Jag blir sjuk av att deffa

[EagleEye]

Jag får sömnsvårigheter, krämpor i kroppen, huvudvärk om dagarna, total orkeslöshet, en stark ovilja till träna då jag känner mig helt tom i kroppen, styrkan i basövningar försvinner nästintill helt dock går det bra med lallarövningar som triceps pushdown.

Jag får också psykiska besvär då jag känner mig avsevärt mindre, som att jag håller på att tappa allt jag byggt upp, känner mig inte "stor och stark" längre och som en konsekvens av dyker mitt självförtroende. Jag inser också hur lite muskelmassa jag egentligen har. Det mesta är vatten, fett och glykogen(?) i musklerna. Jag blir fulare i ansiktet trots att det borde vara tvärtom, är rund i ansiktet då jag är lite pluffsig men så fort jag tappar vikt blir jag mer avlång i ansiktet. Det ser verkligen fult ut. Rent objektivt.

Jag känner ingen eufori efter träningen, som när jag gjort ett PB exempelvis, eller så att armarna är uppumpade att jag knappt får av mig t-shirten efteråt. Jag blir sur och grining. Speciellt när jag inte får äta mig proppmätt hemma efter ett pass och bara jäsa i sängen efteråt. Min sexdrift blir obefintlig. Nu under vintertid dras jag också med mindre småförkylningar emellanåt hela tiden känns det som. Jag känner mig psykiskt och fysiskt sjuk.

Är det så här en deff ska kännas?

[Diomedea exulans]

Hur fort går du ner i vikt? Låter som du deffar för hårt.

[EagleEye]

Uppskattar mitt underskott till ca 700-1000kcal. Väger 120kg på 180cm så det är mycket som ska bort. Jag ner till 10% och sen börja bygga därifrån igen. Det är planen som min coach gett mig. Jag kan inte bygga muskler på min vikt som den är nu. Menar han på.

[zeusden1]

Du ska alltså ner typ 40kg på 40 veckor? Att känna dig liten kommer bara accentueras ju mindre du blir. Varför vill du gå ner till 10%?

[vicarious]

Att ligga på stort kaloriunderskott kan vara jobbigt. Värre för vissa än för andra. Vill du inte känna så får du minska på underskottet och acceptera att det kommer ta längre tid.

[Pepz]

du verkar inte vara helt hundra på att du ens vill deffa?

[40plus]

Uppskattar mitt underskott till ca 700-1000kcal. Väger 120kg på 180cm så det är mycket som ska bort. Jag ner till 10% och sen börja bygga därifrån igen. Det är planen som min coach gett mig. Jag kan inte bygga muskler på min vikt som den är nu. Menar han på.

Varför så bråttom?

Jag gick ner 45kg på ett år med LCHF. Med LCHF kan du äta dig mätt och belåten till skillnad från vanlig bantning. Men jag var ändå ett vrak. Mitt känsloliv var horribelt, jag betedde mig som en patetisk nolla i relationen till dåvarande ragget. Jag blev sårad och butthurt av minsta lilla sak. Jag sov 4-5 timmar i bästa fall och hade alltid ont någonstans. Mitt underskott låg ofta på 1500kcal.

Går man ner flera kilo fett i veckan så tär det på en!

[PureWhey]

Uppskattar mitt underskott till ca 700-1000kcal. Väger 120kg på 180cm så det är mycket som ska bort. Jag ner till 10% och sen börja bygga därifrån igen. Det är planen som min coach gett mig. Jag kan inte bygga muskler på min vikt som den är nu. Menar han på.

"och sen börja bygga"

Skall du inte styrketräna under tiden?

[EagleEye]

Givetvis ska jag det. Men jag fick förklarat för mig att det är mer effektivt och mycket lättare att bygga muskelmassa när man har lågt kroppsfettprocent. Och om jag skulle börja överäta i den formen jag är nu skulle det bara bli pannkaka av allting. Förstod inte allt riktigt men någonting i den stilen var det.

[Pepz]

att börja bulka direkt efter en rejäl deff är inte att rekommendera, du kommer bara snabbt att äta på dig allt fett igen

Din bästa chans är att ta det långsamt ner och parkera dig på en form som du trivs med och försöka hålla dig där samtidigt som du bygger muskler.

[Langster]

Nej, det är inte så en deff ska kännas. Men det handlar om mental inställning också. Om du tror att du blir svag och orkeslös och apatisk av att äta mindre så blir du det.
Tänker du på dig själv som ett hungrigt rovdjur så kommer känslan vara annorlunda. Man kan hitta styrka i kämpandet.

[TomasB]

Jag får sömnsvårigheter, krämpor i kroppen, huvudvärk om dagarna, total orkeslöshet, en stark ovilja till träna då jag känner mig helt tom i kroppen, styrkan i basövningar försvinner nästintill helt dock går det bra med lallarövningar som triceps pushdown.

Jag får också psykiska besvär då jag känner mig avsevärt mindre, som att jag håller på att tappa allt jag byggt upp, känner mig inte "stor och stark" längre och som en konsekvens av dyker mitt självförtroende. Jag inser också hur lite muskelmassa jag egentligen har. Det mesta är vatten, fett och glykogen(?) i musklerna. Jag blir fulare i ansiktet trots att det borde vara tvärtom, är rund i ansiktet då jag är lite pluffsig men så fort jag tappar vikt blir jag mer avlång i ansiktet. Det ser verkligen fult ut. Rent objektivt.

Jag känner ingen eufori efter träningen, som när jag gjort ett PB exempelvis, eller så att armarna är uppumpade att jag knappt får av mig t-shirten efteråt. Jag blir sur och grining. Speciellt när jag inte får äta mig proppmätt hemma efter ett pass och bara jäsa i sängen efteråt. Min sexdrift blir obefintlig. Nu under vintertid dras jag också med mindre småförkylningar emellanåt hela tiden känns det som. Jag känner mig psykiskt och fysiskt sjuk.

Är det så här en deff ska kännas?

Med risk för att låta dryg så vill jag nog påstå att du inte får psykiska problem om det här är känslorna du får av att deffa. Du har de redan och får jag vara så elak att jag uttrycker det - du behöver prata med någon.

[Fishta]

VLCD a la Ola?

Det är jobbigt som fan! Men det går fort och just tiden verkar vara a och o för dig.

[Grahn]

Att ligga på kcalminus är inte roligt, som västvärldens överviktsproblem vittnar om.....

Själv måste jag öka aktiviteten, om jag försöker åstadkomma kcalminus utan ökad aktivitetsgrad så verkar kroppen vara lite för talangfull på att sänka förbrukningen som om man var någon form av björn i ide.