Visa fullständig version : Optimalt program, set, reps och vikter!!!!
Awright - får väl göra ett litet stycke om det här då.
Egentligen står allt det här i tidigare stickys men vi tar det en vända till då.
Det finns alltså inget perfekt träningsprogram som kan användas av alla människor. I varje fall inget vi kommit på än (och det letas friskt).
Det finns inte heller ett perfekt antal reps eller set - det är helt och hållet relaterat till vem man är, vad man vill bli och vart man befinner sig i sin utveckling. Och vad man tycker är kul.
Det är också helt omöjligt att göra ideala träningsprogram via nätet - man måste faktiskt se personen livs levande för att kunna göra det. Man kan få en del hjälp här men det kräver också den som frågar bidrar med bakgrundsinformation; ålder, vikt, längd, kostvanor ja allt som är nödvändigt. Om man har en överarm på 40 cm eller 41 är TOTALT ointressant.
Dessutom kan man gärna se sig om på forumet. Chanserna för att ens frågor redan besvarats i en annan tråd är nämligen gigantiska. Och då slipper man starta en tråd som knappt nån svarar på.
Men fråga på. Vi svarar gärna i varje fall!
allan
Brezjnev
2004-07-14, 19:54
Det är lite lätt tröttsamt med alla trådar om träningsprogram. Det måste ju finnas hundratals trådar där allt redan har besvarats.
lyssna inte, allan har fel, se bara på max-ot, serious growth, titan training, hst, ronnie coleman, b&ks sida över hur arnold tränade, osv, alla är DET perfekta upplägget ;D
lyckegard
2004-07-14, 20:16
för 90% av Sveriges gymbesökande befolkning bör Johan Oldenmarks upplägg vara det optimala.
(kortfattat går det ut på att man ska gå till gymmet och träna som man känner för om man känner för och äta det man känner för om man känner för).
Originally posted by lyckegard
för 90% av Sveriges gymbesökande befolkning bör Johan Oldenmarks upplägg vara det optimala.
(kortfattat går det ut på att man ska gå till gymmet och träna som man känner för om man känner för och äta det man känner för om man känner för).
Du har så rätt Lyckegard!!!! En av de absolut mest skadliga sakerna för ens utveckling är dåligt samvete eller att man känner att man uppoffrar saker.
allan
Löjtnant Blank
2004-07-14, 20:43
Originally posted by Allan
Du har så rätt Lyckegard!!!! En av de absolut mest skadliga sakerna för ens utveckling är dåligt samvete eller att man känner att man uppoffrar saker.
allan
Med risk för att låta pretentiös: en av sakerna som Kolo har hjälpt mig med är att få distans till träningen. Det känns bra att få bekräftat av er riktiga gymrävar att man inte behöver träna fem dagar i veckan, äta sju mål om dagen, sova nio timmar åt gången året runt för att få resultat. Resultat kommer i perioder. Det går inte att leva som Ronnie 24/7. Annars är det ett ganska utbrett "missförstånd" - att alla som är i bra form lever och andas BB. Kanske för att så många vill vara Mr Hardcore och bygger upp en "freak"-image.
De senaste veckorna har jag tränat när jag har känt för det, ätit lite godare (utan att tvinga i mig en massa protein), och just nu känns det bättre än någonsin. Det är skönt och nödvändigt att gå på sparlåga ibland. Speciellt om man jobbar mycket.
Originally posted by Löjtnant Blank
Med risk för att låta pretentiös: en av sakerna som Kolo har hjälpt mig med är att få distans till träningen. Det känns bra att få bekräftat av er riktiga gymrävar att man inte behöver träna fem dagar i veckan, äta sju mål om dagen, sova nio timmar åt gången året runt för att få resultat. Resultat kommer i perioder. Det går inte att leva som Ronnie 24/7.
Distans till träningen?
Just därför att du inte är villig att leva som Ronnie kommer du aldrig ens komma i närheten av hans klass.
Och jo, det går att leva som Ronnie, det enda som krävs är att man vill ha någonting tillräckligt mycket.
Löjtnant Blank
2004-07-14, 20:55
Originally posted by Medusa
Distans till träningen?
