Visa fullständig version : Kan man lära sig att bli en bokmal?
Jag har en stark passion för teoretiska ämnen och är en analysmänniska, men jag kan inte läsa böcker i underhållningssyfte. Det går bara inte. Om jag inte läser för att utbilda mig inom något specifikt så blir jag direkt rastlös och lägger ned boken och sätter mig vid datorn i stället. Kanske är det att jag växt upp med så mycket digitalt som gjort att jag blir otålig av att sitta ned och läsa i lugn och ro. Det är väldigt synd eftersom det finns så otroligt mycket intressant jag vill lära mig från böcker, men hjärnan vill inte underhålla sig på det sättet. Forum tycker jag om då det är korta texter och man själv kan delta.
Har gjort massa försök att bli en bokmal, utan framgångar. Vad har ni för tips för att göra läsning till något roligt och avslappnande? Ska jag acceptera att det helt enkelt inte är min grej?
EDIT: Ljudböcker har jag testat, det fungerar lite bättre.
För min del är det sagda det viktigaste. Eller en konversation, åtminstone med sinnet om man läser nåt man inte kan svara på direkt. Ett språk är för mig tal, uttryck, tecken, kanske kropp. Även den som är döv uttrycker sig så. Många är analfabeter men kan utveckla intellektet i all fall. kan man tala så kan man skriva, säger en del författare, Christopher Hitchens t ex. Själva de fysiska böckerna är inte viktig för min del även om de är bra att ha och spara. Att lyssna på en pod är samma sak. för mig. Så vad driver dig vad är du intresserad av, börja där kanske?
Det är inte så att du har börjat med för tunga och tråkiga böcker helt enkelt? Något mer lättsmält och underhållande, kanske snabba cash trilogin som start?
Det är inte så att du har börjat med för tunga och tråkiga böcker helt enkelt? Något mer lättsmält och underhållande, kanske snabba cash trilogin som start?
:laugh::laugh::laugh::laugh:
VoDaresVins
2019-02-09, 21:03
Skulle också säga börja lättsmält. Började själv med Ondskan. Som vanligt mycket bättre bok än film även om filmen inte var dålig.
Lafayette
2019-02-09, 21:18
Trodde jag hade svårt för böcker men jag tror jag bara valde böcker som inte var rätt för mig. En bra grej för min del var att jag la ner att försöka läsa svåra böcker för sakens skull. Höll på att dö av tristess när jag läste Brott och Straff. To Kill a Mockingbird däremot läste jag tre timmar i sträck när jag åkte tåg. Trodde inte jag hade förmågan till det. :p
Jag gjorde också många försök men det slutade alltid som för dig. Brasved tänker jag, smäller igen boken och fnyser åt författaren. Ska jag verkligen lägga timtal på den här människans pretentiösa formuleringar som han drygat ut sin text med enbart för att komma upp i ett tillräckligt antal sidor för att få skiten i tryck?
Antagligen är det så enkelt att jag helt enkelt avskyr att läsa böcker. Det finns inget avkopplande alls med det. Jag blir enbart stressad och börjar alltid metareflektera över min läshastighet och måste alltid utmana mig själv att öka tempot. Det slutar förstås med att jag tappar tråden hela tiden.
Senaste tio åren har jag bara "läst" en bok utöver kurslitteratur. Det var "Och solen har sin gång" av Ernest Hemingway. Den tog jag mig igenom på en knapp timme genom att i stort sett hoppa över all dialog som utgjorde 75 % av boken.
Nej usch och tvärtvi, böcker kan verkligen vara vansinnigt själsdödande.
Eller nån lite mer kontroversiell författare som skriver saker de inte riktigt skulle uttrycka i tal.
Tycker att det som Guillou sade att han var glad om han fick yngre att läsa mer och någonting överhuvudtaget så var han glad är lite sådär. Men jag tycker i alla fall att det borde vara nåt som är värt det och inte vad för deckarskit som helst men ja Ondskan är en bra bok. Går lite i Foucaults fotspår samt Cool hand Luke och Gökboet, i svensk form. Den kommer du nog i genom.
Innan mobiler och internet om så läste folk westernböcker och världskrigsböcker i fickformat, sällan mer än 150 sidor. Såna läste ju alla. Deckare likaså, de var i serier om hundratals böcker med samma rolleinnehavare.
Illustrerade mannen
2019-02-09, 21:50
En väldigt bra ”öppnare” är Liftarens guide till galaxen! Tar du den i ”originaldelarna” så blir det inte så mycket att försöka kliva över. Om du inte skrattar åt den är det något på tok.
Kommer du över motståndet finns det oceaner av nöje som bara väntar på dig!
Ett tips som inte nämnts är att läsa böcker på ditt modersmål (gissningsvis svenska). Även om jag tycker att min engelska är rätt bra så får jag personligen mycket bättre flyt när jag läser på svenska och det är ju roligare att läsa en bok som man verkligen kommer in i och får flyt i. Så man kanske inte bara läser några sidor om dagen och hela tiden glömmer bort vad som har hänt eller pågår.
Ett annat tips som jag kanske får mothugg för, kan vara att utgå från filmer du gillar och läsa böckerna som filmerna inspirerats av.
Sen finns det säkert folk som helt enkelt bara inte gillar att läsa böcker i annat syfte än kunskap, och det är ju inget fel med det.
Låt oss vara ärliga. Du är förmodligen missbildad och vanskapt. Du bör vara lycklig så länge du inte tvingas ha propellerkeps och tandskydd.
Har själv försökt bli en bokmal på senare år.
Läste otroligt mycket som ung men snöade sedan in på facklitteratur och fann andra intressen vilket gjorde det svårt att komma igång igen. Kan inte sätta fingret på det men känns som att böcker ofta springer i cirklar för att fylla ut sidorna och jag väntar otåligt på att nå slutet. Dessutom förstår jag inte riktigt varför böckernas drömvärld skulle vara så mycket bättre än att slösa tid på film eller TV.
Min lösning går tvärt emot Bob90 på så vis att jag nu nästan enbart läser böcker på andra språk (franska, spanska och tyska). Det blir markant långsammare än när jag läser på svenska och engelska men i gengäld så blir varje sida en upplevelse. Målet är inte längre att bli färdig utan att sakta ner och verkligen förstå varje mening. Det är en trevlig känsla att kolla upp ett ord för att sedan stöta på det några dagar senare och minnas vad det betyder.
:laugh::laugh::laugh::laugh:
Tycker du dem är svårlästa?:confused:
Diomedea exulans
2019-02-10, 02:29
Det är inte så att du har börjat med för tunga och tråkiga böcker helt enkelt?
Liksom flera i tråden håller jag med om detta. Utöver de böcker som redan föreslagits vill jag tipsa om:
- Tove Janssons Muminromaner.
- Astrid Lindgren.
- Charles Bukowski.
- Harry Potter-böckerna.
- Dan Brown.
- Jonas Gardell.
När du hittar en bok som drar in dig nästan mot din vilja - när blicken bara följer med ordflödet totalt utan ansträngning efter att du lagt den på det första ordet - då vet du att du hittat rätt.
