Visa fullständig version : 170g socker i en sittning - katastrof eller okej för en tränande/hälsosam individ?
sumialic
2020-07-20, 12:02
Brukar bli mycket socker en dag på helgen (bakar och äter stora mängder), men måste fråga då det blev extra mycket denna helgen - 170g totalt.
För någon som tränar och är hälsosam i övrigt har det någon påverkan på hälsan att slänga i sig dessa mängder i en sittning då och då?
Notera att jag räknar mitt sockerintag och att snittet aldrig överstiger SLVs rekommendationer som för mig är ca 80g per dag.
Jag gillar dock socker så i snitt ligger jag nog på 40g om dagen + lika mycket ifrån frukt och grönsaker.
Snittet blir aldrig högre än ovanstående då jag drar ner på mitt sockerintag andra dagar om jag överäter på t.ex. helgen.
Om det har någon påverkan så skulle jag tro att min insulinkänslighet är väldigt bra då jag fastar två dagar i veckan och är väldigt smal.
Gissningsvis spelar många faktorer in som du inte nämner överhuvudtaget.
Hur många kalorier du förbränner, vikt/bmi, ålder (+gener osv) osv. osv.
Dajollee
2020-07-20, 22:36
Sluta ha sån ångest över allt.
Lev livet och njut
exevision
2020-07-20, 22:57
Sluta ha sån ångest över allt.
Lev livet och njut
Strunta i att saker får konsekvenser?
EagleEye
2020-07-21, 04:44
Paltkoma är inte kul.
söderkisen
2020-07-21, 05:38
Brukar bli mycket socker en dag på helgen (bakar och äter stora mängder), men måste fråga då det blev extra mycket denna helgen - 170g totalt.
För någon som tränar och är hälsosam i övrigt har det någon påverkan på hälsan att slänga i sig dessa mängder i en sittning då och då?
Notera att jag räknar mitt sockerintag och att snittet aldrig överstiger SLVs rekommendationer som för mig är ca 80g per dag.
Jag gillar dock socker så i snitt ligger jag nog på 40g om dagen + lika mycket ifrån frukt och grönsaker.
Snittet blir aldrig högre än ovanstående då jag drar ner på mitt sockerintag andra dagar om jag överäter på t.ex. helgen.
Om det har någon påverkan så skulle jag tro att min insulinkänslighet är väldigt bra då jag fastar två dagar i veckan och är väldigt smal.
Personligen är jag mer och mer tveksam till sockers (menar här vanligt rörsocker/ strösocker) eventuella hälsovådliga konsekvenser i största allmänhet. Tror snarare att smöret/ äggen etc du har i bullarna är värre.
Kombinationen animaliskt mättat fett med socker.
Min högst lekmannamässiga uppfattning är att man inte gjort studier på sockers negativa effekter för högaktiva individer som äter en riktig lågfettkost (<15%) med mycket fibrer.
Paltkoma är inte kul.
Paltkoma får man väl ändå inte av socker eller kolhydrater? Det ger ju energi. Snarare mycket protein och fett som kan göra en akut trött och dåsig efter en måltid. Eller upplever du att t ex. 300 g vitt ris med sriracha och lite broccoli ger paltkoma?
sumialic
2020-07-21, 07:57
Sluta ha sån ångest över allt.
Lev livet och njut
Stor skillnad på att vilja bilda sig och ångest.
sumialic
2020-07-21, 07:59
Gissningsvis spelar många faktorer in som du inte nämner överhuvudtaget.
Hur många kalorier du förbränner, vikt/bmi, ålder (+gener osv) osv. osv.
Snittar 3500 om dagen, väger runt 80 kg, 182 lång, är nog nere på 8-9% fett nu. Absolut max 10% iaf. Vill tro att jag har väldigt bra gener vad gäller hälsa iaf med tanke på hur det ser ut i släkten. Osv är svårt att svara på, men drar till med 42.
sumialic
2020-07-21, 08:05
Personligen är jag mer och mer tveksam till sockers (menar här vanligt rörsocker/ strösocker) eventuella hälsovådliga konsekvenser i största allmänhet. Tror snarare att smöret/ äggen etc du har i bullarna är värre.
