Visa fullständig version : Ni som tar/provat Sertralin.
PatekPhillipe
2020-06-04, 08:46
Efter att ha varit trött/nedstämd 5-6 månader uppsökte jag läkare. Vi tog några prover men allt såg bra ut så läkaren började fundera på om det var något psykiskt. Jag tror att det beror på att jag har inte kunnat träna på flera månader pga problem med ena axeln i flera års tid och efter att ha varit hos doktorn och sjukgymnast inte kunnat hitta problemet så känns allt meningslöst, mormor gick även bort i cancer nyligen vilket även det kan vara en bidragande faktor.
Läkaren tyckte att jag skulle prova Sertralin, jag har varit emot medicinering med tabletter och har alltid förespråkat att ta tag i problemet istället för att försöka medicinera. Men har övervägt att testa och se ifall det fungerar. Har hört folk som mått bättre på tabletterna men även dom som blivit sämre/ingen skillnad.
Vad är era erfarenheter av sertralin och skulle ni rekommendera andra att prova?
Efter att ha varit trött/nedstämd 5-6 månader uppsökte jag läkare. Vi tog några prover men allt såg bra ut så läkaren började fundera på om det var något psykiskt. Jag tror att det beror på att jag har inte kunnat träna på flera månader pga problem med ena axeln i flera års tid och efter att ha varit hos doktorn och sjukgymnast inte kunnat hitta problemet så känns allt meningslöst, mormor gick även bort i cancer nyligen vilket även det kan vara en bidragande faktor.
Läkaren tyckte att jag skulle prova Sertralin, jag har varit emot medicinering med tabletter och har alltid förespråkat att ta tag i problemet istället för att försöka medicinera. Men har övervägt att testa och se ifall det fungerar. Har hört folk som mått bättre på tabletterna men även dom som blivit sämre/ingen skillnad.
Vad är era erfarenheter av sertralin och skulle ni rekommendera andra att prova?
Är du riktigt deppig eller bara saknar allt driv och livsglädje så kan det absolut hjälpa. Finns 3 stora saker i biverkningsväg:
1: Svettningar. Många får ganska stora svettningar, andra klarar sig bra, Finns medicin mot svettningarna i värsta fall.
2: Picken, herr Johnsson, blir trött. Minskad sexlust och svårare att få orgasm är vanligt.
3: Svårt att sluta. Du kommer få utsättningssymptom. Huvudvärk, illamående, trötthet och skumma svaga elektriska blixtar i hjärnan. Men det går över.
I övrigt så kommer du aldrig må riktigt dåligt men heller aldrig riktigt bra. Känslor av lycka, glädje och upprymdhet dämpas men så också nedstämda känslor. Det blir som en dämpning så att du inte blir för glad men inte heller för ledsen. Du blir lite sådär lagom och allmänt dämpad, men mycket bättre än att vara nedstämd.
shut teh face
2020-06-04, 09:10
Jag hade lättare ångest/depression för ett par år sedan, jag fick någon värdelös medicin först, mer eller mindre sömnmedel, minns ej namnet dock.
Sedan fick jag setralin och det fungerade bra förutom att jag fick enormt mycket hunger vilket var jobbigt för mig.
MaxTheMarketer
2020-06-04, 09:39
Efter att ha varit trött/nedstämd 5-6 månader uppsökte jag läkare. Vi tog några prover men allt såg bra ut så läkaren började fundera på om det var något psykiskt. Jag tror att det beror på att jag har inte kunnat träna på flera månader pga problem med ena axeln i flera års tid och efter att ha varit hos doktorn och sjukgymnast inte kunnat hitta problemet så känns allt meningslöst, mormor gick även bort i cancer nyligen vilket även det kan vara en bidragande faktor.
Läkaren tyckte att jag skulle prova Sertralin, jag har varit emot medicinering med tabletter och har alltid förespråkat att ta tag i problemet istället för att försöka medicinera. Men har övervägt att testa och se ifall det fungerar. Har hört folk som mått bättre på tabletterna men även dom som blivit sämre/ingen skillnad.
Vad är era erfarenheter av sertralin och skulle ni rekommendera andra att prova?
Precis som med alla mediciner så kommer alla att svara olika även om en majoritet lär svara inom spektrumet av vad som anses vara "positivt".
Jag har själv tagit SSRI sertralin i säkert snart 10 år. En gång slutade jag och provade något som en läkare påstod skulle vara "starkare" (kommer inte ihåg namnet, men var ej sertralin). Dock fick jag panikångestattacker så jag gick tillbaka till SSRI igen.