Var inte rädd för att dissa en bok och ta en ny om första inte är rolig efter en halv sida. Det finns så inihelvete förbannat många fantastiska böcker, så det är fullständigt poänglöst att du ägnar en enda minut åt en som inte är top notch. Var inte rädd för att pröva obskyra och okända författare heller.
En väldigt bra ”öppnare” är Liftarens guide till galaxen! Tar du den i ”originaldelarna” så blir det inte så mycket att försöka kliva över. Om du inte skrattar åt den är det något på tok.
Kommer du över motståndet finns det oceaner av nöje som bara väntar på dig!
Jag är också en person som har försökt lära mig förstå skönlitteratur och fick för ett par år sedan tips om Liftaren. Var inte alls road av den. Allt var ju bara hittepå? Tragglade mig igenom och gick sen tillbaka till facklitteraturen.
Liftaren: typ bok 4 tror jag; huvudpersonen blir strandsatt och ägnar 50 sidor åt att utforma den perfekta smörkniven. Not so good times
svenbanan
2019-02-10, 07:10
Jag är också en person som har försökt lära mig förstå skönlitteratur och fick för ett par år sedan tips om Liftaren. Var inte alls road av den. Allt var ju bara hittepå? Tragglade mig igenom och gick sen tillbaka till facklitteraturen.
Liftarens guide... är en av mina favoritböcker, som jag läste på åttiotalet. För några år sedan läste jag om dem och tyckte de inte alls var så vidare bra. Så det kan hända att just den inte åldrats särskilt bra.
Angående att lära sig bli en bokmal så tror jag inte det handlar så mycket om att hitta rätt författare och rätt bok. Jag tror mer det handlar om att hitta rätt sinnesstämning.
Tror TS är på rätt spår i början av tråden då han pratar om att han blir rastlös och går till datorn istället.
Jag har haft perioder i mitt liv då jag läst skönlitteratur varje ledig stund på dygnet. Men jag har också haft perioder då jag i princip inte läst nåt alls.
Jag tror att dagens samhälle kan försvåra läsprocessen eftersom det finns så många snabbare fixar än böcker (tv, dator etc). Som jag upplevt det så har jag numera ett litet motstånd mot att sätta mig och läsa en roman ifall jag ine läst nåt på flera månader. Ifall jag är inne i en period då jag läser mycket så försvinner mycket av det motståndet, och det är lättare att man "fastnar" i boken. I sådana perioder blir det ju också mycket mindre häckande vid dator och tv (eftersom man använder tiden till läsning).
Tyvärr har jag inget bra tips på hur man hittar den där rätta sinnesstämningen.
För nuvarande är jag inne i en period då jag lyssnar väldigt mycket på ljudböcker. Men det är mest för att jag har svårt att hitta en bekväm position om jag ligger i sängen och läser en vanlig bok.
Liftarens guide... är en av mina favoritböcker, som jag läste på åttiotalet. För några år sedan läste jag om dem och tyckte de inte alls var så vidare bra. Så det kan hända att just den inte åldrats särskilt bra.
Angående att lära sig bli en bokmal så tror jag inte det handlar så mycket om att hitta rätt författare och rätt bok. Jag tror mer det handlar om att hitta rätt sinnesstämning.
Tror TS är på rätt spår i början av tråden då han pratar om att han blir rastlös och går till datorn istället.
Jag har haft perioder i mitt liv då jag läst skönlitteratur varje ledig stund på dygnet. Men jag har också haft perioder då jag i princip inte läst nåt alls.
Jag tror att dagens samhälle kan försvåra läsprocessen eftersom det finns så många snabbare fixar än böcker (tv, dator etc). Som jag upplevt det så har jag numera ett litet motstånd mot att sätta mig och läsa en roman ifall jag ine läst nåt på flera månader. Ifall jag är inne i en period då jag läser mycket så försvinner mycket av det motståndet, och det är lättare att man "fastnar" i boken. I sådana perioder blir det ju också mycket mindre häckande vid dator och tv (eftersom man använder tiden till läsning).
Tyvärr har jag inget bra tips på hur man hittar den där rätta sinnesstämningen.
För nuvarande är jag inne i en period då jag lyssnar väldigt mycket på ljudböcker. Men det är mest för att jag har svårt att hitta en bekväm position om jag ligger i sängen och läser en vanlig bok.
Jag har alltså inget emot att läsa. Läser en hel del. Många fler timmar bok i veckan än TV och sociala medier test klart. Men skönlitteratur? Den verkar omöklig att komma in stämning för. Tänk själv en go timme i badkaret, lite Badolja, stearinljus.. Inte fasiken vill man läsa något hittepå då man suktar efter facklitteraturen.
svenbanan
2019-02-10, 08:46
Jag har alltså inget emot att läsa. Läser en hel del. Många fler timmar bok i veckan än TV och sociala medier test klart. Men skönlitteratur? Den verkar omöklig att komma in stämning för. Tänk själv en go timme i badkaret, lite Badolja, stearinljus.. Inte fasiken vill man läsa något hittepå då man suktar efter facklitteraturen.
Jag försöker inte omvända dig till att bli bokmal. Det var TS som ville ha tips.
Kör på lätta klassiker och noveller, lite dikter också. Då får du stilpoäng vid namedropping utan att förta dig och kan framstå som mer allmänbildad än du faktiskt är.
Exempel:
Master and man av Leo Tolstoy.
Spelaren av Fjodor Dostojevskij.
Läs också dikten The Raven av Allan Edgar Poe.
Den höges sång.
Stort tack för alla bidrag i tråden, det uppskattas verkligen.
Det jag egentligen är mest intresserad av är inte skönlitteratur utan snarare utbildningsböcker (teoretiska ämnen, vetenskap främst) som är skrivna på ett underhållande sätt. Lyssnade nyligen klart på Homo Sapiens av Yuval Noah Harari, vilket var en bok helt i min smak. Har även läst halva 12 Rules to Life av Jordan Peterson. Men det kanske inte är böcker man flyger igenom om man inte är en van läsare, så jag ska testa skönlitteraturen i tråden för att komma in i det först.
Anledningen till att jag inte är så jättesugen på skönlitteratur är för att det känns exakt som att titta på en serie eller film. Det som finns i spännande utbildningsböcker däremot, är svårt att få från andra källor.
Lafayette
2019-02-10, 09:34
Jag tycker skönlitteratur är mer givande och lärorikt än att se serier och film. Kanske inte Snabba Cash-trilogin eller Camilla Läckbergs böcker, men alla gamla goda klassiker som finns. Plus att man övar upp läsförmågan.
Fakta kommer jag nog alltid ha svårt för. Det och att läsa nyheter. Det är mer något jag måste bestämma mig för att ta mig igenom.
Fakta kommer jag nog alltid ha svårt för. Det och att läsa nyheter. Det är mer något jag måste bestämma mig för att ta mig igenom.
Det är ju det som är livet.
Jag har nog läst många gånger fler faktaböcker, högt som lågt, kontra skönlitteratur.
