Visa fullständig version : Hur hanterar man såna här arbetskollegor?
Permaximum
2018-01-21, 10:26
Jag vet inte om kolozzeum är tillräckligt stort för såna här frågor längre men jag vill inte posta på flashback och familjeliv suger. Så jag gör ett försök.
Jag har lite problem med att hantera en av mina arbetskollegor. Det är en relativt liten arbetsplats så det går inte att undvika honom under dagen utan en viss kommunikation krävs.
Jag ska försöka beskriva personligheten så gott det går.
Först och främst är han en slags "världsmästare" och har nog en liten sväng av narcicism. Han svarar "Ja, jag vet" flera gånger per dag. Tex om han gjort något och man vänligt tipsar han om ett bättre alternativ blir svaret "Ja, jag vet" på allt eftersom han lever under illusionen att han kan allt och är bäst. Det är ju ganska lättundvikligt, jag ger bara fan i att konversera på det sättet. Men det blir nog så irriterande när han går fram och frågar folk saker och direkt han får ett svar säger han bara "Ja, jag vet". OKEJ VARFÖR STÄLLDE DU FRÅGAN FÖR DÅ DIN JUBELIDIOT?!?!?!
Sen irriterar jag mig även på att han ungefär 5 gånger per dag måste berätta hur extremt mycket han har att göra bara för att all ska tycka att han är så sjukt duktig. Han har fått mindre och mindre uppgifter för att han ska hinna med men han hänvisar hela tiden till att hans arbetsuppgifter är svårare så det tar längre tid.
Sen finns det ett till problem. Han går ständigt och halvdrygar sig mot mig om allt möjligt skit. Jag klarar av skoj och går själv och skojar med folk på jobbet men vissa verkar inte veta när enough is enough.
Exempel: Någon talar om blommor. Då kan han mitt i allt säga "x vattnar säkert aldrig blommorna, blommorna dör nog alltid".
Jag har problem med datorn "Jaha har dom kopplat bort dig för att du inte är betrodd höhöhöhöh"
Det är läckage på toaletten "Jaha har x varit och förstört toaletten höhöhöhöh"
Helt oskyldigt tänker ni? Helt klart, men när man får 50 såna kommentarer per dag blir det tröttsamt. Jag är väldigt öppen för skämt och tolererar mer än de flesta gör.
Ska man bara ignorera såna här människor så slutar det eller? En gång när han gick över gränsen har jag sagt till åt honom att han får ta det lite lugnt, och det har lugnat sig lite sen dess. Men nu orkar jag inte säga till något mer så jag blir någon gnällspik.
Kan det vara så att jag helt enkelt bara börjat störa mig lite grann på denna person och nu överdriver jag varenda situation för att jag är sur? Är det mig själv jag behöver arbeta på inte honom?
https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcSMl7hLRze6Lb2LE7sDhN1qctL73Joa9 MFiYRgfffXqAnAhL4sJFg
Ignatius72
2018-01-21, 10:38
Eftersom det fungerade att säga till kollegan så gör det igen.
svenbanan
2018-01-21, 10:40
Det där med "ja, jag vet" som svar när man förklarat något som personen uppenbarligen inte vet är så in i helvete irriterande. Min farsa gör exakt samma sak varenda gång, och det driver mig till vansinne. Tyvärr har jag inget råd på att hantera det. *gah!*
Vad gäller allt det övriga låter det som att din kollega inte gillar dig och du inte gillar honom. Han tar alla chanser att sätta sig på dig och trycka ner dig. Antingen slår du honom på käften (eller hotar med det) eller ger tillbaka med samma mynt (om du har det i dig). Alternativt finner du dig i att han kör med dig. Eller så byter du jobb så du slipper honom.
shadowfire
2018-01-21, 10:41
Hög igenkänningsfaktor. Har både kollegor och gamla pluggkompisar osv som är/har varit exakt så. I 9 fall av 10 så har det varit väldigt små osäkra personligheter som försöker skapa en fasad att gömma sig bakom, gärna med att försöka göra sig "viktiga" och/eller göra sig lustiga på andras bekostnad.
