/William
Nu är vi lite O-T :em:
Ifall någon vill söka vidare.
Fria fettsyror har dålig löslighet i vatten även vid 37 grader. Vid en viss gräns
"critical micell concentration" CMC packar de sig själva ihop till små droppar på flera hundra fettsyror.
Finns viss förklaring här även om artikeln handlar om mer vattenlösliga fetter än fettsyror:
http://www.organik.uni-erlangen.de/hirsch/lipo_chem.html
Den mesta forskningen kring CMC är ju gjord med rena vattenlöslingar medan blod är fullt av elekrotolyter och proteiner som " stör " droppbildningen.
Det har skrivits mycket i tråden sen jag postade den igår.
Mycket intressant som sagt! Tackar!
Blir 3 frågor till.
1.
Den praktiska slutsatsen som man kan dra lite snabbt är ju att lågfett/hög-kolhydrats dieter som var populära på 80-talet gav sämre fettförbränning än dagens högfett/kolhydrats-restriktion?
Därför måste dom kanske tagit 2-3 veckor kortare tid att genomföra om man hade haft ett högre fettintag?
Men det verkar finnas någon mekanism i kroppen som reglerar det där fint, för en del kör ju riktigt lågt på fettet och högt på kolhydraterna medan en del andra kör väldigt lågt på kolhydraterna och högt på fettet. Men skillnaden i resultaten av de båda dieterna är inte så speciellt stor?
2.
Eftersom fettet måste förbrännas i musklerna, betyder det att personer med mera muskelmassa har större/bättre möjlighet att förbränna mera fett än en person med lite muskler?
3.
Som William sade så hade fettet i blodomloppet svårare att ta sig in i muskeln vid högre intensiteter, men när förbränns då det fett som man förbränner vid tex HIIT aktiviteter? Efteråt? Eller är det så att det faktiskt förbränns mycket fett under höga intensiteter men i relation till lägre intensiteter så är det lite?
Tack så mycket!
Det har skrivits mycket i tråden sen jag postade den igår.
Mycket intressant som sagt! Tackar!
Blir 3 frågor till.
1.
Den praktiska slutsatsen som man kan dra lite snabbt är ju att lågfett/hög-kolhydrats dieter som var populära på 80-talet gav sämre fettförbränning än dagens högfett/kolhydrats-restriktion?
Därför måste dom kanske tagit 2-3 veckor kortare tid att genomföra om man hade haft ett högre fettintag?
Men det verkar finnas någon mekanism i kroppen som reglerar det där fint, för en del kör ju riktigt lågt på fettet och högt på kolhydraterna medan en del andra kör väldigt lågt på kolhydraterna och högt på fettet. Men skillnaden i resultaten av de båda dieterna är inte så speciellt stor?
2.
Eftersom fettet måste förbrännas i musklerna, betyder det att personer med mera muskelmassa har större/bättre möjlighet att förbränna mera fett än en person med lite muskler?
3.
Som William sade så hade fettet i blodomloppet svårare att ta sig in i muskeln vid högre intensiteter, men när förbränns då det fett som man förbränner vid tex HIIT aktiviteter? Efteråt? Eller är det så att det faktiskt förbränns mycket fett under höga intensiteter men i relation till lägre intensiteter så är det lite?
Tack så mycket!
Sverker: :thumbup:
Fråga 1: Fettförbränning i sig funkar sämre under en lågfett/högkolhydratdiet men resultatet är i slutändan ändå beroende av energibalansen. Möjligtvis tog det längre tid att bli av med kroppsfettet då men det är svårt att säga om det verkligen var så. Som du säger så kan kroppen reglera det väl under bra förutsättningar.
Fråga 2: Ja!
Fråga 3: Det finns fler anledningar förutom fettillgängligheten vid höga intensiteter som påverkar fettförbränningen. Bla. försämras transporten av fettsyror över mitokondriens membran vid höga intensiteter så att fett inte kan bidra med lika mycket energi som vid lågintesiv träning. Står lite om det här (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=38092&highlight=ChREBP). Mängden fett som förbränns under högintensiv träning är avsevärt lägre.
Fettet som förbränns i samband med HIIT förbränns troligtvis till största delen efter passet i samband med den höga efterförbränningen.
/William
Mmmm..tackar så mycket igen!
Kom på en sak till.
1.
Fettet brinner ju i kolhydraternas låga, alltså att kolhydraterna bildar pyruvat i citronsyracykeln som gör att fettet kan förbrännas samtidigt som kolhydraterna.
