Visa fullständig version : Är kolhydrater dåligt för oss?
Jallesnalle
2020-07-29, 15:15
Rubriken säger det mesta, är en diet rik på kolhydrater dåligt för vår hälsa i det långa loppet? Även om majoriteten av kolhydraterna kommer från bra källor, som exempelvis frukt, rotfrukter, baljväxter, fullkornsvarianter, havregryn osv?
Allt fler dieter förespråkar ju just lite kolhydrater och många av deras följare påstår mer eller mindre är som cancer för oss, som keto, lchf, och nu den nya "carnivore" dieten, även Joe Rogan som jag lyssnar mycket på säger frekvent "avoid sugar and carbs" när det pratas om hälsa, men vad finns det för underlag för alla dessas påståenden? Finns det ens några eller är det bara BS som har upprepats så mycket så att folk nu blint tror på det? Läser man Jacob Gudiol's artikel om socker på Träningslära så verkar det ju inte ens finnas vetenskapligt stöd för att socker i sig är dåligt för hälsan.
https://traningslara.se/socker-fruktos-och-halsa/
Tjenatja
2020-07-29, 16:18
Fan skrev ett inlägg som försvann, orkar inte skriva om det. Men ja, kolhydrater från dåliga källor (prossecade) ökar inflammation i kroppen.
Tjenatja
2020-07-29, 16:19
https://ekoappen.se/blogg/maten-som-ger-inflammation/
Men är hög fettkost med nästan inga kolhydrater bra i längden? Används inte kolhydrater tillsammans med aminosyror för tillverkning av neurotransmittorer som serotonin och dopamin?
Tjenatja
2020-07-29, 16:23
Säger inte att man ska skippa kolhydrater, bara att källorna är viktiga. Kroppen tillverkar kolhydrater själv om man inte intar några, så man överlever men kan bli trögtänkt osv. Troligen individuellt hur man hanterar det.
Tjenatja
2020-07-29, 16:52
Tror att vi för optimal hälsa ska äta stora mängder grönsaker, och använda oss av rotfrukter, välpreppade baljväxter osv (inte potatis i stora mängder). Ris, pasta, potatis osv kan ju funka i en hälsosam kost absolut, men det finns ju bättre alternativ så att säga. Sen drar man nog den största hälsovinsten på att äta mindre kalorier bara. Då blir det extra viktigt att de kalorier man får i sig innehåller så mycket nyttigheter som möjligt.
Sen är det ju vanligt att folk äter mycket grönsaker, men har allt i grytan och låter det koka"sönder". Man förstör ofta mycket nyttigheter på så sätt med vissa undantag så som lykopenet i tomat och vitamin a i morot som blir lättare tillgängligt, går dock miste om mycket andra nyttigheter. Käka råa grönsaker varje dag, rätt stora mängder kan bidra till bättre hälsa för många. Ofta är man känslig i början blir gasig osv, vilket försvinner när goda tarmbakterier växt till, vilket ytterligare bidrar med hälsovinster och högre "förbränning" då de äter lite av maten vi äter innan vi hinner ta upp det.
King Grub
2020-07-29, 17:17
https://ekoappen.se/blogg/maten-som-ger-inflammation/
Länkar du på allvar till trams av Sanna Ehdin?
Jallesnalle
2020-07-29, 17:36
Fan skrev ett inlägg som försvann, orkar inte skriva om det. Men ja, kolhydrater från dåliga källor (prossecade) ökar inflammation i kroppen.
Det där är också ett argument som jag ofta ser, men aldrig någon källa, kan det vara för att det inte finns? Du låter tvärsäker på det du säger, så kan du bifoga någon? I Jacobs artikel gällande socker skriver han:
Om socker kan orsaka inflammation är en fråga som är väldigt dåligt studerad. En översiktsartikel från 2018 fann att det idag inte finns några belägg för att olika typer av sockerarter påverkar olika inflammationsmarkörer (37*). Totalt hade man då hittat 13 studier på ämnet.
Tittar du däremot på de 13 studierna som inkluderades så inser du snabbt att det inte går att dra några egentliga slutsatser. För det första var det få av studierna som försökte hålla personerna i energibalans och dessutom var det flera av studierna som mest jämförde en källa till socker mot en annan. Några har till exempel jämfört fruktos mot socker och vissa har tittat på HFCS mot socker. Där är även några studier som har undersökt socker mot honung.
Så det du egentligen kan säga här är mestadels att alla påståenden om att socker orsakar inflammation inte är baserade på någonting. Sen kan du inte avfärda påståendet som falskt på grund av brist på studier utan du kan bara säga att påståendet är just påhittat från ingenting.
https://www.sahlgrenska.se/nyheter/nyheter/effekten-av-antiinflammatorisk-kost-ar-inte-vetenskapligt-belagd/
TotteShaped4Life
2020-07-29, 17:47
https://ekoappen.se/blogg/maten-som-ger-inflammation/
Årets förvillare 2000
Susanna Ehdin
Till Årets förvillare 2000 utsågs Susanna Ehdin för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier.
Susanna Ehdin är författare och immunolog och har skrivit boken Den självläkande människan (Forum, 1999). I sin bok och i en lång rad tidningsartiklar, framför allt i Dagens Industri, har hon blandat enstaka förnuftiga råd med vantolkningar och övertolkningar av vetenskapliga resultat som hon låter ligga till grund för kategoriska rekommendationer. Hon har bland annat framfört fantasifulla men vetenskapligt helt ogrundade förklaringar till resistens mot infektionssjukdomar.
(Not: Susanna Ehdin har år 2003 bytt namn till Sanna Ehdin.)
Mer information
Debatt i scandinavian journal of nutrition/näringsforskning
Dan Larhammar: ”Hälsofarlig hälsoprofet” (pdf-format, 647 kB), Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning vol. 44 (2000), nr 2, s. 80-81.
Susanna Ehdin: ”Den tänkande och kännande människan”, Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning vol. 44 (2000), nr 3, s. 123-124. Susanna Ehdin har inte tillåtit oss att lägga ut denna text på vår sida.
Dan Larhammar: ”Vilseledande information” (pdf-format, 500 kB), Scandinavian Journal of Nutrition/Näringsforskning vol. 44 (2000), nr 3, s. 125.
Debatt i läkartidningen
Paul Terry, Jennifer Lindblad och Dan Larhammar: ”Ansvarsfull populärvetenskaplig information – vilka krav bör ställas?”, Läkartidningen vol. 97 (2000), nr 42, s. 4755-4758.
Susanna Ehdin: ”Paradigmskifte i synen på hälsan och människan”, Läkartidningen vol. 97 (2000), nr 48, s. 5677-5680.
Paul Terry, Jennifer Lindblad och Dan Larhammar: ”Värre kan det knappast bli!”, Läkartidningen vol. 97 (2000), nr 48, s. 5681.
Maildebatt mellan Susanna Ehdin och Dan Larhammar
Dan Larhammar: ”Svar på Susanna Ehdins ebrev från 01-10-06”. (Ehdin har förvägrat oss tillåtelse att lägga ut hennes mail.)
Dan Larhammar: ”Svar på Susanna Ehdins ebrev från 01-10-09”. (Ehdin har förvägrat oss tillåtelse att lägga ut hennes mail.)
Dan Larhammar: ”Ehdin vägrar redovisa referenser”.
Övrig kritik
Åke Bruce: Recension av ”Kokkonst för den självläkande människan”, Vår föda 5/2000, s. 22-23. Åke Bruce är professor vid Livsmedelsverket, som ger ut tidskriften Vår föda. (Recensionen är för närvarande borttagen från nätet. Vi hoppas kunna lägga ut den snart igen.)
Lennart Wikström: ”Hopkok för den självbedragande människan” (pdf-format, 438 kB), Svenska livsmedel 6/2000, s. 25.
https://www.vof.se/utmarkelser/tidigare-utmarkelser/arets-forvillare-2000/
"Till Årets förvillare 2000 utsågs Susanna Ehdin för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier."
Nog för att denna person tycks ge udda kostråd men får man fråga vad var det för "hälsofarliga råd" hon gav?
TotteShaped4Life
2020-07-29, 18:01
"Till Årets förvillare 2000 utsågs Susanna Ehdin för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier."
Nog för att denna person tycks ge udda kostråd men får man fråga vad var det för "hälsofarliga råd" hon gav?
Om du klickar på länken så får du svar.
Tjenatja
2020-07-29, 18:17
Länkar du på allvar till trams av Sanna Ehdin?
Finns fler källor, tog bara första jag hitta för att ge en inblick i ämnet :p
King Grub
2020-07-29, 18:22
Men det är ju inte sant?
Tjenatja
2020-07-29, 18:27
Har ingen källa, är dock rätt säker utefter erfarenhet, fin hy, välmående, energi, hur kroppen känns och funkar är för mig en indikation på om man gör något rätt eller fel. Och mår skit av mycket snabba kolhydrater + man ser sämre ut. Syns nästan på folks ansikten vilka som käkar skräp kolhydrater och inte. Räcker för mig att veta via erfarenhet. Sen säger jag inte att det är 100%, men att en inte kunna agera eller tänka själv utan massa studier är för mig bara löjligt. Testa trycka 100g vitt socker om dagen, ta lite bilder och skriv ner energin och hur du mår, sen käka cleant ett tag och anteckna. Så märker du troligtvis lite skillnad i looken och ditt allmänna välbefinnande. Vilket brukar indikera på hälsan, jag menar i många fall så säger kroppen själv till via olika funktioner om något inte stämmer. Precis som om man har ont i magen och dylikt.
Och de som käkar mycket skräpkolhydrater är ofta beroende och lyckas inte sluta så kan inte utala sig hur de skulle må, och se ut efter en period utan det
Tjenatja
2020-07-29, 18:35
Men det är ju inte sant?
Hur vet du det? Som sagt var en länk till ett ämne som behandlar hur olika mat påverkar oss, en vacker dag kommer kanske en studie på det som visar om det stämmer eller inte. Jag tror definitivt en hel del mat kan öka inflammation i kroppen. Studier är ju liksom inte heller 100%iga. Detta är ett diskuterat ämne som kan ha sanningar i sig
Men är hög fettkost med nästan inga kolhydrater bra i längden? Används inte kolhydrater tillsammans med aminosyror för tillverkning av neurotransmittorer som serotonin och dopamin?
Du gör serotonin och dopamin från aminosyror. Det spelar ingen roll varifrån energin till syntesen kommer ifrån. Fett, kolhydrat eller andra aminosyror fungerar.
Jallesnalle
2020-07-29, 18:39
Har ingen källa, är dock rätt säker utefter erfarenhet, fin hy, välmående, energi, hur kroppen känns och funkar är för mig en indikation på om man gör något rätt eller fel. Och mår skit av mycket snabba kolhydrater + man ser sämre ut. Syns nästan på folks ansikten vilka som käkar skräp kolhydrater och inte. Räcker för mig att veta via erfarenhet. Sen säger jag inte att det är 100%, men att en inte kunna agera eller tänka själv utan massa studier är för mig bara löjligt. Testa trycka 100g vitt socker om dagen, ta lite bilder och skriv ner energin och hur du mår, sen käka cleant ett tag och anteckna. Så märker du troligtvis lite skillnad i looken och ditt allmänna välbefinnande. Vilket brukar indikera på hälsan, jag menar i många fall så säger kroppen själv till via olika funktioner om något inte stämmer. Precis som om man har ont i magen och dylikt.
Och de som käkar mycket skräpkolhydrater är ofta beroende och lyckas inte sluta så kan inte utala sig hur de skulle må, och se ut efter en period utan det
Jo, när det kommer till exempelvis ökad inflammation av ett visst livsmedel så måste man utföra studier för att ta reda på hur det faktiskt ligger till INNAN man kan skriva det du gjorde i ditt första inlägg.
exevision
2020-07-29, 18:47
Finns fler källor, tog bara första jag hitta för att ge en inblick i ämnet :p
Så du menar på fullt allvar att följande stämmer?
Fettsnål mat: Kort energi, det vill säga dålig uthållighet, trötthet, huvudvärk, PMS, psykisk instabilitet (nervig), splittrade tankar (stissig), över- eller undervikt, sämre sömn, ökad risk för cancer och metabolt syndrom med mera.
Kolhydratrik mat: Ger samma effekt som den fettsnåla maten samt sämre munstatus, nedsatt sexlust och livslust (depression). Det ökar risken för insulinresistens och insulin är en tillväxtfaktor för cancer.
I så fall borde jag ha allt det där, och det har jag inte i närheten av!
sumialic
2020-07-29, 19:33
Jag äter äpplen och har ångest och är aggressiv. Mitt råd är helt enkelt att inte äta äpplen.
Finns väl något folkslag som lever på 60E% kolisar, framförallt honung. Inga problem.
PureWhey
2020-07-29, 19:44
Finns fler källor, tog bara första jag hitta för att ge en inblick i ämnet :p
Om du nu har så bra inblick i ämnet lär det ju inte vara några problem med fler, bättre, källor.
Sen säger jag inte att det är 100%
Är inte det precis vad du gjorde här?
Men ja, kolhydrater från dåliga källor (prossecade) ökar inflammation i kroppen.
EagleEye
2020-07-29, 19:57
Är det mycket snabba kolhydrater i McDonalds Big Mac menyn?
Tycker att jag känner mig inflammerad i hela kroppen efter att ha ätit det.
Är det mycket snabba kolhydrater i McDonalds Big Mac menyn?
Tycker att jag känner mig inflammerad i hela kroppen efter att ha ätit det.
Inget inte en Ipren fixar!
EagleEye
2020-07-29, 20:11
Får ont i magen av Ipren. Brukar använda Treo Hallon brustablett.
Brofessorn
2020-07-29, 20:33
Om du får rännskita av Ipren borde ju Treo vara livsfarligt, acetylsalicylsyra i det. Håll dig undan.
EagleEye
2020-07-29, 21:07
Kan va skönt med lite rännskita ibland.
Efter träningen med bastu och dusch efteråt så mår man kung.
Baskagge
2020-07-29, 21:21
Det där är också ett argument som jag ofta ser, men aldrig någon källa, kan det vara för att det inte finns? Du låter tvärsäker på det du säger, så kan du bifoga någon? I Jacobs artikel gällande socker skriver han:
https://www.sahlgrenska.se/nyheter/nyheter/effekten-av-antiinflammatorisk-kost-ar-inte-vetenskapligt-belagd/
Det här med inflammation relaterat till kost är ju rätt populärt på sistone. Det verkar vara långt ifrån klargjort om det överhuvudtaget finns en sådan koppling. Samtidigt framställs det som en sanning även från mer seriösa källor t.ex.
https://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation
https://www.health.harvard.edu/staying-healthy/mediterranean-diet-linked-to-lower-inflammation-healthy-aging
Sagacity
2020-07-29, 23:27
Det här med inflammation relaterat till kost är ju rätt populärt på sistone. Det verkar vara långt ifrån klargjort om det överhuvudtaget finns en sådan koppling. Samtidigt framställs det som en sanning även från mer seriösa källor t.ex.
https://www.health.harvard.edu/staying-healthy/foods-that-fight-inflammation
https://www.health.harvard.edu/staying-healthy/mediterranean-diet-linked-to-lower-inflammation-healthy-aging
Att kost kan ge inflammation råder det nog ingen tvekan om. Det finns 10 000-tals artiklar om hur omega 6/3 ratio ger inflammationen i kroppen.
https://www.google.com/search?q=google+scholar+omega+3+6+ratio+inflmmatio n&oq=google+scholar+omega+3+6+ratio+inflmmation&aqs=chrome..69i57j69i64.5837j0j4&sourceid=chrome&ie=UTF-8
Däremot kan ju inflammation komma från en massa saker och om kosten då kan sänka en externt initierad inflammation som "anti-inflammatorisk" kost påstår är en annan femma.