Jag hade nog delat upp det hela. De första delarna om hans arbetsuppgifter och att han kan allt och vet allt, hade jag ignorerat. Om det gått undvikt personen helt och hållet och fokuserat på mitt eget istället. Om det är en bra arbetsgivare hade jag talat om för min chef att det sänker min arbetsmiljö med hans agerande och låtit cheferna jobba för lönen och se till att hjälpa honom jobba på sin personlighet.
De andra delarna hade jag tagit ett allvarligt samtal kring. Kort och gott hade jag sagt att visst kan det vara skoj att kivas ibland, men att det är tröttsamt när han gör det så ofta och hela tiden använder dig som hackkyckling. Hade på riktigt sagt att det där får han lägga av med och visat att jag inte skämtat, utan att jag varit märkbart irriterad. Fortsätter han efter det så gör han det med vetskap om att du har markerat på allvar och då tar man det till en annan nivå, men min erfarenhet är att säger man till en sådan här person på skarpen så backar de faktiskt.
Använd dock alltid exempel, precis som du gjorde nu, så det blir sakligt och konkret vad det är du reagerar emot.
Vi hade en konferens på mitt jobb i höstas där en kollega som är känd för att han hela tiden ska skämta på andras bekostnad vevade loss mot en tjej och flera gånger om skulle få hela gänget att skratta åt henne, men vi hade en ny tillfällig chef som plötsligt avbröt och i lugn ton talade om att vi fick gärna skämta på hans bekostnad om vi ville, men att från och med den sekunden gällde regeln att vi skämtar inte på någon annans bekostnad. Det blev knäpptyst kan jag säga och kollegan som alltid beter sig så, skämdes rejält. Blev lite tryckt stämning först, men sedan blev det bättre stämning. SÅ ska slipstenen dras.
Såg åt honom att sluta,inför alla andra. Då kommer han säga något i typ om "vadå?", be honom sluta sen är det över.
Sen bara ignorera rakt av, tipsa inte om saker, undvik frågorna etc.
Så kommer han krypande efter ett tag.
Säger han :" jag vet " kontra med "varför gjorde du inte det direkt då?" Och liknande, helst högt nog att andra hör.
Pika när personen använder ett drygt ordval, efter en stund brukar de sluta för de inte gillar att behöva bli defensiva när de ska framstå som effektiva / bättre.
Oftast osäkra personer som måste försöka höja sin status genom att försöka sänka andra till deras nivå.
Ja, jag vet.
-Varför frågar du då?
Diomedea exulans
2018-01-21, 11:39
Svara "ja, jag vet att du vet" varje gång han säger "ja, jag vet".
Det där med "ja, jag vet" som svar när man förklarat något som personen uppenbarligen inte vet är så in i helvete irriterande. Min farsa gör exakt samma sak varenda gång, och det driver mig till vansinne. Tyvärr har jag inget råd på att hantera det. *gah!*
Min farsa med, han kan ALDRIG ha fel eller inte veta något. Kolla på På Spåret eller Vem vill bli miljonär är nästintill olidligt. Svarar han fel på en fråga så är hans första respons "de har fel!". Aha, ja du farsan, de har nog fel och du har rätt... Han säger ofta att han skulle komma långt om han var med i ett sånt program men att han skulle falla på "vardagliga saker eller pop kultur", det är typ under honom på nåt sätt. Men allt han är intresserad i är naturligtvis finculture.
Om det är något han vet men man själv inte kan, tex nåt klassiskt musik stycke, nåt HAN har intresse i kör han "Vad är detta för nåt då?" som nån sorts pop quiz, och sen säger man "jag vet inte", så får man "visste du inte ens det eller?" som om han var född med den kunskapen och inte behövt lära sig det nån gång i livet. Kommer morsan med nån gissning blir han nästintill förbannad för att gissningen var fel "korkad".
Man får under inga förutsättningar komma med förslag eller ifrågasätta något han säger, då kan han bli asförbannad. Så jävla märkligt beteended.
