JacobHeitmann
2020-06-25, 18:18
Författare: Pernilla Berg, PhD. Nutritionist och toxikolog
Fytoöstrogener
Soja innehåller fytoöstrogener, men det inte är samma typ av östrogen som vi har i kroppen. Fytoöstrogener ger endast en svag östrogen och ger i regel en antiöstrogen effekt i kroppen1. Det finns många olika typer av fytoöstrogener, varav de vanligaste är isoflavonider, flavonoider och coumariner. Fytoöstrogenerna genistein och daidzein som finns i soja tillhör gruppen isoflavoinoider och är bland de mest studerade fytoöstrogenera. Strukturen på genistein och daidzein påminner om humant östrogen och många drar lite förhastat slutsatsen att fytoöstrogener ger samma effekt som humant östrogen i kroppen. Andra typer av fytoöstrogener finns i nötter, oljeväxter, broccoli, linfrön och brysselkål2 och i tarmen bildas även fytoöstrogenmetaboliter när bakteriefloran bryter maten vi äter3.
I kroppen finns två olika typer av östrogenreceptorer (ER-alfa och ER-beta) som har olika affinitet för olika typer av östrogen. Humant östrogen binder till ER-alfa och fytoöstrogener binder i huvudsak till ER-beta. Vid normal sojakonsumtion binder sojafytoöstrogenerna mestadels till ER-beta vilket ger en dominerande antiöstrogen effekt2,4,5. Det är endast vid extremt högt sojaintag som östrogen effekt fås6,7
Genistein och daidzein och dess metaboliter har troligen också ha en skyddande effekt i kroppen, t.ex. i tarmen där de fungerar som antioxidanter2,4,8,9.
Hormonbalansen
Fytoöstrogener är inte lika potenta som humant östrogen och det är väldigt osannolikt att fytoöstrogener skulle ge en starkare effekt än kroppens riktiga östrogen2,4. Vid normal konsumtion av soja får man endast en svag östrogen effekt då fytoöstrogenerna huvudsakligen binder till östrogenreceptor ER-beta. 2-3 portioner per dag beaktas som normal konsumtion. En portion motsvarar ca 2,5 dl sojamjölk eller 1,25 dl tofu och ger 8-10 g sojaprotein och 25 mg isoflavonider. En annan intressant aspekt är att det finns studier som visar att östrogennivåerna i blodet är högre hos allätare än hos vegetarianer. Kött innehåller nämligen både östrogen av samma typ som vi har i kroppen och fytoöstrogener från fodret som djuren har ätit10.
Utomlands hormonbehandlas köttdjur för att tillväxten ska öka, vilket också ökar risken för hormonpåverkan hos slutkonsumenten. En hög konsumtion av kött borde därför utgöra en större risk för hormonpåverkan än om man äter en växtbaserad kost.
Fytoöstrogener finns i de flesta grönsaker, inte bara i soja. Daidzein och genistein från soja är de mest potenta fytoöstrogenerna, men det totala intaget av fytoöstrogener från andra vegetabiliska livsmedel är mycket högre. Fermenterade sojaprodukter innehåller lägre nivåer av fytoöstrogener, medan isolerat sojaprotein som ingår i TVP (texturated vegetable protein) har relativt högt innehåll11. Äter man en varierad kost med frukt, grönsaker och spannmål är det i princip omöjligt att helt undgå att få i sig fytoöstrogener.
Soja till män
Det finns två fallstudier där män har ätit 12 respektive 14 portioner soja per dag (motsvarar 30-35 dl sojamjölk per dag) under lång tid och då utvecklat förstorade bröst respektive erektionsproblem6,7. När sojakonsumtionen drogs ner till normal nivå upphörde symptomen. Dessa fall är unika och väldigt ovanliga. Kliniska studier med soja och höga koncentrationer av isolerade isoflavoinoider har inte visat några negativa hälsoeffekter hos män12–14. Tvärtom, ett ökat intag av sojaprodukter som tofu och sojamjölk minskar troligen risken för prostatacancer15.
