Visa fullständig version : Normen
Megatuttarna
2004-11-14, 16:04
Varför nöjer sig folk med att vara en i mängden?
Boendes här i Sverige så inser jag att nästan alla har så sjukt stora möjligheter att göra någonting av sig själva. Stå över mängden och GarnaxGarnaxGarnaxGarnaxGarnax på alla jantelagsfjantar och fullfölja sina drömmar istället. Ändå tar nästan ingen chansen. Vadfan inte då för?
I vissa fall råder det en helt annan slags mentalitet, man ser på de som strävar efter sina drömmar som idioter, några som skiljer sig ifrån mängden är inga bra personer liksom.
Fy fan vad jag tycker att det är dåraktigt att inte dra nytta av alla underbara möjligheter som egentligen finns. Varför gör man inte det?
Är det orken som tryter? Motivationen kanske?
Vadfan vissa skuldsätter sig upp till öronen för att få plugga och när vi har det gratis här så skiter många i det. Nöjer sig med ett vanligt knegarjobb, 2,5 barn och hela paketet. Varför?
Är det så att vissa helt enkelt inte har drömmar utan lever på ett jävla rullband hela livet eller?
Är det så att vissa helt enkelt inte har drömmar utan lever på ett jävla rullband hela livet eller?
Ja.
JustinCredible
2004-11-14, 16:08
Rädda för att misslyckas tror Dr.Phil. Jag tror också det är nåt sånt.
Motivation, de tror inte de kan bli nåt och ger upp innan de ens försökt.
Folk orkar inte ta livet på allvar.
kal_erixon
2004-11-14, 16:30
ja orka bry
jag sparar till en motorborr, de är en liten dröm :D
Megatuttarna
2004-11-14, 16:44
Rädda för att misslyckas tror Dr.Phil. Jag tror också det är nåt sånt.
Rädda för vad? Vad händer när man misslyckas? Man har fått med sig välbehövlig erfarenhet och krigar vidare. Vadfan ska man annars göra?
Brist på tålamod. brist på tålamod
Rädda för vad? Vad händer när man misslyckas? Man har fått med sig välbehövlig erfarenhet och krigar vidare. Vadfan ska man annars göra?
Rädd för att misslyckas och rädd för att vara annorlunda tror jag ofta är orsakerna.
Megatuttarna, läs böckerna "Övervakning och straff" och "Sexualitetens historia" av Michel Foucault. Ingen av dessa böcker handlar direkt om titeln, det är bara efterkonstruktioner. Men i stort sett är det en regel som gäller, nämligen att du ju faktiskt blir förprogrammerad. Och det blir man. Det är nog ingen som inte håller med om den saken. Sålänge du befinner dig i en terräng och inte avkodar den är du i ett underordnat förhållande till den.
Det är ju skitlätt egentligen. Folk vaknar, går till jobbet, kommer hem, går och tränar eller tittar på TV. Samma sak nästa dag, på helgen går man ut på krogen och gör ungefär samma sak som man gjorde helgen innan. Varför? Jo, för att det finns folk som tjänar pengar på det. Punkare, hiphopare, popare, etc. finns ju i stort sett för att en del folk tjänar pengar på det.
Det du och många andra i tråden har beskrivit är nog inte så mycket att avvika från normen, utan snarare att efterfölja den på bästa möjliga sätt. Vilka glada slavar vi ändå är.
äh varför kämpa i livet när det ändå slutar på samma sätt, vad spelar det för roll om du var multimiljardär eller städare när du senare är död?
jag lever livet dag för dag istället för att planera framåt och trivs med det
stefannn
2004-11-14, 17:17
Varför nöjer sig folk med att vara en i mängden?
Boendes här i Sverige så inser jag att nästan alla har så sjukt stora möjligheter att göra någonting av sig själva. Stå över mängden och GarnaxGarnaxGarnaxGarnaxGarnax på alla jantelagsfjantar och fullfölja sina drömmar istället. Ändå tar nästan ingen chansen. Vadfan inte då för?