Om man frågar honom en fråga, så kan han svara, "jag tror inte det" och om man själv säger, "jo jag tror det så" är det helt plötsligt bombsäkert att det INTE är på det viset du tror, och definitivt på det viset han för 3 sekunder sen själv var osäker på.
Kollar vi antikrundan så använder han appen där man ska gissa sig fram till vad saker är värda, och gissar han rätt blir han helt jävla överlycklig och visar stolt upp hur många poäng han har, medans han typ blir förbannad på andra som inte gissat rätt. En extremt dålig vinnare och ännu sämre förlorare.
Man får inte prata under tiden, och blir man blir tillsagd på skarpen, men 5 sek senare sitter han själv och pratar för att det är något han kan eller nånstans han har varit på tv.
Happy Times.
StarkaUlf
2018-01-21, 13:46
Om det är något han vet men man själv inte kan, tex nåt klassiskt musik stycke, nåt HAN har intresse i kör han "Vad är detta för nåt då?" som nån sorts pop quiz, och sen säger man "jag vet inte", så får man "visste du inte ens det eller?" som om han var född med den kunskapen och inte behövt lära sig det nån gång i livet..
Igenkänningsfaktor 10000% :laugh: Och då är det alltid något ämne som liksom ingen annan människa har lärt ut senaste 40 åren.
svenbanan
2018-01-21, 14:27
Min farsa med, han kan ALDRIG ha fel eller inte veta något. Kolla på På Spåret eller Vem vill bli miljonär är nästintill olidligt. Svarar han fel på en fråga så är hans första respons "de har fel!". Aha, ja du farsan, de har nog fel och du har rätt... Han säger ofta att han skulle komma långt om han var med i ett sånt program men att han skulle falla på "vardagliga saker eller pop kultur", det är typ under honom på nåt sätt. Men allt han är intresserad i är naturligtvis finculture.
Om det är något han vet men man själv inte kan, tex nåt klassiskt musik stycke, nåt HAN har intresse i kör han "Vad är detta för nåt då?" som nån sorts pop quiz, och sen säger man "jag vet inte", så får man "visste du inte ens det eller?" som om han var född med den kunskapen och inte behövt lära sig det nån gång i livet. Kommer morsan med nån gissning blir han nästintill förbannad för att gissningen var fel "korkad".
Man får under inga förutsättningar komma med förslag eller ifrågasätta något han säger, då kan han bli asförbannad. Så jävla märkligt beteended.
Om man frågar honom en fråga, så kan han svara, "jag tror inte det" och om man själv säger, "jo jag tror det så" är det helt plötsligt bombsäkert att det INTE är på det viset du tror, och definitivt på det viset han för 3 sekunder sen själv var osäker på.
Kollar vi antikrundan så använder han appen där man ska gissa sig fram till vad saker är värda, och gissar han rätt blir han helt jävla överlycklig och visar stolt upp hur många poäng han har, medans han typ blir förbannad på andra som inte gissat rätt. En extremt dålig vinnare och ännu sämre förlorare.
Man får inte prata under tiden, och blir man blir tillsagd på skarpen, men 5 sek senare sitter han själv och pratar för att det är något han kan eller nånstans han har varit på tv.
Happy Times.
Goddamn! På pricken!
Ifall man diskuterar nåt och det börjar bli uppenbart att han haft fel i det han sagt från början i diskussionen så börjar han vränga på argumenten och helt plötsligt är hans åsikt i princip motsatt den han hade från början. Fast då har han "glömt" att han nånsin tyckte så.
Sinnessjukt är vad det är. :D
Goddamn! På pricken!
Ifall man diskuterar nåt och det börjar bli uppenbart att han haft fel i det han sagt från början i diskussionen så börjar han vränga på argumenten och helt plötsligt är hans åsikt i princip motsatt den han hade från början. Fast då har han "glömt" att han nånsin tyckte så.
Sinnessjukt är vad det är. :D
ja haha, exakt så är det. Han lurar sig själv också, när han sitter där med den appen, och nån av tågen svarar först, då hör han det, petar in det svaret i appen och upplyser alla om att han minnsann "kunde" svaret. Helt jävla otroligt ibland. Han blir förbannad om man synar hans skitsnack med, vi har haft ett par ordentliga bråk, han ger sig inte. Jag är ju sonen så jag ska ju absolut inte kunna mer än honom om någonting, det blir liksom syntax error.
