Visa fullständig version : Optimala träningskarriären för barn?
Jaha, om man nu ska få fram den optimala idrottaren och individen, vilka idrotter ska man satsa på och när? I det specifika barnets fall är inte pengar det viktigaste resultatet så vi hoppas kunna kväsa det osunda bollintresset snart. Han är avlad för styrka och har just börjat på gymnastik då det var det enda som fanns för tvååringar förutom dans.
Jaha, om man nu ska få fram den optimala idrottaren och individen, vilka idrotter ska man satsa på och när? I det specifika barnets fall är inte pengar det viktigaste resultatet så vi hoppas kunna kväsa det osunda bollintresset snart. Han är avlad för styrka och har just börjat på gymnastik då det var det enda som fanns för tvååringar förutom dans.
Det finns väl rätt bra forskning om detta? Då jag själv inte har barn än så har jag inte djupdykt i ämnet tyvärr. Gymnastik är ju alltid bra. När barnet är lite äldre kan det börja på tyngdlyftning. Styrkelyft kan denne ju sedan börja med när tyngdlyftningskarriären är slut. ;)
(Så, ursäkta att jag inte hade svar på din fråga)
svenbanan
2019-03-01, 10:50
Jag tycker mig minnas att riktigt unga (upp till fem år eller så) bör utsättas för så mycket olika kompexa rörelsemönster och grejer som möjligt eftersom man i den åldern har möjlighet att skapa förutsättningar för att senare i livet ha lättare att lära sig olika tekniker i olika typer av idrott.
Dessutom fanns det tydligen ändå inget annat som var superviktigt att man fokuserade på i så unga år. Så det är typ lika bra att fokusera på att träna alla idrotter som över huvud taget finns tillgängliga.
Har också för mig att i princip det enda som är någorlunda vettigt att fokusera på i den åldern är snabbhet. Minns dock inte om det handlade om refelxsnabbhet eller muskelfibersnabbhet. Kanske bägge.
Allt detta är med reservation för att det var tjugo år sedan jag läste detta i någon bok. Men jag minns ju inte ens vad det var för bok, så det kan ha varit vilket skit som helst, eller författat av tidernas främste specialist på området.
Diomedea exulans
2019-03-01, 10:58
Varför vill du kväsa intresset för bollsporter? Att hålla på med en bollsport är en enkel resa in i en lycklig uppväxt. Jag kan inte minnas någon kille som hållit på med bollsport som varit mobbad. Eller haft problem med tjejer eller svårt att få kompisar.
Jaha, om man nu ska få fram den optimala idrottaren och individen, vilka idrotter ska man satsa på och när? I det specifika barnets fall är inte pengar det viktigaste resultatet så vi hoppas kunna kväsa det osunda bollintresset snart. Han är avlad för styrka och har just börjat på gymnastik då det var det enda som fanns för tvååringar förutom dans.
Tror att något kring gymnastik, kampsport, friidrott eller klättring är det som har har mest "carry-over" till flest andra sporter.
Gymnastik är nog en fördel att börja med, så man får bra kroppskontroll, blir lite vig och smidig från början, sånt där sitter kvar länge också.
TheOne1994
2019-03-01, 11:04
Varför vill du kväsa intresset för bollsporter? Att hålla på med en bollsport är en enkel resa in i en lycklig uppväxt. Jag kan inte minnas någon kille som hållit på med bollsport som varit mobbad. Eller haft problem med tjejer eller svårt att få kompisar.
amen 2 this !
Gymnastik kan vare en bra sport, få utövare och får kroppsformer som ingen annan har ( snygg fysik )
En snubbe jag gick i högstadiet med hade insane jävla fysik från sin gymnastik. For reals.
Hitta en bra box. Crossfit kids sen komplettera med någon annan sport.
Nu börjar vi komma någonvart. Jag tänker att bollsport innebär massa försäljning av toapapper hemifrån (vi har inte plats för lager i lägenheten) och varmkorv i någon sunkig klubbstuga för oss föräldrar och knäskador och pennalism (aka kompisfostran) för barnet. Inga galgar i stjärten här tack.
Planen är gymnastik - brottning (eller kommer blomkålsöronen göra honom forever alone?) - friidrott och tyngdlyftning - styrkelyft. Missar vi något? Pappan pratar golf och alpint. Det förra känns svårt att bli bra på, det sista svårt att bli bra på om man vill bo kvar i Stockholm.
Visste inte att crossfit kids också var en sekt men det är väl så klasserna för barn heter. Finns både på Instagram och Facebook.
https://www.instagram.com/crossfitkids/?hl=sv
Diomedea exulans
2019-03-01, 11:21
Hmm, jag tror också på gymnastik. Med en sån här kropp kommer sonen definitivt vara populär hos tjejer mellan 13-19:
http://looklikeanathlete.com/wp-content/uploads/2011/06/male-gymnast-body.jpg
Han borde få ganska bra styrka också, så ingen mobbare kanske rentav vågar gå på honom, även om gymnastik har en något lägre coolhetsgrad än bollsport.
Annars tror jag judo kan vara något. Av någon anledning verkar de inte få blomkålsöron som brottare, det verkar ha härlig sammanhållning, inga slag mot huvudet så han lär inte bli punschig, det innebär bra styrketräning och snygg kropp, är nog ett helt okej självförsvar, och har inget av det flum som många andra sydostasiatiska kampsporter har.