Kombinationen animaliskt mättat fett med socker.
Min högst lekmannamässiga uppfattning är att man inte gjort studier på sockers negativa effekter för högaktiva individer som äter en riktig lågfettkost (<15%) med mycket fibrer.
Begränsar mitt mättade fett också till 10% energienheter av mitt kaloriintag. Blir mer över helgen, men drar ner det på vardagarna.
Allt som allt blev helgens bak (äpplekaka med glass och vaniljsås) 3000 kcal, 70 mättat och 170 socker som jag i princip åt i en sittning.
exevision
2020-07-21, 08:49
Blir levern full så bildas det väll fettlever av stora mängder socker.
Så länge man är viktstabil (eller tappar vikt) så är det väl inget farligt med socker.
exevision
2020-07-21, 09:43
Så länge man är viktstabil (eller tappar vikt) så är det väl inget farligt med socker.
Jag personligen tror att man kan få visceralt fett även om man är viktstabil.
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=7107560&postcount=23
sumialic
2020-07-21, 10:52
Blir levern full så bildas det väll fettlever av stora mängder socker.
Men händer detta akut?
För ifrån Onsdag natt - Fredag eftermiddag var det fastas så levern borde vara helt tömd då. Lördag bak, sen söndag bara grönsaker (40g socker). Sen fasta igen ifrån Söndag natt till Tisdag eftermiddag.
Och som sagt, i snitt ligger sockerintaget aldrig på mer än 80 per dag där ca hälften är ifrån grönsaker.
exevision
2020-07-21, 11:27
Men händer detta akut?
För ifrån Onsdag natt - Fredag eftermiddag var det fastas så levern borde vara helt tömd då. Lördag bak, sen söndag bara grönsaker (40g socker). Sen fasta igen ifrån Söndag natt till Tisdag eftermiddag.
Och som sagt, i snitt ligger sockerintaget aldrig på mer än 80 per dag där ca hälften är ifrån grönsaker.
Är det fullt så är det fullt. Kan enbart lagras som fett då.
Jag vågar inte uttala mig om hur din lever är fylld eller inte.
sumialic
2020-07-21, 11:42
Är det fullt så är det fullt. Kan enbart lagras som fett då.
Jag vågar inte uttala mig om hur din lever är fylld eller inte.
170 gram fyller även en tom lever såvitt jag vet.
Så var hamnar fettet i så fall om jag ligger på balans? Går inte ihop i mitt huvud.
Kan inte socker lagras som muskelglykogen?
Tjenatja
2020-07-21, 11:58
170 gram fyller även en tom lever såvitt jag vet.
Så var hamnar fettet i så fall om jag ligger på balans? Går inte ihop i mitt huvud.
Kan inte socker lagras som muskelglykogen?
Det har väldigt svårt att omvandlas till muskelglykogen läste jag igår, så när levern är full blir överskottet till fett i levern i princip. Enligt det jag läste
sumialic
2020-07-21, 12:45
Levern kan lagra 70g fruktos, right?
Hur snabbt metaboliseras fruktosen?
sumialic
2020-07-21, 12:48
Det har väldigt svårt att omvandlas till muskelglykogen läste jag igår, så när levern är full blir överskottet till fett i levern i princip. Enligt det jag läste
Men bräns inte det fettet om jag ligger på balans?
Om nej, då måste ju kalorierna som går till fettinlagringen tas från något annat? Vad? Mindre muskler som bildas?
TotteShaped4Life
2020-07-21, 15:25
Levern kan lagra 70g fruktos, right?
Hur snabbt metaboliseras fruktosen?
(Ola Wallengren)
Fruktos metaboliseras annorlunda än glukos och har därför lite annan påverkan på kroppen. Fruktosen upptag i tarmen sker inte genom samma transportmekanism som glukos vilket i och för sig inte påverkar upptagshastigheten nämnvärt men upptaget sker oberoende av natrium, till skillnad från glukos. Därför kan man öka kolhydratupptaget och glukos användningen under ansträngande konditionsidrott med 20-55% genom att samtidigt tillföra fruktos med glukos, glukospolymerer eller till och med i blandning med sackaros [4].