Om det är någon fråga om blommor eller växter eller medicin som morsan kan men inte han, ja då är det liksom kunskap som inte är värd att kunna på nåt sätt. ingen annan får cred för att kunna nåt, men han är extremt snabb på att gratulera sig själv. Självbelåtenheten vet inga gränser!
Det går inte heller att ställa en ponerande fråga, typ "undrar vad som hade hänt om så och så hände", det blir inte någon diskussion, utan vad han nu tänkte på är "rätt" direkt liksom.
Du kanske känner igen det här med;
om något inte går enligt hans planer blir han förbannad, och om nån inte reagerar EXAKT som han ville eller planerade att de skulle reagera så blir han sur.
Han är också snabb på att stjälpa över ansvar på andra, och sen bli förbannad när de inte gjort exakt som han skulle ha gjort. Exempel ; be mamma packa hans kläder inför nån resa och sen bli förbannad när hon glömt ett visst bälte eller tekitteln.
Han förlägger saker hela tiden, och skyller sen på att morsan städat undan dem "som vanligt"
Han kan säga en sak och sen totalt glömma att han sagt det.
@Permaximum
Ar din kollega i en hogre position an vad du ar?
Hur manga ggr per dag maste du ga till honom och radfraga?
En jakligt effektiv grej om man vill ha minimal kontakt ar musik i oronen, garna head phones sa det ar klart och tydligt att man inte ar med i andras konversationer
Man far vara lite smart och strategisk ocksa, i ett jobb dar man ar beroende av varandra bor man helst undvika att hamna i kant med andra och forsoka vara i god fot med alla
Tank lite pa hur en brand uppstar t ex, vilket ar Bransle, Syre och Varme
Forestall dig att han ar branslet, kollegorna ar syret och er uppmarksamhet ar varmen
Plocka bort ett av ovan, forslagsvis er uppmarksamhet?
Sa nagon/nagra maste borja ignorera honom och sasmaningom kvavs han for att ingen tycker att han ar rolig
Vissa personligheter maste man helt enkelt lara sig att hantera och det kan enbart komma med erfarenhet. Man tror alltid att man har sett allt och traffat alla typer, men det blir sa otroligt latt att glomma bort att den siste idioten aldrig ar fodd
Bubblan84
2018-01-21, 15:51
Svara "ja, jag vet att du vet" varje gång han säger "ja, jag vet".
"I know you. You know you. And I know you know that I know you."
Permaximum
2018-01-21, 16:15
Eftersom det fungerade att säga till kollegan så gör det igen.
Jag har halvt påbörjat ett slags projekt att smådryga mig tillbaka, inte alls i samma omfattning dock och jag var upptäckt att jag känner mig som en jävla idiot när jag beter mig som honom så det går inte så bra. Men det jag menar är att eftersom jag själv också drygat mig blir det lite dubbelmoraliskt att i det här läget säga till honom igen.
Det där med "ja, jag vet" som svar när man förklarat något som personen uppenbarligen inte vet är så in i helvete irriterande. Min farsa gör exakt samma sak varenda gång, och det driver mig till vansinne. Tyvärr har jag inget råd på att hantera det. *gah!*
Vad gäller allt det övriga låter det som att din kollega inte gillar dig och du inte gillar honom. Han tar alla chanser att sätta sig på dig och trycka ner dig. Antingen slår du honom på käften (eller hotar med det) eller ger tillbaka med samma mynt (om du har det i dig). Alternativt finner du dig i att han kör med dig. Eller så byter du jobb så du slipper honom.
Haha, min svärfar är exakt som du och timoat beskriver era farsor.
Att ta till våld på en arbetsplats känns som ett säkert sätt att döda karriären på.
