Visa fullständig version : Insulin, har jag förstått det rätt?
Insulin frigörs när vi äter något. Hur mycket som frigörs beror dels på livsmedlets II, dels på hur många kcal vi intar. Så även fast mjölk har ett mycket högre II än t ex kycklingfilé, så blir insulinpåslaget vid 100 g intag av båda livsmedlen ungefär lika stort, eftersom kycklingfilén innehåller mångdubbelt flera kcal, stämmer det? Hur räknar man ut insulinpåslaget vid en måltid med flera livsmedel? Är det så att man ska räkna ut och summera insulinpåslaget för varje enskild komponent i måltiden?
Har hört att även fast äggvita har ett väldigt högt II, så är II på ett helt ägg mycket lägre, eftersom äggvitan utgör en mycket mindre del av energin än äggulan, som har lågt II, och därför blir II i slutändan ändå lågt. Men detta går väl emot påståendet att man inte kan räkna på medelvärdet av II i en måltid sammansatt av komponenter med olika höga II-värden, är det inte exakt det man gör när man säger att ägg har lågt II även fast en av dess komponenter har högt II?
Sen undrar jag också om det är skillnad på insulinpåslag beroende på vilket livsmedel man intar? Om vi antar att lättyoghurt har ett 4 ggr så högt II som t ex pasta, kommer insulinpåslaget inte bara bli lika stort utan även få samma karaktär och effekter om jag äter en fjärdedel så många kcal lättyoghurt som pasta, alltså ca 200 g lättyoghurt VS 100 g pasta? (torrvikt). Eller, utttryckt på ett annat sätt, om man antar att ett stort insulinpåslag är olämpligt på kvällen, är det då värre att äta 200 g lättyoghurt än att äta 100 g pasta?
Sist, finns det någon generell gräns mellan ett vanligt insulinpåslag och en "insulintopp"? 240 kcal av någon mjölkprodukt anses väl ge ett tillräckligt stort insulinpåslag för att räknas som en topp, men borde inte en riktig brakmåltid på 900-1000 kcal bestående av komponenter med lågt II då också ge en insulintopp?
Finns svaren på mina frågor i insulintråden på "Best of" får någon gärna sätta mig på plats och länka dit :) , för jag hittade inte svaren där.
King Grub
2004-08-03, 11:27
Så även fast mjölk har ett mycket högre II än t ex kycklingfilé, så blir insulinpåslaget vid 100 g intag av båda livsmedlen ungefär lika stort, eftersom kycklingfilén innehåller mångdubbelt flera kcal, stämmer det?
Ja. Om det är lika stort eller inte vid 100 gram eller inte törs jag inte säga, men resonemanget stämmer.
Hur räknar man ut insulinpåslaget vid en måltid med flera livsmedel? Är det så att man ska räkna ut och summera insulinpåslaget för varje enskild komponent i måltiden?
Ja.
Har hört att även fast äggvita har ett väldigt högt II, så är II på ett helt ägg mycket lägre, eftersom äggvitan utgör en mycket mindre del av energin än äggulan, som har lågt II, och därför blir II i slutändan ändå lågt. Men detta går väl emot påståendet att man inte kan räkna på medelvärdet av II i en måltid sammansatt av komponenter med olika höga II-värden, är det inte exakt det man gör när man säger att ägg har lågt II även fast en av dess komponenter har högt II?
Du kan inte räkna ut medelvärde på det sättet. Det är ren äggvita som har högt II, dvs 240 kcal av äggvita har ett högt värde.
Sen undrar jag också om det är skillnad på insulinpåslag beroende på vilket livsmedel man intar? Om vi antar att lättyoghurt har ett 4 ggr så högt II som t ex pasta, kommer insulinpåslaget inte bara bli lika stort utan även få samma karaktär och effekter om jag äter en fjärdedel så många kcal lättyoghurt som pasta, alltså ca 200 g lättyoghurt VS 100 g pasta? (torrvikt). Eller, utttryckt på ett annat sätt, om man antar att ett stort insulinpåslag är olämpligt på kvällen, är det då värre att äta 200 g lättyoghurt än att äta 100 g pasta?
Det är energiintaget som jämförs, även när man jämför olika livsmedel. 1000 kcal från yoghurt ger fortfarande procentuellt lika mycket högre insulinutsöndring än 1000 kcal från pasta.
men borde inte en riktig brakmåltid på 900-1000 kcal bestående av komponenter med lågt II då också ge en insulintopp?
Jovisst. Obs att kroppen tar hand om det själv. 1000 kcal från livsmedel med högt II är en topp, men inte nödvändigtvis t ex pasta och tonfisk. Glukagon trycker ner insulinnivåerna igen.