I vissa fall råder det en helt annan slags mentalitet, man ser på de som strävar efter sina drömmar som idioter, några som skiljer sig ifrån mängden är inga bra personer liksom.
Fy fan vad jag tycker att det är dåraktigt att inte dra nytta av alla underbara möjligheter som egentligen finns. Varför gör man inte det?
Är det orken som tryter? Motivationen kanske?
Vadfan vissa skuldsätter sig upp till öronen för att få plugga och när vi har det gratis här så skiter många i det. Nöjer sig med ett vanligt knegarjobb, 2,5 barn och hela paketet. Varför?
Är det så att vissa helt enkelt inte har drömmar utan lever på ett jävla rullband hela livet eller?
vart är det bättre då?? jag menar du skriver här i sverige ... finns det nåt annat land där folkär mer ambitiösa att sticka ut och bli bättre än andra??
äh varför kämpa i livet när det ändå slutar på samma sätt, vad spelar det för roll om du var multimiljardär eller städare när du senare är död?
jag lever livet dag för dag istället för att planera framåt och trivs med det
word.
äh varför kämpa i livet när det ändå slutar på samma sätt, vad spelar det för roll om du var multimiljardär eller städare när du senare är död?
jag lever livet dag för dag istället för att planera framåt och trivs med det
Men tänk vad man kan leva gott som multimiljadär alla grejerna man kan köpa osv när städaren måste jobba hela jävla livet och kommer aldrig att få ut nått specielt av det utan samma jävla rosthög till bil samma jävla vissa varje morgon att ha stått stil hela livet aldrig ha kommigt nån vart NEJ tack.
Megatuttarna
2004-11-14, 17:33
vart är det bättre då?? jag menar du skriver här i sverige ... finns det nåt annat land där folkär mer ambitiösa att sticka ut och bli bättre än andra??
Det vettefan men i andra länder så är det inte samma äckliga sörja om att se ner på de som kämpar för att kliva upp.
stahlberg
2004-11-14, 17:34
Livet är naturligtvis meningslöst i sig. Men tänker man så kan man ju lika gärna vara död.
Megatuttarna : Det vore förstås intressant att veta HUR du menar att man ska gå utanför normen? Eftersom du tänkt på detta, så berätta! Vilka är dina mål och hur har du tänkt nå dem?
Personligen vet jag inte om jag går utanför "normen" eller inte (antagligen både-och). Jag har både levt enligt normer och "utanför". I den mening jag levt utanför "normen" har det både varit bra och dåligt, roligt men knappast lätt. Jag har t.ex avbrutit mina studier och aldrig slutfört dem (orsak : jag ville vara styrkelyftstränare istället för att studera). Jag har aldrig bildat familj (kunde väl ha hänt, det är kanske mera slumpen som spelat in där). Men "inom" normen arbetar jag t.ex (jag behöver lönen nämligen, men dessutom TYCKER JAG OM mina jobb). Tycker jag inte om ett jobb så slutar jag, och jag har heller varit mer än fem år på samma arbetsplats (i följd i alla fall, det har hänt sig att jag gått tillbaka senare).
Jag har haft målsättningar som jag fortfarande håller på att förverkliga. T.ex att min adept ska bli världsmästare i styrkelyft (det börjar närma sig). Ett annat mål är att jag vill tjäna mycket pengar. Det har jag nog också gjort, men ofta har mina metoder varit lite "tvivelaktiga", vilket har lett till att jag då och då har haft lite otalt med polisen. Och jag är inte mångmiljonär ännu (fastän jag nog blir det).I den meningen lever jag ett "onormalt" liv att jag struntar i vad andra tycker och gör vad jag vill. Men man har p.g.a detta fått ta sina törnar.
Och ändå lever jag INOM normen på de flesta sätt, jag arbetar, betalar hyra (och andra räkningar som är obligatoriska, t.ex telefonräkningen. T.ex böter för att jag åker gratis tunnelbana eller liknande utgifter betalar jag "tyvärr" aldrig).
