handdator

Visa fullständig version : Livsmedelsartikel 1. MJÖLK


emmzan
2004-06-11, 10:31
Håller på med en liten "artikelserie" om olika livsmedel och liknande. Här är nr1 :)

Från ko till kyldisk – Mjölk!

Inledning
Det mesta av den mjölk vi dricker kommer från korna, dvs vi dricker komjölk. Vid tillgång kan självklart även getmjölk, fårmjölk och hästmjölk drickas. Getmjölk är i regel något vitare (mindre betakaroten) än komjölken. Vår föreläsare talade en gång med en man som var väldigt klen som barn och som dom därför gav bara hästmjölk till under de första åren – och han överlevde ju detta så helt illa kan inte hästmjölken vara heller. Jag ska i denna lilla ”artikel” sammanfatta lite om hur mjölken bildas, hur vi processerar den för att slutligen få ut den som mjölk i kyldiskarna.


Allmän info – mjölkkon
Den moderna mjölkkon – av vilken vi idag har 400 000 av i sverige – har minskat med 50% under de senaste 25 åren. Detta beror på faktorer som att vi idag dricker mindre mjölk än tidigare men även att dagens mjölkkor är extremt produktiva när det gäller mjölk. Genomsnittet idag är ca 10 000kg mjölk/år och ko. Mjölkproduktionen kommer igång efter kalvningen, och i regel tas kalven från kon direkt efter kalvningen och får mjölkersättning av bonden istället för från sin mor. Råmjölken – den första mycket näringsrika mjölken som är fylld med antikroppar som kalven behöver - tar man tillvara på varav en del ges till kalven. Övrigt kan man göra kalvdans på.
6-8 veckor efter kalvningen är mjölkproduktionen som störst, avtar sedan, för att efter några månader helt avta och man sinlägger kon i väntan på nästa kalv.

Kon är dräktig i 9 månader och man vill helst ha 1 ½ - 2 månader mellan varje kalvning för att kon ska få chansen att bygga upp kroppen igen – det är en enorm påfrestning för kroppen att antingen vara dräktig eller producera mjölk. Ungefär 3 månader efter kon har kalvat inseminerar man igen och får då förhoppningsvis en ny dräktighet.


Juvret – here comes the milk
Vissa ämnen som finns I mjölken tillverkas bara I själva mjölkkörtlarna som finns I juvervävnaden. Mjölkkörtlarna har utförsgångar som för mjölken till spencisternen för att slutligen gå via spenen ut till kalven – eller mjölkmaskinens vacuumsug! För att verkligen mjölken ska komma ut ur spenen krävs att de glatta muskelcellerna som sitter i spenen slappnar av. Detta sker genom ett påslag av hormonet oxytocin. Detta hormon frisätts när kalven masserar kons juver innan den börjar dia. Detta gör man även när man använder mjölkmaskin på kon genom att tvätta och torka juvret och sedan mjölka ur en stråle mjölk ur vart juver för att se till att kon har ”släppt ner” mjölken innan man sätter på mjölkmaskinen.

Juverinflammationer är ett stort gissel för många mjölkproducenter. Finare ord för detta tillstånd är mastit och förutom att det kan ge en allmänpåverkad ko, kan mjölken se alltifrån helt okej ut till att var flockig eller tillochmed varig och blodtillblandad. En mastitko får ej mjölkas så att mjölken går till den stora mjölktanken vars innehåll skickas till mejeriet, utan mjölkas separat och man häller ut mjölken, eller kanske ger den till kalvarna.

Till varje liter mjölk som kon producerar, går det åt 400-600 liter blod som ska passera mjölkkörtlarna som då tar upp ämnen som behövs till mjölken.


Mjölkningen på gården
Det finns flera olika mjölkningsystem som förekommer på gårdarna. Jag tar bara upp två stkn här så ni får en lite översikt.

1.Vanlig uppbunden mjölkning
Korna står här fast - ofta genom att minskar avståndet mellan spjälorna mellan vilka kon har hals och huvud när den står vid foderbåset och då sitter fast men ändå kan äta. För att underlätta för mjölkarens rygg och knän används ofta mjölkningspallar – en pall med en sittpinne som är fjädrande och man spänner själva sittdynan runt midjan så att man på ett smidigt sätt bara kan sätta sig ner. Lite vingligt är det till en början och fungerar inte fjädringen på sittpinnen blir det en låång bit ner till marken. Poängen för fjädringen är också att man gungar till lite när man ska resa sig och då hjälper fjädern till så man kommer upp! Lite läskiga men väldigt effektiva! Detta system är ganska arbetssamt då man måste resa sig och sätta sig för varje ko, gå och hämta mjölkningsapparaterna och ansluta till vacuumsuget och mjölkrören osv. Men mysigt är det då man verkligen är i närkontakt med korna!