Vad som däremot kan ställa till problem vid stort fruktosintag är att fruktos inte har samma biokemiska nedbrytning i levern som glukos. Man kan säga att fruktos kommer in längre ner i kedjan av glukosnedbrytning och glykogenuppbyggnad och hoppar därför över några processer som i vanliga fall reglerar uppbyggnad och nedbrytning av glukos. Energin från fruktos kommer därför in i systemet relativt oreglerat, varför det i jämförelse med glukos har flera gånger lättare att bilda fett från kolhydrat [2, 3, 5-7]. Eftersom det är glukos inflödet och nedbrytningen av glukos som stimulerar insulinproduktionen i bukspottkörteln, vilken fruktosen delvis går förbi, så stimulerar fruktos inte insulininsöndringen på samma sätt som glukos. Insulinsvaret blir flera gånger mindre eftersom fruktos måste omvandlas till glukos innan det stimulerar insulinproduktionen. Blodsockret höjs mycket långsamt efter intag av fruktos eftersom det måste omvandlas till glukos först innan det blir ”blodsocker”. Fruktos är därför en ”långsam” kolhydratkälla med lågt glykemiskt index.
En av insulinets effekter är att bromsa fettnedbrytningen i cellerna eftersom när det finns kolhydrater tillgängliga (och därmed ökande insulinnivåer) så ska glukos användas som främsta energi källa. När fettnedbrytningen minskar, minskar nivåerna av fria fettsyror i blodet och eftersom upptaget av fettsyror står i direkt proportion till nivåerna utanför cellerna, minskar då också fetttransporten in i cellen och därmed också fettförbränningen.
Effekterna av ett måttligt intag av fruktos blir därför en långsammare stegring av blodsockret efter måltid och mindre hämning av fettförbränningen. Detta är bra och man har sett att fruktos i kosten, ca 50-100g eller 10-15E%, hos typ 2 diabetiker ger jämnare och lägre blodsocker utan att påverka blodfetterna negativt [3, 5, 8-11]. Fruktos kan även förbättra glukostoleransen hos de med nedsatt glukostolerans genom att fungera katalytiskt för glukosmetabolismen i levern. Ett tillskott på ca 10% av kolhydratmängden från fruktos sänker blodglukos och insulinsvaret efter glukosbelastning även fast kolhydratmängden totalt sett är större.
Problemen uppstår när mängden fruktos är stor och speciellt i samband med ett energiöverskott. Eftersom fruktos inte bromsar fettnedbrytningen och snarare stimulerar fettbildningen i levern så medför detta höga blodfetter och insulinresistens (främst i lever och fettväv). Detta har tydligt demonstrerats i djurförsök men också i humanstudier där intaget av fruktos har varit stort, ca 200-250g/dygn eller >20%E, tillsammans med ett energiöverskott [2, 3, 5, 12].
Det stora problemet är som vanligt energiöverskottet vilket gör att nästan allt fett man äter inte förbränns utan lagras in i lever och fettväv. Ett intag av 7,2g fiskolja (1,2g EPA, 0,8g DHA) kan förbättra blodfettrna vi högt energi och fruktosintag men påverkar inte insulinresistensen [12]. Fruktosens bidrag till fettbildningen är även under extrema förhållanden mycket liten, ca 3-7g fett/dag kommer från fruktos och motsvarande siffra från glukos är ca 1-3g fett/dygn under liknande förhållanden. Det är ingen skillnad i fettinlagring vid ett energiöverskott med extra tillägg av glukos, sackaros eller fruktos men ett extra tillägg av fett ger en större fettinlagring än motsvarande mängd från någon kolhydratkälla [6, 13, 14].
Fruktos är därför bäst i små mängder så att fruktosen hinner omvandlas till glukos eller användas direkt som energi. [6, 15].
Fruktos stimulerar däremot inte frisättningen av leptin och hämmar inte grehlinproduktionen, vilka är mättnads- respektive hungerhormon. Fruktos mättar därför sämre än andra kolhydrater som tex. glukos eller stärkelse [16]. Detta är främst ett problem när fruktos tillsätts i livsmedel, tex. läsk eftersom läsk är flytande och energirikt så har det en väldigt dålig mättande förmåga, vilken inte blir bättre om läsken sötas övervägande med fruktos.
