Varför illamående?

[Trytter]

Jag har lagt märke till att om jag äter mjölkprodukter regelbundet då har jag inga problem att bli mätt på en måltid som innehåller mycket av det.
Om jag däremot inte ätit det på ett tag kan jag bli illamående innan jag ätit klart och kan i princip inte äta mig mätt eftersom jag mår illa?
Detsamma gäller söta saker.
Är man van att äta det kan man äta mycket mer innan man mår illa så att säga.
Någon som har en bra förklaring till varför det är så?

[Anki]

Originally posted by Trytter
Jag har lagt märke till att om jag äter mjölkprodukter regelbundet då har jag inga problem att bli mätt på en måltid som innehåller mycket av det.
Om jag däremot inte ätit det på ett tag kan jag bli illamående innan jag ätit klart och kan i princip inte äta mig mätt eftersom jag mår illa?
Detsamma gäller söta saker.
Är man van att äta det kan man äta mycket mer innan man mår illa så att säga.
Någon som har en bra förklaring till varför det är så?


Ett kort svar: CCK-påslag Allan.

Ett längre svar:
Det finns en uppsjö av signalsubstanser, både perifera och centrala, som är involverade i hunger- och mättnadssignalering.

En av de kanske mest studerade substanserna är CCK, cholecystokinin. CCK är ett av hormonerna i tarmsystemet som signalerar mättnad. Det utsöndras när tarmens innehåll av fett och volym har nått en kritisk punkt. CCK medierar inte bara mättnad, utan också illamående, och man har sett att CCK-påslaget ökar mer vid intag av måltid med innehåll av mjölkprodukter än utan. (1)

Vid ett högt intag av kolhydrater, ökar produktionen av serotonin i hjärnan. Den föreslagna mekanismen för detta formulerades av forskarparet Wurtman på 80-talet, och även om Wurtmans mekanism på senare år har ifrågasatts något av bland annat prof. Rössner, finns det gott om studier som visar av ett högt intag av kolhydrater kan påverka produktionen av serotonin i CNS (2 m.fl.). Serotonin är en signalsubstans som bland annat medierar mättnad. Av den anledningen har man marknadsfört fenfluramin, en serotoninagonist, som en bantningsprodukt. (Fenfluramin är förbjudet i Sverige.) På liknande sätt kan sibutramin (Reductil), en serotonin-återupptagshämmare, användas i syfte att minska det spontana födointaget – åtminstone hos normalviktiga personer. (3) Reductil förskrivs som läkemedel vid nutritionell fetma.

Eftersom receptorer i allmänhet verkar kunna utveckla (reversibel) resistens vid kronisk exponering av sina ligander (dvs de ämnen som ska binda till receptorn i fråga och därmed mediera sin effekt), skulle man kunna tänka sig att även CCK-receptorer i tarmen och serotonin-receptorer i CNS kan göras reversibelt resistenta, precis som är fallet med insulinresistens och som verkar vara fallet med leptin och dess receptorer.

Jag påstår alltså inte att du kan äta mer av mjölk och socker ju mer du äter av det för att receptorerna för de olika signalsubstanserna kan göras resistenta, men att det är möjligt att det är så.


1: Schneeman BO, Burton-Freeman B, Davis P: Incorporating dairy foods into low and high fat diets increases the postprandial cholecystokinin response in men and women. J Nutr. 2003 Dec;133(12):4124-8.

2: Halford JC, Blundell JE: Separate systems for serotonin and leptin in appetite control. Ann Med. 2000 Apr;32(3):222-32.

3: Chapelot D, Marmonier C, Thomas F, Hanotin C: Modalities of the food intake-reducing effect of sibutramine in humans. Physiol Behav. 2000 Jan;68(3):299-308.

[Trytter]

Aha, där ser man.
Tack så mycket för svaret!

Kan det hänga ihop med att folk som slutar med godis till slut tappar suget efter det?

[Anki]

Originally posted by Trytter
Aha, där ser man.
Tack så mycket för svaret!

Kan det hänga ihop med att folk som slutar med godis till slut tappar suget efter det?

Jag skulle gissa att det snarare har med effekten av socker (och sötma) på beta-endorfiner och belöningssystemets dopaminomsättning att göra. Mat i allmänhet, och socker och sötma i synnerhet, aktiverar belöningssystemet.

Beta-endorfiner är som bekant opioider, och är - precis som bland annat dopamin - intressanta att studera gällande det i dag mycket kontroversiella begreppet sockerberoende; ju mer socker man äter, desto mer vill man i regel ha. Detta verkar vara kopplat till dess aktivering av belöningssystemet.