Men trots att jag går min egen väg i somliga avseenden, så lever jag nog säkert inom "normen" (fastän jag inte riktigt vet vad det är).
Men berätta du, hur skulle du vilja leva, och hurär det utanför "normen". Och hur ska du nå dit du vill.
PS. Var i Stockholm igår. Förbaskat svårt att planka till tunnelbanan där. Antingen måste man hoppa över "grindarna", eller också göra som jag gjorde, köpa en "tvåresors" biljett och visa upp smma biljett i två dagar och sedan gå raskt förbi biljettluckan (lyckades bra9. Inga kontrollanter så långt ögat kunde nå, här i Helsingfors kommer de ofta. Ja, inte för att det spelar någon roll, men om de kommer just innan man ska stiga av så kan det hända man måste åka en station för långt och sedan åka tillbaka).
Alla har inte drömmen om att plugga eller resa jorden runt, det finns de som vill bilda familj. Högsta drömmen är kanske att jobba nära och inte så mycket så man kan ge tid till sina barn.
En del kanske vill bli snickare, det är inte ett sämre jobb än en advokat.
För en del så lever de för en hobby och deras jobb är bara något för att ge pengar för den hobbyn.
Men det är klart att vissa bara gör det som förväntas av dem, men det i sig är en trygghet också. En del vill ha trygghet och en del vill "leva livet"(hur nu man kan leva livet mer än någon annan, som inte är död då). Inget av dessa är fel..
Varför nöjer sig folk med att vara en i mängden?
För vi bor i sverige här ska man dra ner byxorna och bli rövknullad av staten skaten ska betalas och man ska hålla käften och jobba vid sitt jävla rullband.
För ett tag sedan så hade jag praktik och där märkte man direkt av denna konstiga mentalitet att man skulle jobba och se glad ut man skulle absolut inte tro att man kommer längre än att man kan bli fullbetald inom yrket (elektriker ca 22k innan skat) och tror man det så är man dum i huvet. Sedan så tyckte dom även att jag som praktikant skulle vara glad för att jag fick lov att jobba där. Så frågade jag dom vad jag skulle bli glad över då jag inte fick nått betalt det enda jag fick göra va att sopa och sitta och titta på när dom andra jobba men då kom sverige mentaliteten fram direkt att man skulle minskäll ställa sig i ledet och man får minskäll inte sticka ut och gå imot vad majoritet säger.
Megatuttarna
2004-11-14, 18:03
Jag vill ha höga mål i det mesta jag gör och jobba mot dessa. I dagsläget berättar jag aldrig om dessa för folk verkar bli galna på en just p g a det.
Jag kan liksom berätta att mitt mål är sådär och folk bildar direkt en uppfattning om att jag tror att jag är bäst bara för att jag har höga mål. Trots att sådant aldrig var fallet. Trots att jag är ödmjuk. Trots att jag aldrig skryter.
De snackar bakom ryggen, väntar frenetiskt på att man ska misslyckas, börjar jämföra sig själva med en o s v. En massa skit när de istället hade kunnat ge mig en dunk i ryggen och lyckönskat mig.
För nogfan går inte jag och hakar upp mig på andra människors amibitoner?
Det känns som att de alla håller till i en grupp där ingen får skilja sig i sitt tänkande för att det kan bli en eventuell påminnare om deras rädsla för att ta tag i sitt liv och göra något utav det.
Senast får jag höra av en överviktig tjej att jag är dum i huvet som käkar protein ur burkar, för typ ingen annan gör det. Hon ba: "Tycker du inte det låter sjukt att du ska äta pulver bara för att du tränar?"
Till slut så orkade jag inte argumentera emot och frågade helt enkelt: "Om jag tar dina råd, får jag din fina kropp då?" Då höll hon käften och det hela var helt onödigt om ni frågar mig. Vadfan spelar det för roll om jag väljer att äta protein ur burkar? På vilket sätt blir det hennes problem?