Ett totalt intag på ca 50-80g/dag eller ca 10-15E% har sannolikt inte några negativa effekter utan kanske bara fördelar. Vid energiöverskott kan mängderna begränsas till de lägre rekommendationerna. Vid energiunderskott spelar mängden fruktos en mycket mindre roll eftersom det inte kan bildas något överskott men man bör nog ändå inte överstiga 15E%.
I frukt och grönsaker kommer ca 20-50% av kolhydraterna från fruktos men eftersom färska grönsaker och frukter innehåller mycket vatten och därför inte så mycket kolhydrater totalt sett så kan intaget av frukt och grönt vara högt. Fruktosinnehållet är ca 0,1-7g/100g vilket mycket väl gör att man kan följa de nordiska näringsrekommendationerna om 600g frukt och grönt per dag och max 10E% från renframställda sockerarter, i stort sett oavsett vilken diet man följer.
1. Bray, G.A., S.J. Nielsen, and B.M. Popkin, Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. Am J Clin Nutr, 2004. 79(4): p. 537-43.
2. Basciano, H., L. Federico, and K. Adeli, Fructose, insulin resistance, and metabolic dyslipidemia. Nutr Metab (Lond), 2005. 2(1): p. 5.
3. Elliott, S.S., et al., Fructose, weight gain, and the insulin resistance syndrome. Am J Clin Nutr, 2002. 76(5): p. 911-22.
4. Jentjens, R.L., J. Achten, and A.E. Jeukendrup, High oxidation rates from combined carbohydrates ingested during exercise. Med Sci Sports Exerc, 2004. 36(9): p. 1551-8.
5. Gaby, A.R., Adverse effects of dietary fructose. Altern Med Rev, 2005. 10(4): p. 294-306.
6. McDevitt, R.M., et al., De novo lipogenesis during controlled overfeeding with sucrose or glucose in lean and obese women. Am J Clin Nutr, 2001. 74(6): p. 737-46.
7. Dirlewanger, M., et al., Effects of fructose on hepatic glucose metabolism in humans. Am J Physiol Endocrinol Metab, 2000. 279(4): p. E907-11.
8. Malerbi, D.A., et al., Metabolic effects of dietary sucrose and fructose in type II diabetic subjects. Diabetes Care, 1996. 19(11): p. 1249-56.
9. Bantle, J.P., et al., Metabolic effects of dietary fructose in diabetic subjects. Diabetes Care, 1992. 15(11): p. 1468-76.
10. Osei, K. and B. Bossetti, Dietary fructose as a natural sweetener in poorly controlled type 2 diabetes: a 12-month crossover study of effects on glucose, lipoprotein and apolipoprotein metabolism. Diabet Med, 1989. 6(6): p. 506-11.
11. Anderson, J.W., et al., Metabolic effects of fructose supplementation in diabetic individuals. Diabetes Care, 1989. 12(5): p. 337-44.
12. Faeh, D., et al., Effect of fructose overfeeding and fish oil administration on hepatic de novo lipogenesis and insulin sensitivity in healthy men. Diabetes, 2005. 54(7): p. 1907-13.
13. Marques-Lopes, I., et al., Postprandial de novo lipogenesis and metabolic changes induced by a high-carbohydrate, low-fat meal in lean and overweight men. Am J Clin Nutr, 2001. 73(2): p. 253-61.
14. McDevitt, R.M., et al., Macronutrient disposal during controlled overfeeding with glucose, fructose, sucrose, or fat in lean and obese women. Am J Clin Nutr, 2000. 72(2): p. 369-77.
15. Moore, M.C., et al., Acute fructose administration improves oral glucose tolerance in adults with type 2 diabetes. Diabetes Care, 2001. 24(11): p. 1882-7.
16. Teff, K.L., et al., Dietary fructose reduces circulating insulin and leptin, attenuates postprandial suppression of ghrelin, and increases triglycerides in women. J Clin Endocrinol Metab, 2004. 89(6): p. 2963-72.[/b]
This
Vid energiunderskott spelar mängden fruktos en mycket mindre roll eftersom det inte kan bildas något överskott
Det kan inte bli någon fettlever på ett underskott, även om du bara äter socker. All energi du äter försvinner ju för att hålla dig levande och i rörelse.