2.Mjölkgrop
I detta system står man i en nedsänkt grop medan korna står på ömse sidor av gropen i 2 gångar(självklart metallstaket mellan) så man har juvren i lagom arbetshöjd (ungefär midjehöjd). Man kan då fösa in 6 kor/gång och har du 12 kor som man kan ansluta mjölkningsmaskiner till samtidigt. När de är färdiga är det bara att fösa ut dem och fösa in 12 nya kor.

Mjölkmaskinen – eller mjölkningsorganet som det också kallas – består av 4 rör med vacuumsug som fästs på spenarna. Man börjar med att tvätta juvret med vatten och lite rengöringsmedel och passar samtidigt på att känna igenom juvret efter förhårdnader, varma områden och liknande tecken på juverinflammation eller något annat. Juvret torkas av med pappershanddukar och sen mjölkar man ur en skvätt ur varje spene för att se att mjölken är nedsläppt och att den inte ser konstig ut!

Det finns olika typer av mjölkningsmaskiner också självklart. Vissa har en ”klarknapp” som åker upp så man ser när juvret är lagom urmjölkat, medan andra släpper från juvret när kon är urmjölkad.


Mjölkens sammansättning
**Fett
Detta är den beståndsdel i mjölken som varierar mest i sammansättning och halt. Det beror på vart i laktationskurvan kon befinner sig etc. Fettet består av triglycerider – dvs glycerol med tre fettsyror fästa på sig. Glyceroldelen tas upp från blodet eller bildas av glukos. Fettsyrorna kan vara av olika längd och mättnadsgrad. Exempelvis kan det vara oljesyra (omättad), palmitinsyra (mättad), smörsyra etc etc i olika kombinationer!
Mängden mättade fettsyror påverkas med hur kon mår. Har den för lite foder, får ta mycket av kroppsreserverna och kanske är förstagångs-kalvare så kommer mycket mättat fett till juvret! Dessa kan dock desatureras (göras omättade) i juvret.

Fettet förekommer i fettkulor som består av fosfolipider centralt och ett proteinhölje perifert. Det är ca 3-4 miljader kulor/ml mjölk. Kulorna repellerar varandra och gör så att fettet inte klumpar ihop sig i mjölken. Låter man dock mjölken stå flyter fettet uppåt och grädde samlas överst i mjölkhinken!

Komjölk har ca 3.7% fett oprocesserad medan människomjölk har ca 3.8% fett.


**Protein
a)Kasein: utgör 80% av proteinet i mjölk. Kasein krävs för osttillverkning och kan fällas ut med löpe (för att göra ost), syra (göra surmjölksost) eller värme.
b)Vassle: serumproteiner. Består av alfalaktoalbumin, betalaktoglobulin, blodserumalbumin och immunoglobulin. Man tror att det är alfalaktoalbumin som mjölkallergiker (ej laktosintoleranta) reagerar mot.Vid osttillverkning fälls kaseinet ut men vasslet som inte påverkas av löpet blir kvar. Dock fälls det ut av värme!

Anektotiskt: Varför kokar mjölk så lätt över, ja nästan så fort man vänder ryggen till. Jo det är därför att vasslet fälls ut av värmen, bildar som ett lock överst på mjölken i kastrullen och då kan inte gasbubblorna som bildas längre ner komma ut, och hela härligheten väller således över kanten J

**Kolhydrater
Laktos : mjölksocker. Laktos är en disackarid som byggs upp av glukos-galaktos-kedjor. Glukosen tas upp ur blodet och en del omvandlas i juvret till galactos och dessa byggs sedan ihop! Laktoskoncentrationen i mjölken är i regel konstant! Just laktosen är förutsättning för filmjölk, yoghurt etc! Mjölksyrabakterier bryter då ner laktosen till mjölksyra varav vi får den syrliga smaken. Detta ger också att t.ex filmjölk har lägre laktoshalt och kan därför fungera för laktosintoleranta människor.