Äter man en varierad kost och med ett normalt sojaintag behöver man inte oroa sig för hormonpåverkan. Det är väldigt svårt att komma upp i skadliga nivåer enbart genom kosten. Man ska dock alltid vara försiktig med specifika kosttillskott som innehåller höga koncentrationer av isoflavoinoider. Då kan man eventuellt komma upp i nivåer som kan ge en skadlig östrogeneffekt i kroppen.
Soja ökar inte risken för tidig pubertet
Ett vanligt argument mot soja är att det ökar risken för tidig pubertet. Studien som ligger till grund för detta rykte är från Puerto Rico och visade en ökning av tidig pubertet och bröstutveckling hos unga flickor i ett område med hög sojakonsumtion16. Slutsatsen från studien var att man inte kunde identifiera orsaken till den tidiga bröstutvecklingen, den tidiga puberteten kunde inte kopplas till sojaintaget. En uppföljande studie visade att pubertetsförändringarna troligen berodde på höga ftalathalter i blodet (mjukgörare i plast)17. Det finns idag inga studier som indikerar att soja ger för tidig pubertet.
Bröstcancer
Tidigare misstänkte man att en hög sojakonsumtion vid diagnostiserad bröstcancer kunde öka tillväxt och spridning av bröstcancerceller, men det finns idag inga belägg för att en hög sojakonsumtion leder till en ökad risk för bröstcancerpatienter18.
Djurstudier visar motstridiga resultat för soja. Ett extremt högt intag av protein från komjölk kan ge en förhöjd nivå av IGF-I, vilket kan öka risken för cancer19,20Denna teori har direkt överförts till soja, och vissa är därför oroliga för att ett högt intag av sojaisolat kan innebära en ökad cancerrisk. Majoriteten av studier inom området visar tvärtom att soja minskar risken för cancer18,21–24 Sannolikheten för att fermenterade sojaprodukter som tempeh och miso skulle orsaka någon höjning alls av IGF-I är väldigt låg.
Ett högt sojaintag innan puberteten skyddar troligen mot bröstcancer senare i livet, det har konstaterats i asiatiska länder där konsumtionen av soja är hög i alla ålderskategorier18,21,22. När fytoöstrogen binder till östrogenreceptorn hindras kroppens eget östrogen från att binda in till receptorn och därmed försvagas troligen östrogenets cancerpåskyndande effekt.
Normal sojakonsumtion för bröstcancerpatienter och friska individer är helt säkert och minskar troligen risken för bröstcancer och återfall av bröstcancer
24,25. Däremot bör man undvika kosttillskott med isolerade sojafytoöstrogener tills mer forskning har utförts inom området. Isolerade och koncentrerade ämnen ska man alltid vara försiktig med då koncentrationerna kan bli extremt höga jämfört med de nivåer man kan få i sig genom naturlig mat.
Kognitiv förmåga
En studie från Honolulu på Hawaii har påvisat ett samband mellan hög tofukonsumtion och hjärnans åldrande, men studien är starkt kritiserad och resultatet är svårtolkat på grund av bristande studiemetodik och troligen fusk med data26,27.
I en studie från Indonesien identifierade man ett samband mellan hög tofukonsumtion och sämre minne, men när studien upprepades vid ett senare tillfälle fick man motsatt resultat28,29. Efterföljande analyser visade att den sämre minnesförmågan orsakades av formaldehyd som är ett känt toxiskt ämne. I de fattiga delarna i Indonesien är det vanligt att tofu produceras med hjälp av formaldehyd. Nyare studier visar att tofu eller isolerade sojaisoflavonider varken påskyndar hjärnans åldrande eller försämrar den kognitiva funktionen30.