Lite spekuleringar som Michio Kakus "Physics of the future- The inventions that will ransform our lives"
IGNITION !
An Informal History of
Liquid Rocket Propellants
by John D. Clark
Finns för övrigt som gratis pdf!
Några böcker av Simon Singh som "Fermat's last theorem" eller "The code book"
Finns ju även andra spännande ämnen som historia, militärväsende, eller varför inte banalare saker som hur man knyter coola slipsknutar och sabrerar med en sked.
Stort tack för alla bidrag i tråden, det uppskattas verkligen.
Det jag egentligen är mest intresserad av är inte skönlitteratur utan snarare utbildningsböcker (teoretiska ämnen, vetenskap främst) som är skrivna på ett underhållande sätt. Lyssnade nyligen klart på Homo Sapiens av Yuval Noah Harari, vilket var en bok helt i min smak. Har även läst halva 12 Rules to Life av Jordan Peterson. Men det kanske inte är böcker man flyger igenom om man inte är en van läsare, så jag ska testa skönlitteraturen i tråden för att komma in i det först.
Anledningen till att jag inte är så jättesugen på skönlitteratur är för att det känns exakt som att titta på en serie eller film. Det som finns i spännande utbildningsböcker däremot, är svårt att få från andra källor.
Har du provat någon av Jules Verne böcker? De väver in en hel del "vetenskap" (ofta åt det extrema hållet). Även Asimov kvalar in där.
Sen har du även Abbotts "Flatland", "överdimensionella" figurer/kroppar interagerar med varandra. Tex en tvådimensionell figur blir "lyft" upp ur dess dimension av en tredimensionell kropp :D
Gillade skarpt astronauten Chris Hadfields "biografi", 'An Astronaut's Guide to Life on Earth', både underhållande att läsa och ger väldigt bra insyn i astronautyrket och livet på internationella rymdstationen ISS.
Feynman har ju två böcker som "introducerar" läsaren till några koncept, "Six easy pieces" (atomer, lite grundläggande fysik, fysikens påverkan på andra discipliner, energins bevarande, gravitation och lite kvantfysik) och "Six not so easy pieces" (vektorer, relativitet, rymdtid och rum).
Randall Munroe's 'What if' är också "vetenskaplig" och underhållande.
Ville fortsätta min rant till Lafayette...
Man läser grejerna för att man blir fascinerad eller tycker det är coolt annars så är ju det halvt omöjligt att ta sig igenom faktaböcker. Nu tycker jag att viss facklitteratur är fascinerande så då blir det lite sådant emellanåt.
Men de böcker jag håller på med just nu är tre stycken, Ignition, en om ninja-skills samt en om karoliner.
Annars så fick den här tråden mig att tänka på böcker jag uppskattat och som fått mig att känna, en av dem är föredömligt kort: "Flowers for Algernon". Den fick mig både att känna motivation, demotivation samt fick mig gråtmild. Får nog läsa om den nu nästan precis tjugo år senare.
Feynman har ju två böcker som "introducerar" läsaren till några koncept, "Six easy pieces" (atomer, lite grundläggande fysik, fysikens påverkan på andra discipliner, energins bevarande, gravitation och lite kvantfysik) och "Six not so easy pieces" (vektorer, relativitet, rymdtid och rum).
Åh! Inte läst dem. Dock har jag sett föreläsningar med honom på Youtube. Han kan verkligen förklara grejer!
Lafayette
2019-02-10, 10:10
Vissa är ju födda med mer läshuvud än andra dock. Att läsa fakta kräver ju bra mycket mer ansträngning och läsförståelse, och de som har lättare för det har nog en mer behaglig läsupplevelse.
Men jag ska inte bara skylla på det. Det går att öva upp en hel del. Jag återkommer om något år, då kan vi diskutera ninja-skills.
LoveMachine
2019-02-10, 11:23
Anledningen till att jag inte är så jättesugen på skönlitteratur är för att det känns exakt som att titta på en serie eller film.
Nu tycker jag förvisso inte att man ska se läsning av skönlitteratur ur ett nyttoperspektiv, jag läser för att det är kul. Men det är en rejäl skillnad mellan att läsa och se på en serie. För att en bok ska funka måste din hjärna jobba med att måla upp miljön och gestalta personerna, när du ser på en series har någon redan gjord det åt dig. Det finns inga genvägar i livet, utom att läsa mycket, det är en genväg till allt.
Personligen tycker jag att en bra bok i 95% av fallen slår en bra film/serie. För när du läser ser alla rollpersoner ut som du tycker att de borde se ut, de låter som du tycker att de borde, alla platser är precis så fantastiska som du vill att de är, soundtracket är aldrig meh. Och eftersom det är du som måste jobba för att komma vidare så kan du aldrig bara zoona ut i soffan och tänka på deklarationen.
Diomedea exulans
2019-02-10, 12:04
Nu tycker jag förvisso inte att man ska se läsning av skönlitteratur ur ett nyttoperspektiv, jag läser för att det är kul. Men det är en rejäl skillnad mellan att läsa och se på en serie. För att en bok ska funka måste din hjärna jobba med att måla upp miljön och gestalta personerna, när du ser på en series har någon redan gjord det åt dig. Det finns inga genvägar i livet, utom att läsa mycket, det är en genväg till allt.
Personligen tycker jag att en bra bok i 95% av fallen slår en bra film/serie. För när du läser ser alla rollpersoner ut som du tycker att de borde se ut, de låter som du tycker att de borde, alla platser är precis så fantastiska som du vill att de är, soundtracket är aldrig meh. Och eftersom det är du som måste jobba för att komma vidare så kan du aldrig bara zoona ut i soffan och tänka på deklarationen.
Inte bara det, i en bok är berättelsen mycket mindre låst. Tankar visas mycket lättare i böcker. I en bok kan man skriva "En människa gick in i rummet" samtidigt som läsaren inte får reda på människans utseende, kön, ålder, storlek, kropsspråk osv. Författaren kan visa exakt så mycket eller lite hen vill. I en film är det omöjligt.
En bok är dessutom oftast en enda persons verk, medan en film alltid är ett grupparbete. Och vi vet alla att grupparbeten alltid är sämre än enskilda personers arbeten.
LoveMachine
2019-02-10, 12:08
En bok är dessutom oftast en enda persons verk, medan en film alltid är ett grupparbete. Och vi vet alla att grupparbeten alltid är sämre än enskilda personers arbeten.
Det ligger en hel del i det, filmer/serier bygger på många fler kompromisser artistiska och rent praktiska. Fast jag vill dock hävda att en bok alltid har två skapare, författaren och läsaren.
Jag har alltså inget emot att läsa. Läser en hel del. Många fler timmar bok i veckan än TV och sociala medier test klart. Men skönlitteratur? Den verkar omöklig att komma in stämning för. Tänk själv en go timme i badkaret, lite Badolja, stearinljus.. Inte fasiken vill man läsa något hittepå då man suktar efter facklitteraturen.
Skönlitteraturs styrka är dess förmåga att fånga människors känslor och tankar.