TheOne1994
2019-03-01, 11:23
Nu börjar vi komma någonvart. Jag tänker att bollsport innebär massa försäljning av toapapper hemifrån (vi har inte plats för lager i lägenheten) och varmkorv i någon sunkig klubbstuga för oss föräldrar och knäskador och pennalism (aka kompisfostran) för barnet. Inga galgar i stjärten här tack.
Planen är gymnastik - brottning (eller kommer blomkålsöronen göra honom forever alone?) - friidrott och tyngdlyftning - styrkelyft. Missar vi något? Pappan pratar golf och alpint. Det förra känns svårt att bli bra på, det sista svårt att bli bra på om man vill bo kvar i Stockholm.
det är klart häftigare att brottas än att golfa :) Vilken ålder är barnet i nu ?
Du skrev " då det var det enda som fanns för tvååringar förutom dans "
Varför vill du kväsa intresset för bollsporter? Att hålla på med en bollsport är en enkel resa in i en lycklig uppväxt. Jag kan inte minnas någon kille som hållit på med bollsport som varit mobbad. Eller haft problem med tjejer eller svårt att få kompisar.
Finns det någon fotbollsspelare som inte förstört kroppen?
det är klart häftigare att brottas än att golfa :) Vilken ålder är barnet i nu ?
Du skrev " då det var det enda som fanns för tvååringar förutom dans "
Jag känner också att brottning gör honom till mindre lovligt byte för mobbare och andra tråkigheter. Alla vill ju vara kompis med den starkaste killen i klassen liksom.
Han är två år och två veckor snart.
Varför vill du kväsa intresset för bollsporter? Att hålla på med en bollsport är en enkel resa in i en lycklig uppväxt. Jag kan inte minnas någon kille som hållit på med bollsport som varit mobbad. Eller haft problem med tjejer eller svårt att få kompisar.
Bollsporter är extremt grenspecifika och ger inte andra sporter så mycket utöver kondition och förmågan att ändra riktning snabbt (vilket man iof typ bara behöver i bollsporter också).
Diomedea exulans
2019-03-01, 11:38
Jag gillar att ni på allvar verkar ha mobbing och liknande i åtanke när ni funderar över barnets sport. Det är ett politiskt inkorrekt sätt att tänka och de flesta föräldrar tänker nog att "åh, det kommer gå så bra för barnet i skolan", utan att förbereda sig för realistiska scenarion.
Bollsporter är extremt grenspecifika och ger inte andra sporter så mycket utöver kondition och förmågan att ändra riktning snabbt (vilket man iof typ bara behöver i bollsporter också).
Jag tycker det verkar vara ganska vanligt med "snygga kroppar" hos bollsportare. Sen har vi ju som sagt den sociala immuniteten.
galtasar
2019-03-01, 11:40
Era miner sen när han inte alls vill hålla på med sport utan sitta framför datorn:) iofs sport det också nu för tiden.
Grazzafukkinrazzi
2019-03-01, 11:42
Lagsporter kanske inte är det mest optimala för träningskarriären men fyller ett oerhört bra syfte vad gäller uppfostran, respekt, hänsyn och hur man ska agera, för att det på ett socialt plan, ska fungera tillsammans med andra människor.
Diomedea exulans
2019-03-01, 11:46
Lagsporter kanske inte är det mest optimala för träningskarriären men fyller ett oerhört bra syfte vad gäller uppfostran, respekt, hänsyn och hur man ska agera, för att det på ett socialt plan, ska fungera tillsammans med andra människor.
Respekt och hänsyn lär de väl sig inte? Det kanske är annorlunda idag gentemot nittiotalet, men de mest engagerade lagsportarna jag kände när jag var tonåring var psykopater.
Jag tycker det verkar vara ganska vanligt med "snygga kroppar" hos bollsportare. Sen har vi ju som sagt den sociala immuniteten.
Ah, jag tänker enbart ur prestation utifrån trådtiteln :D
Social immunitet som bollsportutövare?? Kanske om man ser på folk som fortsatt och hållt sig på en högnivå inom bollsporter. Finns garanterat många som blivit mobbade inom dessa sporter. Speciellt om man är sämre än alla andra osv.
Låt ungen testa sporter och se vilken han gillar? Alla har ju sina för och nackdelar.
Vissa älskar bollsporter, vissa föredrar inviduella sporter och andra lagsporter... Finns ju hur mycket som helst. Tror bara allt är positivt, speciellt om man testar på mycket olika saker.
Jag hade väl undvikit amerikansk fotboll och liknande saker där det finns data på att även fast man har skydd så skadas huvudet väldigt mycket ändå.(Nicka bollar i fotboll är inte speciellt positivt för huvvet heller i längden).
Diomedea exulans
2019-03-01, 12:05
Social immunitet som bollsportutövare?? Kanske om man ser på folk som fortsatt och hållt sig på en högnivå inom bollsporter. Finns garanterat många som blivit mobbade inom dessa sporter. Speciellt om man är sämre än alla andra osv.
Inom bollsporten, ja. Jag pratar utåt, gentemot resten av samhället sen.
delta_mats
2019-03-01, 12:12
Ingen som nämnt ishockey ännu?
Bossebäver
2019-03-01, 12:40
Inom bollsporten, ja. Jag pratar utåt, gentemot resten av samhället sen.
Människorna inom bollsporten är ju ofta samma människor som skolan, klassen, orten osv.
Om man suger blir man mobbad för det liksom.