Hög igenkänningsfaktor. Har både kollegor och gamla pluggkompisar osv som är/har varit exakt så. I 9 fall av 10 så har det varit väldigt små osäkra personligheter som försöker skapa en fasad att gömma sig bakom, gärna med att försöka göra sig "viktiga" och/eller göra sig lustiga på andras bekostnad.
Jag hade nog delat upp det hela. De första delarna om hans arbetsuppgifter och att han kan allt och vet allt, hade jag ignorerat. Om det gått undvikt personen helt och hållet och fokuserat på mitt eget istället. Om det är en bra arbetsgivare hade jag talat om för min chef att det sänker min arbetsmiljö med hans agerande och låtit cheferna jobba för lönen och se till att hjälpa honom jobba på sin personlighet.
De andra delarna hade jag tagit ett allvarligt samtal kring. Kort och gott hade jag sagt att visst kan det vara skoj att kivas ibland, men att det är tröttsamt när han gör det så ofta och hela tiden använder dig som hackkyckling. Hade på riktigt sagt att det där får han lägga av med och visat att jag inte skämtat, utan att jag varit märkbart irriterad. Fortsätter han efter det så gör han det med vetskap om att du har markerat på allvar och då tar man det till en annan nivå, men min erfarenhet är att säger man till en sådan här person på skarpen så backar de faktiskt.
Använd dock alltid exempel, precis som du gjorde nu, så det blir sakligt och konkret vad det är du reagerar emot.
Vi hade en konferens på mitt jobb i höstas där en kollega som är känd för att han hela tiden ska skämta på andras bekostnad vevade loss mot en tjej och flera gånger om skulle få hela gänget att skratta åt henne, men vi hade en ny tillfällig chef som plötsligt avbröt och i lugn ton talade om att vi fick gärna skämta på hans bekostnad om vi ville, men att från och med den sekunden gällde regeln att vi skämtar inte på någon annans bekostnad. Det blev knäpptyst kan jag säga och kollegan som alltid beter sig så, skämdes rejält. Blev lite tryckt stämning först, men sedan blev det bättre stämning. SÅ ska slipstenen dras.
Som jag skrev till Ignatius så känner jag mig inte som att jag är i ett läge att säga till honom en gång till eftersom jag lite grann sjunkit till samma nivå, även om jag misslyckats.
Såg åt honom att sluta,inför alla andra. Då kommer han säga något i typ om "vadå?", be honom sluta sen är det över.
Sen bara ignorera rakt av, tipsa inte om saker, undvik frågorna etc.
Så kommer han krypande efter ett tag.
Du tänker ungefär så här:
Han: Oj, har du bara 10 olästa mail, det var ju gulligt (här syftar har på att han har 50 olästa som att det skulle finnas någon prestige i det)
Jag: Men alltså lägg av nu.
Han: Vadå? Tar du illa upp av att jag säger som det är?
Jag: Sluta *tar på mig hörlurar*
Han: *Går därifrån skrattandes*
Typ så kan jag tänka mig att det skulle utspela sig. Men vinner jag någonting på det annat än att framstå som en surjävel framför alla?
Säger han :" jag vet " kontra med "varför gjorde du inte det direkt då?" Och liknande, helst högt nog att andra hör.
Pika när personen använder ett drygt ordval, efter en stund brukar de sluta för de inte gillar att behöva bli defensiva när de ska framstå som effektiva / bättre.
Oftast osäkra personer som måste försöka höja sin status genom att försöka sänka andra till deras nivå.
Detta ska jag börja göra.
Ja, jag vet.
-Varför frågar du då?
Och detta
Svara "ja, jag vet att du vet" varje gång han säger "ja, jag vet".
Inte detta. Han är nog inte kapabel att förstå att jag ironiserar över att han tror att han vet allt utan blir bara glad att jag insett att han är bäst i världen.
@Permaximum
Ar din kollega i en hogre position an vad du ar?
Hur manga ggr per dag maste du ga till honom och radfraga?