Just därför att du inte är villig att leva som Ronnie kommer du aldrig ens komma i närheten av hans klass.
Och jo, det går att leva som Ronnie, det enda som krävs är att man vill ha någonting tillräckligt mycket.
Du har tränat i ett halvår, grabben. Kom tillbaka med din tuffa attityd om fem år. Då kanske, kanske jag tar dig på allvar.
En sak till: jag har aldrig haft som mål att komma i närheten av Ronnies klass. Jag tränar för att det är skönt och för att det hjälper mig att fokusera. Utan träning blir jag rastlös och irriterad. Men jag är inte villig att offra all min fritid för att få 10 cm större biceps.
Iband har nog vissa här lite för mycket distans men alla gör ju som de vill.
DarthHolm
2004-07-14, 21:38
Originally posted by 30cm
Iband har nog vissa här lite för mycket distans men alla gör ju som de vill.
Vad menas egentligen?
Originally posted by Löjtnant Blank
[B]
Med risk för att låta pretentiös: en av sakerna som Kolo har hjälpt mig med är att få distans till träningen. Det känns bra att få bekräftat av er riktiga gymrävar att man inte behöver träna fem dagar i veckan, äta sju mål om dagen, sova nio timmar åt gången året runt för att få resultat. Resultat kommer i perioder. Det går inte att leva som Ronnie 24/7.
det låter som du har en negativ attityd mot ronnie eller?
vad är det för fel på han?, han har vunnit Mr O och samtidigt jobbat som polis.....
Löjtnant Blank
2004-07-14, 21:46
Originally posted by TCOG
det låter som du har en negativ attityd mot ronnie eller?
vad är det för fel på han?, han har vunnit Mr O och samtidigt jobbat som polis.....
:confused:
Nu missförstod du. Jag använde honom som exempel på en byggare på elitnivå. Bodybuildingens Schumacher. Förstår du nu?
negative
2004-07-14, 22:04
Originally posted by Löjtnant Blank
Du har tränat i ett halvår, grabben. Kom tillbaka med din tuffa attityd om fem år. Då kanske, kanske jag tar dig på allvar.
Medusa = Ägd !
Fatalist
2004-07-14, 22:11
Originally posted by negative
Medusa = Ägd !
Du = Onödig, provocerande och har inget att komma med ;)
Bra att det dök upp en sådan här tråd till slut, som alla andra säger så är det nog en mest återkommande frågan..
Först trodde jag Allan hade fått spratt och givit upp sina principer och vigt sig (likt några andra :notme: ) åt att predika för den 'optimala' träningsmetoden.
:thumbup:
Fatalist: vad menar du med din Location - KKK?
hahahaha!!!! kkk hmmmm verkar lite suspekt...
Herkulez
2004-07-14, 22:20
Originally posted by Allan
Du har så rätt Lyckegard!!!! En av de absolut mest skadliga sakerna för ens utveckling är dåligt samvete eller att man känner att man uppoffrar saker.
allan det slutar bara med att man blir less för att man offrar för mycket................nä tacka inställning ala Oldenmark, det är inte för inte han och många med hans inställning har hållt dubbelt så lång tid som dom som har "offra allt" inställningen
Originally posted by Medusa
Distans till träningen?
Just därför att du inte är villig att leva som Ronnie kommer du aldrig ens komma i närheten av hans klass.
Och jo, det går att leva som Ronnie, det enda som krävs är att man vill ha någonting tillräckligt mycket.
haha det är rätt mkt du får offra om du ska leva som han, din hälsa lär väl inte må allt för bra(tanke på alla prepps)
Förövrigt tycker jag det är lite töntigt att verka så seriös med träning när man inte har tränat en längre tid...
Börja skriva freak osv när du börjar komma i närheten :notme:
Originally posted by DarthHolm
Vad menas egentligen?
Precis vad det stod: Jag tror att vissa har lite för mycket distans. Men det är klart att olika människor har olika mål. Sen tror jag inte man behöver offra mycket för att bli stor, eller någonting. Däremot behöver man offra mycket för att bli anormalt stor men det är en annan femma.