I skolan blir folk galna på en för att man är ambitiös, för att man tycker att vissa uppgifter är enkla. Det finns en kille i min klass som läser på Handels och Juristlinjen samtidigt, honom snackar de alltid skit om för att han gör nåt som de inte har ork till. Vadfan är det för skit egentligen?
Nej, det är här ingen tråd där jag ska skryta om att jag är duktig, ambitiös eller vad det nu är för det finns många som är bra mkt duktigare än jag. Jag vill bara ha reda på era åsikter om varför det är på det här sättet!
Megatuttarna
2004-11-14, 18:07
En del kanske vill bli snickare, det är inte ett sämre jobb än en advokat.
Det handlar inte om vilket jobb som är bättre än det andra. Det handlar om att snickare inte kan få ha sina ambitioner ifred. En snickare kan inte få ha en målsättning om att bli bäst och köra ikapp sina kollegor på jobbet, det uppfattas som något dåligt. Trots att han har inget otalt med dem och bara koncentrerar sig på sitt jobb.
Megatuttarna
2004-11-14, 18:10
äh varför kämpa i livet när det ändå slutar på samma sätt, vad spelar det för roll om du var multimiljardär eller städare när du senare är död?
jag lever livet dag för dag istället för att planera framåt och trivs med det
Det spelar roll för de som lever efter mig. Om jag dör och har hjälpt människor innan jag dött så var min död inte förgäves. Finns så mkt ungar som aldrig får den hjälp de behöver.
Jag håller med dig till fullo tuttarna! Jag förstår inte att folk ska "lägga sig i" om man är ambitiös vad det än gäller, ambitiös i skolan, när det gäller träning eller vad som helst! T.ex. tjejen som horade om sig om ditt proteinpulver, titta på dig själv! Och med det inte sagt att man måste vara bättre än andra för att kritisera..
Det handlar inte om vilket jobb som är bättre än det andra. Det handlar om att snickare inte kan få ha sina ambitioner ifred. En snickare kan inte få ha en målsättning om att bli bäst och köra ikapp sina kollegor på jobbet, det uppfattas som något dåligt. Trots att han har inget otalt med dem och bara koncentrerar sig på sitt jobb.
:thumbup:
Det handlar inte om vilket jobb som är bättre än det andra. Det handlar om att snickare inte kan få ha sina ambitioner ifred. En snickare kan inte få ha en målsättning om att bli bäst och köra ikapp sina kollegor på jobbet, det uppfattas som något dåligt. Trots att han har inget otalt med dem och bara koncentrerar sig på sitt jobb.
Det är sant.
Att folk "ser ner på" personer som är ambitiösa måste bero på att de själva känner sig misslyckade i jämförelse och måste försvara sig på något sätt.
Så jävla ruttet!
stahlberg
2004-11-14, 18:26
Varför bry dig om vad folk tycker? Vad spelar det för roll om folk klagar på dig.
En annan sak är ju att det är onödigt att hela tiden prata om sina mål. Huvudsaken är ju att man strävar mot dem. Å andra sidan tycker åtminstone inte jag att man ska sätta sig själv under psykisk press för att nå dem. Man kan väl ta en dag i sänder (som någon skrev), och ÄNDÅ sträva till att nå dem. Men man ska väl leva (och helst ha kul) också "UNDER TIDEN".
Varför somliga människor strävar till att leva efter "normen" är väl för att de tycker att de vill ha det så. Det är lätt, det är accepterat, det är tryggt och det är "inlärt".