En jakligt effektiv grej om man vill ha minimal kontakt ar musik i oronen, garna head phones sa det ar klart och tydligt att man inte ar med i andras konversationer
Man far vara lite smart och strategisk ocksa, i ett jobb dar man ar beroende av varandra bor man helst undvika att hamna i kant med andra och forsoka vara i god fot med alla
Tank lite pa hur en brand uppstar t ex, vilket ar Bransle, Syre och Varme
Forestall dig att han ar branslet, kollegorna ar syret och er uppmarksamhet ar varmen
Plocka bort ett av ovan, forslagsvis er uppmarksamhet?
Sa nagon/nagra maste borja ignorera honom och sasmaningom kvavs han for att ingen tycker att han ar rolig
Vissa personligheter maste man helt enkelt lara sig att hantera och det kan enbart komma med erfarenhet. Man tror alltid att man har sett allt och traffat alla typer, men det blir sa otroligt latt att glomma bort att den siste idioten aldrig ar fodd
Jag är inte alls beroende av honom, vi har exakt samma befattning och jag frågor honom ALDRIG om råd. Problemet med hörlurar är ju att jag fortfarande gillar kommunikationen med resten av mina kollegor. Känns kasst att han ska få förstöra det.
Någonting han också gör för att demonstrera makt är att flera gånger per vecka klaga över min jävla matlåda "oj det där såg inte gott ut" "jaså du har potatis igen" osv medan hans egen matlåda alltid är så fantastiskt god. "Åh jag har med torsk idag som smakar fantastiskt" följt av en ingående förklaring om hur han tillagat den som att det skulle vara kvantfysik han sysslat med. Kontrar jag med "jag kan faktiskt rätt duktig på att laga mat" så komme det "Jaha vadå för nåt? Fiskpinnar med pulvermos höhöhöhöh".
Aaahhhhh jag säger upp mig snart.
Sluta försöka dryga dig tillbaka. Säg ifrån utan en massa barnsligt bullshit.
shadowfire
2018-01-21, 16:30
Jag tycker fortfarande att du får välja striderna lite. Det är två olika delar, där hans besserwisser-egenskaper, är de som är lättast att ignorera och blunda för. Att han ger sig på och hackar på dig är det du borde ta itu med primärt. Det kommer du inte att rå på om du fokuserar på att attackera/hantera hans besserwisserattityd. Tvärtom kan det faktiskt bli så att han ger sig på dig ännu mer, eftersom han känner att du markerar lite och då drar han hackkycklingskortet eftersom du inte markerat tillräckligt hårt där.
Enda rätta är att säga till honom på skarpen, antingen i enrum om du inte vill ställa till med en scen, eller rakt av när han precis har levererat någon av sina "lustiga" oneliners.
Att sätta ner foten och markera är inte att vara "dryg" eller tappa anseendet. Du behöver bara förklara att har han inget bättre att komma med än att hålla på och klanka ner och göra sig lustig på andras bekostnad, så kan han göra världen en tjänst med att hålla käft. Vill du göra det i en mildare ton så talar du om att du är fruktansvärt trött på hans agerande.
Något i stil med "Du, det räcker nu, jag är på riktigt trött på ditt sätt att bete dig. På riktigt, i morse sa du detta, igår sa du detta och nu kommer du med detta" så du ställer honom mot väggen lite.
Sådana personer är inte vana vid att bli avväpnade eller konfronterade, utan lever i sin lilla bubbla. En del menar inget illa, men uppfattar inte signaler och är inte medvetna om hur de framstår utåt.
Jag har fått säga ifrån till ett par vänner som så fort jag gör något bra och talar om att jag gjort något bra, så ska de tala om att någon annan har gjort det bättre. Har jag bestigit ett berg så ska de tala om att någon handikappad utan armar, ben och huvud, redan har gjort det före mig osv. Inte för att vara elak, utan för att de har tyckt det varit ett kul sätt att retas på. Först när jag sagt att jag är i ärlighetens namn trött på det beteendet så har de lagt ner, helt utan protest.
Känner du att du inte orkar ta striden och känner du att arbetsgivare inte kan ta tag i det och skapa en bättre arbetsmiljö, så är det att söka nytt jobb som gäller. Han kommer garanterat INTE att sluta med sitt sätt och byter du tjänst så kommer han fortsätta racka ner på någon annan på jobbet istället.