Du kan inte räkna ut medelvärde på det sättet. Det är ren äggvita som har högt II, dvs 240 kcal av äggvita har ett högt värde.
Men blir det ändå inte ett medelvärde om man räknar på energin istället för på den faktiska massan mat? Stämmer det inte att om om man äter två livsmedel på 100 kcal vardera, ett på II 50 och ett på II 100, så blir det summerade insulinpåslaget lika stort som om jag hade ätit 200 kcal av ett livsmedel på 75 II? Jag vet att man inte kan sänka II på t ex mjölk genom att äta något med lågt II till på samma sätt som man kan sänka GI på en måltid genom att lägga till något med lågt GI, men medelvärdet per kcal borde väl sjunka?
Jovisst. Obs att kroppen tar hand om det själv. 1000 kcal från livsmedel med högt II är en topp, men inte nödvändigtvis t ex pasta och tonfisk. Glukagon trycker ner insulinnivåerna igen.
Aha, så kroppens förmåga att hantera insulinpåslag och insulintoppar beror på hur högt II de livsmedel man förtär har? Det är med andra ord så att en rejäl måltid på kvällen, eller alla tidpunkter då det är olämpligt att toppa insulinet, med lågt II är mindre olämplig ur II-synpunkt än en mindre måltid med högt II, trots att insulinpåslaget från de båda måltiderna kan vara i princip lika stora?
King Grub
2004-08-03, 13:54
Men blir det ändå inte ett medelvärde om man räknar på energin istället för på den faktiska massan mat? Stämmer det inte att om om man äter två livsmedel på 100 kcal vardera, ett på II 50 och ett på II 100, så blir det summerade insulinpåslaget lika stort som om jag hade ätit 200 kcal av ett livsmedel på 75 II? Jag vet att man inte kan sänka II på t ex mjölk genom att äta något med lågt II till på samma sätt som man kan sänka GI på en måltid genom att lägga till något med lågt GI, men medelvärdet per kcal borde väl sjunka?
Ja men i ditt äggexempel, om man äter hela ägget, blir II:t lågt därför att vitan, som har högt II, utgör en så liten del av det totala energiinnehåller. Det är inga 240 kcal från vitan det handlar om.
Aha, så kroppens förmåga att hantera insulinpåslag och insulintoppar beror på hur högt II de livsmedel man förtär har?
Nej, men du får givetvis olika stort insulinpåslag om du äter livsmedel med olika II, om energiintaget är detsamma.
Det är med andra ord så att en rejäl måltid på kvällen, eller alla tidpunkter då det är olämpligt att toppa insulinet, med lågt II är mindre olämplig ur II-synpunkt än en mindre måltid med högt II, trots att insulinpåslaget från de båda måltiderna kan vara i princip lika stora?
Äter du två brakmiddagar med samma energiinnehåll, men den ena med livsmedel med högt II och den andra baserad på livsmedel med lågt II, blir ju inte insulinpåslaget detsamma.
Tror vi missförstod varandra här på slutet. Vad jag undrade var om måltidens II i sig påverkar hur väl kroppen hanterar det påföljande insulinpåslaget, om de måltider man jämför ger ett lika stort påslag? T ex, det förespråkas ju att man under alla tider på dygnet förutom vid frukost och efter träning ska undvika insulintoppar, så är det mindre lämpligt, med syftan på insulinpåslaget, att äta 250 g lättyoghurt, än att äta 100 g pasta (torrvikt)? Jag vet inte exakt hur lättyoghurten förhåller sig till pasta vad gäller II, men eftersom 250 g lättyoghurt innehåller betydligt färre kcal än 100 g pasta, låt oss anta att insulinpåslaget är detsamma.
Intrycket jag fick av ditt första svar var att ju mindre insulinpåslag en måltid ger per kcal, desto bättre kan kroppen hantera påslaget, detta stämmer alltså inte?
King Grub
2004-08-03, 14:20
Får du samma insulinpåslag spelar det ingen roll om måltiden består av livsmedel med högt eller lågt II. Kroppen "hanterar" insulinpåslagen på samma sätt, om de är lika stora. 1000 kcal från kyckling ger lägre insulinpåslag än 1000 kcal från yoghurt.
En liten fråga som är ontopic men inte riktigt ändå...
Glukagon är ju ett hormon som är muskelnedbrytande men det
är också det hormon som "lockar ut" fettet ur sina fettceller..
Vilket är nödvändigt för att kunna bränna fettet i huvudtaget..
Men man kan inte påverka glukagonets egenskaper som
muskelnedbrytande hormon genom en bra diet?