Om man inte är intresserad eller tillgänglig för det minskar såklart lockelsen.
(Och nu pratar jag mer Steinbeck och Dostojekvksijsj än kiosklitteraturen.)
Inte bara det, i en bok är berättelsen mycket mindre låst. Tankar visas mycket lättare i böcker. I en bok kan man skriva "En människa gick in i rummet" samtidigt som läsaren inte får reda på människans utseende, kön, ålder, storlek, kropsspråk osv. Författaren kan visa exakt så mycket eller lite hen vill. I en film är det omöjligt.
En bok är dessutom oftast en enda persons verk, medan en film alltid är ett grupparbete. Och vi vet alla att grupparbeten alltid är sämre än enskilda personers arbeten.
Grupparbeten som månlandningen, islam, och frigörelsen av slavar blev ju ganska bra.
Bibeln är väl en av de bästa böckerna dessutom.
Fast jag vill dock hävda att en bok alltid har två skapare, författaren och läsaren.
Verkligen! Man skapar/tolkar ju oundvikligen en högst individuell mental "värld"/bild utifrån det man läser.
Har du provat någon av Jules Verne böcker? De väver in en hel del "vetenskap" (ofta åt det extrema hållet). Även Asimov kvalar in där.
Sen har du även Abbotts "Flatland", "överdimensionella" figurer/kroppar interagerar med varandra. Tex en tvådimensionell figur blir "lyft" upp ur dess dimension av en tredimensionell kropp :D
Gillade skarpt astronauten Chris Hadfields "biografi", 'An Astronaut's Guide to Life on Earth', både underhållande att läsa och ger väldigt bra insyn i astronautyrket och livet på internationella rymdstationen ISS.
Feynman har ju två böcker som "introducerar" läsaren till några koncept, "Six easy pieces" (atomer, lite grundläggande fysik, fysikens påverkan på andra discipliner, energins bevarande, gravitation och lite kvantfysik) och "Six not so easy pieces" (vektorer, relativitet, rymdtid och rum).
Randall Munroe's 'What if' är också "vetenskaplig" och underhållande.
Detta lät väldigt spännande, blev lite pirrig nu. Speciellt biografin av astronauten.
Vad menar du med att Verne väver in vetenskap åt det extrema hållet? Tar gärna emot förslag på en bok av honom och Asimov.
Nu tycker jag förvisso inte att man ska se läsning av skönlitteratur ur ett nyttoperspektiv, jag läser för att det är kul. Men det är en rejäl skillnad mellan att läsa och se på en serie. För att en bok ska funka måste din hjärna jobba med att måla upp miljön och gestalta personerna, när du ser på en series har någon redan gjord det åt dig. Det finns inga genvägar i livet, utom att läsa mycket, det är en genväg till allt.
Personligen tycker jag att en bra bok i 95% av fallen slår en bra film/serie. För när du läser ser alla rollpersoner ut som du tycker att de borde se ut, de låter som du tycker att de borde, alla platser är precis så fantastiska som du vill att de är, soundtracket är aldrig meh. Och eftersom det är du som måste jobba för att komma vidare så kan du aldrig bara zoona ut i soffan och tänka på deklarationen.
Jag är inte särskilt kreativ som person, så jag ser ingen större glädje i att måla upp miljöer och karaktärer i huvudet.
Diomedea exulans
2019-02-10, 14:51
Grupparbeten som månlandningen, islam, och frigörelsen av slavar blev ju ganska bra.
Bibeln är väl en av de bästa böckerna dessutom.
Att du kan förespråka Islam är för mig en gåta, den fördömer ju inte ens PIV-sex.
För övrigt är jag lite förvånad över att du, som ibland ondgör dig över autistiska bokstavstolkningar från andra, inte verkar ha förstått att jag inte menade bokstavligt med att grupparbeten alltid blir dåliga. Månlandningen hade nog varit svår att klara på egen hand ja. Vad jag menar är att när det gäller konstnärliga verk så stämmer ofta "ju fler kockar, desto sämre soppa". Ett komiskt geni kanske kommer på ett enastående roligt filmmanus. Men sen kommer producenten och tycker att man ska ändra skämten lite si, regissören att man ska ändra skämten lite så, skådisarna kanske missförstår vilket delivery skämten ska ha, och slutligen kanske klipparen har dålig timing. Och vad som skulle ha blivit ett mästerverk om manusförfattaren haft 100 % att säga till om blev istället meh.
I en bok har manusförfattaren nästan alltid 100 % att säga till om (hen blir ofta influerad av provläsare, redaktörer osv, men i teorin går det åtminstone att skapa en bok med noll påverkan från andra).
svenbanan
2019-02-10, 14:59
Detta lät väldigt spännande, blev lite pirrig nu. Speciellt biografin av astronauten.
Vad menar du med att Verne väver in vetenskap åt det extrema hållet? Tar gärna emot förslag på en bok av honom och Asimov.
Jag är inte särskilt kreativ som person, så jag ser ingen större glädje i att måla upp miljöer och karaktärer i huvudet.
Stiftelsetrilogin av Asimov är ju riktigt grym! Troligen dock ett uselt val om man har lätt för att tappa fokus och vilja lägga ifrån sig boken. Det är inte ett högt tempo i handlingen direkt. De böckerna utspelar sig över tusentals år om jag minns rätt.
Om du läser och gillar så kommer du säkert också gilla Dune av Frank Herbert.
Om du vill ha mer lättsmält science fiction så kan jag rekomendera Cyberiaden av Stanislaw Lem, vilket är en absurdistisk novellsamling. Det är för övrigt Lem som skrivit klassiska Solaris.
Jag tror du kan plocka vilken bok som helst av Jules Verne, och den kommer nog vara bra. Jorden runt på åttio dagar är i en mer normal miljö, medans de flesta andra är mer åt science fiction hållet. En värlsdomsegling under haven och Till jordens medelpunkt är härliga grejer såvitt jag minns det. Det är också rätt så lättsmälta grejer, och inga tjocka tegelstenar heller.
Lafayette
2019-02-10, 15:00
Nu är det här ingen boktråd men Dune är ju omöjlig att hitta på svenska. Jag klarade ett kapitel på engelska sen gav jag upp för det var för krångligt. Men vill väldigt gärna läsa den. :(
Illustrerade mannen
2019-02-10, 15:01
Att du kan förespråka Islam är för mig en gåta, den fördömer ju inte ens PIV-sex.
För övrigt är jag lite förvånad över att du, som ibland ondgör dig över autistiska bokstavstolkningar från andra, inte verkar ha förstått att jag inte menade bokstavligt med att grupparbeten alltid blir dåliga. Månlandningen hade nog varit svår att klara på egen hand ja. Vad jag menar är att när det gäller konstnärliga verk så stämmer ofta "ju fler kockar, desto sämre soppa". Ett komiskt geni kanske kommer på ett enastående roligt filmmanus. Men sen kommer producenten och tycker att man ska ändra skämten lite si, regissören att man ska ändra skämten lite så, skådisarna kanske missförstår vilket delivery skämten ska ha, och slutligen kanske klipparen har dålig timing. Och vad som skulle ha blivit ett mästerverk om manusförfattaren haft 100 % att säga till om blev istället meh.
