lifteatrepeat
2019-06-28, 19:55
Lite bakgrund:
Man, 25 år, tränat i ~4 år, främst gym men även olika former av kamsport. Har tidigare bulkat/deffat mer eller mindre konstant och pendlat mellan 70-80 pannor ungefär. Olika nivå av dedikation när det gäller tracking av macros beroende på period, dock alltid haft ett relativt sunt förhållande till mat och aldrig missunnat mig en burgare med polarna även under deff. Oftast tränat 5-6 gånger i veckan med minimalt med cardio.
För ~ett år sedan insåg jag att jag var rätt nöjd med hur jag såg ut och beslöt mig för att skita i att bulka/deffa och gå över till att "maintaina" och helt enkelt träna för prestation och för att jag tycker om det.
Av någon anledning utvecklade jag dock en optinojja som rullade över till en full-blown ätstörning/ortorexi. Jag började tracka mina kalorier på en dysfunktionell nivå, blev obsessed med att "äta clean", uteslöt stora mängder livsmedel och drog upp träningsnivån till omkring 3 timmar om dagen, ungefär 60/40% styrketräning/cardio. Detta på ett kcal-intag på 2500kcal om dagen. Jag utvecklade även störda beteenden när det gäller mat som t.ex att titta på en jävla massa cheat day videos på youtube, googla recept på mat under arbetstid som jag inte hade någon avsikt för att någonsin laga, och räkna ner minuterna till nästa måltid. Jag började även isolera mig socialt för att undvika sammanhang med mat/alkohol. De få tillfällen jag frångick min mealplan och fick tillgång till "oändlig" mängd mat som vid typ hotellfrukostar slutade alltid med att jag åt extrema mängder utan att egentligen bli mätt, och slutade bara käka genom en medveten viljeansträngning.
Under perioden gick jag från 72kg till 58kg och tappade även extremt mycket styrka:
Mark: 170 3x5 -> 110 3x5
Bänk: 100 5x5 -> 65 3x5
Böj: 115 5x5 -> 60 5x5
OHP: 62.5 5x5 -> 40 5x5
Efter en intervention från min kära familj gick jag till läkaren och fick bekräftat att jag till följd av hela äventyret har järnbrist, zinkbrist, magnesiumbrist, dåliga njurvärden, anemi och att hormonerna är körda i botten.
Nog med snyfthistorien dock - jag har följande approach för att ta mig ur skiten:
Tränar 4 dagar, uteslutande styrketräning, enligt en Push/Pull/Upper/Lower med en vilodag i mitten. Siktar på 3000 kalorier om dagen. Målbilden är egentligen att äta intuitivt och skita i att räkna över kalorier men försöken att göra detta har hittills resulterat i att jag äter långt ifrån tillräckligt. Detta då jag har 0 aptit och blir mätt väldigt fort, vilket enligt läkaren en rätt vanlig förteelse framförallt hos tidigare anorektiker då matsmältningssystemet har ballat ur. Har även svårt rent psykiskt att force-feeda mig själv på samma sätt som jag gjort under tidigare bulkar. Problemet är såklart inte att få i sig kalorierna per se, utan att få i mig dem enligt någorlunda vettiga macros.
Nuvarande förutsättningar:
Har krigat på under ungefär två månader och kommit en bit på vägen. Tankarna har blivit bättre och beteendet mindre dysfunktionellt, men kämpar fortfarande en del med den psykiska biten och har fortfarande whack hungersignaler/ingen aptit. Har dock som sagt kommit en bit på vägen - att äta ute med vänner/familj är inte längre förenat med dödsångest även om jag inte kan låta bli att eyeballa vad jag får i mig och sen justera resten av dagsintaget därutefter. Har medvetet börjat käka saker som tidigare var "förbjudna" som typ vit pasta och såser.
Rent Fysiskt:
Kroppsvikt: 61kg
Mark: 5x5 140kg
Bänk: 5x5 75kg
OHP: 5x5 50kg
Böj: 5x5 70kg
Tanken med denna loggen är att följa upp träningsutveckling och kost för att hålla mig själv accountable samt egentligen att ha någonstans att skriva av mig för att vädra de psykiska aspekterna av det hela.