Det är väl mycket vanligt att man tycker, att de som inte tycker (eller gör) som man själv är konstiga eller gör fel. Så är det väl alltid i situationer där det INTE FINNS något objektivt rätt eller fel. Då är det som vi vet lätt hänt att man klagar på dessa "onormala". Jag tycker inte det är bra - tvärtom det är beklagligt - men det går knappast att ändra på : därför är det väl bättre att ge fan i alla dem som klagar?
stahlberg
2004-11-14, 18:30
Mago : Jag tror inte att "klagarna" medvetet känner sig misslyckade. Jag tror att de som klagar på dem som är ambitiösa tror att de ambitiösa ställer för höga mål, att de inte kommer att klara dem, och att de därför trycker det är onödigt att ha sådana mål. Om de eventuellt känner sig misslyckade själva är nog denna känsla omedveten.
De som klagar på andra klagar väl inte bara på dem som är ambitiösa, utan på alla som är "annorlunda".
Men tänk vad man kan leva gott som multimiljadär alla grejerna man kan köpa osv när städaren måste jobba hela jävla livet och kommer aldrig att få ut nått specielt av det utan samma jävla rosthög till bil samma jävla vissa varje morgon att ha stått stil hela livet aldrig ha kommigt nån vart NEJ tack.
pengar som pengar gäller knappast, väldigt stor skillnad på att vinna/ärva pengar och leva på dessa, men att kämpa upp till den nivå som krävs för att bli multimiljardär är något jag anser vara precis värt pengarna, alltså jämställer jag det med att tex jobba på ett uselt arbete och knappt kämpa och få en ganska usel lön, hur som helst blir jag lika nöjd. Jag är inte en speciellt materialistisk person men vet att det knappast spelar större roll hur mkt pengar en person har, den naturliga girigheten som finns hos alla människor gör att du ändå alltid vill ha mer och mer
mystic[-_-]
2004-11-14, 18:33
I Sverige är det fult att vara bäst om ni inte visste det :)
Det spelar roll för de som lever efter mig. Om jag dör och har hjälpt människor innan jag dött så var min död inte förgäves. Finns så mkt ungar som aldrig får den hjälp de behöver.
Låter helsjysst, det är tydligen den nivån du vill leva ditt liv på, jag själv blir nöjd om jag får råd med proteinpulver som räcker månaden ut, varje månad
om jag en dag väljer att ändra nivån på min livsstil gör jag det, inte svårare än så
Låter helsjysst, det är tydligen den nivån du vill leva ditt liv på, jag själv blir nöjd om jag får råd med proteinpulver som räcker månaden ut, varje månad
om jag en dag väljer att ändra nivån på min livsstil gör jag det, inte svårare än så
Men å andra sidan förlorar du ju en massa saker på kuppen, typ friheten att göra vad du vill av din dag. Och annat nyttigt.
Varför nöjer sig folk med att vara en i mängden?
Boendes här i Sverige så inser jag att nästan alla har så sjukt stora möjligheter att göra någonting av sig själva. Stå över mängden och GarnaxGarnaxGarnaxGarnaxGarnax på alla jantelagsfjantar och fullfölja sina drömmar istället. Ändå tar nästan ingen chansen. Vadfan inte då för?
I vissa fall råder det en helt annan slags mentalitet, man ser på de som strävar efter sina drömmar som idioter, några som skiljer sig ifrån mängden är inga bra personer liksom.
Fy fan vad jag tycker att det är dåraktigt att inte dra nytta av alla underbara möjligheter som egentligen finns. Varför gör man inte det?
Är det orken som tryter? Motivationen kanske?
Vadfan vissa skuldsätter sig upp till öronen för att få plugga och när vi har det gratis här så skiter många i det. Nöjer sig med ett vanligt knegarjobb, 2,5 barn och hela paketet. Varför?
Är det så att vissa helt enkelt inte har drömmar utan lever på ett jävla rullband hela livet eller?
Först måste man komma till klarhet med vad sina drömmar och mål är , och inte tro att alla andra vill uppnå dessa mål , tycker redan din åsikt är en form av en förakt av vissa mäniskor , som du säkerligen inte vet så mycke om .