Lägger in en länk till en podcast från tyngre rubriker, så får den som är intresserad lyssna:
I veckans Tyngre Rubriker blir det endast två rubriker. Först får du höra om en stor svensk studie där man undersökt om kejsarsnitt ökar risken för övervikt hos pojkar när de är 18 år. Tidigare har man trott att så varit fallet men i den här studien såg man igen effekt.
Efter det följer en diskussion kring en interventionsstudie där deltagarna fick äta 150 gram fruktos varje dag i åtta veckor. Trots den väldigt stora mängden fruktos så fann man inga betydande effekter på deltagarnas hälsa eller hälsomarkörer.
Medverkar i panelen gör Jacob Papinniemi, Caroline Mellberg, Jenny Ågren, Wille Valkeaoja & Jacob Gudiol.
Hålltider
00:00:00 Monsterfail från Gudiol
00:02:02 Kejsarsnitt ökar inte risken för fetma i Sverige
00:13:50 Hela 150 gram fruktos om dagen i 8 veckor påverkade nästan ingenting
https://tyngrerubriker.libsyn.com/avsnitt-170-vldigt-stora-mngder-socker-och-obetydande-hlsoeffekter
sumialic
2020-07-21, 19:38
Fan vad grymma ni är! Ska läsa mer noggrant sen, men tack för bra inlägg! :)
Dajollee
2020-07-22, 09:33
Resistens i fettväv bör väl va något man vill ha?
Och resten av kroppen känslig.
(Ola Wallengren)
Fruktos metaboliseras annorlunda än glukos och har därför lite annan påverkan på kroppen. Fruktosen upptag i tarmen sker inte genom samma transportmekanism som glukos vilket i och för sig inte påverkar upptagshastigheten nämnvärt men upptaget sker oberoende av natrium, till skillnad från glukos. Därför kan man öka kolhydratupptaget och glukos användningen under ansträngande konditionsidrott med 20-55% genom att samtidigt tillföra fruktos med glukos, glukospolymerer eller till och med i blandning med sackaros [4].
Vad som däremot kan ställa till problem vid stort fruktosintag är att fruktos inte har samma biokemiska nedbrytning i levern som glukos. Man kan säga att fruktos kommer in längre ner i kedjan av glukosnedbrytning och glykogenuppbyggnad och hoppar därför över några processer som i vanliga fall reglerar uppbyggnad och nedbrytning av glukos. Energin från fruktos kommer därför in i systemet relativt oreglerat, varför det i jämförelse med glukos har flera gånger lättare att bilda fett från kolhydrat [2, 3, 5-7]. Eftersom det är glukos inflödet och nedbrytningen av glukos som stimulerar insulinproduktionen i bukspottkörteln, vilken fruktosen delvis går förbi, så stimulerar fruktos inte insulininsöndringen på samma sätt som glukos. Insulinsvaret blir flera gånger mindre eftersom fruktos måste omvandlas till glukos innan det stimulerar insulinproduktionen. Blodsockret höjs mycket långsamt efter intag av fruktos eftersom det måste omvandlas till glukos först innan det blir ”blodsocker”. Fruktos är därför en ”långsam” kolhydratkälla med lågt glykemiskt index.
En av insulinets effekter är att bromsa fettnedbrytningen i cellerna eftersom när det finns kolhydrater tillgängliga (och därmed ökande insulinnivåer) så ska glukos användas som främsta energi källa. När fettnedbrytningen minskar, minskar nivåerna av fria fettsyror i blodet och eftersom upptaget av fettsyror står i direkt proportion till nivåerna utanför cellerna, minskar då också fetttransporten in i cellen och därmed också fettförbränningen.
Effekterna av ett måttligt intag av fruktos blir därför en långsammare stegring av blodsockret efter måltid och mindre hämning av fettförbränningen. Detta är bra och man har sett att fruktos i kosten, ca 50-100g eller 10-15E%, hos typ 2 diabetiker ger jämnare och lägre blodsocker utan att påverka blodfetterna negativt [3, 5, 8-11]. Fruktos kan även förbättra glukostoleransen hos de med nedsatt glukostolerans genom att fungera katalytiskt för glukosmetabolismen i levern. Ett tillskott på ca 10% av kolhydratmängden från fruktos sänker blodglukos och insulinsvaret efter glukosbelastning även fast kolhydratmängden totalt sett är större.