Lagsporter kanske inte är det mest optimala för träningskarriären men fyller ett oerhört bra syfte vad gäller uppfostran, respekt, hänsyn och hur man ska agera, för att det på ett socialt plan, ska fungera tillsammans med andra människor.Jag tycker att kampsporter har samma grej. Iaf boxning och kickboxning som jag har testat. Men då missar man ju lagdelen.
Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk
Annars får ni satsa på esport.
https://www.techtimes.com/articles/104/20131014/florida-surgeons-play-video-games-before-surgery.htm
Scratch89
2019-03-01, 12:58
Jag tror också på en bred grund och det är vad forskningen egentligen säger. När man är liten brukar aktiviteterna oftast bara vara en gång i veckan så det gör det lätt rent schematekniskt att få prova på olika saker. Låt honom göra det han tycker är kul dock; jag tror inte man kan tvinga honom att hålla på med något (eller säga att han inte får spela bollsporter).
Varningens finger för gymnastik dock; när vi var yngre var träningen inte lika extrem. Jag träffar en del gymnaster i yrket och jag upplever att de fått mycket problem av den hårda träningen de utförde från ung ålder.
Jag tror också på en bred grund och det är vad forskningen egentligen säger. När man är liten brukar aktiviteterna oftast bara vara en gång i veckan så det gör det lätt rent schematekniskt att få prova på olika saker. Låt honom göra det han tycker är kul dock; jag tror inte man kan tvinga honom att hålla på med något (eller säga att han inte får spela bollsporter).
Varningens finger för gymnastik dock; när vi var yngre var träningen inte lika extrem. Jag träffar en del gymnaster i yrket och jag upplever att de fått mycket problem av den hårda träningen de utförde från ung ålder.
Tror hemligheten i gymnastik är att göra det med förhållandevis "låga ambitioner" och inte fortsätta så länge. Tänker typ grundläggande grejer som typ kullerbyttor, handstående, lite volter och lite redskapsgymnastik. Mest för att få känslan i kroppen och få god kroppskontroll.
Av nyfikenhet, hur många gamla fotbollsspelare träffar du som har problem med knäna?
Vid 4 kan ni dra igång simningen, men vattenvanan bör redan vara påbörjad.
Nu börjar vi komma någonvart. Jag tänker att bollsport innebär massa försäljning av toapapper hemifrån (vi har inte plats för lager i lägenheten) och varmkorv i någon sunkig klubbstuga för oss föräldrar och knäskador och pennalism (aka kompisfostran) för barnet. Inga galgar i stjärten här tack.
Planen är gymnastik - brottning (eller kommer blomkålsöronen göra honom forever alone?) - friidrott och tyngdlyftning - styrkelyft. Missar vi något? Pappan pratar golf och alpint. Det förra känns svårt att bli bra på, det sista svårt att bli bra på om man vill bo kvar i Stockholm.
Det där låter som en idealisk väg att gå om man vill bli allmänt atletisk, vig, stark och snabb. Vill ert barn gå den vägen så uppmuntra den. Till på köpet slipper ni se på bollsport utan får istället vara publik på intressanta och roliga idrotter.
Scratch89
2019-03-01, 13:50
Tror hemligheten i gymnastik är att göra det med förhållandevis "låga ambitioner" och inte fortsätta så länge. Tänker typ grundläggande grejer som typ kullerbyttor, handstående, lite volter och lite redskapsgymnastik. Mest för att få känslan i kroppen och få god kroppskontroll.
Av nyfikenhet, hur många gamla fotbollsspelare träffar du som har problem med knäna?
Ja, lite snällare gympa-gymnastik är såklart väldigt bra. Det är den (väldigt!) tidiga specialiseringen jag är emot.
Ptja, många. Men det finns också betydligt fler gamla fotbollsspelare, och alla ska alltid leva på gamla meriter så de ska gärna berätta att de spelat fotboll när de var yngre. :D
Ja, lite snällare gympa-gymnastik är såklart väldigt bra. Det är den (väldigt!) tidiga specialiseringen jag är emot.
Ptja, många. Men det finns också betydligt fler gamla fotbollsspelare, och alla ska alltid leva på gamla meriter så de ska gärna berätta att de spelat fotboll när de var yngre. :D
Jo, det är ju klart att konstant repetition av tekniskt svåra och mycket fysiskt ansträngande (åtminstone för lederna) och fåtal rörelser förmodligen rimmar bra med skada. Men jag trodde det var mer typ öststat än landet lagom, men Sverige kanske har börjat satsa hårdare på senare år.
Vilket jag i och för sig tycker är positivt, så länge barnen och föräldrarna är medvetna om att det inte bara rör sig om "vanlig gymnastikträning" man skriver upp sig på, utan att ambitionen är att producera medaljvinnande atleter.
Vill man bli ruskigt bra i gymnastik så måste man ju börja träna seriöst och specialiserat väldigt tidigt liksom.
Gäller det elitnivå är ju hälsa och skadefritt mer sekundärt med enbart syftet att vara "hel nog" för att klara av att prestera på topp under tävlingar.
Man ska alltid leva på gamla meriter om man kan :D
Grazzafukkinrazzi
2019-03-01, 14:17
Respekt och hänsyn lär de väl sig inte? Det kanske är annorlunda idag gentemot nittiotalet, men de mest engagerade lagsportarna jag kände när jag var tonåring var psykopater.