Soja till små barn
Det finns inget stöd i litteraturen att soja är skadligt för små barn eller vuxna31. Livsmedelsverket har gjort bedömningen att det inte finns någon anledning att undvika soja till barn32. Man ska dock aldrig ersätta bröstmjölk eller bröstmjölksersättning med sojamjölk eller annan vegetabilisk dryck då sammansättningen skiljer sig markant33. Dricker man växtmjölk (eller komjölk) finns det risk att det tar för stor andel av det totala energiintaget per dag och att järnintaget blir för lågt. Sojalivsmedel går bra att ge till små barn under ett år om det ingår i mat, men har man konstaterad sojaallergi ska man naturligtvis undvika det. Det går dock inte att förebygga sojaallergi eller annan allergi genom att undvika livsmedel34. Det finns studier som indikerar att flickor som under sin tidiga barndom äter soja får ett skydd mot bröstcancer senare i livet.21
I USA har man använt sojabaserad bröstmjölksersättning sedan 1970-talet och trots oro över höga nivåer av fytoöstrogen har inga negativa effekter kunnat påvisas däremot bör man undvika sojabaserad bröstmjölksersättning till prematura barn35prematura barn. Prematura barn har särskilda näringsbehov och behöver specialanpassad ersättning med extra järn och lättupptagligt protein36. Vissa sojabaserade ersättningar kan ha höga nivåer av aluminium vilket inte lämpar sig för för tidigt födda barn37.
Antinutrienter
Soja innehåller antinutrienterna fytinsyra, trypsininhibitorer och lektiner som kan hämma näringsupptaget. Se även avsnitt om lektiner nedan.
Fytinsyra (även kallat fytat) binder mineraler som kalcium, magnesium, zink och järn. Livsmedel som är rika på fytinsyra medför därför att dessa mineraler inte blir tillgängliga i tarmen. Fytinsyra finns i de flesta vegetabiliska livsmedel och höga nivåer finns i soja, spannmål, nötter och frön. Fermenterade livsmedel som tempeh, surkål, surdegsbröd innehåller lägre nivåer av fytinsyra och tillgängligheten av mineraler blir därmed bättre. Trots innehållet av fytinsyra i ofermenterade sojaprodukter blir nettoupptag av mineraler bra då soja innehåller relativt höga nivåer av mineraler38. Det finns inga studier som visar att ett högt sojaintag har en negativ inverkan på benmineraldensiteten. Däremot finns det studier som indikerar att sojafytoöstrogenen genistein ökar benmineraldensiteten hos äldre kvinnor39.
Fytinsyra har också hälsofördelar då det kan fungera som antioxidant i tarmen och eventuellt sänka kolesterol och triglyceridnivåer i blodet och motverka cancer.
Soja innehåller även trypsininhibitorer som är en typ av proteashämmare som hämmar nedbrytningen av protein i magsäcken. Trypsininhibitorer är dock värmekänsliga och förstörs vid upphettning40. De flesta sojaprodukterna som finns på marknaden är tillverkade av blötlagda och kokade sojabönor och dessa innehåller mindre aktiva trypsininhibitorer. Trypsininhibitorer finns även i andra vanliga livsmedel, tex ärtor, jordnötter, potatis och sötpotatis41.
Lektiner
Det finns många olika typer av lektiner varav vissa kan vara skadliga, men de som finns i baljväxter är dock relativt harmlösa och ofarliga. Lektiner finns i växter som ett skydd mot angripande parasiter och klassificerats ofta som en antinutrient som hindrar näringsupptaget. Mängden lektiner minskar radikalt vid tillagning och blötläggning, grillning och långkok är de effektivaste metoderna.42 Det sura pH-värdet i magsäcken och tarmen gör också att många lektiner förstörs. Lektiner kan även ha hälsofrämjande effekter som att stabilisera blodsockret, minska upptaget av stärkelse och kan eventuellt motverka cancer43.
Att lektiner skulle vara skadliga och orsaka mikroinflammationer i kroppen spreds initialt av blodtypsdietens förespråkare. Blodtypsdietens anhängare anser att en felaktig kost leder till tarmläckage och spridning av sjukdomsframkallande lektiner i blodbanan. Det är ganska troligt att lektiner kan påverka vår hälsa, men det finns inga studier som visar att blodtypsdieten har någon vetenskaplig förankring eller att alla lektiner är skadliga44. Lektiner kan tvärtom ha potentiella hälsofrämjande egenskaper45.