Den tillbakagången till SSRI igen tog typ 2-3 månader och under den perioden upplevde jag en enorm "deppighet" fast jag visste att jag hade ingen anledning att känna så alls (hade inga självmordstankar som tur var). Mycket fascinerad neurobiopsykologisk process i att observera utifrån som tredjepart så här i efterhand.
Tänk även på att vissa får bieffekter. Vissa kan inte ens ta det på grund av för allvarliga bieffekter. Till sist skall du komma ihåg att det INTE är något "lyckopiller".
Det tar 2-3 månader innan du upplever någon effekt och effekten du upplever är att "du hamnar uppe på jordeytan". Men du kommer inte upp till "himlen med konstant lyckorus". För sådant måste du ta illegala preparat som även är mer permanet skadliga än vad SSRI är.
Nu lär någon bannlyst medlem inte kunna hålla sig från att skapa nytt konto för att kommentera...
Lycka till med ditt liv!
P.S. Studier visar på att daglig fysisk aktivitet (1 timmes motion och/eller styrketräning) ger liknande depressionsdämpande effekt efter 8 veckors intervention. Det minskar även risken för återfall bättre än vad återfall om du bara tar medicin gör.
Duckfeathers
2020-06-04, 09:43
Jag är av åsikten att psykofarmaka ska användas som allra sista utväg, och endast när allting tyder på att det finns ett sjukligt tillstånd i grunden. Och just det här är problemet med sjukvården idag, att mediciner skrivs ut alldeles för lättvindigt. Du nämner själv flera naturliga förklaringar till din nedstämdhet. Händer negativa saker blir man nedstämd, det är så hjärnan fungerar, och det är en känsla som existerar av en anledning. Alla känslor är signaler som är avsedda att påverka vårt beteende. Meningen är att man ska ta tag i grundorsaken, inte ta bort känslan på kemisk väg för att undvika problemet.
Har du verkligen testat alla tänkbara naturliga åtgärder, innan du överväger att ge dig på att mixtra kemiskt med hjärnans neurotransmittorer? Axelproblem utesluter inte träning, det finns fortfarande dussintals träningsformer du kan ägna dig åt, konditionsträning är en av de kraftigaste naturliga antidepressiva medel som existerar. En balanserad kost med gott om mikronutrienter borde vara en självklar del i det hela. Meditation kan hjälpa. KBT, mindfulness och förändrade synsätt är andra saker som kan hjälpa (går man runt och beter sig allmänt hängigt och intalar sig att allt är skit så kommer man framkalla en depression, även om man så mår bra i grunden), att undvika alkohol och droger är ett måste (mediciner kommer inte heller hjälpa om man drar i sig massa sinnesförändrande medel). Kvalitativ sömn kan göra mirakel, att ägna sig åt aktiviteter man tycker om är guld värt och att aktivt söka tacksamhet kan frigöra serotonin.
Människor tar alldeles för lättvindigt på psykofarmaka, SSRI kan orsaka allt ifrån potens-problem till viktuppgång till sömnproblem, vilket i sig kan skapa depressiva problem. Dessutom kan dom vara väldigt svåra att sluta med.
Jag har lidit av psykisk ohälsa i 15+ år, och det var först när jag började jobba med naturliga åtgärder som det började vända, alla mediciner vården kastade på mig gjorde bara saker värre i det långa loppet.
shut teh face
2020-06-04, 10:38
Jag är av åsikten att psykofarmaka ska användas som allra sista utväg, och endast när allting tyder på att det finns ett sjukligt tillstånd i grunden. Och just det här är problemet med sjukvården idag, att mediciner skrivs ut alldeles för lättvindigt. Du nämner själv flera naturliga förklaringar till din nedstämdhet. Händer negativa saker blir man nedstämd, det är så hjärnan fungerar, och det är en känsla som existerar av en anledning. Alla känslor är signaler som är avsedda att påverka vårt beteende. Meningen är att man ska ta tag i grundorsaken, inte ta bort känslan på kemisk väg för att undvika problemet.
Har du verkligen testat alla tänkbara naturliga åtgärder, innan du överväger att ge dig på att mixtra kemiskt med hjärnans neurotransmittorer? Axelproblem utesluter inte träning, det finns fortfarande dussintals träningsformer du kan ägna dig åt, konditionsträning är en av de kraftigaste naturliga antidepressiva medel som existerar. En balanserad kost med gott om mikronutrienter borde vara en självklar del i det hela. Meditation kan hjälpa. KBT, mindfulness och förändrade synsätt är andra saker som kan hjälpa (går man runt och beter sig allmänt hängigt och intalar sig att allt är skit så kommer man framkalla en depression, även om man så mår bra i grunden), att undvika alkohol och droger är ett måste (mediciner kommer inte heller hjälpa om man drar i sig massa sinnesförändrande medel). Kvalitativ sömn kan göra mirakel, att ägna sig åt aktiviteter man tycker om är guld värt och att aktivt söka tacksamhet kan frigöra serotonin.