Tjenatja
2020-07-29, 23:57
Att kost kan ge inflammation råder det nog ingen tvekan om. Det finns 10 000-tals artiklar om hur omega 6/3 ratio ger inflammationen i kroppen.
https://www.google.com/search?q=google+scholar+omega+3+6+ratio+inflmmatio n&oq=google+scholar+omega+3+6+ratio+inflmmation&aqs=chrome..69i57j69i64.5837j0j4&sourceid=chrome&ie=UTF-8
Däremot kan ju inflammation komma från en massa saker och om kosten då kan sänka en externt initierad inflammation som "anti-inflammatorisk" kost påstår är en annan femma.
+.
Bara att undvika källor som ökar inflammation, ger ju en antieffekt i sig
Finns väl något folkslag som lever på 60E% kolisar, framförallt honung. Inga problem.
Blue Zones, Sardinien.
vicarious
2020-07-30, 08:36
Tror det var Hadza-folket han syftade på.
PureWhey
2020-07-30, 09:59
https://www.nationalgeographic.org/video/the-hadza-of-tanzania/
A video exploring the sights and sounds of meal time with a family in Tanzania. The Hadza of Tanzania are the world’s last full-time hunter-gatherers. They live on what they find: game, honey, and plants, including tubers, berries, and baobab fruit.
En artikel om Hadza-folket och deras kost av Claire Marriot.
https://theconversation.com/is-it-possible-to-get-15-of-your-calories-from-sugar-and-still-be-healthy-55332
Kan väl vända på frågan, är kolhydrater bra för oss?
vicarious
2020-08-04, 13:40
Kan väl vända på frågan, är kolhydrater bra för oss?
Bra och bra. Det effektivaste bränslet för vår kropp.
Bra och bra. Det effektivaste bränslet för vår kropp.
Vad menar du? Att det är det lättaste för kroppen att förbränna, absolut - Men effektivaste?
Klart effektivast vid anaerobt arbete eftersom inget annat bränsle fungerar.
Kan väl vända på frågan, är kolhydrater bra för oss?
Det beror på källan och ens livsstil, är man aktiv och det rör sig om ett näringsrikt livsmedel så är jag övertygad om att det är bra för oss.
Kan väl vända på frågan, är kolhydrater bra för oss?
En artikel om kolhydrater av Sarah Ballantyne.
https://www.thepaleomom.com/the-case-for-more-carbs/
Det beror på källan och ens livsstil, är man aktiv och det rör sig om ett näringsrikt livsmedel så är jag övertygad om att det är bra för oss.
Kroppen behöver inte ett gram kolhydrater, men däremot finns både essentiella fettsyror och proteiner.
Kroppen kan tillverka viss del glukos utan att du tillför kolhydrater via kosten.
vicarious
2020-08-04, 19:02
Kroppen behöver inte ett gram kolhydrater, men däremot finns både essentiella fettsyror och proteiner.
Kroppen kan tillverka viss del glukos utan att du tillför kolhydrater via kosten.
Absolut. Men argumentet "behöver inte" är otroligt dåligt. Det är mycket man inte behöver. Betyder det per automatik att det är dåligt eller meningslöst? Nä. Man behöver inte träna. Kan man ha nytta av att träna? Ja.
Istället för att stirra sig blind på hela kategorier av makronutrienter, titta istället titta på vilka livsmedel och råvaror som är bra eller dåliga. Potatis vs pommes, frukt vs lösgodis. Alla innehåller kolhydrater, men de flesta kan nog vara överens om att vissa av dessa livsmedel är bättre än andra. Vettigt att utesluta godis? Absolut. Vettigt att utesluta potatis? Nä. Varför?
Kroppen kan tillverka viss del glukos utan att du tillför kolhydrater via kosten.
Genom att utnyjtta de glukogena aminosyrorna i proteinet. Vad vinner du på det ? Miljön förlorar. Bättre att vi äter potatis.
Argumentet håller inte. Bara för att vissa naturfolk med god hälsa har kolhydratrik kost så betyder det inte att det funkar för oss. Sanningen är att t.ex. hadzaberna har råd med att inta en kraftig mängd honung då de, till skillnad från oss, är i rörelse större tiden av dygnets timmar.
Kitavanernas stora intag av rotfrukt, frukt och grönsaker kan inte heller jämföras med vårat intag av skadliga sädesslag som dessutom är industriellt processade och genmanipulerade.
Så vitt jag vet klandrar man även jordbruket för människans degenererade fysiska status med bl.a. krympande kroppslängd och hjärna samt lägre bendensitet.
Svaret blir helt enkelt att samhället överlag hade mått väldigt mycket bättre på en kolhydratsnål kost.
Absolut. Men argumentet "behöver inte" är otroligt dåligt. Det är mycket man inte behöver. Betyder det per automatik att det är dåligt eller meningslöst? Nä. Man behöver inte träna. Kan man ha nytta av att träna? Ja.
Istället för att stirra sig blind på hela kategorier av makronutrienter, titta istället titta på vilka livsmedel och råvaror som är bra eller dåliga. Potatis vs pommes, frukt vs lösgodis. Alla innehåller kolhydrater, men de flesta kan nog vara överens om att vissa av dessa livsmedel är bättre än andra. Vettigt att utesluta godis? Absolut. Vettigt att utesluta potatis? Nä. Varför?
Utesluta tycker jag inte man behöver, men att dra ner på kolhydrater dramatiskt hade varit en riktig vinst för människan.
söderkisen
2020-08-05, 07:20
Argumentet håller inte. Bara för att vissa naturfolk med god hälsa har kolhydratrik kost så betyder det inte att det funkar för oss. Sanningen är att t.ex. hadzaberna har råd med att inta en kraftig mängd honung då de, till skillnad från oss, är i rörelse större tiden av dygnets timmar.
Kitavanernas stora intag av rotfrukt, frukt och grönsaker kan inte heller jämföras med vårat intag av skadliga sädesslag som dessutom är industriellt processade och genmanipulerade.
Så vitt jag vet klandrar man även jordbruket för människans degenererade fysiska status med bl.a. krympande kroppslängd och hjärna samt lägre bendensitet.
Svaret blir helt enkelt att samhället överlag hade mått väldigt mycket bättre på en kolhydratsnål kost.
Utesluta tycker jag inte man behöver, men att dra ner på kolhydrater dramatiskt hade varit en riktig vinst för människan.
Ni tror inte att det kan finnas individuella skillnader vad man mår och presterar bra av?
Skulle vara intressant att veta vad ni anser att vi "bör" äta. Enbart protein och grönsaker?
Självklart finns det individuella skillnader, speciellt bland oss som tränar och håller koll på kosten, men ser vi mer generellt så funkar det sämre att äta mycket kolhydrater. För mycket energi som ger för dålig mättnad leder ofta till överätning vilket vi ser på att mer än halva jordens befolkning är överviktig och diabetes ökar.
Ni tror inte att det kan finnas individuella skillnader vad man mår och presterar bra av?
Skulle vara intressant att veta vad ni anser att vi "bör" äta. Enbart protein och grönsaker?
Det vi är gjorda för att äta - sådant vi kan hitta i naturen (*Spoiler* det är inte pasta)
söderkisen
2020-08-05, 08:00
Självklart finns det individuella skillnader, speciellt bland oss som tränar och håller koll på kosten, men ser vi mer generellt så funkar det sämre att äta mycket kolhydrater. För mycket energi som ger för dålig mättnad leder ofta till överätning vilket vi ser på att mer än halva jordens befolkning är överviktig och diabetes ökar.
Fast det där är ju knappast någon vedertagen generell sanning.
Det vi är gjorda för att äta - sådant vi kan hitta i naturen (*Spoiler* det är inte pasta)
Okej, så du tänker typ mycket frukt, rötter, bär med kanske 20-30% av energin från magra proteinkällor.
EagleEye
2020-08-05, 08:18
Jag lider av psykisk ohälsa. Jag märker tydligt att den förvärras som en konsekvens av att även den fysiska ohälsan ökar med ett ökat kolhydratintag. Jag försöker därför minimera kolhydratintaget genom att ersätta ris, pasta mm med olika rotfrukter. Jag blir lättare mätt på det.
Ni tror inte att det kan finnas individuella skillnader vad man mår och presterar bra av?
Det finns individuella skillnader som oftast beror på hur skadade vi blivit av en degenerativ kost och livsstil. Har man utvecklat diabetes så är det klokt att vara fysiskt aktiv och ännu mera restriktiv med intaget av kolhydrater.
Det finns även genetiska skillnader. Nordeuropéer tål laktos i väldigt hög grad medan t.ex. judar, afrikaner, araber o asiater tål laktos i låg grad. Indianer vill jag minnas knappt tål laktos överhuvudtaget. Vissa gener kan även minska upptaget av särskilda näringsämnen.
Skulle vara intressant att veta vad ni anser att vi "bör" äta. Enbart protein och grönsaker?Fisk, kött, organ, frukt, rotfrukt, grönsaker och bär. Gräver man djupare kan man diskutera vart maten ska komma från. T.ex. drar man nytta av att fisk är vildfångad och att kött kommer från vilt eller djur uppfödda på gräs. Grönsaker och frukt kanske man inte vill ska vara särskilt besprutad, osv.
vicarious
2020-08-05, 10:15
Svaret blir helt enkelt att samhället överlag hade mått väldigt mycket bättre på en kolhydratsnål kost.
Utesluta tycker jag inte man behöver, men att dra ner på kolhydrater dramatiskt hade varit en riktig vinst för människan.
Självklart finns det individuella skillnader, speciellt bland oss som tränar och håller koll på kosten, men ser vi mer generellt så funkar det sämre att äta mycket kolhydrater. För mycket energi som ger för dålig mättnad leder ofta till överätning vilket vi ser på att mer än halva jordens befolkning är överviktig och diabetes ökar.
Ni blandar ihop kolhydrater med kcal. Samhället överlag hade mått väldigt mycket bättre på en kaloriesnålare kost. Om det innebär att folk måste äta mindre kolhydrater betyder det inte att kolhydrater är dåligt.
Sen kan man inte jämföra saker på individnivå med populationsnivå. Statistik betyder ingenting för individen.
EagleEye
2020-08-05, 10:18
Ni blandar ihop kolhydrater med kcal. Samhället överlag hade mått väldigt mycket bättre på en kaloriesnålare kost. Om det innebär att folk måste äta mindre kolhydrater betyder det inte att kolhydrater är dåligt.
Sen kan man inte jämföra saker på individnivå med populationsnivå. Statistik betyder ingenting för individen.
Men hur påverkar ett stort kolhydratintag den psykiska ohälsan.
Det kommenterade du inte.
Så vitt jag vet klandrar man även jordbruket för människans degenererade fysiska status med bl.a. krympande kroppslängd och hjärna samt lägre bendensitet.
.
Vem är ”man” i den här kontexten? Jag har svårt att se att någon skulle tycka mass-svält är bättre för någons fysiska status.
Ni blandar ihop kolhydrater med kcal. Samhället överlag hade mått väldigt mycket bättre på en kaloriesnålare kost. Om det innebär att folk måste äta mindre kolhydrater betyder det inte att kolhydrater är dåligt.
Sen kan man inte jämföra saker på individnivå med populationsnivå. Statistik betyder ingenting för individen.
Nä, jag blandar inte ihop kolisar med kcal, läs igen...
Ni blandar ihop kolhydrater med kcal. Samhället överlag hade mått väldigt mycket bättre på en kaloriesnålare kost. Om det innebär att folk måste äta mindre kolhydrater betyder det inte att kolhydrater är dåligt.
Sen kan man inte jämföra saker på individnivå med populationsnivå. Statistik betyder ingenting för individen.Läser du mitt inlägg som du citerar ifrån så ser du att jag nämner att det går att leva hälsosamt med en kolhydratrik kost. Så länge kolhydratkällan är god och ens livsstil är anpassad efter kosten. Kivaterna får ända upp till ca 70% av sin energi från kolhydrater.
Vem är ”man” i den här kontexten? Jag har svårt att se att någon skulle tycka mass-svält är bättre för någons fysiska status.De som har studerat skelett från jägar- och samlarfolken före jordbrukets tid. Det är konstaterat att människan före agrikulturen var längre, hade högre bendensitet och större kraniekapacitet. Men som du säger förde jordbruket även med sig att vi kan föda större populationer på mindre ytor.
Läser du mitt inlägg som du citerar ifrån så ser du att jag nämner att det går att leva hälsosamt med en kolhydratrik kost. Så länge kolhydratkällan är god och ens livsstil är anpassad efter kosten. Kivaterna får ända upp till ca 70% av sin energi från kolhydrater.
De som har studerat skelett från jägar- och samlarfolken före jordbrukets tid. Det är konstaterat att människan före agrikulturen var längre, hade högre bendensitet och större kraniekapacitet. Men som du säger förde jordbruket även med sig att vi kan föda större populationer på mindre ytor.
Vet du om jägar och samlarfolken på nordliga breddgrader hade lägre behov av kalcium?
Det är svårt att tillgodose sig åt dagens RDI av kalcium utan mejeriprodukter
Vet du om jägar och samlarfolken på nordliga breddgrader hade lägre behov av kalcium?
Det är svårt att tillgodose sig åt dagens RDI av kalcium utan mejeriprodukter
Räknar du på hur mycket kalcium man får i sig med ett kaloribehov på över 3000kcal om dagen och en jägar- och samlarkost så är det inte särskilt svårt även utan mjölkbaserade produkter. Matar du in en hel del fisk, rotfrukter, nötter, osv. så kommer du upp i rätt schyssta nivåer. Sedan tror jag inte att de led särskilt av att inte pricka in RDI-värdet varje dag. Modern kost innebär dessutom betydligt högre konsumtion av fytinsyra vilket bl.a. minskar upptaget av kalcium men vi lever vidare ändå.
Vet du om jägar och samlarfolken på nordliga breddgrader hade lägre behov av kalcium?
Det är svårt att tillgodose sig åt dagens RDI av kalcium utan mejeriprodukter
Sedan var vi ute BETYDLIGT mycket mer förr i tiden vilket innebar en ökat intag av D-vitamin, vilket både ökar upptaget av kalcium, hjälper frisättningen av kalcium från skelettet till blodet och hjälper kroppen bevara kalciumet i kroppen.