Sköldkörteln
Friska individer behöver inte oroa sig för att sköldkörtelfunktionen ska rubbas när man äter soja. Patienter med ämnesomsättningsstörning är däremot mer känsliga för soja då ett högt sojaintag teoretiskt kan öka behovet av jod46,47. Det är därför viktigt att ha en dialog med sin läkare om sojaintaget. Vid ett högt sojaintag kan omvandlingen av jod till aktivt hormon minska då soja hämmar ett av omvandlingsenzymen48,49. Isoflavoiniderna i soja kan också binda till jod och göra jod mindre tillgängligt i kroppen48. Detsamma gäller för andra fibrertillskott som kan binda till jod. Resultatet blir att man kan behöva mer jod 49.
Fermenterade sojaprodukter
I Asien har man i flera tusen år använt alla typer av sojaprodukter, både fermenterade (mjölksyrajästa) och ofermenterade sojaprodukter. Vilka sojaprodukter som används skiljer sig markant mellan olika asiatiska länder och även inom olika regioner i länderna50,51. Troligen utgör intaget av ofermenterade sojaprodukter cirka hälften av det totala sojaintaget.
Allergener
Soja innehåller sojaprotein som är en allergen, men sojaallergi är relativt ovanligt och förkommer hos mindre än en procent av befolkningen. Laktosintollerans och allergi mot komjölksprotein är betydligt vanligare52. Är man allergisk mot soja ska man naturligtvis undvika alla produkter som innehåller soja eller spår av soja, men det går inte att i förebyggande syfte undvika soja och på så sätt minska risken för att utveckla allergi34. Förr rekommenderade man alla komjölksproteinallergiker att också undvika soja i förebyggande syfte då dessa allergener liknar varandra och kan korsreagera, men idag vet man att det endast är en liten andel som reagerar på båda allergenerna och det finns inget mervärde i att försöka undvika allergener.
Soja leder till sjukdom
Soja är ett av de mest studerade livsmedlen och majoriteten av studierna inom området visar att soja har en hälsofrämjande effekt. Soja skyddar troligen mot bröstcancer och prostacancer och har en kolesterolsänkande effekt15,53,54. För kvinnor efter menopaus stärker soja troligen bentätheten i skelettet55. Det är osäkert om soja lindrar PMS symptom eller klimateriebesvär56,57.
Skövling av regnskog
Sydamerika och USA är två av de största sojaproducenterna i världen. Runt 95% av all soja som odlas i världen används till att framställa djurfoder58. I Brasilien är regnskogsskövling till förmån för sojaodling ett stort problem59. På den svenska marknaden är dock de flesta sojaprodukterna tillverkade av europeisk GMO-fri soja, vilket inte medför någon ökad risk för skövling av regnskog. Vill man minska skövlingen av regnskog bör man undvika sydamerikansk soja och framför allt undvika att äta kött som är producerat från djur uppfödda på sojafoder.
GMO-soja
Nej, all soja är inte genmodifierad, men upp till 85% av all odlad soja i USA är det. GMO-soja medför stora miljömässiga risker då det bl.a. har lett till en ökad användning av bekämpningsmedel60. Majoriteten av all GMO-soja används dock till djurfoder. I USA behöver livsmedelsproducenter inte märka sina produkter om de innehåller GMO-ingredienser, men inom EU har vi världens strängaste lagstiftning när det gäller genmodiferade grödor. GMO-soja får odlas inom EU, men det färdiga livsmedlet måste då märkas tydligt61. I Sverige är det än så länge ovanligt med GMO-innehållande livsmedel. Ekologiska livsmedel som är KRAV-märkta får aldrig innehålla GMO62. Hur GMO-soja påverkar hälsan vet man inte med säkerhet. Vill man undvika GMO bör man välja ekologiska produkter i första hand.
1. Messina, M., McCaskill-Stevens, W. & Lampe, J. W. Addressing the soy and breast cancer relationship: review, commentary, and workshop proceedings. J. Natl. Cancer Inst. 98, 1275–1284 (2006).