Människor tar alldeles för lättvindigt på psykofarmaka, SSRI kan orsaka allt ifrån potens-problem till viktuppgång till sömnproblem, vilket i sig kan skapa depressiva problem. Dessutom kan dom vara väldigt svåra att sluta med.
Jag har lidit av psykisk ohälsa i 15+ år, och det var först när jag började jobba med naturliga åtgärder som det började vända, alla mediciner vården kastade på mig gjorde bara saker värre i det långa loppet.
Intressant, för mig handlade det om att "bryta upp", mår man lite bättre kan man börja med vanor som i längden är positivt; motion, hälsosam kost, mindre alkohol etc. Men alla är ju olika.
Jag hade inga problem att sluta, varken psykiskt eller fysiskt, men jag var på en bättre plats redan då.
Hade löptränat istället, betydligt bättre än nått piller som man blir "fast i", ssr/snri mediciner gör en oftast apatisk och emotionellt flack.
Om du måste ta det, mät ditt testosteron innan du börjar med dessa och sedan efter några månader.
https://www.dailymedicaldiscoveries.com/ssris-lower-testosterone-raise-prolactin/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4321007/
Precis som med alla mediciner så kommer alla att svara olika även om en majoritet lär svara inom spektrumet av vad som anses vara "positivt".
Jag har själv tagit SSRI sertralin i säkert snart 10 år. En gång slutade jag och provade något som en läkare påstod skulle vara "starkare" (kommer inte ihåg namnet, men var ej sertralin). Dock fick jag panikångestattacker så jag gick tillbaka till SSRI igen.
Den tillbakagången till SSRI igen tog typ 2-3 månader och under den perioden upplevde jag en enorm "deppighet" fast jag visste att jag hade ingen anledning att känna så alls (hade inga självmordstankar som tur var). Mycket fascinerad neurobiopsykologisk process i att observera utifrån som tredjepart så här i efterhand.
Tänk även på att vissa får bieffekter. Vissa kan inte ens ta det på grund av för allvarliga bieffekter. Till sist skall du komma ihåg att det INTE är något "lyckopiller".
Det tar 2-3 månader innan du upplever någon effekt och effekten du upplever är att "du hamnar uppe på jordeytan". Men du kommer inte upp till "himlen med konstant lyckorus". För sådant måste du ta illegala preparat som även är mer permanet skadliga än vad SSRI är.
Nu lär någon bannlyst medlem inte kunna hålla sig från att skapa nytt konto för att kommentera...
Lycka till med ditt liv!
P.S. Studier visar på att daglig fysisk aktivitet (1 timmes motion och/eller styrketräning) ger liknande depressionsdämpande effekt efter 8 veckors intervention. Det minskar även risken för återfall bättre än vad återfall om du bara tar medicin gör.
Två veckor är den vanliga tiden det tar innan man känner effekt av SSRI/SNRI. Stämde för mig och alla andra jag vet tagit det. Efter två veckor är nivåerna av medicinen stabila i blodet. Om det tog 2-3 månader för dig så berodde det inte på medicinen i sig.
Duckfeathers
2020-06-04, 14:14
Intressant, för mig handlade det om att "bryta upp", mår man lite bättre kan man börja med vanor som i längden är positivt; motion, hälsosam kost, mindre alkohol etc. Men alla är ju olika.
Jag hade inga problem att sluta, varken psykiskt eller fysiskt, men jag var på en bättre plats redan då.
Det finns lägen där mediciner har sin plats, men det är långt mer sällan än vad många läkare vill göra gällande. Att känna sig deppig om något dåligt händer är precis lika naturligt som att känna sig glad när någonting positivt händer. Och att då gå in med mediciner och försöka motverka vad som i grunden är en helt naturlig reaktion är knappast en vettig idé om man inte "måste". Speciellt inte när det finns så mycket annat man kan/bör pröva först. Det är en allmän princip med hjärnan att den vill upprätthålla homeostas, och att om man ökar nivåerna av någonting på onaturlig väg kommer den svara med att nedreglera den naturliga produktionen som följd. Därav att många kan må dåligt när dom väl slutar med medicinen (och när man väl får dom problemen är många läkare pigga på att gå in och medicinera dom problemen istället och sen sitter man fast i den medicinska karusellen där problemen spinner iväg).