Jo, det tycker jag. Att ta hänsyn och respektera de andra inom laget, att lära sig att allt inte är rättvist här i världen, att världen inte bara cirkulerar runt en själv, att man inte alltid kan få som man vill. Att vara en del av ett större sammanhang och få en tillhörighet och en identitet. Viktiga saker att utveckla i tidig ålder för att inte hamna utanför och aldrig få chansen att bli en del av kompisgängen under uppväxten.
Jag tycker att kampsporter har samma grej. Iaf boxning och kickboxning som jag har testat. Men då missar man ju lagdelen.
Skickat från min FRD-L09 via Tapatalk
Absolut, men som jag skrev ovan så tycker jag att det finns saker som man får med i lagidrotter som inte är lika vanligt förekommande i individuella idrotter. Åtminstone är min erfarenhet att de förekommer i ett mycket tidigare stadium i lagidrotter än i individuella idrotter.
MaxTheMarketer
2019-03-01, 14:19
Jaha, om man nu ska få fram den optimala idrottaren och individen, vilka idrotter ska man satsa på och när? I det specifika barnets fall är inte pengar det viktigaste resultatet så vi hoppas kunna kväsa det osunda bollintresset snart. Han är avlad för styrka och har just börjat på gymnastik då det var det enda som fanns för tvååringar förutom dans.
En kurs om "Sports Psychology" som jag såg för några månader sedan berättade en viktig sak om sport med unga/barn: se till att de inte känner sig tvingade i sin sport utan att de finner det roligt (vilket känns rätt sunt förnuft).
Men exempel är att han kanske var på någon tävling och på vägen hem från tävlingen så är det sjukt viktigt att du INTE "kritiserar" eller pratar om "vad han kunde ha gjort bättre". Det kmr bara få honom att känna att han inte utövar sporten för skoj skull utan för att få er approval som föräldrar.
Prata istället i vid bilfärderna till och hem från tävlingar om hur kul det ska bli och hur kul det var oavsett slutresultatet. Var snäll för guds skull och barnets skull och använd inte barnet för att "leva ut dina personliga barndomsdrömmar om att bli mästare i någon sportkarriär". Mao, gör inte honom till "en dotter i skönhetstävlingar".
Uppmuntra honom till att se det roliga i den "sport han är bäst avlad" för istället för att leva ut era misslyckade barndomsdrömmar via honom så ökar ni chanserna att han kommer att fortsätta med det. Lycka till & ha det så skoj ihop!
Jo, det tycker jag. Att ta hänsyn och respektera de andra inom laget, att lära sig att allt inte är rättvist här i världen, att världen inte bara cirkulerar runt en själv, att man inte alltid kan få som man vill.
Jag tror inte det är lagidrottsspecifikt utan det är rätt lätt att utsätta sitt barn för bara man inte helt undviker sociala sammanhang och vuxen vägledning.
(Min unge är dock enda-barn och kommer att få höra av sin mamma att han är viktigast av alla alltid som den perfekta snöflinga han är.)
TheOne1994
2019-03-01, 14:29
Jag tror inte det är lagidrottsspecifikt utan det är rätt lätt att utsätta sitt barn för bara man inte helt undviker sociala sammanhang och vuxen vägledning.
(Min unge är dock enda-barn och kommer att få höra av sin mamma att han är viktigast av alla alltid som den perfekta snöflinga han är.)
samtidigt som man inte sätter de på en piedestal. Lagom är bäst, för mycket av det goda blir inte alltid gott. Mammor brukar alltid dock ge med sig :)
Gick man till fassan fick man nej..det gick på automatik typ. Mamma var bättre på att ge med sig.
Grazzafukkinrazzi skrev det ganska bra !
Jag tränar fotbollslag på junior och seniornivå i en stad där gymnastik och friidrott är ganska stort. De spelare som har bakgrund i/fortfarande tränar dessa sporter, allra främst friidrott, har en otroligt bra grundfysik. De hoppar högst, springer snabbast, har bäst kroppskontroll och enligt vad jag upplevt är de inte lika ofta skadade. Nu kan ju detta vara slump just för den här gruppen men jag tror variationen i den träning som barn får i friidrott och gymnastik är väldigt bra.
Brottning tror jag också är bra. Jag tränade själv brottning under några år och under tiden jag spelade rugby så hade vi fys med stadens brottarklubb. Helt klart de jobbigaste träningarna jag varit med om.
Så gymnastik/friidrott/brottning för fysiskt utveckling och fotboll för #osuntbollintresseforlife
Sasquatch
2019-03-01, 14:45
Kanske min inbillning, men jag har fått intrycket att de som simmade väldigt mycket som barn/tonåring har bibehållit bäst fom som vuxna, långa blev dem också.
Kanske min inbillning, men jag har fått intrycket att de som simmade väldigt mycket som barn/tonåring har bibehållit bäst fom som vuxna, långa blev dem också.
Som fd ungdomssimmare så kan jag säga att det verkligen inte håller generellt. Många som simmat seriöst blir ganska rejält överviktiga när de slutar. Kan tänkas bero på höga träningsdoser i samband med i princip noll överförbarhet till landaktiviteter
Längd är dock en mycket stor fördel för simmare, så de som är långa tenderar att hålla på längre.
Illustrerade mannen
2019-03-01, 15:03
Om jag kunde skulle jag bråka på mina föräldrar för att de inte tvingade mig att träna gymnastik då jag var barn! Fristående, ringar, barr osv. Tänk vilken fantastiskt fysisk grund man hade haft i 20-års-åldern!
