Protein och kolhydrater efter passet

[Slartibartfast]

När jag tränat ben är jag helt slut i kroppen. Musklerna är slut, hjärtat bultar och svetten rinner. Då är det förståeligt att ta ca 100 g malto och 50 g protte, men hur är det efter lättare pass.

Efter ett pass bröst/triceps så är jag bara lite slut i musklerna, men annars på G. Är det ändå motiverat med lika hög dos malto/protte?

[Johan]

Precis som du säger så är behovet av malto/vassle inte lika stort efter ett lättare pass
men det är svårt att säga i gram hur mycket då ska vräka i drinken, du får försöka uppskatta det själv, eller testa dig fram tills du hittar en kombination som passar.

[King Grub]

En stor muskel innehåller mer muskelglykogen och kan också tömmas på mer muskelglykogen. Ett knäböjspass aktiverar alla de största muskelgrupperna: hela lårmuskulaturen, gluteus och stora delar av ryggen, bl a. Under ett sådant pass förbrukas mycket mer glykogen än ett bicepspass, oavsett hur hårt det är.

[Slartibartfast]

En stor muskel innehåller mer muskelglykogen och kan också tömmas på mer muskelglykogen. Ett knäböjspass aktiverar alla de största muskelgrupperna: hela lårmuskulaturen, gluteus och stora delar av ryggen, bl a. Under ett sådant pass förbrukas mycket mer glykogen än ett bicepspass, oavsett hur hårt det är.

Ja, det är ju logiskt.

Så man kan dra ner lite på intaget efter ett lätt pass med andra ord. Eller borde man öka intaget efter ett tufft pass?

[King Grub]

Några superdoser på en gång är inte nödvändiga. Dina muskler är känsligare än vanligt för kolhydrater och lagrat lätt in dessa som muskelglykogen upp till tre timmar efter passet. Äter du ett kolhydratrikt mål efter en timme eller så fyller du på därigenom. Men lyssna på kroppen: känner du att du behöver mer för att återhämta dig, gör så. Det behövs dock inte omedelbart efter passet för muskelglykogenets skull.

Glycogen supercompensation enhances athletic performance, Prevost, M.C., J. Perf. Enhan. 1999 1(1):1-10.

The glycogen supercompensation effect (achieving supraphysiological glycogen levels due to carbohydrate depletion followed by loading) was first demonstrated in 1967. Since that time it has become a very popular pre-event performance enhancing strategy. Endurance athletes benefit from glycogen supercompensation because fatigue in events lasting longer than one hour is related primarily to glycogen depletion. Bodybuilders benefit from glycogen supercompensation because each gram of glycogen is stored with 3 grams of water; therefore a doubling in glycogen stores can increase the bodybuilder’s apparent muscle mass. Glycogen supercompensation is probably of little use to power athletes since fatigue in these events is not related to glycogen depletion and the weight gain may be a liability. Glycogen supercompensation occurs only when a low carbohydrate diet is combined with vigorous exercise followed by a high carbohydrate diet. Glycogen supercompensation occurs only in muscles that were trained and is maximal at a carbohydrate intake of approximately 25 grams per hour for average adults and possibly 40 grams or more per hour for bodybuilders.