Insulin och glukagon kämpar ju mot varandra för
att insulin lagrar fett och är muskelbyggande medan
glukagon hjälper till att bränna fett och muskler...
Jag vet att man inte ska ändra på hormonernas verkan
i kroppen men finns det någon sätt att påverka glukagonet?
Bry dig inte om glukagonet.
Glukagon är inte muskelnedbrytande alls.
Det påverkar levern till att frisätta glukos och hålla blodsockret uppe. Finns det inget glukos i levern så omvandlar levern aminosyror från maten du just åt till att göra socker. Genom att äta regelbundet och förnuftigt håller du BÅDE insulinet och glukagonet på lagom nivåer
Fettdepåerna påverkas av glukagon och frisätter fett när blodsockret sjunker.
Musklerna påverkas inte alls av glukagonet.
King Grub
2004-08-04, 09:04
Ann Surg. 1993 Nov;218(5):679-84.
Acute response of human muscle protein to catabolic hormones.
Gore DC, Jahoor F, Wolfe RR, Herndon DN.
Shriner's Burns Institute, University of Texas Medical Branch, Galveston.
OBJECTIVE: The purpose of this study was to determine the acute in vivo response of human muscle protein to stress. SUMMARY BACKGROUND DATA: Prior animal and human in vitro studies have suggested that physiologic stress increases muscle protein turnover. In contrast, recent publications using a polyribosomal methodology have demonstrated a reduction in human muscle protein synthesis in vivo after surgery. METHODS: Five healthy volunteers were given a stable isotopic infusion of 1,2(13)C leucine that allowed for determination of the fractional rate of muscle protein synthesis by measuring the rate of incorporation of 13C label into vastus lateralis muscle biopsies. Simultaneous infusion of 15N lysine and quantitation of leg blood flow by indocyanine green dye dilution allowed for estimation of leg muscle protein breakdown rate (Lys Ra) and synthesis rate (Lys Rd). These measurements were performed before and then at the conclusion of a 4-hour femoral arterial infusion of the catabolic hormones epinephrine, cortisol, and glucagon. RESULTS: The catabolic hormone infusion elicited a significant (65%) increase in the leg muscle protein breakdown rate and a significant but less marked increase in the rate of muscle protein synthesis, as assessed by both an increase in the fractional rate of muscle protein synthesis of 48.5% and in lysine uptake within the leg of 32%. CONCLUSIONS: This study conclusively demonstrates that a hormonally induced stress results in a net catabolism of human muscle protein by increasing the rate of protein breakdown in excess of an increased protein synthetic rate.
Här behöver man läsa hela publikationen.
Abstraktet skiljer inte på de olika hormonen och cortisolen är det hormon som främst bromsar musklernas näringsupptag och " tvingar " dem att bryta ned sig själva för att få energi.
King Grub
2004-08-04, 10:14
Hormonal Regulation of Regional and Tissue Protein Turnover
Sreekumaran Nair
Endocrinology Unit, Mayo Clinic, Rochester, MN
Hormones are major regulators of protein turnover in humans. Whole body protein balance and tissue concetrations of specific proteins are determined by the balance between synthesis and degradation of proteins. Most of the hormonal actions are tissue and protein specific and the same hormone may inhibit synthesis of one protein but directly or indirectly stimulate synthesis of another protein. Hormonal effects are targeted at different levels of regulation of protein synthesis and degradation. Examples of hormonal imbalance resulting in profound changes in protein turnover is evident in type I diabetes. Insulin deficiency results in elevated glucagon and growth hormone levels in human. Insulin deficiency has been shown to result in profound muscle wasting by a net increase in muscle protein breakdown. High glucagon causes increased metabolic rate and accelerated leucine oxidation thus contributing to the catabolic state. Other catabolic hormones such as cortisol also may contribute to catabolism. Insulin also is a key hormone involved in regulating the trafficking of amino acids across organs especially making amino acids available for synthesizing essential proteins in between meals. Recent interest has focused on insulin specific effects on certain proteins with specific functions such as mitochondrial proteins. Hormones also act in conjunction with substrates which modulates hormonal effect on protein turnover.
Men visst håller jag med dig: glukagon är inte den största boven. Dock har det en muskelnedbrytande effekt, men ser ju även till att minska fettinlagring. En frisk kropp klarar nog av att reglera det mesta själv. :)
Fettdepåerna påverkas av glukagon och frisätter fett när blodsockret sjunker.
Varför ska man då äta 5-6 måltider om dagen för att
hålla blodsockret på en jämn nivå när glukagon utsöndras
just när blodsockernivåerna sjunker..?
