druvsocker eller malto

[muscleman]

Jag har nyligen förstått att man ska få i sig snabba kolhydrater efter träning för snabare återhämtning osv.
Men om man ska inta 1g per kilo så skulle det i mitt fall innebära
110 g, så vart kan man hitta så stora mängder.
Helst så billigt som möjligt, skulle jag beställa från någon webshop så tillkommer ju frakt och då blir det ju inte så billigt kanske. Jag bor i Järfälla nordväst om Stockholm, om någon kunde tipsa om en affär.
Var kan jag söka själv ? Typ stormarknader eller ?
Ni tränande Järfälla bor var köper ni ?
Vilket är billigare druvsocker eller malto ?
Mycket frågor...

Mvh :em: :confused:

[Beast]

gå in till närmsta vinbod eller nåt sånt så har dom billigt malto i typ 10-20kg´s säckar.

[Arwen]

druvsocker/bryggsocker är betydligt billigare jmf med malto, sen finns det antagligen skäl att välja málto, men jag kör på bryggsocker, och dödar sötman (från socker + vassle) med 25% sojaprotein:bpump:

[muscleman]

angående druvsocker : om man deffar, är det ingen risk att man
blir fet av druvsockret ?
Hur intar man det, i en vattenflaska efter prottedrinken borde väl gå bra för man vill inte förstöra smaken helt.
Är det ingen Järfälla bo som käkar druvsocker på forumet ?
Vart inhandlar ni det isåfall ?

mvh

[aliquis]

Om du deffar behöver du kanske inte ta 110g druvsocker, ta mindre, typ 50g och käka riktig mat så snart som möjligt istället? (nu blir jag säkert :whipped: men men)

[King Grub]

Originally posted by muscleman
angående druvsocker : om man deffar, är det ingen risk att man
blir fet av druvsockret ?

Efter träningen går det till glykogeninlagring och återhämtning, inte till fettinlagring.

Självklart får det inte innebära att du hamnar på ett energiöverskott för dagen TOTALT.

[Whey]

Originally posted by King Grub


Efter träningen går det till glykogeninlagring och återhämtning, inte till fettinlagring.

Självklart får det inte innebära att du hamnar på ett energiöverskott för dagen TOTALT.

Men om man sätter i sig mer kolhydrater än man tömt lagren på, vad händer då med överflödet?

[King Grub]

Det finns ju ingen inbyggd klocka i kroppen som nollställs en gång i timmen, varvid allt överskott plötsligt omvandlas till kroppsfett.

En timme, ett dygn eller en vecka är bara referensramar, bekväma att räkna med. Du måste inte ha förbrukat all energi du äter "i förväg" för att undvika lägga på dig kroppsfett. Det är en fortlöpande, kontinuerlig process, och det finns inget som säger att de kolhydraterna du talar om inte kommer att förbrukas som energi senare. Allt överskott lagras, men det är inte för gott, om du senare använder energin, inte just inom de kommande timmarna innan nästa måltid, utan... ja, vilken tidsrymd som helst, som du använder som referens.

[Whey]

Originally posted by King Grub
Det finns ju ingen inbyggd klocka i kroppen som nollställs en gång i timmen, varvid allt överskott plötsligt omvandlas till kroppsfett.

En timme, ett dygn eller en vecka är bara referensramar, bekväma att räkna med. Du måste inte ha förbrukat all energi du äter "i förväg" för att undvika lägga på dig kroppsfett. Det är en fortlöpande, kontinuerlig process, och det finns inget som säger att de kolhydraterna du talar om inte kommer att förbrukas som energi senare. Allt överskott lagras, men det är inte för gott, om du senare använder energin, inte just inom de kommande timmarna innan nästa måltid, utan... ja, vilken tidsrymd som helst, som du använder som referens.

Jag vet, men hur lagras de kolhydrater som inte "får plats" i musklerna? Eller finns det tillräcklig lagringskapacitet för att lagra alla kolhydrater trots att man intar mer snabba kolhydrater än man behöver?

[Sverker]

Levern lagrar !