Jag är inte alls beroende av honom, vi har exakt samma befattning och jag frågor honom ALDRIG om råd. Problemet med hörlurar är ju att jag fortfarande gillar kommunikationen med resten av mina kollegor. Känns kasst att han ska få förstöra det.
Någonting han också gör för att demonstrera makt är att flera gånger per vecka klaga över min jävla matlåda "oj det där såg inte gott ut" "jaså du har potatis igen" osv medan hans egen matlåda alltid är så fantastiskt god. "Åh jag har med torsk idag som smakar fantastiskt" följt av en ingående förklaring om hur han tillagat den som att det skulle vara kvantfysik han sysslat med. Kontrar jag med "jag kan faktiskt rätt duktig på att laga mat" så komme det "Jaha vadå för nåt? Fiskpinnar med pulvermos höhöhöhöh".
Aaahhhhh jag säger upp mig snart.
Well well well, vad kan jag saga? Det kravs tva for att dansa tango
Den ena mjolkar och den andra tillater sig att bli mjolkad
Sluta försöka dryga dig tillbaka. Säg ifrån utan en massa barnsligt bullshit.
Eller hur, dryga sig tillbaka ar sandlada-niva
Kanns som TS har ratt lag troskel, det blir nog en uppsagning snart ;)
http://www.bbc.co.uk/comedy/theoffice/characters/images/finchy_800.jpg
Skuggan har givit exakt tillvägagångssätt som en rak lösning på ditt problem. Kan du inte hantera det får du finna dig i situationen eller byta jobb.
Kom igen nu, lite jäkla mod får du ta till dig. Du behöver inte ens vara otrevlig när du säger till honom, men en gränsdragning måste göras.
Permaximum
2018-01-21, 18:19
Jag har egentligen inga problem att säga till folk. Jag har gjort det förr på jobbet i andra sammanhang utan särskilt mycket tvekan.
Skillnaden i det här fallet är att det blir en lite konstig situation. Jag brukar också "skojretas" med folk på jobbet ibland men jag känner att jag iaf inte går över gränsen och jag nöter inte ner människor. Men helt klart kan jag upplevas som lite vass.
Det jag funderar över just nu är ifall det blir lite "ehh alltså ska han få skoja med folk men ingen får skoja med honom" över det hela om ingen annan uppfattar hans dryghet som jag själv gör det. Eftersom de själva inte blir drabbade kan de eventuellt se det som helt vanligt skojande tänker jag.
Håller med Yes i frågan.
Är du konflikträdd? Med din tankegång om hur en konversation bör gå till för att komma till grunden med ett sådant beteende, dvs:
"Han: Oj, har du bara 10 olästa mail, det var ju gulligt (här syftar har på att han har 50 olästa som att det skulle finnas någon prestige i det)
Jag: Men alltså lägg av nu.
Han: Vadå? Tar du illa upp av att jag säger som det är?
Jag: Sluta *tar på mig hörlurar*
Han: *Går därifrån skrattandes*"
Hur tänker du när du skulle låta en konversation sluta på det viset istället för att vara rätfram och komma till botten med det? "lägg av nu" och "sluta" är ju inga argument överhuvudtaget. Ju längre ett sådant beteende som han har pågår, desto mer accepterat blir det i hans (och förmodligen även kollegornas) sinne och ju lättare blir det för honom att försöka bagatellisera försök till att få honom att sluta. Att ignorera honom är troligen en dålig idé (eftersom du nämner att du ändå inte gör det, utan stör dig på det), och att en enda gång när han gått för långt säga att "han får ta det lite lugnt" är ett ganska tamt försök att försöka hantera det.
Permaximum
2018-01-21, 18:40
Håller med Yes i frågan.
Är du konflikträdd? Med din tankegång om hur en konversation bör gå till för att komma till grunden med ett sådant beteende, dvs:
"Han: Oj, har du bara 10 olästa mail, det var ju gulligt (här syftar har på att han har 50 olästa som att det skulle finnas någon prestige i det)
Jag: Men alltså lägg av nu.