Men om man baserar en måltid på bara fett och protein, kommer fettförbränningen efter att vara sämre än om man ätit en måltid med kolhydrater/fett/protein istället? Kroppen kan ju iofs bilda pyruvat från protein också men det tar längre tid.
Behöver man alltså äta 200 g kolhydrater för att kunna förbränna 200 g fett från underhudsfettet eller kan kroppen ta kolhydrater lagrat som glykogen i musklerna att använda i citronsyracykeln?
King Grub
2005-02-26, 15:13
En bidragande faktor till större andel förbrännt fett vid HIIT kan var ökad aktivitet av citrate synthase och 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase, vilket skulle innebära ökad fettoxidation och minskad kolhydratoxidation. Samtidigt skulle den påföljande reduktionen av ackumulering av vätejoner kunna förbättra prestation vid konditionsträning. Enligt Hawley et al., 1997 och Rodas et al., 2000.
Efterförbränningen efter HIIT är såpass liten att den inte bör kunna förklara differenser i fettförlust mellan denna aktivitet och "normal" konditionsträning.
En bidragande faktor till större andel förbrännt fett vid HIIT kan var ökad aktivitet av citrate synthase och 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase, vilket skulle innebära ökad fettoxidation och minskad kolhydratoxidation. Samtidigt skulle den påföljande reduktionen av ackumulering av vätejoner kunna förbättra prestation vid konditionsträning. Enligt Hawley et al., 1997 och Rodas et al., 2000.
Efterförbränningen efter HIIT är såpass liten att den inte bör kunna förklara differenser i fettförlust mellan denna aktivitet och "normal" konditionsträning.
Låter intressant!
Är inte speciellt påläst om HIIT men om du har några referenser som ligger och skräpar någonstans nära till hands skulle det uppskattas om du villa PM:a dom för lite kvällslektyr :)
/William
King Grub
2005-02-26, 17:19
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=retrieve&db=pubmed&list_uids=10985604&dopt=Abstract
Har du forskarbehörighet finns länk till fullängdsartikeln där.
Här är en review med referenser:
http://www.sportsci.org/jour/04/cdp.htm
EPOC:
http://www.drlenkravitz.com/Articles/epocarticle.html
Fettsammansättningen i din fettväv speglas relativt väl av det du stoppar i dig i fettväg via kosten under en längre tid. Mycket mättat fett ger hög andel mättat fett i fettväven och tvärt om. Dock förekommer det givetvis avvikelser då kroppen metaboliserar olika fetter på olika sätt utifrån fysiologiska behov.
Hur ser då fettet ut som bildas från kolhydrater?
King Grub
2005-02-26, 17:57
Stora pastamål efter träning:
The metabolic response to a 150 or 400 g 13C-labelled pasta meal was studied for 8 h following rest or exercise at low or moderate workload (n 6). Following rest, the 400 g meal totally suppressed fat oxidation (v. 14.1 g following the 150 g meal) and a small amount of glucose was converted into fat (4.6 g), but fat oxidation remained high in subjects who had exercised following both the small (21.8 and 34.1 g) and large meal (14.1 and 32.3 g). Exogenous glucose oxidation was significantly higher in subjects who had remained at rest both following the small (67.6 g v. 60.4 and 51.3 g in subjects who exercised at low and moderate workloads) and large meal (152.2 v. 123.0 and 127.2 g). Endogenous glucose oxidation was similar in the three groups following the 150 g meal (42.3-58.0 g), but was significantly lower following the 400 g meal in subjects who had exercised at low workload (24.2 v. 72.2 g following rest; and was totally suppressed in those who had exercised at moderate workload. As a consequence, a larger positive glycogen balance was observed in subjects who exercised before the large meal (182.8-205.1 g v. 92.4 g following rest; Total fat oxidation calculated from 08.00 hours to 20.00 hours was similar in subjects who exercised at low and moderate workloads. These results indicate that: (1) de novo lipogenesis, which plays only a minor role for the disposal of an acute dietary carbohydrate load, is totally suppressed following exercise, even when a very large carbohydrate load is ingested; (2) the reduction in glycogen turnover as well as a preferential conversion of glucose into glycogen are responsible for the increase in glycogen stores following exercise; (3) for a similar energy expenditure, exercise at low workload for a longer period does not favour fat oxidation when the post-exercise period is taken into account.
Br J Nutr. 2001 Jun;85(6):671-80. Metabolic response to small and large 13C-labelled pasta meals following rest or exercise in man.