I en bok har manusförfattaren nästan alltid 100 % att säga till om (hen blir ofta influerad av provläsare, redaktörer osv, men i teorin går det åtminstone att skapa en bok med noll påverkan från andra).
Dio: argumentera inte med idioter. De drar ner dig till sin nivå och slår dig med erfarenhet. Eller på modernt internetspråk: mata inte trollen.
svenbanan
2019-02-10, 15:02
Nu är det här ingen boktråd men Dune är ju omöjlig att hitta på svenska. Jag klarade ett kapitel på engelska sen gav jag upp för det var för krångligt. Men vill väldigt gärna läsa den. :(
Den heter dock inte Dune på svenska. Arrakis, ökenplaneten tror jag den heter. Den kan ju inte vara omöjlig att hitta. Den lär ju finnas på varenda bibliotek...
Fahrenheit 451 av Ray Bradbury brukar de flesta läsa snabbt och gilla.
Och efter den Catch 22, av Joseph Heller.
Kanske?
Diomedea exulans
2019-02-10, 15:08
Stiftelsetrilogin av Asimov är ju riktigt grym! Troligen dock ett uselt val om man har lätt för att tappa fokus och vilja lägga ifrån sig boken. Det är inte ett högt tempo i handlingen direkt. De böckerna utspelar sig över tusentals år om jag minns rätt.
Jag har ganska lätt för att tappa fokus när jag läser; Stiftelsetrilogin hör tyvärr till de böcker där jag inte pallade läsa den första efter några sidor. Så jag skulle personligen inte rekommendera den till trådskaparen.
Däremot läste jag en novellsamling av samma författare som var helt himlastormande bra. Har inte den blekaste om vad novellsamlingen hette, men en av novellerna handlade om en jättebläckfisk, en annan om att en diktator blir skjuten med lasergevär i ögat. Om det ringer någon klocka hos någon annan i tråden får denne gärna komma med input...
Och efter den Catch 22, av Joseph Heller.
Kanske?
Det är faktiskt en bok jag påbörjat men inte läst klart. YMMW men jag tappade fokus i den.
Då hade jag större behållning av andra böcker i krigsgenren som exempelvis döden på larvfötter(kommer inte ihåg författaren).
Annars är förstås De nakna och de döda en himla bra bok men när Mailer kör tillbakablickar med sina karaktärer då är det lätt att tappa sugen ifall det är en karaktär man inte bryr sig om. Så inte alldeles lättsmält så på det viset inget boktips för den här tråden.
Att du kan förespråka Islam är för mig en gåta, den fördömer ju inte ens PIV-sex.
För övrigt är jag lite förvånad över att du, som ibland ondgör dig över autistiska bokstavstolkningar från andra, inte verkar ha förstått att jag inte menade bokstavligt med att grupparbeten alltid blir dåliga. Månlandningen hade nog varit svår att klara på egen hand ja. Vad jag menar är att när det gäller konstnärliga verk så stämmer ofta "ju fler kockar, desto sämre soppa". Ett komiskt geni kanske kommer på ett enastående roligt filmmanus. Men sen kommer producenten och tycker att man ska ändra skämten lite si, regissören att man ska ändra skämten lite så, skådisarna kanske missförstår vilket delivery skämten ska ha, och slutligen kanske klipparen har dålig timing. Och vad som skulle ha blivit ett mästerverk om manusförfattaren haft 100 % att säga till om blev istället meh.
I en bok har manusförfattaren nästan alltid 100 % att säga till om (hen blir ofta influerad av provläsare, redaktörer osv, men i teorin går det åtminstone att skapa en bok med noll påverkan från andra).
Queen hade ju en del hits och de samarbetade ju fint. Även Beatles lyckades.
Visst förstår jag viljan att romantisera kring Konstnären, men det är att frånta många yrkeskårer dess bidrag. Sen är det lite att förglömma att böcker sällan är enmansprojekt.. men du har rätt attdet ofta bara är ett namn på baksidan..
Diomedea exulans
2019-02-10, 15:57
Queen hade ju en del hits och de samarbetade ju fint. Även Beatles lyckades.
Visst förstår jag viljan att romantisera kring Konstnären, men det är att frånta många yrkeskårer dess bidrag. Sen är det lite att förglömma att böcker sällan är enmansprojekt.. men du har rätt attdet ofta bara är ett namn på baksidan..
Från min sida är det mindre romantisering och mer egen erfarenhet. Jag har ju gått en mediautbildning nu i tre år. Mönstret är tydligt: När jag fått arbeta själv har arbetena blivit bra, när vi tvingats grupparbeta har det blivit skit. Men sen går jag en bottenskrapsutbildning också som samlar ihop folk från hela landet som inte kunde komma in på något riktig designutbildning, så jag kanske inte ska dra för stora växlar på mina erfarenheter. Jobbar man ett gäng kompetenta personer ihop är det nog en annan femma.
Det är faktiskt en bok jag påbörjat men inte läst klart. YMMW men jag tappade fokus i den.
Då hade jag större behållning av andra böcker i krigsgenren som exempelvis döden på larvfötter(kommer inte ihåg författaren).
Annars är förstås De nakna och de döda en himla bra bok men när Mailer kör tillbakablickar med sina karaktärer då är det lätt att tappa sugen ifall det är en karaktär man inte bryr sig om. Så inte alldeles lättsmält så på det viset inget boktips för den här tråden.
Sven Hassel kanske, jag har läst ett gäng böcker av honom med, väldigt länge sedan.
Och efter den Catch 22, av Joseph Heller.
Kanske?
Har du läst Catch 22 själv? Jag har gjort det, och tyckte den var väldigt bra, dock absolut inte att den var speciellt lätt eller snabb läsning.
Jag älskar böcker och vill verkligen vara en bokmal, men det går definitivt i perioder. Dels i perioder där jag kontinuerligt lyckas välja böcker jag tycker är bra (eller inte), dels i perioder där det flyter på bra med läsningen (eller inte). 2017 läste jag ca 20 böcker varav en del tegelstenar (vilket är många för mig).. medans 2018 blev ett superdåligt läsår, och det berodde definitivt inte på att jag valde "fel" böcker hela tiden.. hade helt enkelt dålig lust/flyt.
Men om man kan lära sig att bli en bokmal.. jag tror att, såvida man inte är en jäääättelångsam läsare kanske, så handlar det bara om att hitta rätt bok (om och om igen).
EDIT: jag tror att 99% av de verkliga bokmalarna (jag räknar inte mig själv till en) har fått med sig läsningen sedan barnsben, troligtvis från hemmet, så det är nog väldigt få som "blir" en bokmal i vuxen ålder. Men lära sig att uppskatta regelbunden läsning.. absolut.
Detta lät väldigt spännande, blev lite pirrig nu. Speciellt biografin av astronauten.