Diomedea exulans
2019-03-01, 15:24
Om jag kunde skulle jag bråka på mina föräldrar för att de inte tvingade mig att träna gymnastik då jag var barn! Fristående, ringar, barr osv. Tänk vilken fantastiskt fysisk grund man hade haft i 20-års-åldern!
Jag har aldrig förlåtit mina föräldrar för att de inte lämnade bort mig som Shaolinmunk när jag var 4.
Jag tror inte det är lagidrottsspecifikt utan det är rätt lätt att utsätta sitt barn för bara man inte helt undviker sociala sammanhang och vuxen vägledning.
(Min unge är dock enda-barn och kommer att få höra av sin mamma att han är viktigast av alla alltid som den perfekta snöflinga han är.)
Är det inte tvärtom, "Mina barn och andras ungar"?
Jag känner också att brottning gör honom till mindre lovligt byte för mobbare och andra tråkigheter. Alla vill ju vara kompis med den starkaste killen i klassen liksom.
Han är två år och två veckor snart.
Brottning är en tuff sport som bygger mycket karaktär, men hög risk för skador och förstörda öron. Dessutom en hel del smällar mot huvudet vid nedtagningar och kast.
Vill du skapa en stark personlighet är det viktigare att barnet själv får välja en sport han brinner för så att han engagerar sig till 100% och kan utvecklas långsiktigt. Blir man pushad in i en aktivitet man inte tycker om så kommer man inte ta det på allvar och således inte få några stora fördelar vare sig fysiskt eller personlighetsmässigt.
MaxTheMarketer
2019-03-01, 21:15
Brottning är en tuff sport som bygger mycket karaktär, men hög risk för skador och förstörda öron. Dessutom en hel del smällar mot huvudet vid nedtagningar och kast.
Vill du skapa en stark personlighet är det viktigare att barnet själv får välja en sport han brinner för så att han engagerar sig till 100% och kan utvecklas långsiktigt. Blir man pushad in i en aktivitet man inte tycker om så kommer man inte ta det på allvar och således inte få några stora fördelar vare sig fysiskt eller personlighetsmässigt.
This. Dessutom ökar risken att barnet associerar alla sporter med "tvång" och "onda nödvändiga ting" och andra negativa saker när det är snarare tänkt att ses som något positivt.
Fast de tre största utmaningar mot att få barn i bra fysisk form:
1) Smartphones/stillasittandes
2) Battle Royal-spel (vilket påminner om casinospel)
3) Grupptryck från "polare" som pysslar med de två ovanstående
Bästa sättet är att leda med gott exempel: barn gör inte det du säger åt dem att göra utan det de ser dig själv göra.
Sasquatch
2019-03-01, 21:24
Som fd ungdomssimmare så kan jag säga att det verkligen inte håller generellt. Många som simmat seriöst blir ganska rejält överviktiga när de slutar. Kan tänkas bero på höga träningsdoser i samband med i princip noll överförbarhet till landaktiviteterKan ske, det är nog väldigt vanligt oavsett sport att folk som länge hårdtränat säckar ihop när de slutar träna. Har dock aldrig sett en förre detta simmare förfalla kroppsligt på samma sätt som andra elit-atleter som typ Tomas Brolin eller Mike Tyson. Det vore en intressant fråga inom vilken sport som folk tenderar att bibehålla hälsan bäst/sämst efter karriären.
I ditt första bidrag till tråden slog du ju ändå ett slag för simning ;)
Fredrik S
2019-03-01, 21:37
Ingen som nämnt ishockey ännu?
Ishockey är extremt bra träning. Om man vill bli bra på ishockey. Tror dock det är en av de sämsta sporterna när det gäller det som efterfrågades i tråden, d.v.s träning som man har nytta av i det verkliga livet, utanför isladan.
Dessutom är hockeykillar oftast douchbags. Givetvis inte min lilla guldklimp, men andras ungar.
I ditt första bidrag till tråden slog du ju ändå ett slag för simning ;)
Kan inte barnet simma ordentligt vid 7års ålder har man misslyckats som förälder. En sport som alla barn bör ha utövat. Dock kanske inte nödvändigtvis på tävlingsnivå.
Kan inte barnet simma ordentligt vid 7års ålder har man misslyckats som förälder. En sport som alla barn bör ha utövat. Dock kanske inte nödvändigtvis på tävlingsnivå.
Perfekt fjärilsim med tillhörande exemplariska delfinkickar vid 7 års ålder eller så är det lika bra att bara dränka ungjäveln. Kommer inte bli något av'na ändå.
An Iron Soul
2019-03-02, 13:47
Jag är övertygad om att alla har en fallenhet för någon idrott. Det gäller bara att hitta den.
Men bara för att man hittar den behöver inte det betyda att personen tar vara på sin talang.
Dessutom är pengarna en viktig aspekt.
Alla föräldrar har inte råd med dom idrotterna som vi historiskt varit bra på. Exempelvis ishockey och alpinskidåkning
Gymnastik lägger en jätte bra grund men där kan vi inte konkurrera internationellt.
Jag hade inte stirrat mig blind på en idrott förrän vid 14 års ålder.
Går det åt helvete kan man alltid börja tävla i att gymma. Brukar jag skämtsamt säga. Men det ligger mycket i det. Många idrotter som har styrketräning vid sidan av börjar med styrkelyft/kropspbyggning.
När dom upptäcker att dom inte blir nya forsberg eller zlatan.