Kitavanernas stora intag av rotfrukt, frukt och grönsaker kan inte heller jämföras med vårat intag av skadliga sädesslag som dessutom är industriellt processade och genmanipulerade.
Vilka sädesslag är skadliga?
Så vitt jag vet klandrar man även jordbruket för människans degenererade fysiska status med bl.a. krympande kroppslängd och hjärna samt lägre bendensitet.
En artikel av Jason Collins.
https://brewminate.com/life-expectancy-and-the-dawn-of-agriculture/
En artikel av Ruth Schuster.
https://www.haaretz.com/archaeology/MAGAZINE-archaeologists-debunk-theory-that-farming-ruined-our-health-1.6610472
söderkisen
2020-08-05, 14:44
Läser du mitt inlägg som du citerar ifrån så ser du att jag nämner att det går att leva hälsosamt med en kolhydratrik kost. Så länge kolhydratkällan är god och ens livsstil är anpassad efter kosten. Kivaterna får ända upp till ca 70% av sin energi från kolhydrater.
De som har studerat skelett från jägar- och samlarfolken före jordbrukets tid. Det är konstaterat att människan före agrikulturen var längre, hade högre bendensitet och större kraniekapacitet. Men som du säger förde jordbruket även med sig att vi kan föda större populationer på mindre ytor.
Men hur vet vi att det är sädesslagen i sig och inte bristen på annat som är dåligt.
Vilka sädesslag är skadliga?
Men hur vet vi att det är sädesslagen i sig och inte bristen på annat som är dåligt.
Sädesslag är skadligt i varierande grad beroende på vilket sädesslag man har att göra med, hur det har framställts, hur det tillreds och hur ens hälsa och livsstil ser ut. Det skadliga i sädesslag är effekter som genmanipulation fört med sig, antinutrienter och den höga kolhydrathalten.
En artikel av Jason Collins.
https://brewminate.com/life-expectancy-and-the-dawn-of-agriculture/Han nämner egyptierna strax efter jordbruket påbörjade 12000 år f.Kr. och jämför deras hälsa med egyptierna 4000 år f.Kr. Källan till påståndet verkar vara Robert Fogel (https://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Fogel) men jag har inte tid just nu att leta upp exakt vart citatet är hämtat ifrån. Egyptiernas hälsa förbättrades hursomhelst men inte ens författaren till artikeln förknippar detta med kosthållningen i sig. Investeringar i hälsa, sjukvård, m.m. som ett jordbrukssamhälle möjliggjorde anses ligga bakom den ökande kropps- och livslängden samt minskande tandrötan. Det påminner alltså lite om hur det ser ut idag i vårt moderna samhälle. Människan, i form av Cro-Magnon som jägar- och samlarfolk, anses dock ha uppnått sin längsta kroppslängd för 30000 år sedan. Bendensiteten och därmed även muskelstyrkan var även betydligt överlägsen moderna människans, detta trots ytterligare 6000 års utveckling med jordbruksbaserad föda. En artikel av Ruth Schuster.
https://www.haaretz.com/archaeology/MAGAZINE-archaeologists-debunk-theory-that-farming-ruined-our-health-1.6610472
Artikeln ser ut att mest diskutera hur även jägar- och samlarfolk har drabbats av liknande dåliga fysiska status som jordbrukare. En sådan kosthållning är med andra ord inte en garanti för bra hälsa. Det kan finnas många olika förklaringar till att just det folket som nämns i artikeln inte blev framgångsrika med sin jägar- och samlarkost, såsom sjukdomar, näringsbrist, osv.
Vilka antinutrienter har du i våra fyra sädesslag inkl. majs och ris ??
Det är självklart att det ska vara hög halt kolhydrater i säd. Vi ska äta det för att få energi. Behöver vi inte energi kan vi istället äta sjögräs.
Vilka antinutrienter har du i våra fyra sädesslag inkl. majs och ris ??
Det är självklart att det ska vara hög halt kolhydrater i säd. Vi ska äta det för att få energi. Behöver vi inte energi kan vi istället äta sjögräs.
Vi behöver inte energi från sädesslag eller kolhydrater för den delen.
Jallesnalle
2020-08-05, 19:05
En artikel om kolhydrater av Sarah Ballantyne.
https://www.thepaleomom.com/the-case-for-more-carbs/
Det var en lärorik läsning, tack för den!
Sädesslag är skadligt i varierande grad beroende på vilket sädesslag man har att göra med, hur det har framställts, hur det tillreds och hur ens hälsa och livsstil ser ut. Det skadliga i sädesslag är effekter som genmanipulation fört med sig, antinutrienter och den höga kolhydrathalten.
Vilka sädesslag är detta och varför är det skadligt med en hög kolhydratshalt? Hur kan du ens göra ett sådant påstående när det inte finns någon vetenskaplig evidens för det?
Vi behöver inte energi från sädesslag eller kolhydrater för den delen.
Klart att vi behöver säden. Älgen i skogen räcker inte till alla. Potatis, vete, havre, korn, råg växer utmärkt på våra åkrar.
Klart att vi behöver säden. Älgen i skogen räcker inte till alla. Potatis, vete, havre, korn, råg växer utmärkt på våra åkrar.
Älg är ovanligt i butikens Köttdisk
Behövs gödsel från boskap för Potatis, vete, havre, korn, råg
Men som du säger förde jordbruket även med sig att vi kan föda större populationer på mindre ytor.
Det är inget "även" utan kanske bland de 1-3 viktigaste sakerna i mänsklighetens historia.
Det är inget "även" utan kanske bland de 1-3 viktigaste sakerna i mänsklighetens historia.
Det är inte det vi pratar om nu, utan kolhydraternas roll i det morderna samhället.
söderkisen
2020-08-06, 07:35
Jag hänger fortfarande inte mer på exakt vad som menas med att kolhydrater är dåliga.
Det är ju knappast ris, potatis, pasta, bröd etc som skapat västvärldens fetma. Det är kraftigt processad mat i överflöd kombinerat med en stillasittande livsstil.
Majoriteten av världens magraste befolkningar lever ju på kolhydratbaserad kost. Kolla bara på de bästa löparna i världen, 70% kolhydrater, resten ca 50/50 protein och fett. Samma energifördelning som rent havre.
Jallesnalle
2020-08-06, 08:37
Jag hänger fortfarande inte mer på exakt vad som menas med att kolhydrater är dåliga.
Det är ju knappast ris, potatis, pasta, bröd etc som skapat västvärldens fetma. Det är kraftigt processad mat i överflöd kombinerat med en stillasittande livsstil.
Majoriteten av världens magraste befolkningar lever ju på kolhydratbaserad kost. Kolla bara på de bästa löparna i världen, 70% kolhydrater, resten ca 50/50 protein och fett. Samma energifördelning som rent havre.
Inte jag heller, och ingen som hävdar det har ännu kommit med någon vetenskaplig evidens för deras påstående. Det forskningen verkar visa är att det är just övervikt, inaktivitet och näringsbrist som är hälsofaran idag, inte kolhydrater i sig, vilket även står på Livsmedelsverket.
Dock så är kolhydrater väldigt lätt att få i sig och många av källorna har ett lågt mättnadsindex och är näringsfattiga, vilket kan orsaka dessa problemen om det upptar en för stor plats i en persons diet, men det gör ju inte kolhydraten i sig dålig.
Inte jag heller, och ingen som hävdar det har ännu kommit med någon vetenskaplig evidens för deras påstående. Det forskningen verkar visa är att det är just övervikt, inaktivitet och näringsbrist som är hälsofaran idag, inte kolhydrater i sig, vilket även står på Livsmedelsverket.
Dock så är kolhydrater väldigt lätt att få i sig och många av källorna har ett lågt mättnadsindex och är näringsfattiga, vilket kan orsaka dessa problemen om det upptar en för stor plats i en persons diet, men det gör ju inte kolhydraten i sig dålig.
Se där, du har ju förstått problemet!
Varför fortsätter du fråga samma sak gång på gång när du har svaret själv?
King Grub
2020-08-06, 09:26
Slutsatsen är alltså att det är dåligt att äta för mycket.
Sädesslag är skadligt i varierande grad beroende på vilket sädesslag man har att göra med, hur det har framställts, hur det tillreds och hur ens hälsa och livsstil ser ut. Det skadliga i sädesslag är effekter som genmanipulation fört med sig, antinutrienter och den höga kolhydrathalten.
Är antinutrienter från cerealier ett stort problem för en stor andel av dem som äter dem?
Jacob Gudiol har skrivit en del om lektiner och fytinsyra i den här artikeln:
https://traningslara.se/vete-vad-som-pastas-och-vad-man-vet/
Han nämner egyptierna strax efter jordbruket påbörjade 12000 år f.Kr. och jämför deras hälsa med egyptierna 4000 år f.Kr. Källan till påståndet verkar vara Robert Fogel (https://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Fogel) men jag har inte tid just nu att leta upp exakt vart citatet är hämtat ifrån.
Jag tror citatet kommer från boken "Paleofantasy: What Evolution Really Tells Us about Sex, Diet, and How We Live" av Marlene Zuk:
https://www.amazon.com/gp/product/B007Q6XM1A/ref=as_li_ss_tl?ie=UTF8&camp=1789&creative=390957&creativeASIN=B007Q6XM1A&linkCode=as2&tag=evolvieconom-20
Om Marlene Zuk:
https://en.wikipedia.org/wiki/Marlene_Zuk
Carlzzon85
2020-08-06, 11:00
Är det bara jag eller känns det som en poänglös diskussion?
Vi är alla överens om att halvfabrikat, godis, bakelser osv är mindre nyttiga val (även om de till viss del kan vara avgörande för själsligt välmånde - typ en kall bärs en sommarkväll).
Ris, pasta och potatis däremot är knappast skadligt på något vis bara för att dessa är kolhydrater. Är man stillasittande och äter FÖR MKT av dessa så blir man säkert tjock, men det blir man av kött också. Testa att sitta stilla 5 år och överäta kött. Kaloriöverskott är överskott oavsett vad det kommer ifrån tänker jag.
Jag är dock varken påläst eller erfaren så va fan vet jag egentligen.
EDIT: Har läst om vegnar som äter mkt kolhydrater och mår skitbra, men även de som äter endast kött/råvaror från djurriket som mår lika bra.
Tror absolut inte att kolhydrater är dåligt, mer energi -> mer träning = mer hälsosam.
Av mina egna erfarenheter de senaste åren då jag provat att ta bort och introducera vissa livsmedel så märker jag att jag alltid mår sämre av vitt bröd, magen blir uppblåst och jag blir gasig. Jag är inte glutenintolerant, pasta går bra. Ingen aning om vad det här beror på, har inga värden som skulle tyda på en känslighet, men något lurt är det för mig personligen med bröd. Det är synd, för det är det godaste livsmedlet jag vet, hade kunnat äta vitlöksbaguette till frukost, lunch och middag *drool*
Vilka antinutrienter har du i våra fyra sädesslag inkl. majs och ris ??Fytinsyra och lektiner finner du i alla av dem. Gliadin och glutenin finns i vete, råg och korn. Men det finns fler.
Vilka sädesslag är detta och varför är det skadligt med en hög kolhydratshalt? Hur kan du ens göra ett sådant påstående när det inte finns någon vetenskaplig evidens för det?Om ens livsstil inte är anpassad efter ett högt kolhydratintag så ökar insulinresistensen till skadliga nivåer. Sedan har du exempelvis gliadin i många sädesslag som tillåter ämnen från tarmarna att föra sig in i blodomloppet. Just därför är gliadin förknippat med autoimmuna sjukdomar.
Det är ju knappast ris, potatis, pasta, bröd etc som skapat västvärldens fetma. Det är kraftigt processad mat i överflöd kombinerat med en stillasittande livsstil.Pasta och bröd är just det, kraftigt processad mat. Dessutom genmanipulerad.
Är antinutrienter från cerealier ett stort problem för en stor andel av dem som äter dem?
Jacob Gudiol har skrivit en del om lektiner och fytinsyra i den här artikeln:
https://traningslara.se/vete-vad-som-pastas-och-vad-man-vet/
Det beror på vad du menar med stort problem. Jag tycker det mest är relevant här eftersom de flesta på Kolozzeum är intresserade av både träning och hälsa. Uppenbarligen bryr sig inte de flesta tillräckligt nog för att ens träna sig till en vältrimmad kropp. Och där har man kanske de största hälsofördelarna att vinna, både fysiska och psykiska.
Är det bara jag eller känns det som en poänglös diskussion?
Vi är alla överens om att halvfabrikat, godis, bakelser osv är mindre nyttiga val (även om de till viss del kan vara avgörande för själsligt välmånde - typ en kall bärs en sommarkväll).
Ris, pasta och potatis däremot är knappast skadligt på något vis bara för att dessa är kolhydrater. Är man stillasittande och äter FÖR MKT av dessa så blir man säkert tjock, men det blir man av kött också. Testa att sitta stilla 5 år och överäta kött. Kaloriöverskott är överskott oavsett vad det kommer ifrån tänker jag.
Jag är dock varken påläst eller erfaren så va fan vet jag egentligen.
EDIT: Har läst om vegnar som äter mkt kolhydrater och mår skitbra, men även de som äter endast kött/råvaror från djurriket som mår lika bra.Du har skadliga effekter som insulinresistens med en kolhydratrik kost och ett stillasittande leverne. Insulinresistens får man inte om man bara äter kött.
exevision
2020-08-06, 15:10
Skulle jag utesluta pasta och bröd ur min kost så blir jag en liten räka. Skulle inte orka trycka i mig kalorierna jag behöver.
Det beror på vad du menar med stort problem. Jag tycker det mest är relevant här eftersom de flesta på Kolozzeum är intresserade av både träning och hälsa. Uppenbarligen bryr sig inte de flesta tillräckligt nog för att ens träna sig till en vältrimmad kropp. Och där har man kanske de största hälsofördelarna att vinna, både fysiska och psykiska.
Jag menar om det är vanligt att personer som äter cerealier drabbas negativa hälsoeffekter på grund av antrinutrienter som finns i cerealier.
Langster
2020-08-06, 17:52
Jag menar om det är vanligt att personer som äter cerealier drabbas negativa hälsoeffekter på grund av antrinutrienter som finns i cerealier.
Definiera vanligt. :laugh::laugh::laugh:
Jag skulle säga att det är ovanligt, även om det kanske förekommer. Glutenintolerans är ganska vanligt kan man ju säga, men det är en liten liten minoritet som är glutenintoleranta.
Fytinsyra och lektiner finner du i alla av dem. Gliadin och glutenin finns i vete, råg och korn. Men det finns fler.
Lektiner ? Är du säker på det ? Jag trodde det var bönor och ärter som hade dessa protein. Hur som helst skulle de denatureras när vi bakar brödet eller kokar pastan.
Är fytinsyra ett problem ? Det är växtens lösning på att binda mineral i växten. Vi som tränar kan äta mer och få mineralen från andra källor som t e x kött eller mjölk.
Jag tror det är bättre att skriva gluten istället för de två protein som utgör gluten, dvs gliadin och glutenin. Gluten och glutenintolerans är mer känt. Vi som inte har celiaki bryter ned och utnyttjar lätt det proteinet.