Vad menar du med att Verne väver in vetenskap åt det extrema hållet? Tar gärna emot förslag på en bok av honom och Asimov.
Ja jag kan verkligen rekommendera den astronautboken, den är inte bara intressant och underhållande utan jag tycker faktiskt det finns en del lärdomar att dra från den.
Det jag menar med att han väver in vetenskap åt det extrema hållet är att han ibland har en tendens att typ överdriva lite ibland :p
Saker kan typ vara lite orealistiska, men liksom, det är ju ändå science fiction, så det är ju helt godtagbart. Man får ju också tänka på att han skrev dessa på 1800-talet.
Dock i tex "Barbicane & Co" överdriver han åt det komiska hållet. De vill kort sagt rucka på jordens axel för att ändra klimatet på nordpolen, genom att avlossa en projektil modell större (typ 200 ton) från en, till projektilen proportionerligt stor, kanon :D
Har tyvärr inte läst så mycket av Verne men de jag kan rekommendera utöver hans några av hans mest kända (tex "Resan till jordens medelpunkt", "En världsomsegling under havet", "jorden runt på 80 dagar" mfl) är "Barbicane & Co" och "Maskin-ön".
Asimov har jag läst ännu mindre av men har flera av hans böcker som ligger och väntar på mig. "Robot", "Stiftelsen"-trilogin, "Själva gudarna" och "Nemesis" tycker jag är bra.
Du kan ju googla på några av de titlarna och se om det är någon du tycker verkar intressant.
Övriga böcker jag kan rekommendera som i alla fall jag tyckte var "lättgillade" är Robinson Kruse, Djungelboken (gillade särskilt rikki-tikki-tavi), Sherlock Holmes (främst långa novellerna men många av de kortare berättelserna tyckte jag också mycket om), Robin Hood, Tre musketörerna och Tage Åströms två snut-deckare "Kodnamn Mormor" och "Den aningslöse".
Kan för övrigt tipsa om Bokbörsen för att köpa böcker. Ofta ligger det böcker ute där som är mycket "finare" och även billigare än på typ bokus och adlibris.
Lafayette
2019-02-10, 20:57
Den heter dock inte Dune på svenska. Arrakis, ökenplaneten tror jag den heter. Den kan ju inte vara omöjlig att hitta. Den lär ju finnas på varenda bibliotek...
Inte på mitt bibliotek. Och alla delar är inte översatta heller. Den ska tydligen inte finnas att köpa översatt längre men jag hittade nyss en på bokbörsen så nu blir det äntligen av.:hbang:
Har du läst Catch 22 själv? Jag har gjort det, och tyckte den var väldigt bra, dock absolut inte att den var speciellt lätt eller snabb läsning.
...
Ja, typisk student/ungdomsbok i Canada, USA nybörjarbok, upplever jag det som. Fast var kanske mer förut. Jag lade den som 2a efter Fahrenheit 451 av Ray Bradbury som också ligger lite däromkring, den brukar anses väldigt lättläst. Mina döttrar går igenom dessa just nu.
Allright, nybörjarbok kan missförstås, jag räknar förstås inte barn och ungdomslitteratur etc, det krävs att man läst böcker i skolan och på fritiden förstås samt analyserat böcker genom högstadiet och gymnasiet och hängt med där men ok om inte så kanske de inte är så bra då.
Ja, typisk student/ungdomsbok i Canada, USA nybörjarbok, upplever jag det som. Fast var kanske mer förut. Jag lade den som 2a efter Fahrenheit 451 av Ray Bradbury som också ligger lite däromkring, den brukar anses väldigt lättläst. Mina döttrar går igenom dessa just nu.
Ja, det är säkert så att det är en typisk bok som man "bör läsa/ha läst", men det behöver ju inte betyda att den är lättläst. Jag har inte läst Fahrenheit 451, så jag kan inte jämföra dom två personligen, men denna site:s "tough-o-meter" :) sätter Catch-22 på svårighetsgrad 7/10, jämfört med Fahrenheit 451 som ligger på 2/10.
https://www.shmoop.com/catch-22/difficulty.html
https://www.shmoop.com/fahrenheit-451/difficulty.html
Klickade runt lite i det väldigt begränsade urvalet, in på andra böcker som jag läst och jag hittade endast "The Orphan Masters Son" som hade en högre rating (en 8:a), men det håller jag inte riktigt med om. Den var också skitbra (liksom Catch-22) men den flöt på betydligt enklare. Fast dom medger att den får hög rating pga att det emellanåt är ganska otrevlig läsning. Andra exempel: Hyperion 6/10, Dune 3/10, Cloud Atlas 7/10. Det var synd att inte "The Thousand Autumns of Jacob De Zoet" fanns med (av samma författare som Cloud Atlas), jag gissar att den hade legat på 8 el. 9/10.
svenbanan
2019-02-11, 09:26
Ja, det är säkert så att det är en typisk bok som man "bör läsa/ha läst", men det behöver ju inte betyda att den är lättläst. Jag har inte läst Fahrenheit 451, så jag kan inte jämföra dom två personligen, men denna site:s "tough-o-meter" :) sätter Catch-22 på svårighetsgrad 7/10, jämfört med Fahrenheit 451 som ligger på 2/10.
https://www.shmoop.com/catch-22/difficulty.html
https://www.shmoop.com/fahrenheit-451/difficulty.html
Klickade runt lite i det väldigt begränsade urvalet, in på andra böcker som jag läst och jag hittade endast "The Orphan Masters Son" som hade en högre rating (en 8:a), men det håller jag inte riktigt med om. Den var också skitbra (liksom Catch-22) men den flöt på betydligt enklare. Fast dom medger att den får hög rating pga att det emellanåt är ganska otrevlig läsning. Andra exempel: Hyperion 6/10, Dune 3/10, Cloud Atlas 7/10. Det var synd att inte "The Thousand Autumns of Jacob De Zoet" fanns med (av samma författare som Cloud Atlas), jag gissar att den hade legat på 8 el. 9/10.
Jag minns också Catch 22 som att den var hyfsat lättläst. Fast det var väldigt länge sedan, och mitt minne är som bäst fragmentariskt av boken. Dock har jag även läst den på svenska, så den kanske blev mer lättläst tack vare detta.
Den är i alla fall väldigt bra och rolig, vilket väl kanske gör att man kan uppleva den som lättläst även om språket kanske kan vara besvärligt.
svenbanan
2019-02-11, 09:35
Appropå svårlästa böcker så har jag försökt läsa Ulysses av James Joyce en handfull gånger, men har aldrig orkat traggla mig mer än hundra sidor eller så. Oklart varför egentligen. Jag minns det inte som att den heller var extremt svårläst (språkmässigt alltså) och jag har läst flera böcker som varit lika långa eller längre.
Strändernas Svall av Eyvind Johansson (appropå Osysseus) är däremot en av mina absoluta favoritböcker. Men kanske ska man ha läst Odysseen av Homeros innan för att riktigt ryckas med i Strändernas Svall...