Jag är en vanlig knegare ,på ett stort företag (en i mängden) där man har hyggligt folk runt sig ,och tjänar tillräckligt med pengar , Jag har inte ett jobb för att stimulera min hjärna , jag har det för att tjäna ihop till brödfödan och till mina fritids intressen , det är på fritiden jag lever mitt liv , det är där jag berikas . :thumbup:
Men å andra sidan förlorar du ju en massa saker på kuppen, typ friheten att göra vad du vill av din dag. Och annat nyttigt.
Av att ändra nivån på min livsstil? Om valet för dagen är att ändra på livsstilen är ju det jag valt att göra med min valfrihet
Megatuttarna
2004-11-14, 19:11
Först måste man komma till klarhet med vad sina drömmar och mål är , och inte tro att alla andra vill uppnå dessa mål , tycker redan din åsikt är en form av en förakt av vissa mäniskor , som du säkerligen inte vet så mycke om .
Jag är en vanlig knegare ,på ett stort företag (en i mängden) där man har hyggligt folk runt sig ,och tjänar tillräckligt med pengar , Jag har inte ett jobb för att stimulera min hjärna , jag har det för att tjäna ihop till brödfödan och till mina fritids intressen , det är på fritiden jag lever mitt liv , det är där jag berikas . :thumbup:
Och jag gläds med dig! Men varför kan det inte få finnas nån på din arbetsplats som vill klättra och göra bra ifrån sig utan att få massa skit för det?
"Jag tycker att din hobby är skit, det du strävar efter är fel, för du är inte ute efter samma grej som jag. Du skiljer dig från min norm!" Har du hört mig säga så? Sånt skit får "uppstickare" ta varje dag.
Av att ändra nivån på min livsstil? Om valet för dagen är att ändra på livsstilen är ju det jag valt att göra med min valfrihet
Ja, alltså om du vill sätta "ribban högre", får du ju sätta andra ribbor lägre, om du förstår vad jag menar.
Och jag gläds med dig! Men varför kan det inte få finnas nån på din arbetsplats som vill klättra och göra bra ifrån sig utan att få massa skit för det?
"Jag tycker att din hobby är skit, det du strävar efter är fel, för du är inte ute efter samma grej som jag. Du skiljer dig från min norm!" Har du hört mig säga så? Sånt skit får "uppstickare" ta varje dag.
Jo vi har några som har klättrat upp i stegen , och gör ett bra jobb tycker jag , för jag personligen vill inte utföra det dom gör (mindre fritid) visst dom får högre lön , men arbetar man så ska man ha betalt för det .
Vad dom tycker om min fritid , ingen aning !! jag umgås inte med mina arbetskamrater , eller med dom jag har studerat med , tycker att man ska skilja på detta , lite konstigt kanske , men tycker det fungerar bra för mig .
Hm såg att du är sörlänning , min erfarenhet kommer lååångt norrut , där kan det nog skilja sig ganska mycke .
Hold your horses now. Fick man inte skit för att man försökte lite extra skulle det ju inte vara svårt, eller kräva något extra, eller hur? I begreppet "komma-upp-sig" ingår ingrediensen "bli-osams-med-folk". Därför kallas folk karriärister eller strebrar. Det räcker ju med att du med ditt exempel visar att andra jobbar för slött/oengagerat/dyrt - så har du ju gjort dig osams med dom.
Däremot ska man naturligtvis välja vilka grenar man ska vara bäst i - jag har sett många som skaffat sig både magsår och permanenta fysiska problem genom att vilja vara bäst hela tiden. I övrigt ansluter jag mig till ETK_TIS uppfattning - jag har mitt jobb för att kuinna försörja mig själv och mina kära, och för att kunna ha ett bra liv resten av tiden.
allan
Ja, alltså om du vill sätta "ribban högre", får du ju sätta andra ribbor lägre, om du förstår vad jag menar.
jo förstår, men då gör jag det för att jag antagligen tröttnat på de saker jag tidigare spenderat min tid med, så en ribba sänkning för dom sakerna är helt okej
jo förstår, men då gör jag det för att jag antagligen tröttnat på de saker jag tidigare spenderat min tid med, så en ribba sänkning för dom sakerna är helt okej
Jo, självklart. Kram.