Ishockey är extremt bra träning. Om man vill bli bra på ishockey. Tror dock det är en av de sämsta sporterna när det gäller det som efterfrågades i tråden, d.v.s träning som man har nytta av i det verkliga livet, utanför isladan.
Dessutom är hockeykillar oftast douchbags. Givetvis inte min lilla guldklimp, men andras ungar.
Hänga i ishall är inget jag längtar efter. Dyrt är det också.
Edit: barnets idrottande ska alltså vara stimulerande och inte kräva mycket jobb av föräldrarna. Ett plus är att inte behöva vara ute i dåligt väder.
Jag skulle säga orientering, frisk luft, motion och sen behöver man vara med lite i hjärnan också.
Tror inte de va nån slump att Rune Haraldsson blev 100 år.
Annars skulle jag säga MMA med brottning som bakgrund om man tänker sig "coolhetsfaktor" eller bara rent allmänt "Ingen kommer slå mig på käften i första taget"
Jag är övertygad om att alla har en fallenhet för någon idrott. Det gäller bara att hitta den.
Men bara för att man hittar den behöver inte det betyda att personen tar vara på sin talang.
Dessutom är pengarna en viktig aspekt.
Alla föräldrar har inte råd med dom idrotterna som vi historiskt varit bra på. Exempelvis ishockey och alpinskidåkning
Gymnastik lägger en jätte bra grund men där kan vi inte konkurrera internationellt.
Jag hade inte stirrat mig blind på en idrott förrän vid 14 års ålder.
Går det åt helvete kan man alltid börja tävla i att gymma. Brukar jag skämtsamt säga. Men det ligger mycket i det. Många idrotter som har styrketräning vid sidan av börjar med styrkelyft/kropspbyggning.
När dom upptäcker att dom inte blir nya forsberg eller zlatan.
Lite fånigt att tro att folk har något som de är bra på.
Ungefär lika naivt som att alla skulle ha en partner.
Daniiiel
2019-03-02, 14:29
Min äldsta son kör Bjj och efter två terminer vänder han redan ut och in på sina klasskamrater när de brottas. Kan rekommendera det om det finns en bra klubb i närområdet.
Som jag sett det,
Små barn, simning men det behöver inte vara så komplicerat. Fast att sätta dem i simskola en gång i veckan löser mycket.
Rent fysiskt skapar gymnastik en grund för allt senare, utom simning som man måste lära sig.
Senare, äldre barn,
Sport-sporter, gå till lokalen sporta och gå hem. Kanske kommer man att forsätta, kanske inte och man umgås, kanske, med dem i klubben.
VS
Sociala sporter som är lite mindre sport-sport men mer på den sociala biten.
Dans, kan öppna för andra aktiviterer, arts, teater etc.
Universitets sporter/sociala sporter, sporter som är vanliga på universiteten runt om, skitbra pausaktivitet. Tennis är ett exempel. Men det är för äldre barn, kanske?
Har nästen ingen erfarenhet av lagsporter och jag har själv aldrig gillat det, det är en fråga om hur man är funtad så det blev inga lag för barnen heller, kanske därför.
Har tidigare tyckt att det varit viktigt att hålla i sporten man sätter dem i så det inte rinner ut i sanden, simning har gällt för det för min del.
Jag tror att om man håller på med en inviduell sport, tex tennis så blir man mer självständig och kan ta mer vara på sig själv.
Jag har märkt tendenser med innebandyspelare, dom verkar ju vara helt tappade. Dom har väl materialförvaltare och liknade. Reser man I grupp behöver man inte styra upp lika mycket själv.
Jag tror att om man håller på med en inviduell sport, tex tennis så blir man mer självständig och kan ta mer vara på sig själv.
Jag har märkt tendenser med innebandyspelare, dom verkar ju vara helt tappade. Dom har väl materialförvaltare och liknade. Reser man I grupp behöver man inte styra upp lika mycket själv.
Bra poäng!
Jag tror att om man håller på med en inviduell sport, tex tennis så blir man mer självständig och kan ta mer vara på sig själv.
Jag har märkt tendenser med innebandyspelare, dom verkar ju vara helt tappade. Dom har väl materialförvaltare och liknade. Reser man I grupp behöver man inte styra upp lika mycket själv.
Håller med, därför jag tror orientering är ganska opti.
Min äldsta son kör Bjj och efter två terminer vänder han redan ut och in på sina klasskamrater när de brottas. Kan rekommendera det om det finns en bra klubb i närområdet.
Jag lägger mina pengar på BJJ. Bygger självförtroende samtidigt som man får lära sig respektera andra. Väldigt bra community.
Bra poäng!
Håller med, därför jag tror orientering är ganska opti.
Glömde skriva att man lär sig prata för sig själv också :)
Hur fan resonerar du?
Ungen har visat intresse för bollsporter och du vill få honom på andra tankar pga dina egna intressen i vad du vill att han ska göra och vad du själv inte vill göra?
Det enda rätta är att låta ungen prova en massa olika idrotter och sedan får han välja det han tyckte var kul.
"Mamma jag vill bli ishockeyspelare!"
"Jag förstår det gullet men mamma vill inte hänga i ishallar"
"Okej men fotboll då?"
"Nja, mamma ser hellre att du håller på med något styrkerelaterat"
Självklart tar man med sitt barn och "tränar" dvs tar med dem till badhuset, lufsar i skogen, klättrar på klippor, tar med dem till skridskoskola, åker i ishallen med dem.