Originally posted by Löjtnant Blank
Du har tränat i ett halvår, grabben. Kom tillbaka med din tuffa attityd om fem år. Då kanske, kanske jag tar dig på allvar.Hohoho, :thumbup: :laugh:
För övrigt kan jag väl bara instämma med trådens talare. Men vi kanske bör tillägga något om vikten av att kunna sina saker och veta vad man sysslar med, för att man ska kunna ha denna önskvärda distans och ändå få bra resultat. Man ska veta hur man ska träna, äta och sova, även om man inte alltid följer det till punkt och pricka.
30cm: "anormalt"?? :laugh:
det verkar vara en svår balansgång mellan att ha distans och att freaka sig.
(hitttade den här med) http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?s=&threadid=19350
älskar den där texten förövrigt. Motivation! :love: :bpump:
Originally posted by Big_Vik
älskar den där texten förövrigt. Motivation! :love: :bpump:
Fjäsk *host*....*host*
Fan du kan väl lika gärna ge Allan ditt nummer och en tub med Klick... :kinky: :love:
Originally posted by Medusa
Fjäsk *host*....*host*
Fan du kan väl lika gärna ge Allan ditt nummer och en tub med Klick...
käftn dö :smash: gillar sättet han skriver på. Det som gör det så bra jämfört med dina texter kallas E R F A R E N H E T ! ;)
Håller med dude, det är ju bara töntigt om man ska tänka på skitsaker som 2 eller 3 set då man inte ens väger 70 kg än..Ät , träna hårt, väx!
Eller sånna här saker som olika program (här kan du verkligen ta åt dej Meduza :booty:) varför inte göra ett eget schema som du trivs med? eller lita till känslan, är det helt otänkbart för dej att träna på känsla a la castro? vad gör du om du gjort en 20 reppare på x kg i böjen och känner att det finns mer att ta av eller att du inte orkar genomföra passet helt.
:whipped: :D
MasterChief
2004-07-15, 21:57
eller lita till känslan, är det helt otänkbart för dej att träna på känsla a la castro?
Tycker det är märkligt att när det kommer till kosten(se K. Grubs artikel i annan tråd) då ska det räknas, mätas och vara PERFEKT i alla detaljer (precis som i Castros mycket lyckade deff) men när det kommer till träning då ska vi sätta på skygglapparna och sjunka ner i det subjektiva träsket av känslosvallningar och infall...
*Skumt* :rolleyes:
Originally posted by MasterChief
Tycker det är märkligt att när det kommer till kosten(se K. Grubs artikel i annan tråd) då ska det räknas, mätas och vara PERFEKT i alla detaljer (precis som i Castros mycket lyckade deff) men när det kommer till träning då ska vi sätta på skygglapparna och sjunka ner i det subjektiva träsket av känslosvallningar och infall...
*Skumt* :rolleyes:
Bra sagt, men det är ingen mening med att försöka, vissa trivs med skygglapparna på :D
Men jag håller med dig BigChief, muskelfysiologi och speciellt hypetrofiprocessen är inte höjd i dimma som många vill få det till, faktum är att det är en bestämd sekvens av händelser, ren och skär vetenskap. Precis som man vet hur kroppen läker sår, smälter mat, hur nervbanorna fungerar (dessa är abosluta fakta, processen sker på ett sätt och endast ett, A är A, A kan inte vara något annat än A så att säga), likaså är denna process exakt och inte något annat.
Medusa
Om det nu finns ett bestämt sätt att träna, eftersom vetenskapen är så entydig, hur kommer det sig då att du som är så upplyst kört femtielva program på lika många dagar?
Att ha distans till sin träning innebär i min mening inte det som många verkar tro. Att träna sporadiskt, äta onyttigt och inte ta sin träning på allvar är inte att ha DISTANS till sin träning.
Jag anser snarare att vad som menas med distans till sin träning är att man besitter en sådan erfarenhet att man tar sin träning på allvar, vet hur man ska äta och leva för att utveckla en tilltalande fysik samtidigt som man är kapabel att värdesätta saker som socialt liv, karriär etc. Det handlar mycket om vågspelet att inte behöva/tvingas bortprioritera något av den anledning att man "måste tänka på sin träning".