Lektiner ? Är du säker på det ? Jag trodde det var bönor och ärter som hade dessa protein. Hur som helst skulle de denatureras när vi bakar brödet eller kokar pastan.Ja, lektiner förekommer även i sädesslag. Absolut är upphettning en effektiv metod.
Är fytinsyra ett problem ? Det är växtens lösning på att binda mineral i växten. Vi som tränar kan äta mer och få mineralen från andra källor som t e x kött eller mjölk.Självklart går det att kompensera på det viset. Nu har jag inte sett en enda på Kolozzeum som ens uppnår alla NNRs RDI-värden så då är det alltså ännu värre för befolkningen överlag.
Jag tror det är bättre att skriva gluten istället för de två protein som utgör gluten, dvs gliadin och glutenin. Gluten och glutenintolerans är mer känt. Vi som inte har celiaki bryter ned och utnyttjar lätt det proteinet.Antinutrienternas effekter kvarstår dock.
Jag uppnår alla näringsämnen på 4000 kcal. Inte alls svårt.
Ifall vi nu debatterar lektionerna i säd, vilka antinutrienter har vi då kvar. Järnfytinatet ligger där det ligger och vi äter blandat och får järn och zink från värdefullt kött, så den kan vi också bortse ifrån.
EagleEye
2020-08-07, 13:22
Börjat äta en hel del potatis på sistone. Och andra rotfrukter. Sötpotatis också. Mår mycket bättre nu. Både fysiskt och psykiskt.
Undrar om inte detta är smartare än att äta vete, spaghetti och liknande. Så får man i sig andra nyttigheter på köpet och lite mindre kolhydrater allt som allt.
Vad säger ni om det ?
Jag uppnår alla näringsämnen på 4000 kcal. Inte alls svårt.
Ifall vi nu debatterar lektionerna i säd, vilka antinutrienter har vi då kvar. Järnfytinatet ligger där det ligger och vi äter blandat och får järn och zink från värdefullt kött, så den kan vi också bortse ifrån.
Intressant. Vad äter du och tar du kosttillskott? Antinutrienterna kommer att beröva en från näring men frågan är då om man kompenserar för näringsförlusten. Sen bidrar antinutrienter även till metabola sjukdomar.
Tar inga tillskott.
Äter en traditionell diabeteskost. Fettsnål, komplexa kolhydrater med lågt GI. Diabeteskosten är traditionellt rikare på protein än mer "normal kost". Undviker inget utan äter det som passar bäst för stunden.
Tar inga tillskott.
Äter en traditionell diabeteskost. Fettsnål, komplexa kolhydrater med lågt GI. Diabeteskosten är traditionellt rikare på protein än mer "normal kost". Undviker inget utan äter det som passar bäst för stunden.
Jag förstår. Det säger däremot inte så mycket näringsmässigt. Det jag tänkte på var mer hur ditt upplägg till ett ungefär ser ut som för ett dygn.
Tar inga tillskott.
Äter en traditionell diabeteskost. Fettsnål, komplexa kolhydrater med lågt GI. Diabeteskosten är traditionellt rikare på protein än mer "normal kost". Undviker inget utan äter det som passar bäst för stunden.
Får jag fråga vilka dina främsta källor till kolhydrater är?:)
EagleEye
2020-08-07, 19:47
Kanske hjälper det om man kyler ner kolhydraterna först innan de intas vid middagsbordet tänker på de glykemiska indexet ?
Får jag fråga vilka dina främsta källor till kolhydrater är?:)
Det du hittar i butiken. Potatis, matvete, havregryn, bröd med ca 25 % fullkornsmjöl mfl. Eftersom jag inte är så intresserad av matlagning lagar jag bara mat några kvällar i veckan, kyler ned och äter som matlåda.
Fast större effekt på blodsockret är mängden kolhydrat, dvs GL i måltiden och att jag äter andra varor som innehåller fett och protein samtidigt.
Det du hittar i butiken. Potatis, matvete, havregryn, bröd med ca 25 % fullkornsmjöl mfl. Eftersom jag inte är så intresserad av matlagning lagar jag bara mat några kvällar i veckan, kyler ned och äter som matlåda.
Fast större effekt på blodsockret är mängden kolhydrat, dvs GL i måltiden och att jag äter andra varor som innehåller fett och protein samtidigt.
Äter du detta för sig för att sedan kompensera med annat som t.ex. kött och grönsaker? Annars kan du säga adjö till en bra bit av bl.a. järn, zink, kalcium och magnesium om du kombinerar detta.
PureWhey
2020-08-08, 15:24
Sverker om någon har koll på sin kost.
SKICKAT FRÅN BÖJRACKET
Äter du detta för sig för att sedan kompensera med annat som t.ex. kött och grönsaker? Annars kan du säga adjö till en bra bit av bl.a. järn, zink, kalcium och magnesium om du kombinerar detta.
Ja. Kompletterar såklart med kött, mjölk och djupfrysta grönsaker.
Läser du vad jag skrivit på Kolozzeum tidigare, så utnyttjar jag de animaliska proteinen till att komplettera kolhydratkällorna. Äter aldrig det ena utan det andra.
EagleEye
2020-08-08, 16:05
På tal om djupfrysta grönsaker, är de nyttigare än vanligt? Tycker mig se att spenaten jag köper på Willys tappar färgen bara efter några dagar och blir ljusare. Tror att de har samma spenat på Lidl.
Langster
2020-08-08, 16:56
På tal om djupfrysta grönsaker, är de nyttigare än vanligt? Tycker mig se att spenaten jag köper på Willys tappar färgen bara efter några dagar och blir ljusare. Tror att de har samma spenat på Lidl.
Jag har sett någon tabell över näringsinnehåll i frysta / färska grönsaker och det var en viss skillnad till de frystas fördel, men den var inte häpnadsväckande stor om jag inte missminner mig.
Min uppfattning är att frysta grönsaker är nyttigare än färska. Beror till viss del på varifrån de kommer. Vissa frukter och grönsaker plockas ju när de är omogna för att de ska mogna under frakten. Frysta livsmedel ska, om jag förstått saken rätt, skördas när de väl mognat och sedan frysas in... finns självklart undantag, men på det stora hela kan man nog tänka sig att fryst har mognat med tillgång till näring under hela processen och faktiskt är färskare, då ”åldrandet” stannar av när de fryses in. Skulle man dock hitta närproducerade nyskördade grönsaker bör de kunna vara ännu nyttigare.
Sen tillagar man oftast frysta grönsaker också, vilket man kanske inte gör med färska (och många frysta grönsaker är redan förvällda), vilket ökar biotillgängligheten på många olika näringsämnen i grönsaker. Gäller förstås inte allt.
EagleEye
2020-08-08, 18:00
Okej, tycker fryst spenat är riktigt gott. Ser väldigt grönt ut när det är fryst :eating:
Ja. Kompletterar såklart med kött, mjölk och djupfrysta grönsaker.
Läser du vad jag skrivit på Kolozzeum tidigare, så utnyttjar jag de animaliska proteinen till att komplettera kolhydratkällorna. Äter aldrig det ena utan det andra.
Jag tror inte att vi förstår varandra. Blir förvirrad när du svarar ja och sedan säger att du inte äter det ena utan det andra.
Intar du proteinkällorna samtidigt som du intar sädesslag så blir även näring berövat från proteinkällorna. Om man då inte räddar viss näring genom att t.ex. inta en C-vitaminkälla i samband med måltiden och därmed fånga upp järn.
Det var därför jag frågade ifall du intar sädesslag vid en tidpunkt och proteinkällorna vid en annan tidpunkt för att på så vis minska näringsförlusterna.
Langster
2020-08-08, 19:00
Jag tror inte att vi förstår varandra. Blir förvirrad när du svarar ja och sedan säger att du inte äter det ena utan det andra.
Intar du proteinkällorna samtidigt som du intar sädesslag så blir även näring berövat från proteinkällorna. Om man då inte räddar viss näring genom att t.ex. inta en C-vitaminkälla i samband med måltiden och därmed fånga upp järn.
Det var därför jag frågade ifall du intar sädesslag vid en tidpunkt och proteinkällorna vid en annan tidpunkt för att på så vis minska näringsförlusterna.
Wow, du har listat ut varför i princip alla lider av näringsbrist!! Eller förresten, de flesta lider ju inte av näringsbrist, trots att de äter precis som Sverker.
Heme-järn från kött absorberas på ett helt annat sätt än "vanligt" järn. Ser absolut inga problem med att äta vegetabilier tillsamman med kött.
Den ena inte utan den andra betyder bara att jag äter det tillsammans i en måltid. Kanske lite slarvig att blanda in talspråk i text.
Sedan tror jag att fytinsyran i vegetabilier sitter där det sitter. Det är växtens sätt att hålla kvar mineralerna. Antar att fytinsyran inte kan binda mer mineraler till sig utan den är redan full.
Wow, du har listat ut varför i princip alla lider av näringsbrist!! Eller förresten, de flesta lider ju inte av näringsbrist, trots att de äter precis som Sverker.
Det beror på vad du menar med näringsbrist. Om du menar att de flesta inte når upp till alla av Livsmedelsverkets, dvs. NNR, rekommenderade dagliga intag, så är svaret ja. Räknar man då även med näringsförluster orsakade av intag av sädesslag så blir det ännu värre.
Heme-järn från kött absorberas på ett helt annat sätt än "vanligt" järn. Ser absolut inga problem med att äta vegetabilier tillsamman med kött.
Den ena inte utan den andra betyder bara att jag äter det tillsammans i en måltid. Kanske lite slarvig att blanda in talspråk i text.
Sedan tror jag att fytinsyran i vegetabilier sitter där det sitter. Det är växtens sätt att hålla kvar mineralerna. Antar att fytinsyran inte kan binda mer mineraler till sig utan den är redan full.
Hemjärn är betydligt tillgängligare än icke-hemjärn men det hindrar inte fytater från att binda det i tarmen. Sedan är vegetabilier, dvs. grönsaker, en sak medan sädesslag, alltså gräsfrön, en annan sak. Sädesslag tenderar till att ha högre halter, särskilt fullkorn. Och som nämnts tidigare innehåller sädesslag även gluten men även annat såsom lektinet agglutinin från vetegroddar (WGA). Den höga kolhydrathalten gör inte saken bättre.
Världshälsoorganisationen vet om att sädesslag kan orsaka näringsbrist på olika mineraler. När de har mättat svältande områden m.h.a. sädesslag har de även sett till att kompensera för de näringsförluster detta orsakat för att barnen inte skulle sluta växa, m.m.
Var hittar vi det ?
https://www.who.int/
Nu var du tillbaka till det enkla proteinet gluten ? Kolla du upp vad jag skrev. Jag ser det som två enkla lättlösliga protein som mekaniskt kan denaturera vi knådningen av bröd och bilda ett fint nätverk. Ett nätverk som lätt spjälkas och absorberas som korta peptider och aminosyror.
agglutinin kan jag inget om. Tråkigt att behöva plocka bort en så bra källa till en hög olika E-vitamin som vetegroddar är.
Vi kan titta vidare på heme-järn och se hur det absorberas.
söderkisen
2020-08-09, 06:10
Flem. Vad är dina tankar kring bluezones?
Samtliga äter ju övervägande del plantbaserat. En gemensam/ återkommande nämnare är att en stor del av kosten utgörs av just sädesslag samt baljväxter.
Det beror på vad du menar med näringsbrist. Om du menar att de flesta inte når upp till alla av Livsmedelsverkets, dvs. NNR, rekommenderade dagliga intag, så är svaret ja. Räknar man då även med näringsförluster orsakade av intag av sädesslag så blir det ännu värre.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-ungdom/har-ungdomar-naringsbrist
Var hittar vi det ?
https://www.who.int/
Nu var du tillbaka till det enkla proteinet gluten ? Kolla du upp vad jag skrev. Jag ser det som två enkla lättlösliga protein som mekaniskt kan denaturera vi knådningen av bröd och bilda ett fint nätverk. Ett nätverk som lätt spjälkas och absorberas som korta peptider och aminosyror.
agglutinin kan jag inget om. Tråkigt att behöva plocka bort en så bra källa till en hög olika E-vitamin som vetegroddar är.
Vi kan titta vidare på heme-järn och se hur det absorberas.
Det knådningen åstadkommer är ett nätverk av gluten som gör degen fastare. Alltså handlar det om att få en önskvärd struktur. Denaturering sker även i ugnen och sedan i tarmen. De negativa aspekterna av gluten kvarstår då det inte försvinner.
WGA finns i vete men råg, korn och ris innehåller lektin som är strukturellt identiska.
Flem. Vad är dina tankar kring bluezones?
Samtliga äter ju övervägande del plantbaserat. En gemensam/ återkommande nämnare är att en stor del av kosten utgörs av just sädesslag samt baljväxter.
Vilken blå zon tänker du på? Tar du Okinawa t.ex. så äter man där både mer kött och betydligt mindre sädesslag än genomsnittet i Japan.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-ungdom/har-ungdomar-naringsbrist
Du länkar till en artikel som säger att järnbrist är vanligt och att de flesta får i sig för lite fleromättade fetter.
Hur illa är det med järnbrist? Jag gjorde ett blodprov för många år sedan och då låg jag en enhet under normalintervallet för någon typ av järn. Låg på 91 och intervallet var typ 92-110 av någon enhet. Äter dock nyttigare idag än vad jag gjorde då.
Hur illa är det med järnbrist? Jag gjorde ett blodprov för många år sedan och då låg jag en enhet under normalintervallet för någon typ av järn. Låg på 91 och intervallet var typ 92-110 av någon enhet. Äter dock nyttigare idag än vad jag gjorde då.
Tror snarare det är bättre att ligga inom referens fast lite lägre intervallet när det kommer till järn då det tydligen ackumulleras över tid och har skadliga effekter.
Det knådningen åstadkommer är ett nätverk av gluten som gör degen fastare. Alltså handlar det om att få en önskvärd struktur. Denaturering sker även i ugnen och sedan i tarmen. De negativa aspekterna av gluten kvarstår då det inte försvinner.
WGA finns i vete men råg, korn och ris innehåller lektin som är strukturellt identiska.
Nu svarade du aldrig på vad gluten skulle vara för negativt ? Jag skrev bara att gluten är ett protein som vi lätt spjälkar och inte ska kunna binda till sig några mineral och göra dem oåtkomliga. Tvärtom har vi säkert någon svag "kötteffekt" där aminosyrorna istället tar med sig mineral när de absorberas;).
Hur går det med dina lektiner när man mältar säden ? Drabbas öldrickar också av järnbrist ? Är öl på vete sämre ?
Vilken tur att man plockar bort grodden i vetemjöl så pasta fortfarande är en bra källa till kolhydrat. Fluffiga tekakor och frallor finkar också finfint:d.
Nu svarade du aldrig på vad gluten skulle vara för negativt ? Jag skrev bara att gluten är ett protein som vi lätt spjälkar och inte ska kunna binda till sig några mineral och göra dem oåtkomliga. Tvärtom har vi säkert någon svag "kötteffekt" där aminosyrorna istället tar med sig mineral när de absorberas;).