Sedan är lagidrott ett bra alternativ att fostra barnet till att träna. Stimulans av jämnåriga. Är man förälder går man givetvis in och är aktiv i föreningen. Inget kommer gratis. Viktigt att det är en nära klubb så att man slipper sitta timmar i bil fram och tillbaka till träningen.
Orientering är jättebra. Så länge man själv kan läsa karta och orientera i skogarna kring samhället. Inte så lustigt för någon att tappa bort sitt barn. Skapar "skogsskräck" resten av livet.
Hur fan resonerar du?
Ungen har visat intresse för bollsporter och du vill få honom på andra tankar pga dina egna intressen i vad du vill att han ska göra och vad du själv inte vill göra?
Det enda rätta är att låta ungen prova en massa olika idrotter och sedan får han välja det han tyckte var kul.
"Mamma jag vill bli ishockeyspelare!"
"Jag förstår det gullet men mamma vill inte hänga i ishallar"
"Okej men fotboll då?"
"Nja, mamma ser hellre att du håller på med något styrkerelaterat"
Att följa strömmen är bra. Om barnet gillar något, kör på det. Sen är det bra att uppmuntra att fortsätta även om det blir motgångar så man inte börjar hoppa runt när man kommit in i det.
Fast det gäller tillgången likaså, är det för långt eller dyrt så kanske man slutar pga det sen och då blir det kompromiss.
Att vara aktiv i klubbar gäller för den som har tid med det, Sverige är bra på det sättet. Speciellt i sociala små/mellanstäder. För de flesta gäller frågan snarare att se till att barnen är aktiva i något överhuvudtaget, där går gränsen för vad man borde se till att göra fast det måste inte vara sport heller, kan vara nåt annat.
I UK t ex är det lätta att välja och vraka bland massor men väldigt få är aktiva som familjer. Drama t ex är populärt men nu snackar vi sport-sport antar jag.
Sen är det en fråga om man är med i en förening, typ som tillhör staden. Man betalar en medlemsavgift på 50kr eller nåt, sen är man kanske mer aktiv som förälder och då kan det bli scocialt man lär känna alla. Jag t ex var aktivt med i en viss organiserad judo i UK och så länge som vi höll på med det var det väldigt kul.
Annars, om man betalar mycket för sporten så är det mer de ser till att allt sköts och de har ett ansvar som de inte vill lägga på andra föräldrar sådär. Kanske inte så vanligt i Sverige...
En kampsport för allround träning, självförtroende och gemenskap med lite blandade åldrar sen en lokalt förankrad lagsport för det sociala med barn de kommer gå i skolan med under 10-12 år =)
Hur fan resonerar du?
Ungen har visat intresse för bollsporter och du vill få honom på andra tankar pga dina egna intressen i vad du vill att han ska göra och vad du själv inte vill göra?
Det enda rätta är att låta ungen prova en massa olika idrotter och sedan får han välja det han tyckte var kul.
"Mamma jag vill bli ishockeyspelare!"
"Jag förstår det gullet men mamma vill inte hänga i ishallar"
"Okej men fotboll då?"
"Nja, mamma ser hellre att du håller på med något styrkerelaterat"
Han är två. Han gillar bollar, inte bollsporter. Han gillar också backhoppning för att de flyger på skidor, och hästar, att dansa och han gillar att kolla styrkelyft på nätet och köra knäböj med sopborsten, moppen, kaveln, skohornet och allt annat någorlunda avlångt. Så absolut, jag kommer styra så gott jag kan så han gör det som jag tycker är roligast och som jag tror ger honom mest vad gäller fysik, mental styrka och sociala pluspoäng.
MaxTheMarketer
2019-03-02, 18:41
Han är två. Han gillar bollar, inte bollsporter. Han gillar också backhoppning för att de flyger på skidor, och hästar, att dansa och han gillar att kolla styrkelyft på nätet och köra knäböj med sopborsten, moppen, kaveln, skohornet och allt annat någorlunda avlångt. Så absolut, jag kommer styra så gott jag kan så han gör det som jag tycker är roligast och som jag tror ger honom mest vad gäller fysik, mental styrka och sociala pluspoäng.
Frågan är i vilken utsträckning du kommer att lyckas skapa det träningsintresse hos din pojk som önskar att det kommer att bli och i vilken utsträckning han kommer att motstå det. Intressant dragkamp mellan nature å nurture.
Tiden kommer att utvisa om han var genetiskt ämnad (främst själva intresset) för det du vill att han ska vara ämnad för eller om han bara var ämnad att "låta barn vara barn".
Att göra det du själv vill att han ska börja med ökar dina chanser att du får som du vill (han härmar vad du gör, inte vad du säger att han ska göra).
Han är två. Han gillar bollar, inte bollsporter. Han gillar också backhoppning för att de flyger på skidor, och hästar, att dansa och han gillar att kolla styrkelyft på nätet och köra knäböj med sopborsten, moppen, kaveln, skohornet och allt annat någorlunda avlångt. Så absolut, jag kommer styra så gott jag kan så han gör det som jag tycker är roligast och som jag tror ger honom mest vad gäller fysik, mental styrka och sociala pluspoäng.
Om han är så ung så leta inte längre, det är lite för tidigt att hitta något externt optimalt.
Det optimala är SL eftersom du själv är mästare i det. Där löser sig mycket iom att du antagligen känner hela eliten och har kontakter.