Megatuttarna
2004-11-14, 20:05
Hold your horses now. Fick man inte skit för att man försökte lite extra skulle det ju inte vara svårt, eller kräva något extra, eller hur? I begreppet "komma-upp-sig" ingår ingrediensen "bli-osams-med-folk". Därför kallas folk karriärister eller strebrar.
allan
Driver du med mig Allan?
Så allt slit i form av att jobba hårdare än alla andra, tänka i nya banor, ligga på max så ofta som möjligt räcker inte?
Jag ska ha folk som trycker ner mig på köpet också?
Haha har du fått ett lass med plankor på huvudet eller?
Jag köper argumentet om att det är allmänt vedertaget att man får räkna med att få ta emot skit för att man vill exempelvis göra karriär. Vad jag däremot inte förstår är hur detta hör till själva strävandet? Nogfan är det tillräckligt jobbigt att kämpa sig upp utan att idioter skulle störa sig på en.
Ditt resonemang är ju som att säga att det är självklart att folk ska klanka ner på en innan man ställer sig på en bb-scen, för det räcker ju tydligen inte med allt slit man lagt ner på träning och kost, för annars vore det ju allt för lätt och alla skulle bli bodybuilders då! Hihi, ja!! :thumbup:
kal_erixon
2004-11-14, 20:07
man kanske inte måste sträva efter att få så mycket prylar jämt. de kanske räcker med att man är lycklig och nöjd med sig själv och sitt arbete. blir man nöjd av att tjäna mycket pengar så go for it.
edit-> megatitsen... om du skall vara bättre måste dom vara sämre. avundsjuka uppstår. om du skall jobba snabbare måste dom jobba långsammare. avundsjuka uppstår. (jämförelsevis)
Megatuttarna
2004-11-14, 20:10
man kanske inte måste sträva efter att få så mycket prylar jämt. de kanske räcker med att man är lycklig och nöjd med sig själv och sitt arbete. blir man nöjd av att tjäna mycket pengar så go for it.
Alltså haka inte upp er på vad det är man strävar efter. Berätta istället för mig varför varenda "uppstickare", oavsett vad det är för grej han väljer att sticka upp ur, får ta emot skit av resten av skaran med en "normal"-stämpel på pannan?
kal_erixon
2004-11-14, 20:12
Alltså haka inte upp er på vad det är man strävar efter. Berätta istället för mig varför varenda "uppstickare", oavsett vad det är för grej han väljer att sticka upp ur, får ta emot skit av resten av skaran med en "normal"-stämpel på pannan?
för att du skalla vara bäst måste alla andra vara sämre än dig?
framgår inte det av min edit på sista inlägget?
Megatuttarna
2004-11-14, 20:18
för att du skalla vara bäst måste alla andra vara sämre än dig?
framgår inte det av min edit på sista inlägget?
Postade innan din edit.
Jag binder ju inte deras händer? De kan kämpa lika mkt som jag?
Hihi, jag ska gå runt och terrorisera alla som ökar bättre än jag på gymet, för det är så man gör mot de som jobbar hårdare/smartare än en själv! :thumbup:
Nitrometan
2004-11-14, 20:23
Men tänk vad man kan leva gott som multimiljadär alla grejerna man kan köpa osv när städaren måste jobba hela jävla livet och kommer aldrig att få ut nått specielt av det utan samma jävla rosthög till bil samma jävla vissa varje morgon att ha stått stil hela livet aldrig ha kommigt nån vart NEJ tack.
Det finns en intressant teori om att mängden problem/kamp i ditt liv är konstant men att den dagliga kampen/problemen är mycket enklare (mindre komplicerad) för städaren i det här fallet.
Fast vad vet jag. :confused:
Driver du med mig Allan?