Musklerna lagra en del glykogen. En otränad person lagrar kanske 5 g glykogen per kg muskelmassa. En tränad person har en bättre kapacitet och lagrar kanske 10 g glykogen per kg muskelmassa.
En tränad person som gjort en rejäl tömning och därefter gjort en kolhydratladdning kan lagra in 25 g per kg muskelmassa.
Det finns alltså ett stort spann på hur mycket du kan lagra i musklerna. Hur mycket muskelmassa har en kroppsbyggare ? 40 kg ? 50 kg ? 60 kg ? Vet inte så noga men lagren blir ungefär ett halvt kg.

Levern kan lätt lagra 60 g per kg lever och eftersom levern hos en normalperson väger knappt två kg är leverlagret 120 g. Givetvis kan en tränad person öka även denna kapacitet.

Vad som händer när du äter kolhydrat är att det frisätts insulin och levern lagrar in glykogen före musklerna. Därefter så släpper levern ut glukosen till blodet och musklerna plockar det från blodet i sin tur. Levern är alltså en stor portvakt som släpper i glukos i kroppen i små portioner.

Stora mängder kolhydrat ger stort insulinpåslag och risken är stor att levern bildar fett från glukosen.

[joa]

Vilken bör man köra på om man inte tänker på den ekonomiska biten? Båda är ju snabba.
Passar båda att köra före passet (bracketing) och efter?
Har alltid trott att malto är bättre, men vet inte varför egentligen. Bara något jag fått för mig.

//Jocke

[King Grub]

Originally posted by joa
Vilken bör man köra på om man inte tänker på den ekonomiska biten? Båda är ju snabba.
Passar båda att köra före passet (bracketing) och efter?
Har alltid trott att malto är bättre, men vet inte varför egentligen. Bara något jag fått för mig.

//Jocke

Jag har väl sett studier som visar på att 50% malto och 50% druvsocker skulle vara någon slags "optimal" kombination efter ett styrkepass.

Men jag vet inte varför egentligen. :D

[joa]

Ok, tack, då får det bli ett besök hos bryggeriaffären och hos Zone (eller humle). Sedan hem och blanda.
Blir nog en attans sliskig drink

//Jocke

[King Grub]

Originally posted by King Grub


Jag har väl sett studier som visar på att 50% malto och 50% druvsocker skulle vara någon slags "optimal" kombination efter ett styrkepass.

Men jag vet inte varför egentligen. :D

Nu vet jag!

Genom att använda hälften maltodextrin och hälften druvsocker aktiveras fler transportmekanismer än om man använder det ena eller det andra, och mer kolhydrat transporteras ut genom tunntarmen in i blodströmmen, och dessutom ökar upptaget av vatten in i blodströmmen genom osmosis, vilket innebär snabbare energiupptag och hydration.

Shi, X., et al.: Effects of carbohydrate type and concentration and solution osmolality on water absorption. Med.Sci. Sports Exerc. 27:1607.1995.

[joa]

:D
Förstod nästan att du inte kunde nöja dig med ett"Men jag vet inte varför egentligen"
Tack så mycket!

[z_bumbi]

Originally posted by King Grub
Shi, X., et al.: Effects of carbohydrate type and concentration and solution osmolality on water absorption. Med.Sci. Sports Exerc. 27:1607.1995.

Nu har du missat att läsa vad den innehåller. :D

Det är maltodextrin eller glukos eller glukos och fruktos eller sackaros som testas.

Maltodextrin och druvsocker har inga skilda upptagsvägar utan det är fruktsockret som gör skillnaden på glukos och fruktos samt sackaros lösningarna.
Man försöker dock använda just den rapportern för att försöka förklara varför druvsocker och maltodextrin är en bättre blanding i många artiklar.

[joa]

:(
Hmm...
Då kvarstår frågan: Malto eller druvsocker vid bracketing och efter passet. Gör det någon större skillnad (tror jag knappast)?

[King Grub]

Ja, jäklar. Paranteserna i meningen: " either one (glucose, Glu, or maltodextrin, Mal) or two (fructose, Fru, and Glu or sucrose, Suc)" orsakade förvirringen.