Distansen sitter snarare i att man har en sådan balans i livet att man klarar av att få livsstilen att "gå runt" trots att man lever ett "normalt" liv...
Jag menar inte detta i någon som helst mening att förolämpa eller nedvärdera någon, inte heller att åldersdiskriminera.
Men, faktum är att många som skriver på forumet är rätt unga (16-20 år) och har inte mer än något års träningserfarenhet bakom sig. I denna ålder har man kanske tid och möjlighet att tänka 100%-igt på sin träning, man kanske bor hemma, studierna kanske bara tar upp en liten del av fritiden och man finner det fullt möjligt att fokusera helt och hållet på sin träning. Dock kommer i takt med att ni blir äldre mer ansvar och fler faktorer som kommer spela inn och som måste balanseras, saker som familj, jobb och andra åtaganden. Många 18-åringar som idag tränar 5 gng/v och äter 5-6 gng/dag kommer att ha svårt att göra detsamma när de är 25 utan lite distans. Att ha distans handlar om att få sin livsstil att fungera trots de förändringar som kommer i livet, för tro mig, saker kan förändras snabbt och både bra och dåliga utvecklingar kommer att ske.
Distans är att få träningen att fungera utan att det blir krystat, det ska ske naturligt. Jag anser att en av de största bedrifter man kan lyckas med i denna sport är att vara en bodybuilder/strongman/styrkelyftare utan att de i ens omgivning behöver tänka eller reflekterar över det... Det handlar om anpassning, erfarenhet och... ja, just det distans!!
Hoppas nu ingen tog illa upp eller tyckte detta var total skit, detta är ju trots allt bara vad jag tycker!
Träna hårt men se till att leva emellanåt..:thumbup:
Mvh
Brezjnev
2004-07-16, 14:25
Originally posted by Dk1ng
distans osv
Mvh
Bra skrivet! :thumbup:
Löjtnant Blank
2004-07-16, 14:38
Originally posted by Dk1ng
Att ha distans till sin träning innebär i min mening inte det som många verkar tro. Att träna sporadiskt, äta onyttigt och inte ta sin träning på allvar är inte att ha DISTANS till sin träning.
Mycket bra och välformulerat inlägg, men jag vidhåller att i begreppet distans ingår även vetskapen om att resultaten på lång sikt inte blir lidande av att man emellanåt trappar ner på träningen och äter "lite som man vill". Av egen erfarenhet vet jag att det är nödvändigt att ladda batterierna ibland. Att man sedan inte låter det övergå i långa perioder av lättja, ser jag som självklart.
Originally posted by Löjtnant Blank
Mycket bra och välformulerat inlägg, men jag vidhåller att i begreppet distans ingår även vetskapen om att resultaten på lång sikt inte blir lidande av att man emellanåt trappar ner på träningen och äter "lite som man vill". Av egen erfarenhet vet jag att det är nödvändigt att ladda batterierna ibland. Att man sedan inte låter det övergå i långa perioder av lättja, ser jag som självklart.
Absolut, tycker det innefattas lite av att man inte ska behöva bortprioritera saker. Man ska som exempel inte behöva avböjja ett restaurangbesök med kompisarna för att man ska sitta hemma själv och äta kyckling med ris. Det finns alltid sätt att kompromissa, man kan plocka bort den där feta såsen, hålla sig till en någorlunda bra sammansatt rätt, be om lite mindre ost o lite extra skinka/räkor/etc. på pizzan och man kan nöjja sig med ett glas vin när de andra dricker en flaska... osv.
De små avsticken nån gång ibland kommer inte förändra mycket i det långa loppet, antagligen kommer de där veckorna om året när man "fått nog av allt" och hejdlöst trycker i sig allt som man sagt nej till under resten av året göra mer skada...
Originally posted by Löjtnant Blank
Mycket bra och välformulerat inlägg, men jag vidhåller att i begreppet distans ingår även vetskapen om att resultaten på lång sikt inte blir lidande av att man emellanåt trappar ner på träningen och äter "lite som man vill". Av egen erfarenhet vet jag att det är nödvändigt att ladda batterierna ibland. Att man sedan inte låter det övergå i långa perioder av lättja, ser jag som självklart.