Bakterier i mjölken
När mjölken fortfarande är i juvercisternen (dvs innan spenen) är den i stort sett STERIL. När den når spenkanalen dock får den tillskott av Corynebacterium bovis och ibland koagulasnegativa staffylokocker. Normalflora här och verkar antagonistiskt på inträngande mikrober som komer utifrån.
När mjölken sedan kommer ut från spenen kontamineras den direkt av husfloran i lagården.

Mjölkproven kan tas av:
-”Lege artis” dvs av veterinär som arbetar med handskar, desinficerar, har provrör etc. Då tillförs ca 1000bakterier/ml mjölk när provet tas (log3-log4)
-Djurägaren: tillför 10ggr fler bakterier dvs 10 000 bakt/ml


Liten bakterieintroduktion
För att inte bli alltför avancerad nu när det kommer lite om bakterier så tar jag en liten genomgång.
Bakterier delas in efter en rad olika kriterier som beskriver hur de ser ut och vilka egenskaper de har.

**Gram-färgning. Genom att färga bakterierna ser man om de är s k grampositiva eller gramnegativa. Detta beror på hur deras cellvägg ser ut, dvs om de har en cellvägg som kan fånga färgen man häller på dem, eller om de avfärgas. Man kollar på detta i mikroskop efter färgning, då ser man även formen på dem.

**Kocker eller stavar: detta är formen på bakterierna man talar om. Kocker är runda och stavar är följdaktligen stavformade.
Exempelvis pratar man då om en grampositiv kockoid bakterier (Exempelvis Staffylokocker och streptokocker) eller gramnegativa stavar (E.coli) eller grampositiva stavar (Bacillus Antrachis – mjältbrandsbakterier).

**Anaeroba, aeroba etc. Anaeroba bakterier tillväxer endast då det är syrefri miljö. Mellantinget fakultativt anaeroba växer helst syrefritt men kan acceptera lite syre också.
Mikroaerofila bakterier gillar då det är lite syre medan aeroba måste ha syre för att tillväxa!

**Sporbildare: Vissa bakterier kan då de utsätts för förhållande som de ej kan tillväxa i, bilda sporer som är extremt tåliga och överlever ofta mycket extrema miljöer. Då de återigen hamnar i en miljö som de tycker om, utvecklas de till bakterier kan kan börja föröka sig igen. Detta är problemet med bl.a vissa matförgiftningsbakterier som finns som sporer på t.ex salladen och sen blandas den med ägg och liknande "godis", tillåts stå framme i en buffé flera timmar där det är varmt och vips finns det en bakteriekoloni som växer så det knakar.

**Bakteriodling: När man på labbet vill odla fram en viss bakterie från t.ex ett mjölkprov gäller det att man väljer rätt substrat. Dvs väljer ett medium att odla på som har precis rätt egenskaper så att bakterien man söker trivs. Det finns en uppsjö av olika substrat och metoder för detta


MIKROBIOLOGI MJÖLK
Mjölksyra bakterier
-fakultativt anaeroba (gillar syrefria miljöer), båda stavar och kocker
-Mjölksyrabildare

Mikroorganismer som förstör produkten
-Rad olika, stavar och kocker, aeroba och anaeroba
T.ex Pseudomonas flourescens som bryter ner både protein och fett (proteo- och lipolys). Produkterar värmestablit lipas och proteas. Bakterierna överlever ej pastöriseringen men det gör dock enzymerna.
Fundament för bra produkt är att mjölken som kommer till mejeriet är av god hygienisk kvalité. Sämre mjölkninghygien à fler oönskade m.o à toxiner

Andra mikroorganismer
”Ystmästarens mardröm” = smörsyrabakterier.
-anaeroba sporbildar, bildar Co2, H2 och smörsyra
-Cl Bytyricum
-Cl Tyrobyturicum
När man gör ensilage och skär för långt ner får man med jord, ex sorkhögar och djur följer också med. Clostridiesporer som ätits av sorkarna finns sedan i ensilaget och även om den inte passerar över i mjölken finns den sedan i miljön i ladugården. Dåligt ensilage = mer sporer.
Gör ingenting om de är i mjölk och överlever pastöriseringen bara mjölken förvaras under 6° annasr kläcks de.
Vid osttillverkning får de en anaerob miljö, sporulerar och bildar gas och smörsyra. Detta gör att hålen i osten blir betydligt större à mer pipig

Lösningar
-Bättre ensilage
-Tillsägga K-nitrit eller na-nitrit i ystmjölken som hämmar clostridierna
-Centrifugering (äv kallat baktofugering) av mjölken där de tyngsta partiklarna slungas ut mot periferin och kan tas bort.
Man har börjat betalningsgrunda efter mängd sporer!