Hur går det med dina lektiner när man mältar säden ? Drabbas öldrickar också av järnbrist ? Är öl på vete sämre ?
Vilken tur att man plockar bort grodden i vetemjöl så pasta fortfarande är en bra källa till kolhydrat. Fluffiga tekakor och frallor finkar också finfint:d.Jag skrev tidigare om gliadin. Det tillåter ämnen från tarmen att ta sig in i blodomloppet och är därmed kopplat till autoimmuna sjukdomar. Gliadin bryts ner i tarmen till opioidpeptiderna exorfiner. Glutenexorfin tar sig igenom blod-hjärnbarriären och binder till opiatreceptorer.
Lite om agglutinin från vetegroddar:
"4.1. Dietary WGA
Lectins are present in a variety of plants, especially in seeds, where they serve as defense mechanisms against other plants and fungi. Because of their ability to bind to virtually all cell types and cause damage to several organs, lectins are widely recognized as anti-nutrients within food [36]. Most lectins are resistant to heat and the effects of digestive enzymes, and are able to bind to several tissues and organs in vitro and in vivo (reviewed by Freed 1991 [37]). The administration of the lectin WGA to experimental animals caused hyperplastic and hypertrophic growth of the small intestine, hypertrophic growth of the pancreas and thymus atrophy [36]. Lectin activity has been demonstrated in wheat, rye, barley, oats, corn and rice, however the best studied of the cereal grain lectins is WGA [38].
The highest WGA concentrations are found in wheat germ (up to 0.5 g/kg [39]). Although unprocessed wheat germ, like muesli, contains far higher amounts of active WGA than do processed wheat germ products, WGA activity is still apparent in several processed breakfast cereals as assessed by hemagglutination and bacterial agglutination assays [40,41]. A summary of the amount of active WGA in commonly consumed wheat derived products is listed in Table 1." (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3705319/)
https://i.imgur.com/Zxv6WtU.png
Nu svarade du inte igen. Vi bryter ned gliadin till korta peptider och tar upp dem i tarmen. Vad är problemet ? Hur tusan skulle de kunna komma igenom hela kroppen och passera sista steget igenom blod-hjärnbarriären ?
Skönt att se lite fart i andra delar av forumet. Kul att se folk tidigt på Kruger-kurvan...
exevision
2020-08-15, 06:26
Skönt att se lite fart i andra delar av forumet. Kul att se folk tidigt på Kruger-kurvan...
Verkligen! Men lustigt hur denne undviker att svara på Sverkers direkta frågor ;)
Vilken blå zon tänker du på? Tar du Okinawa t.ex. så äter man där både mer kött och betydligt mindre sädesslag än genomsnittet i Japan.
Enligt Wikipedia så åt Okinawa-borna cirka 1950 betydligt mindre fisk, kött och fågel än andra japaner.
https://en.wikipedia.org/wiki/Okinawa_diet#Indigenous_islanders'_diet
Du länkar till en artikel som säger att järnbrist är vanligt och att de flesta får i sig för lite fleromättade fetter.
Får de flesta i sig för lite järn? Upptaget av fleromättade fetter påverkas väl inte av fytinsyra.
Nu svarade du inte igen. Vi bryter ned gliadin till korta peptider och tar upp dem i tarmen. Vad är problemet ?Frågan du ställde gällde vad som är negativt med gluten, vilket jag faktiskt gav svar på. Jag kan ta om det igen lite utförligare.
Gliadin tillåter ämnen att tränga sig igenom tarmens barriärfunktion. Det sker genom att gliadin uppreglerar utsöndringen av proteinet zonulin. Sedan lättar zonulin på de täta fogarna i tarmen, vilka är delaktiga i regleringen över vad som tränger sig in. Just därför har man uppmätt särskilt höga värden av zonulin hos de med glutenintolerans och känslighet mot gluten. Med tanke på att gliadin har den här effekten hos alla är det heller inte konstigt att gliadin är förknippat med en rad olika autoimmuna sjukdomar.
Dessutom bryts även gluten ner i tarmen till opioidpeptider, exorfiner. Dessa har förmågan att binda till opiatreceptorer i hjärnan. Lägg därtill att zonulin även lättar på blod-hjärnbarriärens genomtränglighet. Just det här skulle kunna förklara varför de som får i sig vete äter betydligt mer än de som inte gör det.
Enligt Wikipedia så åt Okinawa-borna cirka 1950 betydligt mindre fisk, kött och fågel än andra japaner.
https://en.wikipedia.org/wiki/Okinawa_diet#Indigenous_islanders'_diet
Wikipedia artikeln du länkar till hänvisar till en PubMed artikel som kräver betalning för att man ska kunna få åtkomst till just den informationen. Även om vi skulle utgå ifrån att det är sant, vilket är en debatt i sig, så kvarstår faktumet att de intog betydligt mycket mindre sädesslag.
Får de flesta i sig för lite järn?För lite järn för vadå? Använder vi oss av RDI-värdet som måttstock så råder det inga tvivel om saken, särskilt när man har med förluster, orsakade av antinutrienter, i beräkningen.
Upptaget av fleromättade fetter påverkas väl inte av fytinsyra.Inte vad jag vet.
Frågan du ställde gällde vad som är negativt med gluten, vilket jag faktiskt gav svar på. Jag kan ta om det igen lite utförligare.
Gliadin tillåter ämnen att tränga sig igenom tarmens barriärfunktion. Det sker genom att gliadin uppreglerar utsöndringen av proteinet zonulin. Sedan lättar zonulin på de täta fogarna i tarmen, vilka är delaktiga i regleringen över vad som tränger sig in. Just därför har man uppmätt särskilt höga värden av zonulin hos de med glutenintolerans och känslighet mot gluten. Med tanke på att gliadin har den här effekten hos alla är det heller inte konstigt att gliadin är förknippat med en rad olika autoimmuna sjukdomar.
Har Gliadin effekt på alla eller bara personer med celiaki ?
Det vore bra att veta. Några svenska referenser gjorda på svenskar ?
Intressant läsning.
Jag får i mig alla mikronutrienter på 3300-3500kcal med vegansk kost.
Supplementerar B12, B-komplex (bara för att, men når nästan 100% utan), K2, EPA/DHA från alger.
Ska ta blodprover någon gång i höst för att se hur värdena ser ut (kört helt veganskt sen maj).
Vetegroddar är opti för Vitamin E ja, jag kör det i gröten (kokar med 2 stora matskedar i). På tal om WGA..
Wikipedia artikeln du länkar till hänvisar till en PubMed artikel som kräver betalning för att man ska kunna få åtkomst till just den informationen. Även om vi skulle utgå ifrån att det är sant, vilket är en debatt i sig, så kvarstår faktumet att de intog betydligt mycket mindre sädesslag.
Sjundedagsadventisterna äter fullkorn, fast jag hittar inga uppgifter om hur mycket de äter av det.
Om sjundedagsadventisterna kost:
https://www.seventhdayadventistdiet.com/the-seventh-day-adventist-diet-food-beliefs/
https://www.seventhdayadventistdiet.com/what-do-seventh-day-adventists-eat/
Ett utdrag ur boken "Blue Zones: Lessons For Living Longer From The People Who’ve Lived The Longest" av Dan Buettner:
https://www.bluezones.com/exploration/sardinia-italy/
Ett abstract:
https://www.researchgate.net/publication/267864042_Male_longevity_in_Sardinia_a_review_of_h istorical_sources_supporting_a_causal_link_with_di etary_factors
Har Gliadin effekt på alla eller bara personer med celiaki ? Det vore bra att veta.Jag kanske formulerade mig dåligt. Men ja, gliadin ökar utsöndringen av zonulin hos alla.
Några svenska referenser gjorda på svenskar ?Inte vad jag har funnit. Men jag citerar ur några studier inom SPOILER-taggar här nedan för den som är intresserad av att läsa.
Den första är från Gliadin, zonulin and gut permeability: Effects on celiac and non-celiac intestinal mucosa and intestinal cell lines (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16635908/):
"Conclusions: Based on our results, we concluded that gliadin activates zonulin signaling irrespective of the genetic expression of autoimmunity, leading to increased intestinal permeability to macromolecules."
Den andra studien är från Effect of Gliadin on Permeability of Intestinal Biopsy Explants from Celiac Disease Patients and Patients with Non-Celiac Gluten Sensitivity (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4377866/):
"Enhanced intestinal permeability upon gliadin exposure does not appear to be limited to CD [celiac disease] patients. A previous ex vivo study conducted by Drago et al. using duodenal biopsy explants in a microsnapwell system demonstrated that, following 60 min of PT-gliadin exposure, tissue from both RCD [celiac patients in remission] patients and controls demonstrated a significant increase in intestinal permeability as well as a temporally-associated increase in zonulin release [20 (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16635908)]. Moreover, a recently published study by Vazquez-Roque et al. using lactulose/mannitol (LA/MA) permeability testing in patients with diarrhea-predominant irritable bowel syndrome (IBS) demonstrated higher small bowel permeability in patients randomized to a 4-week gluten-containing diet compared to those randomized to a four-week GFD [gluten-free diet] [26 (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4377866/#B26-nutrients-07-01565)]."
"This study demonstrates that gliadin exposure induces an increase in intestinal permeability in all individuals, regardless of whether or not they have celiac disease."
Den tredje är från Zonulin, a regulator of epithelial and endothelial barrier functions, and its involvement in chronic inflammatory diseases (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3384703/) och går mer in på djupet om rollen som zonulin har på de täta fogarna i tarmen som är med vid regleringen över vad som tränger igenom tarmbarriären:
"The two major triggers of zonulin release that have been described so far are bacteria and gliadin."
"Zonulin has been implicated in many CIDs [chronic inflammatory disorders] (Table 1 (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5214347/table/t0001/?report=objectonly)). Independent from the CID considered, the steps leading to break of tolerance and subsequent development of CID seem to be similar (Fig 3 (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5214347/figure/f0003/))."
Sista studien jag citerar ur är från Intestinal Permeability Biomarker Zonulin is Elevated in Healthy Aging (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5581307/):
"In conclusion, this study’s findings indicate that serum zonulin and HMGB1 concentrations are elevated in healthy aging and these biomarkers are correlated with several indices of chronic inflammation and physical frailty."
Intressant läsning.
Jag får i mig alla mikronutrienter på 3300-3500kcal med vegansk kost.
Supplementerar B12, B-komplex (bara för att, men når nästan 100% utan), K2, EPA/DHA från alger.
Ska ta blodprover någon gång i höst för att se hur värdena ser ut (kört helt veganskt sen maj).
Vetegroddar är opti för Vitamin E ja, jag kör det i gröten (kokar med 2 stora matskedar i). På tal om WGA..Precis, utan kosttillskott hade en vegansk kosthållning inte varit hållbar näringsmässigt. Inkluderar man animalier är förutsättningarna mycket godare för att få i sig alla mikronutrienter och mer därtill, speciellt om man återgår till hur naturfolken åt. Du nämner att du intar B12, K2 samt omega-3 fettsyrorna DHA och EPA som tillskott då dessa är svåra att få i sig med vegansk kost. Men det finns fler mikronutrienter man som vegan kan få otillräckligt av, såsom jod och även D-vitamin om man lever i Sverige. Upptaget av zink, järn, kalcium och magnesium försämras också om man äter sånt som du nämner, dvs. havregryn och vetegroddar. Agglutinin från vetegroddar (WGA) har en skadlig inverkan på tarmväggen och tycks ha en liknande effekt på blod-hjärnbarriären som zonulin.
Med andra ord så tillämpar man som kunnig vegan en rad olika metoder för att kompensera för en otillfredsställande kost. Värt att tänka på är att animalier innehåller även sådant som inte nämns i RDI-tabellerna såsom kollagen, kreatin, karnosin, taurin, m.m. Även om detta också syntetiseras i kroppen så finns belägg för att ytterligare tillskott av dessa har en bra inverkan på kroppen.
Sjundedagsadventisterna äter fullkorn, fast jag hittar inga uppgifter om hur mycket de äter av det.
Om sjundedagsadventisterna kost:
https://www.seventhdayadventistdiet.com/the-seventh-day-adventist-diet-food-beliefs/
https://www.seventhdayadventistdiet.com/what-do-seventh-day-adventists-eat/
Ett utdrag ur boken "Blue Zones: Lessons For Living Longer From The People Who’ve Lived The Longest" av Dan Buettner:
https://www.bluezones.com/exploration/sardinia-italy/
Ett abstract:
https://www.researchgate.net/publication/267864042_Male_longevity_in_Sardinia_a_review_of_h istorical_sources_supporting_a_causal_link_with_di etary_factors
Jag har försökt titta lite närmare på de blåa zonerna. Författaren till böckerna, och en av myntaren till begreppet blåa zoner, är Dan Buettner och han ringar in fem områden: ön Okinawa, Barbagiaregionen i Sardinien, Nicoya i Costa Rica, ön Ikaria och även adventisterna i Loma Linda i Kalifornien. Gemensamma faktorer som nämns för områdena är bl.a. regelbunden motion, inget substansmissbruk, många starka sociala band, en mening med livet och en i stort sett vegetarisk kost.
När det gäller Okinawa kan en bidragande faktor till att de har haft oproportionerligt många hundraåringar vara att många unga dog under andra världskriget. En orsak till att de rapporterat om ett lågt intag av animalier hos Okinawaborna kan förklaras med att de fick sina marker fördärvade eller beslagtagna av amerikanerna under ockupationen. Men det kan också vara så att en säregen genetik tillsammans med ett hälsosamt leverne medfört till deras höga åldrar.
I Sardinien så kanske befolkningen inte ens håller med Dan Buettner om hans beskrivning av deras kost:
"Sardinians insist that it is their diet, heavy on roast pig, lamb, red wine, milk and cheese, that makes for a long life." (https://www.italymagazine.com/featured-story/sardinians-lay-claim-longevity-diet)
Bland adventisterna i Loma Linda så lever man längre, ca 4 år för män och 7 år för kvinnor, än befolkningen överlag i USA. Även mormonerna i USA lever längre. Studier visar att vegetarianer bland båda dessa grupper lever något år längre än allätare. Men detta beror kanske på att vegetarianer tenderar till att vara mer hälsomedvetna, vilket ena studien gjord på adventisterna också medger. Och detta stämmer överens med de få studier gjorda på hälsomedvetna vegetarianer och allätare.
Men jag medger att jag inte är särskilt påläst om de blåa zonerna, även om jag tycker mig se tecken på att de framförallt är utvalda för att de passar in i budskapet författaren vill sälja genom sina böcker. Att det skulle vara nyttigt att avhålla sig från kött är dessutom i stark kontrast till både vad vi anses ha att tacka för vårt intellekt men också till vad som observerats hos naturfolken på 20- och 30-talet, där de var i fullständig prima hälsa på en kost rik på animalier. Lägg därtill de överlägsna egenskaper funna i skelett från jägar- och samlarfolken före jordbrukets tid.