Men det kanske utsöndras lika mycket glukagon bara
av att det sjunker oavsett hur mycket det sjunker?
En fråga till, hur mycket kan psylliumfrön sänka t ex yoghurtens insulinutsöndring, och hur mycket behövs för den effekten?
King Grub
2004-08-04, 13:17
En fråga till, hur mycket kan psylliumfrön sänka t ex yoghurtens insulinutsöndring, och hur mycket behövs för den effekten?
Eur J Clin Nutr. 2001 Apr;55(4):235-43.
Effects of ispaghula husk and guar gum on postprandial glucose and insulin concentrations in healthy subjects.
Sierra M, Garcia JJ, Fernandez N, Diez MJ, Calle AP, Sahagun AM.
Department of Pharmacology, Toxicology and Nursing, University of Leon, Leon, Spain.
OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate, under the same experimental conditions and in the same subjects, the effects of ispaghula husk and guar gum on postprandial glucose and insulin concentrations in healthy female subjects. DESIGN: An oral glucose load with and without fiber was administered in the morning after an overnight fast. The study of the fiber effect was planned according to a randomized and cross-over design. SETTING: The study was performed at the Department of Pharmacology, Toxicology and Nursing at the University of Leon (Spain). SUBJECTS: Ten healthy female volunteers aged 30-48 y with normal body mass indices participated in this study. RESULTS: A significant decrease in mean serum insulin concentrations was observed from 30 to 90 min in the presence of both fibers. The area under the insulin curve was significantly reduced by 36.1% for ispaghula husk and 39.4% for guar gum. The area under the glucose curve was reduced by 11.1% (significant difference) for ispaghula husk and 2.6% for guar gum (no significant difference). CONCLUSIONS: According to the results obtained in this study, the administration of ispaghula husk may be beneficial due to its ability to reduce glucose postprandial concentration and especially insulin requirements. Individualization of the treatment would be advisable due to large individual variations observed in glycemic and insulinemic postprandial responses.
Ispaghula husk = psylliumfrö.
36%, inte dåligt! Var det hela artikeln? Står ju inte vilka mängder de använde för att uppnå den effekten. Vill minnas att du i någon annan tråd sa något i stil med "x g psylliumfrön sänker II med y % på z kcal", men sökfunktionen krånglar fortfarande. :confused:
King Grub
2004-08-04, 13:38
36%, inte dåligt! Var det hela artikeln? Står ju inte vilka mängder de använde för att uppnå den effekten. Vill minnas att du i någon annan tråd sa något i stil med "x g psylliumfrön sänker II med y % på z kcal", men sökfunktionen krånglar fortfarande. :confused:
Vill du ha fullängdsartikeln får du betala för den. Runt $30 eller så, om du inte har behörighet på annat sätt.
Ok. Nä 30$ vette sjutton om svaret är värt, hoppades att du satt inne med det :)
SWETiger
2006-08-30, 08:45
Liksom Rataxes har jag läst vad som finns att läsa i "Best of"-sektionen och dessutom följt den här tråden. Känner dock inte riktigt än att allt är klart som en solskensdag ännu.
Slutsatsen jag dragit av diskussionen såhär långt är att för undvika insulintoppar bör man begränsa eneriinnehållet per måltid likväl som II-värdet för att unvika insulintoppar? D.v.s. även om man väljer en varierad (vanlig) måltid orsakas ett insulinpåslag motsvarande en (dålig) insulintopp om man äter mycket av den.
[...]Sist, finns det någon generell gräns mellan ett vanligt insulinpåslag och en "insulintopp"?[...]
Exiseterar ett tröskelvärde då ett insulinpåslag räknas som en (dålig) insulintopp?
En sista fråga är vilken faktor det är som försämrar insulinkänsligheten mest, maxkoncentration av insulin eller medelvärdet under dagen?
King Grub
2006-08-30, 08:51
Trådarna är gamla och allt har förändrats.
Undvik att basera kosten på druvsockerlösning.
En normal, blandad kost innebär ingen negativ påverkan.
Följ normala kostrekommendationer och undvik att bli tjock. Problemet löst.
Undvik att basera kosten på druvsockerlösning.
Got it mister :D
Trådarna är gamla och allt har förändrats.
Undvik att basera kosten på druvsockerlösning.
En normal, blandad kost innebär ingen negativ påverkan.
Följ normala kostrekommendationer och undvik att bli tjock. Problemet löst.
Allting ändras, men allting är ändå detsamma.
Allting ändras, men allting är ändå detsamma.
:thumbup:
Insulinet är nyckeln in i cellen lärde ja mig idag!
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.