Propionsyrabakterier
Tillhör fam propionibacteriaceae
Anaeroba eller mikroaerofila ICKE sporbildare! Bildar propiosyra.
Vid tillverkning av vissa ostsorter t.ex Gre´ve, Jarlsberg och Emmenthaler tillsätts propionsyrabakterier för rätt arom och pipighet.

Bacillus cereus
Växer både aerobt och anaerobt.
-Sporerna finns i jord, ej intimförknippat med dåligt ensilage dock!
-Jordiga spenar à sommarproblem
-Ger sötkoagulering av mjölk (klumpar) och ev matförgiftning
-Håller men under 6° är det inga problem, sporerna hålls i schack!

Patogena bakterier
Många sjukdomar som förut spreds via mjölk är idag mer eller mindre utrotade, såsom sharlaktansfeber, tuberculos, halsfluss, difteri, polio, tyfoid och brucellos. Därför anser många att pastörisering är onödigt. Dock slåss vi med andra sjukdomar idag såsom
-Staffylockocker och Streptokocker
-Salmonella, Listerios, Yersinia Enterocolotika, Camphylobacter och EHEC

3 typer av patogena mikroorganismer
Rena mastitagens
Staff Aureus-Streptar-E.coli
Får enligt lag ej skicka mastitmjölk till mejeri. Inget stort problem då man ser att kon är sjuk!

Tysta agens
Listeria-Camphylobacter
Problem då man inte ser att djuret är sjukt. Camphylobacter kan vara i stor mängd utan att märkbart påverka kon.

Sekundär kontamination
Kon själv kan vara oskyldig men det är miljöproblem.Kan ske via aerosol (luftspridning).

Anekdot: Ko som utsöndrade listeria utan kliniska symtom som föreläsaren tittade på och som försökte betecka honom en gång vilket tydligen inte uppskattades J. Hos den kon var bakterieutstöndningen störst på söndagarna – lördagsmjölkarna slarvade!!
Listeria tillväxer ej vid +2 men vid +8 sker en snabb ökning.



Dagens mjölk
Dagens mjölk är annorlunda än gamla tiders mjölk som kom till mejerierna. Detta bl.a pga bondens mjölktank.
**Kylförvaring: Mjölken ska ner till så låg temp som möjligt. Kylan leder till att psykotrofa bakterier tillväxer samtidigt som mjölksyrabakterierna får en låg halt. Detta leder till lipolys och proteolys (= härsken smak). Tempen ska vara mellan +2-+4. Tanken MÅSTE hålla 6° om hämtning varannan dag och 8° om häntning varje. Ny varm mjölk blandas med den redan kylda från morgonen.

**Mekaniskt våld: snurrande propeller i mjölktanken så att den varma mjölken som kommer in ska kylas så fort som möjligt av den redan kylda mjölken. Tankbilen får ej komma förrns en timma efter mjölkningen är klar för att ej få in varm mjölk i tankbilen!! Detta mekaniska våld ger upphov till ”fritt fett” genom att fettkulehöljet krossas. Ej bra! Även mekaniskt våld när mjölken går i mjölkrören etc.

**Syretillförsel: mjölken hanteras så kraftigt så syre kommer ner samtidigt som mjölksyrabakterier som kan konsumera syret ej finns i tillräckliga mängder. Detta leder till oxidation av omättat fett vilket ger metallsmak.

Provtagning
Lagstiftat om provtagning utan förvarning – smågårdar 1ggr/mån och större oftare. Provet skickas till Steinz i umeå eller jönköping. Detta företag ska kontrollera om mjölken är en bra produkt. Förr hade man mjölkbedömare på mejerierna men de ansågs kunna vara knutna alltför mkt till mejeriet så man anlitar fristående företag.
Kontroll av
-Fett
-Protein
-Totalantal bakterier
-Sensorisk bedömning dvs lukt och smak av 2 olika personer
-Läkemedelsrester – eg kollar man efter syrningshämmande substanser, detta kan även vara diskmedel etc. Liknar isosens-testplattorna vi gjort för antibiotika
-Fryspunkt – mkt gammal kontroll som gjordes redan i början av 1900-talet för kontrollera att bonden ej blandat vatten i mjölken! Man har en ”beckmann-termometer” som ska visa 0.520 – 0.550 om okej mjölk!
-Clostridiesporer
-Bacillus cereus Dessa tre kollas med liknande som MPN (5-rörsmetoden)
-Urea

Cellalet kontrolleras av juverhälsan.