Tror ni menar ungefär samma sak men från lite olika vinklar. Har man ett liv vid sidan om träningen så kommer sådana perioder per automatik och vet man då (Som du verkar ha upptäckt.) att man inte kastar bort 10 års träning bara för att man tar det lite lugnare så är det mycket lättare att leva med vetskapen att jag inte kan träna/äta så ofta som förut under den perioden.
Dk1ng: Bra skrivet.
Styrkebyggare
2004-07-16, 16:17
Instämmer i maranatakören över dk1ng´s inlägg.
Har under mina elva års träning hunnit se åtskilliga som freakar loss med träningen efter några månader för att kanske bara nåt år efteråt lägga ner allt då ändrade förutsättningar (jobb, familj mm) inte tillåter samma hängivenhet till träningen.
Sen finns det ju naturligtvis fullständigt kompromisslösa och envetna individer som sätter optimal träning främst mot i stort sett vad som helst. Grymma resultat brukar det ju bli, och det är kul att de finns, så rock on Medusa :thumbup: Kanske är du en av de få som inte ger efter för nåt...men det är ännu lång väg att vandra.
lyckegard
2004-07-16, 16:55
5% av sveriges gymbesökande befolkning bör ha ett program för att få motivering att träna annat än biceps och bröst.
Återkommer med resten. :sleep:
Originally posted by lyckegard
5% av sveriges gymbesökande befolkning bör ha ett program för att få motivering att träna annat än biceps och bröst.
Återkommer med resten. :sleep:
Bara 5%? Jag skulle klassa den andelen som mycket högre. :D
pellepedal
2004-07-16, 17:50
Känner att jag vill skriva in min uppfattning om dessa nya "superprogram". En kort presentation av mig själv.
Jag är en av de stora förespråkarna här på forumet för ett av dessa program, nämligen Serious Growth.
Jag lyfte min första hantel i början av 90-talen. Då 17 år, och vägde ca 60-65 kilo. Nu 30 år, drygt 90 kilo.
Under min livstid har jag testat de flesta sporter, och tillhört Sverigeeliten i minst två. Jag vet vad det innebär att satsa på rätt hög nivå. För tillfället håller jag även på att skaffa mig certifiering som PT, och snart även kostrådgivare.
När jag styrketränat ett par år kom jag i kontakt med Serious Growth I, som jag tyckte verkade intressant och testade det.
Jag var fast direkt! Jag kände mig mycket starkare i kroppen, jag ökade mycket fortare i vikt,och kände att det passade mig bättre än något annat system. Jag hade en del vänner som ville testa det med. Jag var noga med att aldrig pracka på folk programet. Om de ville testa det fick de göra det.
Jag tror det var alla utom en som blev fast. Det var ett system som passade de flesta och verkligen fungerade.
För några månader köpte jag boken Big Beyond Belief, som beskriver Serious Growth i dess tredje version. Några små men viktiga uppdateringar från version ett.
När jag kör detta program är jag alltid hungrig efter nästa pass, jag känner mig fräschare och starkare i kroppen än jag nånsin gjort.
Jag vet att det finns åtminstone tre andra personer här på forumet som oxå kör Serious Growth, och det ska bli kul att höra vad de har att säga om det när de kommit lite längre.
Jag tror inte att det finns nåt superprogram som passar för precis alla personer, men om man äter bra, sover bra och verkligen vill satsa vet jag att man (nästan alla) kan få väldigt bra resultat av detta system. Jag anser mig ha tillräckligt stor erfarenhet och kunskaper för att kunna säga att detta program som gett mig snart 30 kilos mer kroppsvikt på ca 10 år inte är nåt att skratta åt. Jag vet att en del av mina ökningar i början beror på åldern och så...
Jag försöker att acceptera att en del tycker att träna hårt och framgång är lika med att köra så många set som kroppen klarar av och att knappt kunna gå hem från gymet, men jag själv räknar det hellre i hur mycket ökningar jag får, både i styrka och i muskler.