Jag kanske formulerade mig dåligt. Men ja, gliadin ökar utsöndringen av zonulin hos alla.
Formuleringen är det inget fel på. Det är mer att du antyder att vi alla är glutenintoleranta ?
Ja. Tarmväggen är vår frontlinje och där är det tufft att leva. Cellernas i tarmväggen lever inte många dagar. Vilken tur att vi har en tuff dörrvakt i vår lever. Det kanske inte är så illa ifall det läcker in mer från tarmen eftersom leverns uppgift är att fånga in det. Hade varit intressant att se studier och få veta hur mycket av de mystiska peptiderna från gluten som verkligen når nästa försvarslinje runt hjärnan.
Formuleringen är det inget fel på. Det är mer att du antyder att vi alla är glutenintoleranta ?Nej, jag menar att alla reagerar negativt mot gliadin i tarmen. Glutenintolerans, som till stor del styrs genetiskt, innebär ytterligare komplikationer.
Ja. Tarmväggen är vår frontlinje och där är det tufft att leva. Cellernas i tarmväggen lever inte många dagar. Vilken tur att vi har en tuff dörrvakt i vår lever. Det kanske inte är så illa ifall det läcker in mer från tarmen eftersom leverns uppgift är att fånga in det. Hade varit intressant att se studier och få veta hur mycket av de mystiska peptiderna från gluten som verkligen når nästa försvarslinje runt hjärnan.Tillräckligt illa är det nog då gliadin bidrar till uppregleringen av zonulin. Att detta leder till att både tarmens och hjärnans försvarssystem luckras upp borde vara ganska talande. Men helt klart vore det intressant att kunna följa hela händelseförloppet, från intag till försämrad hälsa.
Men jag medger att jag inte är särskilt påläst om de blåa zonerna, även om jag tycker mig se tecken på att de framförallt är utvalda för att de passar in i budskapet författaren vill sälja genom sina böcker. Att det skulle vara nyttigt att avhålla sig från kött är dessutom i stark kontrast till både vad vi anses ha att tacka för vårt intellekt men också till vad som observerats hos naturfolken på 20- och 30-talet, där de var i fullständig prima hälsa på en kost rik på animalier. Lägg därtill de överlägsna egenskaper funna i skelett från jägar- och samlarfolken före jordbrukets tid.
Åt alla mycket kött före jordbrukets tid?
Om kött och hjärnan.
https://www.npr.org/sections/13.7/2012/12/02/166360654/carbs-not-meat-fueled-evolution-of-the-enlarged-human-brain
Åt alla mycket kött före jordbrukets tid?
Om kött och hjärnan.
https://www.npr.org/sections/13.7/2012/12/02/166360654/carbs-not-meat-fueled-evolution-of-the-enlarged-human-brainArtikeln du länkar till säger inte alls mycket. Du kan ju försöka läsa lite själv om ämnet och formulera dig på egen hand istället för att bara spruta ut länkar till de första bästa sidorna du sökt dig till.
sumialic
2020-08-27, 18:00
Flem, orkar du sammanfatta lite kort bara vad det är som är dåligt med kolhydrater (eller om det är just gluten som är problemet)?`
Jag har läst tråden, men hänger inte med helt. Tänkte bara om du ville ge ett par punkter i lekmanna termer så kan jag utifrån det sedan läsa på lite själv.
Flem, orkar du sammanfatta lite kort bara vad det är som är dåligt med kolhydrater (eller om det är just gluten som är problemet)?`
Jag har läst tråden, men hänger inte med helt. Tänkte bara om du ville ge ett par punkter i lekmanna termer så kan jag utifrån det sedan läsa på lite själv.
1) Höga halter kolhydrater är förknippat med metabola sjukdomar.
2) Sädesslag innehåller fytater som stjäl näring.
3) Gliadin och motsvarande prolamin i andra sädesslag försvagar tarmens och hjärnans försvarssystem.
4) Agglutinin från vetegroddar (WGA) agerar destruktivt på tarmväggen och försvagar hjärnans försvarssystem.
5) Exorfin binder till hjärnans opiatreceptorer och orsakar beroende.
6) Lösliga fibrer såsom pektin, inulin och resistent stärkelse (alla kolhydrater) är nyttiga.
Det som kort och gott gör höga halter kolhydrater onyttigt är att ett sådant intag är starkt förknippat med metabola sjukdomar. Att peka på friskt folk som kitavanerna som mestadels får sin energi från kolhydrater är dessutom vilseledande. Vi är inte kitavaner och vi lever inte heller som dem, dvs. vi har inte samma gener och vi är inte alls lika aktiva. Deras primära kolhydratkällor är dessutom rotfrukter vilka inte skjuter upp blodsockret i lika hög grad som t.ex. bröd och pasta.
Våra huvudsakliga kolhydratkällor är sädesslag vilka innehåller fytater och dessa berövar oss från näring genom att binda till sig mineraler i tarmen. Prolamin i gräsfrön som t.ex. gliadin i vete, avenin i havre, sekalin i råg och hordein i korn innebär dessutom ytterligare komplikationer för hälsan då de äventyrar tarmens och hjärnans murar via uppregleringen av zonulin. Gliadin bryts även ner till exorfiner som har förmågan att binda till opiatreceptorer i hjärnan vilket orsakar beroende. WGA har en skadlig effekt på tarmväggen och en liknande effekt som gliadin har på blod-hjärnbarriären. Detta lektin finns inte bara i vete utan också i råg, korn och ris.
Värt att veta är också att fibrer är kolhydrater som vi inte kan bryta ner. Lösliga fibrer brukar benämnas prebiotiska fibrer och är sådant bakterier i tarmen kan livnära sig på. Just därför, om bakteriekompositionen i tarmen inte är förstörd, ger prebiotiska fibrer bra hälsoeffekter.
sumialic
2020-08-28, 09:48
1) Höga halter kolhydrater är förknippat med metabola sjukdomar.
2) Sädesslag innehåller fytater som stjäl näring.
3) Gliadin och motsvarande prolamin i andra sädesslag försvagar tarmens och hjärnans försvarssystem.
4) Agglutinin från vetegroddar (WGA) agerar destruktivt på tarmväggen och försvagar hjärnans försvarssystem.
5) Exorfin binder till hjärnans opiatreceptorer och orsakar beroende.
6) Lösliga fibrer såsom pektin, inulin och resistent stärkelse (alla kolhydrater) är nyttiga.
Det som kort och gott gör höga halter kolhydrater onyttigt är att ett sådant intag är starkt förknippat med metabola sjukdomar. Att peka på friskt folk som kitavanerna som mestadels får sin energi från kolhydrater är dessutom vilseledande. Vi är inte kitavaner och vi lever inte heller som dem, dvs. vi har inte samma gener och vi är inte alls lika aktiva. Deras primära kolhydratkällor är dessutom rotfrukter vilka inte skjuter upp blodsockret i lika hög grad som t.ex. bröd och pasta.
Våra huvudsakliga kolhydratkällor är sädesslag vilka innehåller fytater och dessa berövar oss från näring genom att binda till sig mineraler i tarmen. Prolamin i gräsfrön som t.ex. gliadin i vete, avenin i havre, sekalin i råg och hordein i korn innebär dessutom ytterligare komplikationer för hälsan då de äventyrar tarmens och hjärnans murar via uppregleringen av zonulin. Gliadin bryts även ner till exorfiner som har förmågan att binda till opiatreceptorer i hjärnan vilket orsakar beroende. WGA har en skadlig effekt på tarmväggen och en liknande effekt som gliadin har på blod-hjärnbarriären. Detta lektin finns inte bara i vete utan också i råg, korn och ris.
Värt att veta är också att fibrer är kolhydrater som vi inte kan bryta ner. Lösliga fibrer brukar benämnas prebiotiska fibrer och är sådant bakterier i tarmen kan livnära sig på. Just därför, om bakteriekompositionen i tarmen inte är förstörd, ger prebiotiska fibrer bra hälsoeffekter.
Stort tack för svar!
Nummer två var jag medveten om. Därav äter jag aldrig bröd pasta och liknande i närheten av mina näringsrika mål (vilket främst är ett om dagen då jag trycker 1 kg grönsaker, makrill och ägg).
Brukar låta det gå åtminstone 3 timmar innan jag äter bröd, pasta, etc i kombination med detta.
Ska kika på resten!
Vilka kolhydrater är säkra från dina punkter? Sötpotatis?
Jag citerar Flem.
"Våra huvudsakliga kolhydratkällor är sädesslag vilka innehåller fytater och dessa berövar oss från näring genom att binda till sig mineraler i tarmen."
Binder fytinsyra de mineral som den ska binda i sädeskornet i vår tarm ? Fytinsyrans uppgift är att binda mineraler i sädeskornet för att sedan släppa dem fritt när kornet gror.
Eller binder de andra mineral i tarmvätskan som kanske är "värdefullare" för oss i en måltid ?
Kan vi tänka oss ett utbyte ( jonbyte ) där vi dricker mjölk och offrar kalcium för att vinna andra mineral som är mer sällsynta och kanske "värdefullare" ?
Men vafan, tränar man hårt uppskattar man kolhydrater. Allt annat är för tjockisar!
Har för mig att en legend på forumet även håller med om detta :D
Anders The Peak
2020-08-29, 07:48
1) Höga halter kolhydrater(Stärkelse) är förknippat med metabola sjukdomar.
2) Sädesslag innehåller fytater som stjäl näring. Kelatering men går att undvika med blötläggning
3) Gliadin och motsvarande prolamin i andra sädesslag försvagar tarmens och hjärnans försvarssystem. Går att undvika när tillagning sker av sädesslaget.
4) Agglutinin från vetegroddar (WGA) agerar destruktivt på tarmväggen och försvagar hjärnans försvarssystem.
5) Exorfin binder till hjärnans opiatreceptorer och orsakar beroende.
6) Lösliga fibrer såsom pektin, inulin och resistent stärkelse (alla kolhydrater) är nyttiga.
Det som kort och gott gör höga halter kolhydrater onyttigt är att ett sådant intag är starkt förknippat med metabola sjukdomar. Att peka på friskt folk som kitavanerna som mestadels får sin energi från kolhydrater är dessutom vilseledande. Vi är inte kitavaner och vi lever inte heller som dem, dvs. vi har inte samma gener och vi är inte alls lika aktiva. Deras primära kolhydratkällor är dessutom rotfrukter vilka inte skjuter upp blodsockret i lika hög grad som t.ex. bröd och pasta.
Våra huvudsakliga kolhydratkällor är sädesslag vilka innehåller fytater och dessa berövar oss från näring genom att binda till sig mineraler i tarmen. Prolamin i gräsfrön som t.ex. gliadin i vete, avenin i havre, sekalin i råg och hordein i korn innebär dessutom ytterligare komplikationer för hälsan då de äventyrar tarmens och hjärnans murar via uppregleringen av zonulin. Gliadin bryts även ner till exorfiner som har förmågan att binda till opiatreceptorer i hjärnan vilket orsakar beroende. WGA har en skadlig effekt på tarmväggen och en liknande effekt som gliadin har på blod-hjärnbarriären. Detta lektin finns inte bara i vete utan också i råg, korn och ris.
Värt att veta är också att fibrer är kolhydrater som vi inte kan bryta ner. Lösliga fibrer brukar benämnas prebiotiska fibrer och är sådant bakterier i tarmen kan livnära sig på. Just därför, om bakteriekompositionen i tarmen inte är förstörd, ger prebiotiska fibrer bra hälsoeffekter.
Nu hade jag avslutad min närvaro på den här platsen men kollar in i bland och ser vad som händer. I största allmänhet händer ingenting mer än att en två händer stor grupp som håller låda.
Men jag tror att inte du kan få stöd i aktuell forskning för dina tvärsäkra uttalanden.
Du stödjer dig på en massa relativt oseriösa siter som gör påståendet som i terorin kan stämma men i praktiken så är det mycket ovanligt att det sker.
whuddafuks
2020-08-29, 08:44
Nu hade jag avslutad min närvaro på den här platsen men kollar in i bland och ser vad som händer. I största allmänhet händer ingenting mer än att en två händer stor grupp som håller låda.
Men jag tror att inte du kan få stöd i aktuell forskning för dina tvärsäkra uttalanden.
Du stödjer dig på en massa relativt oseriösa siter som gör påståendet som i terorin kan stämma men i praktiken så är det mycket ovanligt att det sker.
+1
Det låter ju bra det du Flem säger, men mycket av detta låter allt för simplifierat. Tycker att många av dessa påståenden och som många andra från team anti-kolhydrat/sädesslag är för fokuserade på enskilda ämnen där man glömmer bort att ämnena inte fungerar i ett vakuum. Ta X ämne och titta vad det i teorin borde göra om det var ensamt och inga som helst omständigheter kan påverka dess effekt så kan man ju få vilket ämne som helst att bli farligt tänker jag. Men det är så många andra faktorer som kan påverka ämnet och att stirra sig blint på hur 1 av flera tusentals om inte miljontals olika ämnen fungerar är en stor simplifiering.
Omvänt så är det väl detta som team vegan gör fast med animaliska produkter där man gör allt för att hitta de enskilda potentiellt farliga ämnena, sätter dess kontext i ett vakuum och tadaa - du har hittat en farlig produkt som bara är negativ för människan. Och det är tvärsäkra påståenden från båda sidorna så man undrar ju... hur kan båda sidorna ha så jäkla rätt om allting?
Artikeln du länkar till säger inte alls mycket. Du kan ju försöka läsa lite själv om ämnet och formulera dig på egen hand istället för att bara spruta ut länkar till de första bästa sidorna du sökt dig till.
Kött är näringsrikt. Fast i dag så har många god tillgång till andra näringsrika livsmedel. Så alla behöver kanske inte äta kött för få i sig tillräckligt med näring.
Jag citerar Flem.
"Våra huvudsakliga kolhydratkällor är sädesslag vilka innehåller fytater och dessa berövar oss från näring genom att binda till sig mineraler i tarmen."
Binder fytinsyra de mineral som den ska binda i sädeskornet i vår tarm ? Fytinsyrans uppgift är att binda mineraler i sädeskornet för att sedan släppa dem fritt när kornet gror.Nej, fytat är bundet till fosfor i det fallet. Sedan binder fytat sig gärna till mineraler i tarmen till en olöslig form vilket orsakar näringsförlusten.
men går att undvika med blötläggningBlötläggning minimerar men eliminerar inte problemet med fytater. Särskilt effektivt är det om blötläggningen sker med något surt som t.ex. citronsaft. Det fungerar jättebra med havregryn men resultatet kanske inte blir lika roligt med bröd eller pasta från matbutiken.
Går att undvika när tillagning sker av sädesslagetVar god och utveckla gärna hur du tänker att negativa effekter från gliadin elimineras genom tillagning.
Nu hade jag avslutad min närvaro på den här platsen men kollar in i bland och ser vad som händer. I största allmänhet händer ingenting mer än att en två händer stor grupp som håller låda.
Men jag tror att inte du kan få stöd i aktuell forskning för dina tvärsäkra uttalanden.