2. Valachovicova, T., Slivova, V. & Sliva, D. Cellular and physiological effects of soy flavonoids. Mini Rev. Med. Chem. 4, 881–887 (2004).
3. Sok, D.-E., Cui, H. S. & Kim, M. R. Isolation and bioactivities of furfuran type lignan compounds from edible plants. Recent Pat. Food Nutr. Agric. 1, 87–95 (2009).
4. Oseni, T., Patel, R., Pyle, J. & Jordan, V. C. Selective estrogen receptor modulators and phytoestrogens. Planta Med. 74, 1656–1665 (2008).
5. Chighizola, C. & Meroni, P. L. The role of environmental estrogens and autoimmunity. Autoimmun. Rev. 11, A493–501 (2012).
6. Martinez, J. & Lewi, J. E. An unusual case of gynecomastia associated with soy product consumption. Endocr. Pract. Off. J. Am. Coll. Endocrinol. Am. Assoc. Clin. Endocrinol. 14, 415–418 (2008).
7. Siepmann, T., Roofeh, J., Kiefer, F. W. & Edelson, D. G. Hypogonadism and erectile dysfunction associated with soy product consumption. Nutr. Burbank Los Angel. Cty. Calif 27, 859–862 (2011).
8. Rimbach, G. et al. Antioxidant and free radical scavenging activity of isoflavone metabolites. Xenobiotica Fate Foreign Compd. Biol. Syst. 33, 913–925 (2003).
9. Choi, E. J. & Kim, G.-H. The antioxidant activity of daidzein metabolites, O‑desmethylangolensin and equol, in HepG2 cells. Mol. Med. Rep. 9, 328–332 (2014).
10. Gatta, D. et al. Influence of partial replacement of soya bean meal by faba beans or peas in heavy pigs diet on meat quality, residual anti-nutritional factors and phytoestrogen content. Arch. Anim. Nutr. 67, 235–247 (2013).
11. Patisaul, H. B. & Jefferson, W. The pros and cons of phytoestrogens. Front. Neuroendocrinol. 31, 400–419 (2010).
12. Fischer, L. et al. Clinical characteristics and pharmacokinetics of purified soy isoflavones: multiple-dose administration to men with prostate neoplasia. Nutr. Cancer 48, 160–170 (2004).
13. Beaton, L. K., McVeigh, B. L., Dillingham, B. L., Lampe, J. W. & Duncan, A. M. Soy protein isolates of varying isoflavone content do not adversely affect semen quality in healthy young men. Fertil. Steril. 94, 1717–1722 (2010).
14. Messina, M., Watanabe, S. & Setchell, K. D. R. Report on the 8th International Symposium on the Role of Soy in Health Promotion and Chronic Disease Prevention and Treatment. J. Nutr. 139, 796S–802S (2009).
15. Yan, L. & Spitznagel, E. L. Soy consumption and prostate cancer risk in men: a revisit of a meta-analysis. Am. J. Clin. Nutr. 89, 1155–1163 (2009).
16. Freni-Titulaer, L. W. et al. Premature thelarche in Puerto Rico. A search for environmental factors. Am. J. Dis. Child. 1960 140, 1263–1267 (1986).
17. Colón, I., Caro, D., Bourdony, C. J. & Rosario, O. Identification of phthalate esters in the serum of young Puerto Rican girls with premature breast development. Environ. Health Perspect. 108, 895–900 (2000).
18. Wu, A. H., Yu, M. C., Tseng, C.-C. & Pike, M. C. Epidemiology of soy exposures and breast cancer risk. Br. J. Cancer 98, 9–14 (2008).
19. Dewell, A. et al. Relationship of dietary protein and soy isoflavones to serum IGF-1 and IGF binding proteins in the Prostate Cancer Lifestyle Trial. Nutr. Cancer 58, 35–42 (2007).
20. Heaney, R. P. et al. Dietary changes favorably affect bone remodeling in older adults. J. Am. Diet. Assoc. 99, 1228–1233 (1999).