Det här är lite av mina tankar....
stahlberg
2004-07-16, 19:20
Jag ska mitt inlägg med att göra en sak jag sällan gör, jag ska fjäska : en STOR APPLÅD till Allans inledning av denhät tråden! Bra och sant skrivet.
Jag håller också i stort sett med DK1NG. På en punkt är jag av annan åsikt. Om man är en toppidrottsman (helst med distans till sin gren) så bygger man en stor del av sin psykologiska identitet kring detta. Av nödvändighet kommer folk att känna till att man är toppidrottsman.
De flesta som börjar träna har INTE som mål att bli bäst. Men också de som VILL det har nytta av distans, dvs av att ha också annat i livet än sitt idrottande. Många gånger måste allt det andra ("kringfaktorer" av olika slag, primära (som kost och vila) samt sekundära (t.ex arbete,studier)) åtminstone senare i karriären att i någon mån - åtminstone periodvis - anpassas efter idrottandet, men i alla fall. Det kan också hända att en toppidrottare periodvis, t.ex före en VM-tävling måste satsa till 100 % och glömma allt annat. Men en nybörjare - typ Medusa - som vill bli bäst blir det troligen bara om han/hon också har distans till sitt idrottande och kan "placera in det" på rätt plats i livet. Tids nog kommer de (förhoppningsvis korta) perioder då satsningen är 100 %. Man kan säkert redan i ett mycket tidigt skede bestämma sig för (eller åtminstone diffust känna) att man vill bli nummer 1, men att leva enbart för sin idrott är troligtvis fel väg att nå detta mål.
Det är klart att det - trots att det inte finns något perfekt träningssystem - finns många GODA system, som man kan lära sig följa, eller som man kan välja ut lämpliga delar av. ALLA som tränar följer (fastän det många gånger är omedvetet) någon sorts träningsideologi. Personligen tror jag förstås det bästa är att 1) utveckla sin egen ideologi med tiden eller 2) följa ett "färdigt", framgångsrikt system - FÖRUTSATT att man har tillräckligt mycket kunskap om detta system. Men om man väljer ett färdigt system måste man ändå småningom anpassa det efter sina egna individuella "behov".
För egen del har jag ägnat en del tid åt att fundera på vad som är specifikt för den ideologi jag själv utvecklat under 28 år (och som jag i viss mening fört vidare till andra). Men INGEN kan sätta sig in i "min" ideologi utan ett personligt samarbete (även om man kanske kan ta åt sig delar av den).
Teori är säkert bra på sitt sätt. Men lösryckta teorier som man läser och som man inte själv kan 1) förankra i egen praktisk erfarenhet och 2) tillämpa i praktiken pga tillräcklig tidigare praktisk erfarenhet är enligt min mening ganska värdelös. Med andra ord lönar det sig att man tränar, lär sig praktiskt om träning och om hur den egna kroppen fungerar INNAN man kan ha någon nytta av teori.
Originally posted by stahlberg
Jag håller också i stort sett med DK1NG. På en punkt är jag av annan åsikt. Om man är en toppidrottsman (helst med distans till sin gren) så bygger man en stor del av sin psykologiska identitet kring detta. Av nödvändighet kommer folk att känna till att man är toppidrottsman.
Håller med dig där, mitt inlägg var egentligen tänkt att täcka en "vanlig" entusiastisk bodybuilder/strongman/styrkelyftare och ge lite underlag till eftertanke hos den yngre skaran...
Upplägget blir lite annorlunda om man är elitidrottare och måste försörja sig på sin idrott, om man är bodybuilder under tävlingsdeff osv. Det finns för dessa individer perioder då allt måste stämma och uppoffringar givetvis måste göras. Samtidigt måste det medges att många av de som är framgångsrika inom sina idrotter har en väldigt god förmåga att kunna balansera livets aspekter och göra det bästa av situationen. Jag tycker ofta det verkar som om de riktigt framgångsrika inom både idrott, sina yrken etc. verkar ha en bra förmåga att kompromissa mellan sitt "specialområde" och få det att fungera i symbios med resten av livet. Kanske är det också därför de klarar av att fokusera 100%-igt när det som mest behövs och därigenom bidrar det till att det är de som blir lite mer framgångsrika än andra...