Problemen uppstår när mängden fruktos är stor och speciellt i samband med ett energiöverskott. Eftersom fruktos inte bromsar fettnedbrytningen och snarare stimulerar fettbildningen i levern så medför detta höga blodfetter och insulinresistens (främst i lever och fettväv). Detta har tydligt demonstrerats i djurförsök men också i humanstudier där intaget av fruktos har varit stort, ca 200-250g/dygn eller >20%E, tillsammans med ett energiöverskott [2, 3, 5, 12].
Det stora problemet är som vanligt energiöverskottet vilket gör att nästan allt fett man äter inte förbränns utan lagras in i lever och fettväv. Ett intag av 7,2g fiskolja (1,2g EPA, 0,8g DHA) kan förbättra blodfettrna vi högt energi och fruktosintag men påverkar inte insulinresistensen [12]. Fruktosens bidrag till fettbildningen är även under extrema förhållanden mycket liten, ca 3-7g fett/dag kommer från fruktos och motsvarande siffra från glukos är ca 1-3g fett/dygn under liknande förhållanden. Det är ingen skillnad i fettinlagring vid ett energiöverskott med extra tillägg av glukos, sackaros eller fruktos men ett extra tillägg av fett ger en större fettinlagring än motsvarande mängd från någon kolhydratkälla [6, 13, 14].
Fruktos är därför bäst i små mängder så att fruktosen hinner omvandlas till glukos eller användas direkt som energi. [6, 15].
Fruktos stimulerar däremot inte frisättningen av leptin och hämmar inte grehlinproduktionen, vilka är mättnads- respektive hungerhormon. Fruktos mättar därför sämre än andra kolhydrater som tex. glukos eller stärkelse [16]. Detta är främst ett problem när fruktos tillsätts i livsmedel, tex. läsk eftersom läsk är flytande och energirikt så har det en väldigt dålig mättande förmåga, vilken inte blir bättre om läsken sötas övervägande med fruktos.
Ett totalt intag på ca 50-80g/dag eller ca 10-15E% har sannolikt inte några negativa effekter utan kanske bara fördelar. Vid energiöverskott kan mängderna begränsas till de lägre rekommendationerna. Vid energiunderskott spelar mängden fruktos en mycket mindre roll eftersom det inte kan bildas något överskott men man bör nog ändå inte överstiga 15E%.
I frukt och grönsaker kommer ca 20-50% av kolhydraterna från fruktos men eftersom färska grönsaker och frukter innehåller mycket vatten och därför inte så mycket kolhydrater totalt sett så kan intaget av frukt och grönt vara högt. Fruktosinnehållet är ca 0,1-7g/100g vilket mycket väl gör att man kan följa de nordiska näringsrekommendationerna om 600g frukt och grönt per dag och max 10E% från renframställda sockerarter, i stort sett oavsett vilken diet man följer.
1. Bray, G.A., S.J. Nielsen, and B.M. Popkin, Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. Am J Clin Nutr, 2004. 79(4): p. 537-43.
2. Basciano, H., L. Federico, and K. Adeli, Fructose, insulin resistance, and metabolic dyslipidemia. Nutr Metab (Lond), 2005. 2(1): p. 5.
3. Elliott, S.S., et al., Fructose, weight gain, and the insulin resistance syndrome. Am J Clin Nutr, 2002. 76(5): p. 911-22.
4. Jentjens, R.L., J. Achten, and A.E. Jeukendrup, High oxidation rates from combined carbohydrates ingested during exercise. Med Sci Sports Exerc, 2004. 36(9): p. 1551-8.
5. Gaby, A.R., Adverse effects of dietary fructose. Altern Med Rev, 2005. 10(4): p. 294-306.
6. McDevitt, R.M., et al., De novo lipogenesis during controlled overfeeding with sucrose or glucose in lean and obese women. Am J Clin Nutr, 2001. 74(6): p. 737-46.