21. Korde, L. A. et al. Childhood soy intake and breast cancer risk in Asian American women. Cancer Epidemiol. Biomark. Prev. Publ. Am. Assoc. Cancer Res. Cosponsored Am. Soc. Prev. Oncol. 18, 1050–1059 (2009).
22. Shu, X. O. et al. Soyfood intake during adolescence and subsequent risk of breast cancer among Chinese women. Cancer Epidemiol. Biomark. Prev. Publ. Am. Assoc. Cancer Res. Cosponsored Am. Soc. Prev. Oncol. 10, 483–488 (2001).
23. Lee, S.-A. et al. Adolescent and adult soy food intake and breast cancer risk: results from the Shanghai Women’s Health Study. Am. J. Clin. Nutr. 89, 1920–1926 (2009).
24. Shu, X. O. et al. Soy food intake and breast cancer survival. JAMA J. Am. Med. Assoc. 302, 2437–2443 (2009).
25. Mccoullough, M. The Bottom Line on Soy and Breast Cancer Risk. Cancer.org (2012). at <http://www.cancer.org/cancer/news/expertvoices/post/2012/08/02/the-bottom-line-on-soy-and-breast-cancer-risk.aspx>
26. White, L. R. et al. Brain aging and midlife tofu consumption. J. Am. Coll. Nutr. 19, 242–255 (2000).
27. Guo, C., Wilkens, L. R., Maskarinec, G. & Murphy, S. Examining associations of brain aging with midlife tofu consumption. J. Am. Coll. Nutr. 19, 467–468 (2000).
28. Hogervorst, E., Sadjimim, T., Yesufu, A., Kreager, P. & Rahardjo, T. B. High tofu intake is associated with worse memory in elderly Indonesian men and women. Dement. Geriatr. Cogn. Disord. 26, 50–57 (2008).
29. Hogervorst, E. et al. Borobudur revisited: soy consumption may be associated with better recall in younger, but not in older, rural Indonesian elderly. Brain Res. 1379, 206–212 (2011).
30. Zhao, L. & Brinton, R. D. WHI and WHIMS follow-up and human studies of soy isoflavones on cognition. Expert Rev. Neurother. 7, 1549–1564 (2007).
31. Klein, K. O. Isoflavones, soy-based infant formulas, and relevance to endocrine function. Nutr. Rev. 56, 193–204 (1998).
32. Bra mat för barn 0-5 år – handledning för barnhälsovården. (2014). at <http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kostrad/personalhandledning_bhv_barn_0_till_5.pdf>
33. Mat och näringsråd spädbarn. Livsmedelsverket (2014). at <http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Spadbarn/>
34. De Silva, D. et al. Primary prevention of food allergy in children and adults: systematic review. Allergy (2014). doi:10.1111/all.12334
35. Miniello, V. L. et al. Soy-based formulas and phyto-oestrogens: a safety profile. Acta Paediatr. Oslo Nor. 1992 Suppl. 91, 93–100 (2003).
36. Working Group Of Pediatrics Chinese Society Of Parenteral And Enteral Nutrition, Working Group Of Neonatology Chinese Society Of Pediatrics & Working Group Of Neonatal Surgery Chinese Society Of Pediatric Surgery. CSPEN guidelines for nutrition support in neonates. Asia Pac. J. Clin. Nutr. 22, 655–663 (2013).
37. Hawkins, N. M., Coffey, S., Lawson, M. S. & Delves, H. T. Potential aluminium toxicity in infants fed special infant formula. J. Pediatr. Gastroenterol. Nutr. 19, 377–381 (1994).
38. Lopez, H. W., Leenhardt, F., Coudray, C. & Remesy, C. Minerals and phytic acid interactions: is it a real problem for human nutrition? Int. J. Food Sci. Technol. 37, 727–739 (2002).
39. Wei, P., Liu, M., Chen, Y. & Chen, D.-C. Systematic review of soy isoflavone supplements on osteoporosis in women. Asian Pac. J. Trop. Med. 5, 243–248 (2012).
40. Liener, I. E. Implications of antinutritional components in soybean foods. Crit. Rev. Food Sci. Nutr. 34, 31–67 (1994).