Appropå svårlästa böcker så har jag försökt läsa Ulysses av James Joyce en handfull gånger, men har aldrig orkat traggla mig mer än hundra sidor eller så. Oklart varför egentligen. Jag minns det inte som att den heller var extremt svårläst (språkmässigt alltså) och jag har läst flera böcker som varit lika långa eller längre.
Strändernas Svall av Eyvind Johansson (appropå Osysseus) är däremot en av mina absoluta favoritböcker. Men kanske ska man ha läst Odysseen av Homeros innan för att riktigt ryckas med i Strändernas Svall...
Jag gav mig på illiaden när jag skulle åka och vara i australien ett tag. Lyckades inte slutföra den även om jag älskar slaget om troja (tydligen är 5000000 timmar flygning inte särskilt motiverande för att läsa den). Den står fortfarande i bokhyllan och tittar föraktfullt på mig med besvikna ögon :D
Jag minns också Catch 22 som att den var hyfsat lättläst. Fast det var väldigt länge sedan, och mitt minne är som bäst fragmentariskt av boken. Dock har jag även läst den på svenska, så den kanske blev mer lättläst tack vare detta.
Den är i alla fall väldigt bra och rolig, vilket väl kanske gör att man kan uppleva den som lättläst även om språket kanske kan vara besvärligt.
Ja säkerligen spelar det in ifall man läser den på sitt modersmål eller inte. Jag läser helst på engelska, särskilt ifall boken ursprungligen skrevs på engelska. Vissa böcker har sån säregen "röst" som jag är rädd att den inte kommer med i en översättning. Dessutom så tycker jag ofta(re) att böcker på svenska känns "b-aktiga".. (gäller för övrigt tv-serier/filmer också, men där är det såklart i större utsträckning själva källmaterialet som är dåligt, inte bara språket).
Illustrerade mannen
2019-02-11, 10:39
Appropå svårlästa böcker så har jag försökt läsa Ulysses av James Joyce en handfull gånger, men har aldrig orkat traggla mig mer än hundra sidor eller så. Oklart varför egentligen. Jag minns det inte som att den heller var extremt svårläst (språkmässigt alltså) och jag har läst flera böcker som varit lika långa eller längre.
Strändernas Svall av Eyvind Johansson (appropå Osysseus) är däremot en av mina absoluta favoritböcker. Men kanske ska man ha läst Odysseen av Homeros innan för att riktigt ryckas med i Strändernas Svall...
Odysseus av James Joyce är min absoluta favoritbok! Har läst den pärm till pärm flera gånger och har ständigt en upplaga vid sängen. Läser något ur den flera gånger i veckan, på måfå. Den tar liksom aldrig slut. Det finns ett antal "trix" för att göra läsningen av den lättare. De allra flesta läser ett par episoder och lägger sedan bort den. Det är förståeligt om man inte har en hyfsat gedigen boklig skolning.
Läs Strändernas svall av Eyvind Jonsson.
Läs "Att läsa James Joyce Odysseus" av Olof Lagercrantz.
Läs Homeros Illiaden och Odysséen. (Båda finns utgivna på "vanligt språk".)
Läs diverse böcker som handlar om James Joyce.
Läs diverse böcker om Odysseus.
Läs Odysseus!
Det är oerhört spännande att försöka lista ut hur personer, fenomen, händelser mm i Odysseus korresponderar med fenomen i Odysséen. Många är enkla och uppenbara, medan andra är mycket svåra att förstå.
En vanlig invändning är frågan om varför man ska krångla till det. Det behöver man förstås inte göra, men om man uppskattar utmanande läsning och finner nöje i sådant behöver det ju inte betyda att boken är dålig för alla? Odysseus har utsetts till 1900-talets bästa bok vid ett flertal tillfällen och enligt mig är det inte fel!
Mot slutet anser jag dock att Joyce gick vilse i sin briljans. Finnegans Wake är väldigt svårläst... Jag har läst den ett par gånger, men helt utan behållning och glädje...
svenbanan
2019-02-11, 10:50
Ja säkerligen spelar det in ifall man läser den på sitt modersmål eller inte. Jag läser helst på engelska, särskilt ifall boken ursprungligen skrevs på engelska. Vissa böcker har sån säregen "röst" som jag är rädd att den inte kommer med i en översättning. Dessutom så tycker jag ofta(re) att böcker på svenska känns "b-aktiga".. (gäller för övrigt tv-serier/filmer också, men där är det såklart i större utsträckning själva källmaterialet som är dåligt, inte bara språket).
Fast jag menade att jag minns det som att den var lättläst även på engelska. Men att den kanske blev mer lättläst för att jag redan läst den i svensk översättning.
Fast när jag tänker efter är jag inte säker på i vilken ordning jag läste dem...
Helt klart att en översättare helt kan förstöra en bok, och att det är att föredra att läsa på orginalspråk om man behärskar det.
Om inte jag minns fel så är första boken om Dune av Frank Herbert (appropå denna igen då) översatt av en annan översättare än resten av bokserien. Då jag läste dessa så tyckte jag att de efterföljande böckerna i princip var oläsbara och läste om dem på engelska istället.
Men det är ju definitivt inte så att en översättning per automatik gör boken usel. Vissa översättare är ju prosapoeter på hög nivå själva, och det märks på språket också.
svenbanan
2019-02-11, 10:59
Odysseus av James Joyce är min absoluta favoritbok! Har läst den pärm till pärm flera gånger och har ständigt en upplaga vid sängen. Läser något ur den flera gånger i veckan, på måfå. Den tar liksom aldrig slut. Det finns ett antal "trix" för att göra läsningen av den lättare. De allra flesta läser ett par episoder och lägger sedan bort den. Det är förståeligt om man inte har en hyfsat gedigen boklig skolning.
Läs Strändernas svall av Eyvind Jonsson.
Läs "Att läsa James Joyce Odysseus" av Olof Lagercrantz.
Läs Homeros Illiaden och Odysséen. (Båda finns utgivna på "vanligt språk".)
Läs diverse böcker som handlar om James Joyce.
Läs diverse böcker om Odysseus.
Läs Odysseus!
Det är oerhört spännande att försöka lista ut hur personer, fenomen, händelser mm i Odysseus korresponderar med fenomen i Odysséen. Många är enkla och uppenbara, medan andra är mycket svåra att förstå.
En vanlig invändning är frågan om varför man ska krångla till det. Det behöver man förstås inte göra, men om man uppskattar utmanande läsning och finner nöje i sådant behöver det ju inte betyda att boken är dålig för alla? Odysseus har utsetts till 1900-talets bästa bok vid ett flertal tillfällen och enligt mig är det inte fel!
Mot slutet anser jag dock att Joyce gick vilse i sin briljans. Finnegans Wake är väldigt svårläst... Jag har läst den ett par gånger, men helt utan behållning och glädje...
Jag har ju alltså läst Strändernas Svall och Homeros ett antal gånger i ett antal versioner (även hexameter), och uppskattar dessa extremt mycket. Därför jag tycker det är lite märkligt att jag aldrig orkat med Joyce.