7. Dirlewanger, M., et al., Effects of fructose on hepatic glucose metabolism in humans. Am J Physiol Endocrinol Metab, 2000. 279(4): p. E907-11.
8. Malerbi, D.A., et al., Metabolic effects of dietary sucrose and fructose in type II diabetic subjects. Diabetes Care, 1996. 19(11): p. 1249-56.
9. Bantle, J.P., et al., Metabolic effects of dietary fructose in diabetic subjects. Diabetes Care, 1992. 15(11): p. 1468-76.
10. Osei, K. and B. Bossetti, Dietary fructose as a natural sweetener in poorly controlled type 2 diabetes: a 12-month crossover study of effects on glucose, lipoprotein and apolipoprotein metabolism. Diabet Med, 1989. 6(6): p. 506-11.
11. Anderson, J.W., et al., Metabolic effects of fructose supplementation in diabetic individuals. Diabetes Care, 1989. 12(5): p. 337-44.
12. Faeh, D., et al., Effect of fructose overfeeding and fish oil administration on hepatic de novo lipogenesis and insulin sensitivity in healthy men. Diabetes, 2005. 54(7): p. 1907-13.
13. Marques-Lopes, I., et al., Postprandial de novo lipogenesis and metabolic changes induced by a high-carbohydrate, low-fat meal in lean and overweight men. Am J Clin Nutr, 2001. 73(2): p. 253-61.
14. McDevitt, R.M., et al., Macronutrient disposal during controlled overfeeding with glucose, fructose, sucrose, or fat in lean and obese women. Am J Clin Nutr, 2000. 72(2): p. 369-77.
15. Moore, M.C., et al., Acute fructose administration improves oral glucose tolerance in adults with type 2 diabetes. Diabetes Care, 2001. 24(11): p. 1882-7.
16. Teff, K.L., et al., Dietary fructose reduces circulating insulin and leptin, attenuates postprandial suppression of ghrelin, and increases triglycerides in women. J Clin Endocrinol Metab, 2004. 89(6): p. 2963-72.[/b]
Tjenatja
2020-07-22, 09:53
Men bräns inte det fettet om jag ligger på balans?
Om nej, då måste ju kalorierna som går till fettinlagringen tas från något annat? Vad? Mindre muskler som bildas?
Misstänker att det absolut kan brännas för eller senare men troligtvis inte i samma takt som den bildar fett
Nu växer ju påsarna med godis och chips konstant men det är väl en påse godis på typ 200 gram.
Givetvis är det inte bra och för egen del tycker jag formen och vågens siffror direkt blir sämre om man käkar socker medan massa jordnötter verkar gå skitbra (köpte 25 påsar 300g OLW-jordnötter nyss på Coop nyss ..)
Katastrof och katastrof.. Du lär ju inte dö (nu) av att göra det.
Din egen känsla för det är nog rätt rätt. Bör du proppa i dig bakelser med 170 gram socker på en dag? Antagligen inte. Kan du? Ja.
sumialic
2020-08-08, 21:31
Nu växer ju påsarna med godis och chips konstant men det är väl en påse godis på typ 200 gram.
Givetvis är det inte bra och för egen del tycker jag formen och vågens siffror direkt blir sämre om man käkar socker medan massa jordnötter verkar gå skitbra (köpte 25 påsar 300g OLW-jordnötter nyss på Coop nyss ..)
Katastrof och katastrof.. Du lär ju inte dö (nu) av att göra det.
Din egen känsla för det är nog rätt rätt. Bör du proppa i dig bakelser med 170 gram socker på en dag? Antagligen inte. Kan du? Ja.
Hur får du 200g godis till att bli 170g socker? Då skulle godiset alltså bestå av 85% socker :D 170g socker är snarare 400g godis. Är det sedan vingummi vi snackar om så är det 800g sett till fruktosmängden.
Det kan inte bli någon fettlever på ett underskott, även om du bara äter socker. All energi du äter försvinner ju för att hålla dig levande och i rörelse.Rent matematiskt vore det ju inte omöjligt att lagra fett i levern även på energiunderskott genom att hämta den energi som saknas från fett eller protein på andra ställen på kroppen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.