Man, 25 år, tränat i ~4 år, främst gym men även olika former av kamsport. Har tidigare bulkat/deffat mer eller mindre konstant och pendlat mellan 70-80 pannor ungefär. Olika nivå av dedikation när det gäller tracking av macros beroende på period, dock alltid haft ett relativt sunt förhållande till mat och aldrig missunnat mig en burgare med polarna även under deff. Oftast tränat 5-6 gånger i veckan med minimalt med cardio.
För ~ett år sedan insåg jag att jag var rätt nöjd med hur jag såg ut och beslöt mig för att skita i att bulka/deffa och gå över till att "maintaina" och helt enkelt träna för prestation och för att jag tycker om det.
Av någon anledning utvecklade jag dock en optinojja som rullade över till en full-blown ätstörning/ortorexi. Jag började tracka mina kalorier på en dysfunktionell nivå, blev obsessed med att "äta clean", uteslöt stora mängder livsmedel och drog upp träningsnivån till omkring 3 timmar om dagen, ungefär 60/40% styrketräning/cardio. Detta på ett kcal-intag på 2500kcal om dagen. Jag utvecklade även störda beteenden när det gäller mat som t.ex att titta på en jävla massa cheat day videos på youtube, googla recept på mat under arbetstid som jag inte hade någon avsikt för att någonsin laga, och räkna ner minuterna till nästa måltid. Jag började även isolera mig socialt för att undvika sammanhang med mat/alkohol. De få tillfällen jag frångick min mealplan och fick tillgång till "oändlig" mängd mat som vid typ hotellfrukostar slutade alltid med att jag åt extrema mängder utan att egentligen bli mätt, och slutade bara käka genom en medveten viljeansträngning.
Under perioden gick jag från 72kg till 58kg och tappade även extremt mycket styrka:
Mark: 170 3x5 -> 110 3x5
Bänk: 100 5x5 -> 65 3x5
Böj: 115 5x5 -> 60 5x5
OHP: 62.5 5x5 -> 40 5x5
Efter en intervention från min kära familj gick jag till läkaren och fick bekräftat att jag till följd av hela äventyret har järnbrist, zinkbrist, magnesiumbrist, dåliga njurvärden, anemi och att hormonerna är körda i botten.
Nog med snyfthistorien dock - jag har följande approach för att ta mig ur skiten:
Tränar 4 dagar, uteslutande styrketräning, enligt en Push/Pull/Upper/Lower med en vilodag i mitten. Siktar på 3000 kalorier om dagen. Målbilden är egentligen att äta intuitivt och skita i att räkna över kalorier men försöken att göra detta har hittills resulterat i att jag äter långt ifrån tillräckligt. Detta då jag har 0 aptit och blir mätt väldigt fort, vilket enligt läkaren en rätt vanlig förteelse framförallt hos tidigare anorektiker då matsmältningssystemet har ballat ur. Har även svårt rent psykiskt att force-feeda mig själv på samma sätt som jag gjort under tidigare bulkar. Problemet är såklart inte att få i sig kalorierna per se, utan att få i mig dem enligt någorlunda vettiga macros.
Nuvarande förutsättningar:
Har krigat på under ungefär två månader och kommit en bit på vägen. Tankarna har blivit bättre och beteendet mindre dysfunktionellt, men kämpar fortfarande en del med den psykiska biten och har fortfarande whack hungersignaler/ingen aptit. Har dock som sagt kommit en bit på vägen - att äta ute med vänner/familj är inte längre förenat med dödsångest även om jag inte kan låta bli att eyeballa vad jag får i mig och sen justera resten av dagsintaget därutefter. Har medvetet börjat käka saker som tidigare var "förbjudna" som typ vit pasta och såser.
Rent Fysiskt:
Kroppsvikt: 61kg
Mark: 5x5 140kg
Bänk: 5x5 75kg
OHP: 5x5 50kg
Böj: 5x5 70kg
Tanken med denna loggen är att följa upp träningsutveckling och kost för att hålla mig själv accountable samt egentligen att ha någonstans att skriva av mig för att vädra de psykiska aspekterna av det hela.