Jag orkar nog inte ägna mig åt "förberedande läsning" för att kunna förstå alla metaforer och all symbolik. Jag brukar generellt sett inte ha några problem med att läsa böcker utan att förstå allt, och sedan läsa om och förstå lite mer etc. Så jag är inte säker på att det är det som är problemet heller.
Sven Hassel kanske, jag har läst ett gäng böcker av honom med, väldigt länge sedan.
Oj, Sven Hassel! Glömt av den författaren helt och hållet, vilken flashback du gav mig!
Minns att jag läste Döden på larvfötter när jag var 14 år gammal och tyckte åtminstone vid den tiden att det var en supertrevlig bok att läsa!
Jag orkar nog inte ägna mig åt "förberedande läsning" för att kunna förstå alla metaforer och all symbolik. Jag brukar generellt sett inte ha några problem med att läsa böcker utan att förstå allt, och sedan läsa om och förstå lite mer etc. Så jag är inte säker på att det är det som är problemet heller.
Håller med. Jag har inte gett mig på Ulysseus (än), men för mig gäller det att boken måste vara underhållande (åtminstone ca 100 sidor in), sedan är det skit i samma om jag inte förstår allt på en gång.. det är till och med väldigt trevligt när man inte gör det, särskilt när det ger en flyktig aha-känsla mot slutet.
Bok-exempel: Glamorama av Bret Easton Ellis.
Film-exempel: Mulholland Dr, som jag sett massor av gånger. Tyckte den var skitbra redan första gången, fastän jag inte förstod hälften av vad som hände.
Så en bok/film bör inte vara krånglig bara för sakens skull.. men där börjar vi väl komma in på att vi har olika smak vad gäller underhållning.
svenbanan
2019-02-11, 11:22
Jag gav mig på illiaden när jag skulle åka och vara i australien ett tag. Lyckades inte slutföra den även om jag älskar slaget om troja (tydligen är 5000000 timmar flygning inte särskilt motiverande för att läsa den). Den står fortfarande i bokhyllan och tittar föraktfullt på mig med besvikna ögon :D
Testa Odysseen istället. Jag skulle säga att den är mer lättillgänglig och enklare att komma in i. Den är mer som en matiné där de seglar runt mellan olika äventyr, medans Illiaden ju bara handlar om trojanska kriget och gudarnas ränksmiderier mot varandra.
svenbanan
2019-02-11, 11:28
Håller med. Jag har inte gett mig på Ulysseus (än), men för mig gäller det att boken måste vara underhållande (åtminstone ca 100 sidor in),
Fast det där är också lite lurigt. Då jag började läsa Sagan om Ringen första gången gick jag i mellanstadiet, och tyckte den verkade svintråkig. Några år senare prövade jag igen, och då kunda jag int lägga ifrån mig böckerna innan jag läst alla tre. Minns att jag låg och läste långt in på småtimmarna (vilket jag såklart inte fick) och var som en zombie i skolan under den perioden.
Nu kan ju detta såkart förklaras med att jag blev ett par år äldre och därför uppskattade boken mer. Men jag är rätt säker på att det hänt även i mer vuxen ålder.
Fast det där är också lite lurigt. Då jag började läsa Sagan om Ringen första gången gick jag i mellanstadiet, och tyckte den verkade svintråkig. Några år senare prövade jag igen, och då kunda jag int lägga ifrån mig böckerna innan jag läst alla tre. Minns att jag låg och läste långt in på småtimmarna (vilket jag såklart inte fick) och var som en zombie i skolan under den perioden.
Nu kan ju detta såkart förklaras med att jag blev ett par år äldre och därför uppskattade boken mer. Men jag är rätt säker på att det hänt även i mer vuxen ålder.
Jo.. smaken kan såklart ändras över tid. Och som jag skrev om tidigare i tråden så varierar min läslust ganska kraftigt. Har läst en hel del böcker halvvägs igenom och sedan lagt undan dom med känslan att "den här är bra, men det är inte vad jag vill ha just nu..." (Eftersom detta är ett träningsforum - jag ser en viss koppling att min läslust blir lidande när träningen går bra.. lite för trött på kvällarna då.. :))
Offtopic: är det några här som använder Goodreads? Kan man kanske få lite bra tips.. skicka PM ifall ni vill bli "friends".
svenbanan
2019-02-11, 11:56
Jo.. smaken kan såklart ändras över tid. Och som jag skrev om tidigare i tråden så varierar min läslust ganska kraftigt. Har läst en hel del böcker halvvägs igenom och sedan lagt undan dom med känslan att "den här är bra, men det är inte vad jag vill ha just nu..." (Eftersom detta är ett träningsforum - jag ser en viss koppling att min läslust blir lidande när träningen går bra.. lite för trött på kvällarna då.. :))
För min del tror jag inte det handlar om att min smak förändrats nåt särskilt. Tror snarare det har haft att göra med att jag kanske var i nån speciell sinnesstämning då jag började läsa boken, och att det var detta som satte käppar i hjulet för mig. Nästa gång jag försökte läsa boken ifråga så kanske jag var på ett helt annat humör, och då funkade det bättre.
Därför jag menade att det kan vara vanskligt att bestämma sig för att en viss bok "inte är nåt för mig" ifall man inte fångas av den de första hundra sidorna. Ifall man testar en månad senare kanske man fångas på en gång...
Testa Odysseen istället. Jag skulle säga att den är mer lättillgänglig och enklare att komma in i. Den är mer som en matiné där de seglar runt mellan olika äventyr, medans Illiaden ju bara handlar om trojanska kriget och gudarnas ränksmiderier mot varandra.
Tittade precis i boken och ser att mitt bokmärke ligger kvar på sida 154 :D
Det verkar vara en ganska "ambitiös" utgåva, bara introduktionen är ca 80 sidor och innehåller kartor, redogör med ljudskrift hur man ska uttala de olika namnen osv, så den kanske gjorde det onödigt "matigt" att komma in i.
Har dock utvecklats som läsare (det var typ 2014 jag försökte senast) och har säkert inga problem att läsa ut den nu. Men nu har jag gett mig in i "Water Margin" och efter allt prat om Asimov så måste jag nog ta mig an lite Asimov efter den.
Du spårade ur tråden :(
Jag kan inte riktigt se poängen i att försöka tvinga sig till att gilla skönlitteratur. Prova välja böcker så som du skulle välja en film. Välj genre och typ av film du gillar och läs lite recensioner för att undvika att välja en kalkon.
Funkar inte det är det kanske bättre att lägga tiden på något annat.
... Om jag inte läser för att utbilda mig inom något specifikt så blir jag direkt rastlös och lägger ned boken....
...Det är väldigt synd eftersom det finns så otroligt mycket intressant jag vill lära mig från böcker....
Förstår inte. Du kan läsa för att utbilda dig, men inte för att lära dig?
Akerhage
2019-02-22, 08:17
Ibland börjar jag med att lyssna på ljudboken, är den intressant och jag fastnar så börjar jag läsa istället. Sen tycker jag det är lite gött att varva ljudbok/läsa.
Jag tycker också böcker gör sig bäst på engelska. Så kanske testa det?
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.