Mjölken på mejeriet
Först vägs tankbilen. Man har olika fack som innehåller mjölk och flera gånrdar och har speciella mjölklinjer så man vet exakt vart och i vilken ordning tankebilen varit hos gårdarna. Bra om man man måste spåra om något är fel!

·Provtagningsapparat – mejeriets egen
·Silanordning
·Luftavskiljare – så ej syre kan orsaka oxidation
·Mjölkmätare
·Plattkyl – mjölken behöver sänkas till +4 grader, i bilen är den 6-8.
·Mjölktank

Separering
Man separerar mjölken i två beståndsdelar genom att snurra den fort (som gammal separator). Tyngsta delarna slungas ut i periferin t.ex sporer, blodkroppar, epitelceller. Dessa kan sedan tas bort. 1-5kg slam av 10 000 liter mjölk. Näst tyngst är skummjölken som är närmast fetfri (ngr promille fett) och lättast är grädden som har 40% fett!
-Skummjölk
-Grädde

Standardisering
Nu blandar man grädde och skummjölk till önskad fetthalt beroende på vad man producerar för mjölk vid det tillfället.

Pastörisering ( se nedan)
Louis Pasteur 1822-1895 visade att alla jäsnings – och föruttnelseprocesser orsakades av levande mo som psrids med luft och vatten. Efter honom uppkallades pastörisering – dvs principen att genom upphettning oskadliggöra mikroorganismer

Historik
1921 lag om uppvärmning av mjölk och kärnmjölk från mejeri till kreatursföda, detta för att undvika tb spridning.
1925 lag om uppvämrning av vassle som blir över vid osttillverkning. Ville att mul-och-klöv-sjukan ej skulle spridas
1937 Lag om pastörisering för mjlk och grädde till människoföda!
På 1920-talet hade 5% av alla mjölkprover i malmö mycobacterium bocis!!!

Pastörisering
Förr använde man helt enkelt en gryta och kokade i – detta görs fortfarande i småskalig livsmedelsproduktion ex ost – då små pastöriseringsapparater trots allt är dyra!

Långtidspastörisering63° 30 minuter
Lågpastörisering 72° 16 sekunder
Högpastörisering 80-90 15 sekunder
UTH (utlra) 135-150 5-15 sekunder
Steril 120 30 minuter

Både långtids- och lågpastörisering är gjorda för att döda mycobacterium bovis (ger tuberculos) . Idag är det istället coliformerna som är våra problem! Man tar prover efter pastöriseringen för att kolla! Pastörisering är en effektiv metod men viktigt att kontrollera så allt fungerar, 200 000 salmonellafall i Illinois då pasttöriseringsmaskinen hade fel på flödena.

I en plattpastör omges mjölkrören av rör med vattenånga, går ut i platta skivor och möterskivor med ånga för att efter lagom tid möta plattor med kylvatten . Man kan teoretiskt använda redan kyld mjölk för att kyla nypastöriserad!!

Man använder högpastörisering till ex filmjölk då man vill ha den mer tjockflytande vilket ges av proteindenaturering. Längre hållbarthet à bra sänka bakterietalet.

UHT betyder ultrapaströsering och man använder då tryck, dvs autoklavering eg. Ex kaffemjölk, Blir allt vanligare i västeeuropa. 2 av 3 liter såld mjölk i tyskland är UHT. Bra ex båtresor. Håller 3 månader! Dock lika hållbarhet som annan mjölk då man öppnat den!

Sterilmjölk/grädde skiljer sig genom att man först förpackar mjölken, ex flaska, och sen autoklaverar så att allt i produkten dör. Håller ett år i rumstemperatur!

Homogenisering
Fettet i mjölken som är i små kolor flyter på ytan och man pressar det nu genom smala galler vilket gör att fettkulorna delas i flera delar (1000 ggr fler). Detta ger dem större totalyta samt att de förlorar det skyddande proteinhöljet. Detta leder till fylligare smak, vitare färg och mjölk som inte delar sig i fraktioner.


När allt ovanstående är klart har vi vår mjölk som är färdig att förpackas och ut i kyldiskarna. Med ytterligare processeringar tillverkar man filmjölk, kefir och andra mjölkprodukter.