Så allt slit i form av att jobba hårdare än alla andra, tänka i nya banor, ligga på max så ofta som möjligt räcker inte?
Jag ska ha folk som trycker ner mig på köpet också?
Haha har du fått ett lass med plankor på huvudet eller?
Jag köper argumentet om att det är allmänt vedertaget att man får räkna med att få ta emot skit för att man vill exempelvis göra karriär. Vad jag däremot inte förstår är hur detta hör till själva strävandet? Nogfan är det tillräckligt jobbigt att kämpa sig upp utan att idioter skulle störa sig på en.
Ditt resonemang är ju som att säga att det är självklart att folk ska klanka ner på en innan man ställer sig på en bb-scen, för det räcker ju tydligen inte med allt slit man lagt ner på träning och kost, för annars vore det ju allt för lätt och alla skulle bli bodybuilders då! Hihi, ja!! :thumbup:
Exakt vad i mitt resonemang är det du inte fattar? Jag säger inte att det är rätt eller fel - bara att det ÄR så. Du ska inte tro att du kommer att få applåder för att du lyckas ta dig fram här i världen - därför att det handlar ofta om att bryta mot invanda mönster och att ställa jobbiga krav på andra. Har du tågan för det så är det bra - skulle du inte ha det så spricker det.
Jag begriper inte ens att du ifrågasätter det - jesus! Vad menar du annars med att "ta sig fram"? Att livet är som ett jävla maratonlopp där det bara handlar om att springa om andra?
Det är ett jävla maratonlopp, men alla trix är tillåtna. Välkommen till "The Running Man"!!!!!!!!!!!!
:thumbup:
allan
pengar som pengar gäller knappast, väldigt stor skillnad på att vinna/ärva pengar och leva på dessa, men att kämpa upp till den nivå som krävs för att bli multimiljardär är något jag anser vara precis värt pengarna, alltså jämställer jag det med att tex jobba på ett uselt arbete och knappt kämpa och få en ganska usel lön, hur som helst blir jag lika nöjd. Jag är inte en speciellt materialistisk person men vet att det knappast spelar större roll hur mkt pengar en person har, den naturliga girigheten som finns hos alla människor gör att du ändå alltid vill ha mer och mer
Det med girigheten håler jag med dig om men jag ärver hellre ett par miljarder och lever precis som jag vill resten av livet än att jobba med nått och aldrig få dom riktigt finna grejerna i livet. Sen är risken inte så stor att man får ärva några miljarder men men man får väl drömma :D
Det finns en intressant teori om att mängden problem/kamp i ditt liv är konstant men att den dagliga kampen/problemen är mycket enklare (mindre komplicerad) för städaren i det här fallet.
Fast vad vet jag. :confused:
Du har ingen länk till teorin (inte för att jag tvivlar på ditt påstående bara nyfiken). Stämmer kanske men jag vet inte då jag inte har dom pengarna (än ialf :angel: ) men jag skulle lätt kunna tänka mig att ha det lite mer komplicerat i livet för att ha tusentals gånger mer pengar än städaren.
Ähh hur orkar du ens bry dig? Det är bara att se ner på dem.
RobbeliRobban
2004-11-14, 21:56
Äh. Varför inte nöja sig med att bara finnas? ha ett halvtrist jobb, producera lite ungar, skita fullständigt i intellektuella resonemang och vara glad emellanåt. Det är så livet skall vara-fullt tillräckligt i mitt tycke, det är inte allt för svårt att vara nästan medioker, och försöker man sträva högre kan man falla platt.
Alla kan inte sträva efter någon helig självcentrerad graal, då blir det pannkaka av allt ihop, poängen är att nöja sig.
Bolio skulle kalla det för "Slavmoral" och vara helt negativ , men det är faktiskt något positivt, och besparar en en hel del vånda och huvudbry.
Metal_boy_
2004-11-14, 22:08
Svar: Svensken är lat
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.