Mvh
stahlberg
2004-07-16, 21:00
Jo. Å andra sidan har man ju då och då sett idrottsmän som har bara EN stor talang i livet (sin gren). När sedan idrottskarriären tagit slut har de kanske haft svårt att fylla det tomrum idrottandet lämnat. Exempel på detta är Finlands f.d. backhoppare Matti Nykänen, ett mer internationellt exempel är fotbollsspelaren Diego Maradona.
Detta är inte riktigt samma sak som vi tidigare talat om (då jag inte är säker på att nämnda idrottsmän någonsin helt "levt för" sitt idrottande). Dessutom talar vi ju i dessa fall om idrottsmän som redan nått den abslouta toppen. Ändå är dehär exemplen verkliga skräckexempel på hur det kan gå, om man inte har nåt annat i livet än sin idrott.
Ett mera positivt exempel på en som säkert satsat hårt, men som säkert haft distans och som lyckas utveckla andra delområden i livet och haft verklig framgång i dem är väl bodybuildern och Kalifornien-guvernören Arnold Schwartzenegger.
Som sagt, exemplen i detta inlägg tangerar väl bara vad vi tidigare talat om, att helt leva för sin idrott i ett tidigare stadium (rentav nybörjarstadiet) av sin karriär, men i alla fall.
pellepedal
du får gärna ta en ytlig genomgång om vad serious growth innebär.
sen har jag tänkt lite själv angående antalet set.
om vi säger att man peridiserar sin träning med medel, tung och lätt träning
alltså i princip 8 reps, 6 reps, och 12 reps
eller däromkirng, i olika tidsintervaler.
borde det inte vara bra att när man t.ex. kör 8 reps-träning ligger på medelhögt antal set, typ 9-10.
när man kör tunga, låga reps, typ 4-6 så kör man lite fler set, kanske runt 12.
och när man går över på lättare träning med fler reps så kör man kanske bara 6-7 set?
någon som vet nåt om nåt liknande?
Problemet ligger inte i att folk experimenterar med träningsprogram och "principer", problemet är att alltför många nybörjare (många av de här på forumet) går direkt på dessa extremt välkalkulerade, optimala muskelbyggande programmen med förutbestämda reps och set och övningar. Har man tränat 7-8 år och kommer inget vidare längre, så kan man naturligtvis testa vad fan man vill, likaså anabola. Men har man bara tränat några månader och knappt/drygt ett år och ska testa det ena och andra MrOlympia-metoder så kommer man nog inte så långt, då det inte finns några genvägar genom några "optimala träningsprogram".
pellepedal
2004-07-17, 14:38
Originally posted by hejduck
pellepedal
du får gärna ta en ytlig genomgång om vad serious growth innebär.
Det handlar om ett smart sätt att periodisera tung och lätt träning. Och om att under vissa perioder öka intensiteten mer och mer tills du ligger på (och kanske lite över) gränsen till överträning, och sedan dra dig tillbaka för att få en ökad tillväxt under en period. Man kör korta pass (45 minuter), och tränar kroppen tre gånger i veckan. Allt för att ha höga halter av hormoner igång i kroppen och en snabb återhämtning.
Det är bara en del av systemet.
Kanske låter mycket som bullshit, men det fungerar ju väldigt bra. :D
lyckegard
2004-07-17, 15:16
Hmm
Jag har kört med serious growth helt ovetande :)
Har alltid periodiserat lätt och hård träning för att bli så allsidigt funktionell som möjligt + vissa perioder så vill man ta de lugnare i ett par veckor för att sedan lyfta skithårt skitofta i några veckor. Tufft, mitt upplägg hade ett namn!
hehehe
jag kör väl inte regelrätt serious growth nu
men jag har har börjat med pridiosering på allvar
6 veckor medel - 8 reps
12 veckor stenhårt - 6 reps
8 veckor lätt - 12 reps.
får se hur det funkar :)
pellepedal
2004-07-17, 16:30
I Serious Growth systemet periodiserar du lätt och tungt inom veckan med iom att du oftast tränar varje muskel tre gånger per vecka.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.