Max
2004-06-11, 10:48
Tack för läsningen, vad har vi att vänta på i kommande artiklar?

Herkulez
2004-06-11, 11:11
thanks missy:thumbup:

Grahn
2004-06-11, 11:12
Akta dig Emmzan snart har Herks sjuka hjärna lyckats skriva en novell om dig och mjölk på ngt perverterat vis.
:D

Herkulez
2004-06-11, 11:20
Originally posted by Grahn
Akta dig Emmzan snart har Herks sjuka hjärna lyckats skriva en novell om dig och mjölk på ngt perverterat vis.
:D :laugh:

GhostFace
2004-06-11, 11:21
Mycket bra!!

:thumbup:

Antar att det är du själv som skrivit allt?

Honn
2004-06-11, 11:42
Lärorikt.:thumbup:
Saknar en rad om den popära myten att fettkulorna i homogeniserad mjölk går rätt ut i blodet.

Zakath
2004-06-11, 12:53
Aspirerande "best of"?

:thumbup:

kexelg
2004-06-11, 13:18
Lysande
Ser fram mot fler

emmzan
2004-06-11, 13:57
Ghostface> jo jag har skrivit det utifrån mina anteckningar från vårens kurs i Livsmedelshygien som jag idag fick tentaresultat på.. Godkänt *pusta*

Max> tja... vad sägs om ost?

smalisen
2004-06-11, 19:02
Mycket intressant att läsa. Nu när ämnet ändå är igång, hur är det med mjölk efter träningen? Jag dricker en liter mjölk direkt efter vilket ger 34gram protein 50gram kolhydrater och 5 gram fett. Hur är det med mjölksockret då, är allt laktos? Är det Ok att dricka i så stora mängder?

King Grub
2004-06-11, 19:04
Originally posted by smalisen
Mycket intressant att läsa. Nu när ämnet ändå är igång, hur är det med mjölk efter träningen? Jag dricker en liter mjölk direkt efter vilket ger 34gram protein 50gram kolhydrater och 5 gram fett. Hur är det med mjölksockret då, är allt laktos? Är det Ok att dricka i så stora mängder?

Mjölk är verkligen inte det bästa du kan dricka efter träningen. Bättre än inget naturligtvis, men vassle blandat med vatten (plus snabba kolhydrater, t ex dextropur) är ett mycket bättre alternativ:

http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?s=&threadid=24648&highlight=koagulerar

Sverker
2004-06-11, 19:19
All kolhydrat i mjölk är laktos, mjölksocker.

I filmjölk och youghurt har mjölksyrabakterier omvandlat ungefär hälften av mjölksockret till mjölksyra.
Det är inget problem för oss eftersom levern omvandlar mjölksyran tillbaka glukos så energiinnehållet blir ungefär det samma för mjölk som filmjölk.

Max
2004-06-11, 21:07
Jajamensan emmzan, ost skulle vara en perfekt uppföljare på den här artikeln :thumbup: och upplägget i artikeln ovan är också lysande

Action
2004-06-11, 21:57
Vad är artikeln tänkt till för ändamål?

Intressant läsning och en bra artikel i helhet.

Om jag ska vara kritisk så gillade jag inte inledningen. Den sa inte så mycket om innehållet i artikeln, och handlade lite väl mycket om mjölk från hästar och getter, och det står det sedan ingenting om i artikeln.

smalisen
2004-06-11, 22:08
Originally posted by King Grub


Mjölk är verkligen inte det bästa du kan dricka efter träningen. Bättre än inget naturligtvis, men vassle blandat med vatten (plus snabba kolhydrater, t ex dextropur) är ett mycket bättre alternativ:

http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?s=&threadid=24648&highlight=koagulerar

Ok, men varför föreslår HST då att man ska köra med snabbt protein innan träningen och långsamt efter?

King Grub
2004-06-12, 09:21
Originally posted by smalisen


Ok, men varför föreslår HST då att man ska köra med snabbt protein innan träningen och långsamt efter?

Fråga dem. Jag kommer inte på några bra anledningar.

Snabbt protein omedelbart innan träningen är inte alls fel, men man bör nog få i sig snabbt efteråt också, om det inte är ett 5-minuterspass det är frågan om. Jag vill i alla fall ha ett anabolt protein efter träningen, inte ett anti-katabolt.

Diana
2006-08-05, 11:38
Fint emmzan!
Bump :thumbup:

Pepz
2006-08-05, 11:58
Kommer detta på provet? ;)