Hjärnan kan medelst diverse sk "cues" (på svenska skulle detta kunna översättas med "associationer") aktivera belöningssystemet, så att man blir godissugen när man känner lukten av, ser eller känner konsistensen av godis. Även särskilda situationer, som t.ex. tv-tittande, kan fungera som effektiva cues. Om associationen bryts, bryts också suget. Fenomenet kan översättas direkt till andra aktiviteter som är kopplade till belöningssystemet, t.ex. droganvändning eller något annat som man av erfarenhet finner lustfyllt (träning, sex, drakflygning...).

På råttor har man gjort studier som visar att dopaminantagonister minskar det spontana intaget av sötsmakande mat och dryck, precis som dessa substanser minskar benägenheten att självmedicinera sig med droger såsom morfin. På människor har man gjort motsvarande försök i fråga om alkoholkonsumtion hos alkoholister. Naloxon, som är en dopaminantagonist, har nyligen blivit godkänt som läkemedel vid behandling av alkoholism.

Naloxon fungerar vid behandling vid alkoholism genom att hämma frisättningen av dopamin vid konsumtion av alkohol. Det gör att patienten får en minskad effekt av alkohol. Den njutning som normalt medieras av alkohol uppstår alltså inte, och patienter rapporterar om både mindre sug efter alkohol under abstinens och mindre effekt av alkohol vid återfall. Det ökar chansen att de förblir nyktra.
Man kan förenklat säga att naloxon bryter associationen mellan alkohol och njutning hos behandlade alkoholister.

Redan på 80-talet framfördes teorin att fetma är en ätstörning kopplad till opioidnivåerna i hjärnan, och därmed dopamin.
Man har bland annat därför gjort försök på människor för att undersöka om naloxon kan minska det spontana totala födointaget, men resultaten är ännu allt för inkonsekventa för att man ska kunna dra någon slutsats. Det verkar som om naloxon kan minska intaget på kort sikt, men inte på lång sikt, men fler studier behövs alltså.

Som svar på din fråga hänger därmed det successivt minskande begäret efter godis vid godisstopp troligtvis samman med att dopaminfrisättningen modifieras. Man associerar inte längre godis med ett aktiverat belöningssystem, dvs njutning.

[JLL]

Sötsuget försvinner ju efter ett tag om man håller sig borta från sockergodis...vad är det man behöver hålla sig borta från för att inte få tillbax det? Är det snabba kolhydrater el just socker man ska undvika? Hur är det med socker med lågt GI typ fruktos eller sötningsmedel som aspartam?

[Anki]

Originally posted by JLL
Sötsuget försvinner ju efter ett tag om man håller sig borta från sockergodis...vad är det man behöver hålla sig borta från för att inte få tillbax det? Är det snabba kolhydrater el just socker man ska undvika? Hur är det med socker med lågt GI typ fruktos eller sötningsmedel som aspartam?

Som du säkert känner till kommer sötsug många gånger av att man inte äter tillräckligt ofta av näringsriktig mat. Då säger det sig självt att man med fördel kan börja äta bättre och oftare för att undvika sötsug.

Om sötsuget kommer av att man helt enkelt vant sig vid att äta en massa sötsaker, verkar det vara klokt att hålla sig borta från allt som smakar sött, dvs både socker och sötningsmedel. Det neurokemiska svar i form av dopamin och beta-endorfiner man får av sötma är nämligen inte nödvändigtvis kopplat till energin som sötman eventuellt kommer med, utan till själva smaken av sött. Man har gjort en del intressanta studier på både råtta och människa som pekar mot att det fungerar så på båda arterna. Till och med förväntan på något sötsmakande kan få belöningssystemet att gå igång.

Enligt dessa resultat spelar GI alltså ingen roll i detta sammanhang. Inte heller kan man äta kakan och fortfarande ha den kvar genom att välja artificiella sötningsmedel såsom aspartam för att bli av med sötsuget. Upplever man sitt sötsug som besvärligt, kan det alltså vara idé att helt enkelt undvika sådant som smakar sött, vare sig det är sötat med vanligt socker, fruktos, aspartam eller något annat.

[kampsporttjej]

och efter "träningen-sockret", påverkar det sötsuget negativt?

[Anki]

och efter "träningen-sockret", påverkar det sötsuget negativt?

Jag har inte stött på några studier där man undersökt sötmans effekter på belöningssystemet direkt efter träning. Det är möjligt att det fungerar olika med resp. utan träning. Du får helt enkelt testa hur det påverkar just dig! ;)