Jag har ätit Citalopram i över 10 år mot ångest och panikattacker, och mitt tips är att du tar SSRI som en absolut sista utväg, då utsättningssymptomen när man väl vill sluta är ett rent helvete! Jag har försökt två gånger, och då med en långsam nedtrappning som skulle ha tagit 1 år (från 20 mg), men trots detta så har utsättningssymptomen segrat båda gångerna.
De har dock hjälpt mig mycket, speciellt de första åren, jag blev gladare, socialare, panikattackerna försvann och jag fick inte ångest lika lätt, på senare månader så har dock mina problem återkommit, så jag tror inte att det ger mig effekt längre, vilket gör min svårighet att sluta med dem ännu mer frustrerande.
Jag har provat, funkade ganska bra tyckte jag. Tog udden och sedan iprincip bort ångesten och gjorde det lättare främst i sociala situationer.
Utsättningen märkte jag inte av.
Fick några biverkningar dock.
Blev ganska dålig i magen, svårt att få orgasm men inte sämre sexlust eller erektion.
Fick lättare minnesförlust och fick förändrat beteende på fyllan - då var det dessutom helt omöjligt att få utlösning(även om det inte var nått större problem i sig)
Haran mått psykiskt dåligt en längre tid tycker jag det kan vara värt att prova.
Utsättningen märkte jag inte av.
Hur länge åt du dem och hur snabbt trappade du ut?
PatekPhillipe
2020-06-05, 10:02
Har valt att ge det ett försök. Det jag hoppas på är att det förbättrar min livssituation vilket gör att jag lyckas få bollen i rullning och hittar tillbaka till mina rutiner jag hade när jag inte mådde såhär. Vilket gör att jag i framtiden kan sluta och må bra utan medicinering. Tog första tabletten igår.
Har valt att ge det ett försök. Det jag hoppas på är att det förbättrar min livssituation vilket gör att jag lyckas få bollen i rullning och hittar tillbaka till mina rutiner jag hade när jag inte mådde såhär. Vilket gör att jag i framtiden kan sluta och må bra utan medicinering. Tog första tabletten igår.
Räkna med att må sämre, främst fysiskt under första 1-2 veckorna innan effekten kommer. Är ofta man får lättare huvudvärk, svagt illamående, känsla av klump i halsen m.m. Men det är ganska lindriga besvär och dom är övergående.
PatekPhillipe
2020-06-05, 10:22
Räkna med att må sämre, främst fysiskt under första 1-2 veckorna innan effekten kommer. Är ofta man får lättare huvudvärk, svagt illamående, känsla av klump i halsen m.m. Men det är ganska lindriga besvär och dom är övergående.
Började må lite illa, liten matlust och klump i halsen igår på kvällen. Vet inte om det är pga tabletten eller om det är placebo.
Började må lite illa, liten matlust och klump i halsen igår på kvällen. Vet inte om det är pga tabletten eller om det är placebo.
Nej det låter exakt som det jag och många andra känt under insättningen av SSRI/SNRI. Aptiten minskar precis som du skriver. Men det släpper ganska abrupt efter 1-2 veckor och sedan brukar det kännas bra.
Hur länge åt du dem och hur snabbt trappade du ut?
Åt dem i sex månader och trappade av slarvigt under två veckor, slutade egentligen lite för tvärt mot vad de rekommenderar men effekten, eller vad det nu var, satt i ganska länge efteråt så inget förändrades utom att bieffekterna försvann. Dock var inte sexlusten på topp en tid efteråt.
trädgårdsmöbel
2020-06-07, 11:46
Jag har ätit dem i 14 år. Om jag missar en dag, som idag, jag är på jobbet och tog ingen i morse utan tar dem när jag kommer hem om några timmar så känner jag att jag är butter och irriterad. Skulle jag inte ta senare idag skulle jag vakna imorgon med synrubbningar, huvudvärk och en känsla att självmordsbombare har nog fattat grejen.
Jag mår inte bra av sertralin, men jag mår riktigt dåligt utan dem. Har försökt trappa ner vilket gett självmordsbombarideer, har även försökt sluta tvärt (mot rekommenderat) vilket gett ihållande självmordsbombare har en poäng-tankar.
Jag har landat mentalt i att de där får jag tyvärr knapra resten av livet. Jag skulle aldrig börjat med dem, men nu är det försent. Inte världens bästa reklam kanske. Lite Aryt hade rätt över det :)
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.