Men om man är en minigris är det skillnad! :D

Dtsch Tierarztl Wochenschr. 1998 Dec;105(12):446-9.

Glucose and maltodextrin in enteral diets have different effects on jejunal absorption of nutrients, sodium and water and on flow rate in mini pigs.

[z_bumbi]

Originally posted by joa
:(
Hmm...
Då kvarstår frågan: Malto eller druvsocker vid bracketing och efter passet. Gör det någon större skillnad (tror jag knappast)?

Nej det gör ingen skillnad om du ser till hur det funkar rent energimässigt men druvsocker kan orsaka vissa problem med magen, dock gäller detta främst för långdistansare men kan förekomma även vid annan träning.
Märker man inget så är det bara att köra med det man vill, får man problem av druvsockret så kan man antingen blanda eller köra enbart med maltodextrin.

[King Grub]

Hmm...

Det finns väl en anledning till att en combo skulle fungera bäst:

Glukos transporteras aktivt över cellmembranet in i musklen, och det finns en gräns för hur mycket som kan transporteras på en gång, och överskrider man den gränsen oxideras en del av glukoset, vilket skulle innebära att inte allt hamnar i muskelcellerna. Maltodextrin, däremot, har tydligen en mikroskopiskt längre transportsträcka, vilket skulle ge någon slags bättre anabol miljö.

Överkurs förstås.

Groff, J. & Gropper, S. (2000) Advanced Nutrition and Human Metabolism, 3rd ed.. United States: Wadsworth.

[Sverker]

Men maltodextrinet blir ju till glukos redan i tarmen !

Det var ju du King Grub som komplettera mina uppgifter om att det finns överskott av maltaser, amylaser, isomaltaser etc och det är upptaget genom tarmväggen som begränsar ! ?

[King Grub]

Japp. Ovanstående är i princip direkt översatt från boken som nämns, Advanced Nutrition and Human Metabolism. Be mig inte förklara skillnaderna i uppgifterna, eller hur författaren kommit fram till dem. Uppgifterna läggs bara fram så.

[King Grub]

Sports Med. 2000 Jun;29(6):407-24.

Oxidation of carbohydrate feedings during prolonged exercise: current thoughts, guidelines and directions for future research.

Jeukendrup AE, Jentjens R.

Human Performance Laboratory, School of Sport and Exercise Sciences, University of Birmingham, Edgbaston, England. a.e.

Although it is known that carbohydrate (CHO) feedings during exercise improve endurance performance, the effects of different feeding strategies are less clear. Studies using (stable) isotope methodology have shown that not all carbohydrates are oxidised at similar rates and hence they may not be equally effective. Glucose, sucrose, maltose, maltodextrins and amylopectin are oxidised at high rates. Fructose, galactose and amylose have been shown to be oxidised at 25 to 50% lower rates. Combinations of multiple CHO may increase the total CHO absorption and total exogenous CHO oxidation. Increasing the CHO intake up to 1.0 to 1.5 g/min will increase the oxidation up to about 1.0 to 1.1 g/min. However, a further increase of the intake will not further increase the oxidation rates. Training status does not affect exogenous CHO oxidation. The effects of fasting and muscle glycogen depletion are less clear. The most remarkable conclusion is probably that exogenous CHO oxidation rates do not exceed 1.0 to 1.1 g/min. There is convincing evidence that this limitation is not at the muscular level but most likely located in the intestine or the liver. Intestinal perfusion studies seem to suggest that the capacity to absorb glucose is only slightly in excess of the observed entrance of glucose into the blood and the rate of absorption may thus be a factor contributing to the limitation. However, the liver may play an additional important role, in that it provides glucose to the bloodstream at a rate of about 1 g/min by balancing the glucose from the gut and from glycogenolysis/gluconeogenesis. It is possible that when large amounts of glucose are ingested absorption is a limiting factor, and the liver will retain some glucose and thus act as a second limiting factor to exogenous CHO oxidation.