Net whole-body and hepatic de novo lipogenesis could be more active in women than in men, but no comparison has been made between men and women in the two phases of the ovarian cycle after ingestion of a large carbohydrate meal.
We hypothesized that net whole-body de novo lipogenesis could be larger in women than men, and that glycogen and fat balance could be, respectively, lower and higher, following a large pasta meal ingested after rest or exercise.
The metabolic response to a pasta meal (5 g dry weight/kg body mass) was studied in six men and six women (matched for age and BMI) in the follicular and luteal phases, following rest or exercise (90 min at 50% VO(2max)). Protein, glucose, and fat oxidation, and net whole-body de novo lipogenesis were computed for 10 h following ingestion of the meal using indirect respiratory calorimetry corrected for urea excretion.
No net whole-body de novo lipogenesis was observed in any group [u]in any situation (postrest and postexercise). When the meal was ingested following exercise, fat oxidation was significantly higher and glucose oxidation was significantly lower (P<0.05) than following the period of rest/u], and in a given experimental situation, the respective contributions of protein, fat, and glucose oxidation to the energy yield were similar in men and women in both phases of the cycle.
The contribution of substrate oxidation to the energy expenditure as well as fat and glycogen balance, and the effect of a previous exercise period, were similar in men and women in both phases of the cycle following ingestion of the large carbohydrate meal.
Eur J Clin Nutr. 2003 Sep;57(9):1107-15. Metabolic response to a large starch meal after rest and exercise: comparison between men and women.
Hur ser då fettet ut som bildas från kolhydrater?
Fettet som bildas är mättat.
Som grub skriver så är fettproduktionen från kolhydrater liten som i referenserna han postade. Dom studierna har dock utförts på ett enda tillfälle med intag av stora mängder kolhydrater och på kort sikt.
Dock kan systemet uppregleras så att fettproduktionen ur kolhydraterna ökar. för det krävs ett högt intag av kolhydrater under lång tid. Hur lång tid kan jag inte säga nu och inte heller hur mycket systemet uppregleras. Det sker dock. Specillt i samband med ett lågt intag av fett.
/William
Fettet som bildas är mättat.
Som grub skriver så är fettproduktionen från kolhydrater liten som i referenserna han postade. Dom studierna har dock utförts på ett enda tillfälle med intag av stora mängder kolhydrater och på kort sikt.
Dock kan systemet uppregleras så att fettproduktionen ur kolhydraterna ökar. för det krävs ett högt intag av kolhydrater under lång tid. Hur lång tid kan jag inte säga nu och inte heller hur mycket systemet uppregleras. Det sker dock. Specillt i samband med ett lågt intag av fett.
/William
Hur mycket energi kostar det för kroppen att omvandla kolhydrater till fett?
Jag har för mig att om kroppen ska omvandla protein till fett så kostar det ca 25 % av protein intagets energi innehåll vilket betyder att två personer som äter 2000 kcal med den ena äter mycket protein och den andra mycket fett så lagrar dom inte lika mycket fett eftersom kroppen förbrukar mer energi när den ska omvandla protein till fett.
Hur mycket energi kostar det för kroppen att omvandla kolhydrater till fett?
Det kostar ca 7 % av kolhydraters energiinnehåll. Alltså avsevärt minrde än vad det kostar att omvandla protein till fett.
/William
King Grub
2005-02-26, 18:43
När kolhydratintaget (för icke-tränande individer kan tilläggas, som inte tömmer glykogendepåerna eller har behov av mer kolhydrat) överstiger 55% av energiintaget, stiger också koncentrationen av triglycerider i blodet. Denna kolhydratåstadkomna hypertriglyceridemi innebär alltså att om man ökar kolhydratdelen av energiintaget men minskar fettdelen motsvarande mängd, ökar fettmängden (triglycerider) i blodet.
Nu kokar det rejält i skallen på mig.
At 25% VO2max, almost all of the energy expenditure during exercise was derived from fat, but fat oxidation at 65% VO2max accounted for only 50% of the energy expenditure.Källa: FAT METABOLISM DURING EXERCISE (http://www.gssiweb.com/reflib/refs/32/d000000020000006d.cfm?pid=87&CFID=1371259&CFTOKEN=69450012)
Ju mindre vi anstränger oss, desto större del av energin kommer från fett. Men de 80 g fett som sunda Nisse äter räcker bara till 10 timmar på sofflocket. De 300 g kohydrater som han äter måste då bli till fett för att lejonparten av energin skall kunna komma från fett. *screwy*
Eller menar man med de novo lipogenes förestring av fettsyror med kolhydratsursprung?
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.