41. Hatcock, J. & Rader. in Mod. Nutr. Health Dis. 1998, 1851 (Wwilkins).
42. Friedman, M. & Brandon, D. L. Nutritional and health benefits of soy proteins. J. Agric. Food Chem. 49, 1069–1086 (2001).
43. De Mejía, E. G. & Prisecaru, V. I. Lectins as bioactive plant proteins: a potential in cancer treatment. Crit. Rev. Food Sci. Nutr. 45, 425–445 (2005).
44. Nylund, K., Sjölin, K., Can Der Ster, G. & Larhammar, D. Blodgruppsdieten: fantasier och kvacksalveri. Läkartidningen 2004, 3168–72
45. Champ, M. M.-J. Non-nutrient bioactive substances of pulses. Br. J. Nutr. 88 Suppl 3, S307–319 (2002).
46. Sathyapalan, T. et al. The effect of soy phytoestrogen supplementation on thyroid status and cardiovascular risk markers in patients with subclinical hypothyroidism: a randomized, double-blind, crossover study. J. Clin. Endocrinol. Metab. 96, 1442–1449 (2011).
47. Messina, M. & Redmond, G. Effects of soy protein and soybean isoflavones on thyroid function in healthy adults and hypothyroid patients: a review of the relevant literature. Thyroid Off. J. Am. Thyroid Assoc. 16, 249–258 (2006).
48. Divi, R. L., Chang, H. C. & Doerge, D. R. Anti-thyroid isoflavones from soybean: isolation, characterization, and mechanisms of action. Biochem. Pharmacol. 54, 1087–1096 (1997).
49. Doerge, D. R. & Sheehan, D. M. Goitrogenic and estrogenic activity of soy isoflavones. Environ. Health Perspect. 110 Suppl 3, 349–353 (2002).
50. Messina, M. Investigating the optimal soy protein and isoflavone intakes for women: a perspective. Womens Health Lond. Engl. 4, 337–356 (2008).
51. Messina, M., Nagata, C. & Wu, A. H. Estimated Asian adult soy protein and isoflavone intakes. Nutr. Cancer 55, 1–12 (2006).
52. Cordle, C. T. Soy protein allergy: incidence and relative severity. J. Nutr. 134, 1213S–1219S (2004).
53. Cassidy, A. & Hooper, L. Phytoestrogens and cardiovascular disease. J. Br. Menopause Soc. 12, 49–56 (2006).
54. Hilakivi-Clarke, L., Andrade, J. E. & Helferich, W. Is soy consumption good or bad for the breast? J. Nutr. 140, 2326S–2334S (2010).
55. Ho, S. C. et al. Soy protein consumption and bone mass in early postmenopausal Chinese women. Osteoporos. Int. J. Establ. Result Coop. Eur. Found. Osteoporos. Natl. Osteoporos. Found. USA 14, 835–842 (2003).
56. Bryant, M. et al. Effect of consumption of soy isoflavones on behavioural, somatic and affective symptoms in women with premenstrual syndrome. Br. J. Nutr. 93, 731–739 (2005).
57. Kim, H. W., Kwon, M. K., Kim, N. S. & Reame, N. E. Intake of dietary soy isoflavones in relation to perimenstrual symptoms of Korean women living in the USA. Nurs. Health Sci. 8, 108–113 (2006).
58. Livestock’s long shadow: environmental issues and options. (2006). at <http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.HTM>
59. Karstensen, J., Peters, G. P. & Andrew, R. M. Attribution of CO 2 emissions from Brazilian deforestation to consumers between 1990 and 2010. Environ. Res. Lett. 8, 024005 (2013).
60. Benbrook, C. Impacts of Genetically Engineered Crops on Pesticide Use in the United States: The First Thirteen Years. (2009). at <http://www.organic-center.org/reportfiles/GE13YearsReport.pdf>
61. GMO. Livsmedelsverket at <http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Spadbarn/>
62. Är KRAV-Certifierad Mat Fri Från GMO at <http://www.krav.se/ar-krav-certifierad-mat-fri-fran-gmo>
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.