Att du redan satt honom i gymnastik är mer än tillräckligt, det är den optimala grunden.
Simträning är annars mycket bra. Sen kan man som optimal titta på skaderisker etc och i simning så -kanske- vi fick problem med astma men det löste sig när vi flyttade till varmare lamd då basängerna låg utomhus eller att allt var vidöppet. Simning har många vidaremljöigheter utanför sporten.
Skall de träna gymnastik eller dansa på elitnivå så kan höfter och rygg tex hoppa ur. Men han är 2.
Man har stora fördelar att man är aktiv i samma sport. Men om man inte är det är det lite meningslöst att försöka bli det om man inte kan sporten.
Barnen kan alltid få hjälp då, annars kan de inte det utan allt är beroende av klubben med sporten man inte kan själv och det drar i väg snabbt. Spelar man inte fotboll själv så tar det bara några pass och sedan spelar barnen skjortan av en själv, så där finns då inget mer att säga sedan och du blir bara en soccer mom.
Det gäller särskilt gymnastik, det är inte så bra att försöka hjälpa till med bryggor om man inte vet vad man gör, angående om att vara aktiv själv och om det skall vara någon mening med det.
SL är ju också teknik och hur många kan egentligen göra riktiga knäböjar t ex, det är ju guld värt. Sedan om tiden, om du ändå går till klubben hela tiden så ta med honom om du kan. Barn brukar ta efter föräldrarna.
OK 2 är litet men låt det inte gå för långt innan han börjar, för vid en viss ålder har tåget gått, när de känner sig för coola för att ta efter föräldrarna och de får egna ideer och då kanske de tröttnat på sport över huvudtaget.
Detta är mina erfarenheter efter några barn...
... när de känner sig för coola för att ta efter föräldrarna och de får egna ideer....
Måste bara klargöra vad jag menar med detta. Jag menar att de blir too cool for parents, inte att de revolterar eller nåt. Det är när de börjar skolan, 5, 6 i de flesta länder, året de fyller 7 i Sverige. Vill man etablera band och familj till sporten och klubben som är så vanligt i UK t ex och många andra länder, så börjar man helst innan denna ålder.
I skolan får de en nya kompisar och en lärare som de lyssnar på och man är inte lika mycket i centrum längre. Jag tror inte att barn undrar varför föräldrarna lät dem börja med en sport de själva höll på med men kanske det omvända. Speciellt om föräldrarna var elit.
Jag menar inte att han skall börja köra bänk och sen toppa till PB vid 3 men att etablera band till klubben, det löser mycket och det blir troligtvis väldigt roligt i längden .
Leifallan
2019-03-04, 08:46
Kan inte barnet simma ordentligt vid 7års ålder har man misslyckats som förälder. En sport som alla barn bör ha utövat. Dock kanske inte nödvändigtvis på tävlingsnivå.
Där håller jag med. Sedan tycker jag att Taekwondo är en väldigt bra idrott för barn. Vissa föreningar har barngrupper från fyra år. Väldigt bra kombination av lek och träning måste jag säga. Mycket som man har nytta av även utanför träningen.
Skickat från min iPhone med Tapatalk
wintersnowdrift
2019-03-04, 09:39
Jag tänker givetvis introducera mitt barn för idrotter jag själv gillar. Varför plåga sig själv mer än nödvändigt? I mitt fall ligger längdskidor, ridning och kanske orientering bra till hands. Gymnastik ger jag inte mycket för pga den elitism jag själv upplevt, däremot har mitt barns fader varit engagerad i nycirkus (jonglering, akrobati och lite sånt) samt gillar hinderbanelöpning och parkour, så han få gärna ta med avkomman på den typen av aktiviteter. Och om alla ungar i klassen spelar fotboll och barnet börjar tjata om det så får man väl ge med sig, men det är verkligen inte mitt förstahandsval.
Jag gick helt efter vad min dotter verkade tycka om. Hon älskade dans redan när hon var 1 år, spelades det en låt så dansade hon oavsett var hon var. Jag själv har ingen erfarenhet eller större intresse av dans, men valde utifrån detta att låta henne börja i dans när hon var 2-3 år, har under åren även provat andra saker parallelt tex. fotboll, gymnastik, friidrott, gym men det har aldrig fått samma intresse som dansen och har velat sluta efter några terminer. Dans brinner hon fortfarande för och tränar 1-5 timmar 5 dagar i veckan. Visst det kostar multum med både pengar och tid att fixa kläder, skjutsa till träningar och resor till tävlingar både inom och utom Sverige. (som jag dessutom har lite eget intresse av)
Jag tror det måste finnas ett naturligt intresse, min dotter har tröttnat rätt fort på de andra sporterna vi testat trots att jag varit betydligt mer drivande då pga att jag har ett eget intresse. Utöver allt annat har dansen gett min dotter oerhört mycket mer än fysisk träning. Socialt, gemenskap och lagarbete (då flera dansmoment är i grupp) och enormt mycket vänner.
Så helt klart värt den uppoffringen tycker jag
Diomedea exulans
2019-03-04, 09:50
Det finns lite såna här skalor över "olika delar av fitness" i etern, helst ska väl en idrott pricka i så många såna som möjligt.
Breakdance och brottning prickar in alla, längdlöpning prickar bara i en.
https://d1zqayhc1yz6oo.cloudfront.net/thumbs/thumb-0ba6a561542d40d9d5aa08bb85753154.png
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.