Du stödjer dig på en massa relativt oseriösa siter som gör påståendet som i terorin kan stämma men i praktiken så är det mycket ovanligt att det sker.Vad jag vet har jag inte citerat ur eller länkat till något oseriöst i anslutning till mina "tvärsäkra uttalanden". Vart är det oseriösa?
+1
Det låter ju bra det du Flem säger, men mycket av detta låter allt för simplifierat. Tycker att många av dessa påståenden och som många andra från team anti-kolhydrat/sädesslag är för fokuserade på enskilda ämnen där man glömmer bort att ämnena inte fungerar i ett vakuum. Ta X ämne och titta vad det i teorin borde göra om det var ensamt och inga som helst omständigheter kan påverka dess effekt så kan man ju få vilket ämne som helst att bli farligt tänker jag. Men det är så många andra faktorer som kan påverka ämnet och att stirra sig blint på hur 1 av flera tusentals om inte miljontals olika ämnen fungerar är en stor simplifiering.
Omvänt så är det väl detta som team vegan gör fast med animaliska produkter där man gör allt för att hitta de enskilda potentiellt farliga ämnena, sätter dess kontext i ett vakuum och tadaa - du har hittat en farlig produkt som bara är negativ för människan. Och det är tvärsäkra påståenden från båda sidorna så man undrar ju... hur kan båda sidorna ha så jäkla rätt om allting?Givetvis påverkar flera faktorer bl.a. upptaget av näringen när man intar antinutrienter eller hur pass illa kroppen reagerar på gluten, m.m.
Veganer har inte mycket att ta på när det diskuteras näring. De klarar sig i stort sett bara med artificiell hjälp och en alldeles speciell kunskap om vad det är man ska äta. Jämför man dessutom de skadliga ämnen som naturligt finns i växter kontra det som finns i animalier så är det även där ganska talande. Tillåter man sig till att äta djur blir näringsuppgiften väldigt enkel. Jag erkänner dock att veganer har en mycket bra poäng i frågan om djurhållningen.
Kött är näringsrikt. Fast i dag så har många god tillgång till andra näringsrika livsmedel. Så alla behöver kanske inte äta kött för få i sig tillräckligt med näring.Utesluter du animalier blir det helt enkelt svårt eller t.o.m. omöjligt att nå upp till rekommenderat dagligt intag av olika näringsämnen som vitamin B12, vitamin D, vitamin K2 och mineraler som jod, järn, kalcium, magnesium och zink men även omega-3 fiskfettsyror. Sedan har animalier ytterligare ämnen som karnosin, kreatin, kollagen, taurin, m.m.
Utesluter du animalier blir det helt enkelt svårt eller t.o.m. omöjligt att nå upp till rekommenderat dagligt intag av olika näringsämnen som vitamin B12, vitamin D, vitamin K2 och mineraler som jod, järn, kalcium, magnesium och zink men även omega-3 fiskfettsyror. Sedan har animalier ytterligare ämnen som karnosin, kreatin, kollagen, taurin, m.m.
Jag menade kött kanske kan ersättas med en kombination av vegetabiliska och animaliska livsmedel.
Nej, fytat är bundet till fosfor i det fallet. Sedan binder fytat sig gärna till mineraler i tarmen till en olöslig form vilket orsakar näringsförlusten.
Nja. Fosfaten är bundet till inositol och bildar fytinsyran. Men fosfatgruppen är en relativt stark syra så i cellens neutrala miljö bildas fytat. Dvs ett salt.
Jag antar att det är främst magnesiumjoner som fytatet binder i sädeskornet. Helt enkelt för att inte ge en orimligt hög osmotisk potential.
Till min fråga. Får vi ett jonbyte i tarmsaften och fytatet binder "värdefullare" järn och zink och gör det oåtkomligt ?
Det som kort och gott gör höga halter kolhydrater onyttigt är att ett sådant intag är starkt förknippat med metabola sjukdomar. Att peka på friskt folk som kitavanerna som mestadels får sin energi från kolhydrater är dessutom vilseledande. Vi är inte kitavaner och vi lever inte heller som dem, dvs. vi har inte samma gener och vi är inte alls lika aktiva. Deras primära kolhydratkällor är dessutom rotfrukter vilka inte skjuter upp blodsockret i lika hög grad som t.ex. bröd och pasta.
Sötpotatis som Kitavafolket äter har enligt tabellen på den här sidan ett högre GI än spagetti (vit spagetti 49, fullkornsspagetti 48 och sötpotatis 63):
https://www.health.harvard.edu/diseases-and-conditions/glycemic-index-and-glycemic-load-for-100-foods
En sida som anger ett lägre GI för sötpotatis (44):
https://www.healwithfood.org/diet/kitavan-diet-foods.php
Våra huvudsakliga kolhydratkällor är sädesslag vilka innehåller fytater och dessa berövar oss från näring genom att binda till sig mineraler i tarmen.
Fytinsyra kan kanske minska risken för cancer. Så det är inte säkert att det bara dåligt.
Nja. Fosfaten är bundet till inositol och bildar fytinsyran. Men fosfatgruppen är en relativt stark syra så i cellens neutrala miljö bildas fytat. Dvs ett salt.
Jag antar att det är främst magnesiumjoner som fytatet binder i sädeskornet. Helt enkelt för att inte ge en orimligt hög osmotisk potential.
Till min fråga. Får vi ett jonbyte i tarmsaften och fytatet binder "värdefullare" järn och zink och gör det oåtkomligt ?
"Phytic acid (PA) is the primary storage compound of phosphorus in seeds accounting for up to 80% of the total seed phosphorus and contributing as much as 1.5% to the seed dry weight. The negatively charged phosphate in PA strongly binds to metallic cations of Ca, Fe, K, Mg, Mn and Zn making them insoluble and thus unavailable as nutritional factors." (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2266880/)
Sötpotatis som Kitavafolket äter har enligt tabellen på den här sidan ett högre GI än spagetti (vit spagetti 49, fullkornsspagetti 48 och sötpotatis 63):
https://www.health.harvard.edu/diseases-and-conditions/glycemic-index-and-glycemic-load-for-100-foods
En sida som anger ett lägre GI för sötpotatis (44):
https://www.healwithfood.org/diet/kitavan-diet-foods.php
Nu var det inte glykemiskt index (GI) jag syftade på. Sötpotatis höjer inte blodsockret i lika hög grad som bröd eller pasta. Det som tycks ha allra störst betydelse när det gäller stigande blodsocker är mängden kolhydrater minus mängden fibrer i en måltid. Jämför man sötpotatis, ca. 18g kolhydrater och 3g fibrer med pasta, 72g kolhydrater och 3g fibrer, så blir det ganska tydligt. Totalt alltså 15g mot 69g.
Fytinsyra kan kanske minska risken för cancer. Så det är inte säkert att det bara dåligt.Anticancerogena ämnen finner vi även i annat än sädesslag som man inte reagerar negativt på. Alltså ser jag ingen anledning till att just välja sädesslag som helt klart degenererar kroppen på flera olika vis.
"Phytic acid (PA) is the primary storage compound of phosphorus in seeds accounting for up to 80% of the total seed phosphorus and contributing as much as 1.5% to the seed dry weight. The negatively charged phosphate in PA strongly binds to metallic cations of Ca, Fe, K, Mg, Mn and Zn making them insoluble and thus unavailable as nutritional factors." (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2266880/)
Tack för en jättebra länk. Skriven bra om upptaget om järn. Att den bekräftar vad jag redan skrivit låter jag bara passera förbi...lite sådär...
Men den berättar inte hur mycket ev. fritt fytas blockerar upptaget av andra mineraler från andra komponenter i en blandad måltid.
Tack för en jättebra länk. Skriven bra om upptaget om järn. Att den bekräftar vad jag redan skrivit låter jag bara passera förbi...lite sådär...Det är bra. Du har ifrågasatt i stort sett alla negativa aspekter hos sädesslag som jag nämnt.
Men den berättar inte hur mycket ev. fritt fytas blockerar upptaget av andra mineraler från andra komponenter i en blandad måltid.Från samma källa (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2266880/):
"During the past years, attention has been focused on PA as an antinutritional factor in the diet of humans because of their inability to utilize phytate. The low bioavailability of the minerals bound in the PA can lead to deficiencies in human populations where staples like wheat, rice and maize are the major or the only source of nutrition."
Äter man även sånt som inte innehåller fytater och som innehåller de mineraler fytinsyra binder till sig så kompenserar man i varierande grad för näringsförluster. Väljer man istället att dra ner på sådant med fytater från sin kost och ersätta dessa med andra näringsrika källor så får man helt enkelt i sig mer näring.
Det är nog svårt att framgångsrikt mäta sig till exakt hur mycket som förloras då olika faktorer spelar roll. Dessa två studier här nedan om magnesium och järn tycker jag ändå är intressanta.
"Mean fractional apparent magnesium absorption was ≈60% lower when phytic acid was added to phytic acid-free white-wheat bread at an amount similar to that in whole-meal wheat bread (1.49 mmol/200 g) and ≈25% lower when added at an amount similar to that in brown bread (0.75 mmol/200 g)." (Phytic acid added to white-wheat bread inhibits fractional apparent magnesium absorption in humans (https://academic.oup.com/ajcn/article/79/3/418/4690133))
"The inhibition of Fe absorption was strongly related to the amount of phytate added; 2 mg inhibited absorption by 18%, (p less than 0.001), 25 mg by 64% (p less than 0.001), and 250 mg by 82% (p less than 0.001)." (Iron absorption in man: ascorbic acid and dose-dependent inhibition by phytate (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/2911999/))
Jag frågade ifall fytinsyra i sädesslag binder mineraler från andra livsmedel i samma måltid ?
Att tillsatt fytinsyra binder mineral är uppenbart. Precis som tillsatt pollyfosfat, heparin eller någon annan negativt laddad polymer.
Min utgångspunkt är att fytatet i säden redan binder viktigt magnesium. Är helt enkelt mättad och inaktiv.
Ola Wallengren
2020-09-10, 18:30
Spelar det någon roll egentligen?
Low-phytate wholegrain bread instead of high-phytate wholegrain bread in a total diet context did not improve iron status of healthy Swedish females: a 12-week, randomized, parallel-design intervention study (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29796932/)
sumialic
2020-09-10, 18:35
Intressant diskussion - keep it coming!
Man kan ju tycka att många borde ha näringsbrist om fytinsyra skulle försämra näringsupptaget så mycket? Näringen är väl redan kass hos många och om den dessutom blir ännu sämre av allt bröd de slänger i sig...
Jag tar dock det säkra före det osäkra, men vore ju jävligt skönt om man slapp planera sin kost som om man var arkitekt till Sydneys operahus.
Spelar det någon roll egentligen?
Det skulle säkert spela någon roll ifall fytatet i brödet band upp allt järn och zink i skinkskivan.
Men din länk verkar visa att fytat, eller inte fytat i bröd inte ger någon mätbar skillnad.
Intressant diskussion - keep it coming!
Man kan ju tycka att många borde ha näringsbrist om fytinsyra skulle försämra näringsupptaget så mycket? Näringen är väl redan kass hos många och om den dessutom blir ännu sämre av allt bröd de slänger i sig...
Jag tar dock det säkra före det osäkra, men vore ju jävligt skönt om man slapp planera sin kost som om man var arkitekt till Sydneys operahus.Det behöver du inte - Har du någon allergi eller liknande är det såklart annorlunda.
Flem verkar vara någon som antingen läst på Pa... Institute eller drar för långtgående slutsatser av för dålig forskning. Tur att Ola och Sverker kan balansera upp galenskaperna.
Intressant diskussion - keep it coming!
Man kan ju tycka att många borde ha näringsbrist om fytinsyra skulle försämra näringsupptaget så mycket? Näringen är väl redan kass hos många och om den dessutom blir ännu sämre av allt bröd de slänger i sig...
Jag tar dock det säkra före det osäkra, men vore ju jävligt skönt om man slapp planera sin kost som om man var arkitekt till Sydneys operahus.
Sluta vara så nojjig. Sluta titta på enskilda livsmedel i vakuum, ät varierat, lev gott. Du kommer inte få näringsbrist pga att du äter pasta. 🤷🏼*♂️
Anticancerogena ämnen finner vi även i annat än sädesslag som man inte reagerar negativt på. Alltså ser jag ingen anledning till att just välja sädesslag som helt klart degenererar kroppen på flera olika vis.
Fytinsyra kan kanske minska risken för njursten också. Vad ska man välja istället för sädesslag?
Jag frågade ifall fytinsyra i sädesslag binder mineraler från andra livsmedel i samma måltid ?Jag ser inte varför fytinsyra skulle göra någon skillnad på varifrån mineralerna kommer ifrån när allt är i tarmen.
Min utgångspunkt är att fytatet i säden redan binder viktigt magnesium. Är helt enkelt mättad och inaktiv.Om det var fallet så skulle inte man inte se ett högre näringsupptag vid minskad konsumtion av fytater.
"Phytic acid is present in many plant systems, constituting about 1 to 5% by weight of many cereals and legumes. Concern about its presence in food arises from evidence that it decreases the bioavailability of many essential minerals by interacting with multivalent cations and/or proteins to form complexes that may be insoluble or otherwise unavailable under physiologic conditions." (Phytic acid interactions in food systems (https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10408398009527293))
Några exempel:
"Substitution of a low–phytic acid grain in a maize-based diet is associated with a substantial increase in zinc absorption." (Zinc absorption from a low–phytic acid maize (https://academic.oup.com/ajcn/article/76/3/556/4677421))
"The removal of phytate during food processing and/or by adding exogenous phytase results in the improvement of the bioavailability of essential minerals, such as calcium, iron and zinc. This has been ascribed as a potential way to reduce the risk of mineral deficiency among populations, mainly in developing countries, consuming unrefined cereals and/or pulses as a major diet." (Dietary roles of phytate and phytase in human nutrition: A review (https://www.brood.net/public/publicaties/artikelen/kumar.-dietary-roles-of-phytate-and-phytase-in-human-nutrition-a-review-2010.pdf))
"It is concluded that the fermentation of bread containing bran reduces the phytic acid content and increases Zn absorption from such bread. This may be of importance to people subjected to diets with a high cereal content, especially in combination with a low animal-protein intake." (Reduction of the phytate content of bran by leavening in bread and its effect on zinc absorption in man (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/2998440/))
"Nutritional rickets is reported in a 15-year-old Indian boy. His diet contained a high content of phytic acid and when this was reduced the rickets healed. Reports of nutritional osteomalacia in adults and rickets in children among the immigrant population of the United Kingdom are essentially confined to Indians or Pakistanis. The high dietary phytic acid among the chapati-eating Asian immigrants may be sufficient to impair calcium absorption and account for the nutritional rickets and osteomalacia in this population group." (Phytic acid and nutritional rickets in immigrants (https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(72)90523-5/fulltext))
Spelar det någon roll egentligen?
Low-phytate wholegrain bread instead of high-phytate wholegrain bread in a total diet context did not improve iron status of healthy Swedish females: a 12-week, randomized, parallel-design intervention study (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29796932/)
Läser man studien så är det inte så konstigt. De hänvisar till andra studier när de skriver:
"For the purposes of inhibition of metal uptake, it has been shown that it is the first 10–20 mg phytate-P in a meal exerts the largest inhibitory effect, and that additionally increase of phytate-P in the same meal has a relatively minor effect. Thus, a nearly complete elimination of phytate content is necessary to have any effect on iron bioavailability. Phytates coming from other parts of the subjects’ habitual diet may have nullified any effect of the low-phytate bread on iron bioavailability. Similar to our findings, an 8 week high-phytate diet had no effect on ferritin, transferrin receptor, and hepcidin concentrations in 28 females."
Denna tabellen (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6437124/figure/Fig2/?report=objectonly) visar dessutom att skillnaden i det totala intaget av fytater mellan grupperna inte var särskilt stor.
Fytinsyra kan kanske minska risken för njursten också. Vad ska man välja istället för sädesslag?Anticancerogena ämnen finns t.ex. i olika bär som blåbär, vinbär, lingon och hallon men finns också i morötter, lök, kål, m.m.
Din länk om tillsatt zink verkar visa att fytinsyran binder fritt zink och blockerar upptaget. Blir intressant att läsa fler försök.
Men jag är inte orolig. Det är svårt satt baka bröd på enbart fullkorn. Det kommer alltid finnas med siktat mjöl också, för ett gott bröd.
Din länk om tillsatt zink verkar visa att fytinsyran binder fritt zink och blockerar upptaget. Blir intressant att läsa fler försök.Du kanske inte läser särskilt noggrant det jag skriver. Inte heller bidrar du med citat eller källor för dina argument. Ett intressant arbete om sädesslagens antinutriella effekter publicerades redan 1949 där det bl.a. står:
3. Although vitamin D in sufficient quantity prevents phytate from producing rickets in growing animals, it alone does not suppress the anti-calcifying effect of phytate. However high the vitamin D intake, phytate reduces the amount of Ca absorbed from the intestine and produces bones less well calcified and more-osteoporotic than when it is absent from the diet or replaced by inorganic phosphate.
4. Increasing the phytate in the diet increases not only the phytate but also the Ca in the faeces, and in this way reduces the Ca available to the body.
5. A high phytate diet demands not only an adequate vitamin D supply, but, equally important, a high Ca intake. When the diet is rich in phytate, perfect bone formation can only be procured if sufficient Ca is added to a diet containing vitamin D. (The rickets-producing and anti-calcifying action of phytate (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1392604/?page=44))
Men jag är inte orolig. Det är svårt satt baka bröd på enbart fullkorn. Det kommer alltid finnas med siktat mjöl också, för ett gott bröd.Både fullkornsmjöl och siktat mjöl innehåller fytater även om siktat mjöl innehåller mindre.
F´låt. Trodde det var uppenbart vad jag sökte i ditt inlägg:
https://academic.oup.com/ajcn/article/76/3/556/4677421
SwedeGainer221
2020-09-15, 18:29
Kolhydrater var min bästa vän under min första bulk, och kommer för alltid att vara :)
En skål gröt på morgonen (2 dl) varje dag, utan undantag.
Vad skulle vi gjort utan kolhydrater? :)
F´låt. Trodde det var uppenbart vad jag sökte i ditt inlägg:
https://academic.oup.com/ajcn/article/76/3/556/4677421
För det första var det inte den enda studien jag citerade ur. Du tar dig inte heller besväret att citera det som du stör dig på ur studien. Nej, det är precis som jag har skrivit hela tiden. Fytater som bl.a. finns i sädesslag berövar människan från näring. Detta tillsammans med alla andra negativa aspekter sädesslag för med sig gör dem till en suboptimal näringskälla.
Denna uppfattning om fytater är vedertagen i litteraturen och jag har nu dessutom hänvisat till en bra mängd studier som bekräftar den antinutriella effekten. Alltså lägger jag bevisbördan på dig att motbevisa detta om du vill fortsätta diskutera fytater.
Nej. Jag är mest nyfiken på ifall fytater är ett problem.
Din länk som jag citerade i förra posten är din första som studerar effekten in vivo. Nästa steg är att upprepa och utveckla studierna för att koppla mineralbrister till intag av säd. Det är ingen nyhet att järnbrist faktiskt finns och ger besvär hos personerna med låga Hb-värde mm.
Men är det enbart beroende på intag av gröt och bröd eller finns andra, starkare, orsaker ?
Jag länkar till Livsmedelsverket:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/var-tredje-tonarstjej-kan-ha-jarnbrist?_t_id=GauGGqqgEFowAnljMz7lBg%3d%3d&_t_uuid=jrh5qYiMR76G5lWLev4AvQ&_t_q=j%c3%a4rnbrist&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b%2candquerymatch&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_NewsPage/_e50939ab-ecbc-4883-b0f9-856f47ff8de1_sv&_t_hit.pos=1
Inte ett ord om fytater. Däremot ord om ett litet intag av kött.
Jag tycker Livsmedelsverket uttrycker sig lite märkligt, typ:
1/3 av tonårstjejerna har järnbrist, speciellt vanligt bland dem som äter lite kött.
Därför rekommenderar Livsmedelsverket mera frukt, grönt och fullkorn???
Varför inte rekommendera blodpudding som innehåller 20 mg järn per 100 gram?
Frukt innehåller 0,1 mg/100g, isbergssallad 0,4 fullkornspasta 1,5 och rågbröd fullkorn ligger på ca 2
De skriver även: Alla får i sig tillräckligt med protein, tränande äter extra protein helt i onödan.
Jag tycker man får ligga i rätt hårt för att få i sig 1,6-2 g/kg kv
Jag länkar till Livsmedelsverket:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/var-tredje-tonarstjej-kan-ha-jarnbrist?_t_id=GauGGqqgEFowAnljMz7lBg%3d%3d&_t_uuid=jrh5qYiMR76G5lWLev4AvQ&_t_q=j%c3%a4rnbrist&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b%2candquerymatch&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_NewsPage/_e50939ab-ecbc-4883-b0f9-856f47ff8de1_sv&_t_hit.pos=1
Inte ett ord om fytater. Däremot ord om ett litet intag av kött.
Det är intressant att höra vad de har att säga. Men de anger ofta inte särskilt väl vad de grundar sina påståenden på och ger även många gånger dåliga kostråd. I detta fallet om järnbrist säger de ingenting om fytater men då är fytater också ett ämne som de i stort sett inte behandlar alls. De medger trots allt att fytater hämmar näringsupptaget av mineraler i "Näringsförändringar i livsmedel vid tillagning (https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-21-del-2-naringsforandringar-vid-tillagning-och-forvaring-riskvarderingssrapport.pdf)":
"Fytatinnehållet i spannmål minskar vid groddning, fermentering och surdegsjäsning, vilket innebär att mineralerna järn, zink och kalcium lättare kan tillgodogöras efter sådan beredning."
"Tillagning kan också påverka innehållet av ämnen som i sin tur påverkar upptaget av mineraler, till exempel fytat och oxalsyra."
"Fytat har kapacitet att bilda komplex med positivt laddade metalljoner som till exempel järn, kalcium, magnesium och zink. Detta gör metallerna mer otillgängliga för upptag i mag-tarmkanalen."
"Lägre fytatinnehåll kan bidra till att järn, zink och kalcium i livsmedlet blir mer tillgängligt."
"Mineralinnehållet påverkas inte, men tillgängligheten av järn, zink och kalcium kan öka eftersom fytat bryts ner."
De skriver även: Alla får i sig tillräckligt med protein, tränande äter extra protein helt i onödan.
Jag tycker man får ligga i rätt hårt för att få i sig 1,6-2 g/kg kv
Nu läste jag lite hastigt, men ca 100 i snitt per grabbar och runt 73 för flickor låter väl mer än tillräckligt?
TotteShaped4Life
2020-09-17, 09:42
Det är intressant att höra vad de har att säga. Men de anger ofta inte särskilt väl vad de grundar sina påståenden på och ger även många gånger dåliga kostråd. I detta fallet om järnbrist säger de ingenting om fytater men då är fytater också ett ämne som de i stort sett inte behandlar alls. De medger trots allt att fytater hämmar näringsupptaget av mineraler i "Näringsförändringar i livsmedel vid tillagning (https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-21-del-2-naringsforandringar-vid-tillagning-och-forvaring-riskvarderingssrapport.pdf)":
"Fytatinnehållet i spannmål minskar vid groddning, fermentering och surdegsjäsning, vilket innebär att mineralerna järn, zink och kalcium lättare kan tillgodogöras efter sådan beredning."
"Tillagning kan också påverka innehållet av ämnen som i sin tur påverkar upptaget av mineraler, till exempel fytat och oxalsyra."
"Fytat har kapacitet att bilda komplex med positivt laddade metalljoner som till exempel järn, kalcium, magnesium och zink. Detta gör metallerna mer otillgängliga för upptag i mag-tarmkanalen."
"Lägre fytatinnehåll kan bidra till att järn, zink och kalcium i livsmedlet blir mer tillgängligt."
"Mineralinnehållet påverkas inte, men tillgängligheten av järn, zink och kalcium kan öka eftersom fytat bryts ner."
"och ger även många gånger dåliga kostråd."
Ok, nu blev även jag nyfiken. Exempelvis
"och ger även många gånger dåliga kostråd."
Ok, nu blev även jag nyfiken. Exempelvis
Jag gav ett ex gällande järnbrist precis här ovan.
TotteShaped4Life
2020-09-17, 12:08
Jag gav ett ex gällande järnbrist precis här ovan.
Du plockar körsbär
– Vi såg att ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av flera viktiga ämnen, som D- och C- vitamin, folat, järn och jod, än barn som har föräldrar med längre utbildning, säger Anna Karin Lindroos nutritionist på Livsmedelsverket.
Resultaten är inte oväntade i och med att dessa ungdomar äter mindre frukt, grönsaker och fisk. Även om de flesta ungdomar inte har näringsbrist, kan matvanor med för lite grönt, fullkorn och fisk leda till ohälsa på sikt.
Generellt får de flesta ungdomar tillräckligt av vitaminer och mineraler, med undantag för järn. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade låga järndepåer, vilket tyder på järnbrist.
Det beror på att tjejer behöver nära dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött. https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/var-tredje-tonarstjej-kan-ha-jarnbrist?AspxAutoDetectCookieSupport=1
Var såg du någon rek om blodpudding som är bra mot järnbrist?
TotteShaped4Life
2020-09-17, 12:25
Var såg du någon rek om blodpudding som är bra mot järnbrist?
Varför tror du att Livsmedelsverket inte specifikt rekommenderar blodpudding utan skriver mer allmänt hållet - kött?
TotteShaped4Life
2020-09-17, 12:28
Varför tror du att Livsmedelsverket inte specifikt rekommenderar blodpudding utan skriver mer allmänt hållet - kött?
Jag hjälper dig lite på traven eftersom jag känner mig extra generös idag
Chark innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärt- och kärlsjukdom. Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark
1. Jag tänker annorlunda på proportioner än du, dvs att avhjälpa järnbrist med blodpudding betyder inte att man måste dra i sig sådana mängder att risken för cancer från nitrit blir överskuggande.
2. Risken att man får ett farligt saltöverskott i kroppen för att man äter några skivor blodpudding ser jag också som försumbar. Det är väl bara att låta bli att dricka vätskeersättning efter träningen om man av någon anledning är orolig För saltöverskott. Själv riskerar jag oftare saltbrist och får dra i mig extra när muskelkramper dyker upp.
3. Tror du fortfarande att mättat fett i sig ger hjärt- och kärlsjukdomar? Det har ju motbevisats i många studier.
Kött innehåller en 10-del av järnnivån som blodpudding gör. Jag såg inte heller en tydlig rek att öka köttintaget utan bara att järnbrist var speciellt vanlig bland de som åt mindre kött. Den allmänna rek var fortfarande frukt, grönt och fullkorn vilket jag i samband med järnbrist anser vara en dålig rekommendation!
TotteShaped4Life
2020-09-17, 15:18
1. Jag tänker annorlunda på proportioner än du, dvs att avhjälpa järnbrist med blodpudding betyder inte att man måste dra i sig sådana mängder att risken för cancer från nitrit blir överskuggande.
2. Risken att man får ett farligt saltöverskott i kroppen för att man äter några skivor blodpudding ser jag också som försumbar. Det är väl bara att låta bli att dricka vätskeersättning efter träningen om man av någon anledning är orolig För saltöverskott. Själv riskerar jag oftare saltbrist och får dra i mig extra när muskelkramper dyker upp.
3. Tror du fortfarande att mättat fett i sig ger hjärt- och kärlsjukdomar? Det har ju motbevisats i många studier.
Kött innehåller en 10-del av järnnivån som blodpudding gör. Jag såg inte heller en tydlig rek att öka köttintaget utan bara att järnbrist var speciellt vanlig bland de som åt mindre kött. Den allmänna rek var fortfarande frukt, grönt och fullkorn vilket jag i samband med järnbrist anser vara en dålig rekommendation!
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=103956
exevision
2020-09-17, 15:54
De skriver även: Alla får i sig tillräckligt med protein, tränande äter extra protein helt i onödan.
Jag tycker man får ligga i rätt hårt för att få i sig 1,6-2 g/kg kv
Tycker det är väldigt lätt att få i sig den mängden. På vanliga tallriksmodellen.
Jag tycker man får ligga i rätt hårt för att få i sig 1,6-2 g/kg kv
Det är ju hur lätt som helst, speciellt om du tar hjälp av vassle.
Det är intressant att höra vad de har att säga. Men de anger ofta inte särskilt väl vad de grundar sina påståenden på och ger även många gånger dåliga kostråd. I detta fallet om järnbrist säger de ingenting om fytater men då är fytater också ett ämne som de i stort sett inte behandlar alls. De medger trots allt att fytater hämmar näringsupptaget av mineraler i "Näringsförändringar i livsmedel vid tillagning (https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-21-del-2-naringsforandringar-vid-tillagning-och-forvaring-riskvarderingssrapport.pdf)":
"Fytatinnehållet i spannmål minskar vid groddning, fermentering och surdegsjäsning, vilket innebär att mineralerna järn, zink och kalcium lättare kan tillgodogöras efter sådan beredning."
"Tillagning kan också påverka innehållet av ämnen som i sin tur påverkar upptaget av mineraler, till exempel fytat och oxalsyra."
"Fytat har kapacitet att bilda komplex med positivt laddade metalljoner som till exempel järn, kalcium, magnesium och zink. Detta gör metallerna mer otillgängliga för upptag i mag-tarmkanalen."
"Lägre fytatinnehåll kan bidra till att järn, zink och kalcium i livsmedlet blir mer tillgängligt."
"Mineralinnehållet påverkas inte, men tillgängligheten av järn, zink och kalcium kan öka eftersom fytat bryts ner."
Det kanske är så enkelt att fytatet inte har någon större påverkan i en blandad kost ?
Fast att göra surdeg till brödet är intressant. Helt enligt groddens plan, bryts, fytatet ned till inositol och fosfat, och magnesiumet blir fritt, för den växande grodden.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.