Han: Vadå? Tar du illa upp av att jag säger som det är?
Jag: Sluta *tar på mig hörlurar*
Han: *Går därifrån skrattandes*"
Hur tänker du när du skulle låta en konversation sluta på det viset istället för att vara rätfram och komma till botten med det? "lägg av nu" och "sluta" är ju inga argument överhuvudtaget. Ju längre ett sådant beteende som han har pågår, desto mer accepterat blir det i hans (och förmodligen även kollegornas) sinne och ju lättare blir det för honom att försöka bagatellisera försök till att få honom att sluta. Att ignorera honom är troligen en dålig idé (eftersom du nämner att du ändå inte gör det, utan stör dig på det), och att en enda gång när han gått för långt säga att "han får ta det lite lugnt" är ett ganska tamt försök att försöka hantera det.
Jag kanske är lite konflikträdd men jag har försökt arbeta på det på senare år.
I exemplet du tar upp så använde jag bara den jag citerades "mall", det var inte ett exempel på hur jag skulle reda upp situationen. Jag inser ju nu i efterhand att det inte var tänkt att användas som en mall.
Ditt citat är också felaktigt, så gick det inte till. Jag gick fram till honom och frågade vad han menade. Sen förklarade jag att jag inte uppskattar den sortens skämt. Han blev då lite skamsen och sa att han inte menade något illa och kunde sluta helt om jag ville. Vi kom överens om att vi kunde hålla en viss nivå på skämten i fortsättningen. Den nivå han valde att lägga den på efter det visade sig dock vara helt fel.
MaxTheMarketer
2018-01-21, 19:28
Om du vill psyka ut honom rejält så ska du använda dig av "framing", det vill säga, spela en slags "teater" med honom där det oskrivna sociala kontraktet är att Du är terapeuten och han är den osäkra personen som bara kan höja sig egen självkänsla genom att försöka sänka andras. Varning på egen risk: det finns en hög risk att han blir våldsamt provocerad av detta. Use at your own risk! ;)
X = hans förnamn.
Du börjar med att plötsligt en dag säga till honom, "jag förstår vad du går igenom, X, och det är inte ditt fel. Du kan inte rå för det andra har gjort mot dig." och säger inget mer och du låter inte ens han få ge dig svar på ditt uttalande. Säg det bara plötsligt och gå därifrån och arbeta som om du aldrig har sagt något. Du har sått ett frö nu och en slags "frame" som du kommer att agera utifrån och han kommer att "sugas in i den" om han är psykiskt svagare än dig.
Sedan när han försöker vara lustig med dig i situationer så säger du med en slags empatisk röst som nästan kommer att låta som sarkastisk (fast du försöker inte låta sarkastisk utan empatisk och förstående som en terapeut), "ja, X, släpp ut det, släpp ut allt du har, säg det så det känns bättre!!!"
Andra fraser du kan säga när han kommenterar som upplevs onödigt, "hur mår du egentligen idag, X?", "du verkar ha en jobbig dag". Om du verkligen vill göra något som känns ännu mer "psyk" är att du ställer dig upp och går nära mot personen och säger med empatisk röst, "det är inte ditt fel. det är inte ditt fel! det är INTE DITT FEL!!!" och sedan går därifrån och arbetar igen.
"Frejma" (svara som om han sa/agera som om) det hela att varje gång han kommenterar något så mår han egentligen dåligt inombords som han försöker dölja bakom sin fasad som översittare. Han är den 12-åriga pojken som förlorade sina föräldrar när han var liten och som bara mår bra genom att få andra att må dåligt och du ser rakt igenom honom och kan därför inte ta något han säger seriöst.
En annan rolig "frame" du kan via oskrivet socialt kontrakt "spela" med honom i det "sociala teaterspelet" är att han försöker imponera på dig och söka bekräftelse från dig. Då när han gör sig lustig så säger du, "Kom igen, X, bättre kan du!!" som om du försöker peppa någon i sport. Och skulle han falla för denna "frame", dvs., försöka göra sig ännu lustigare nu så svarar du, "så där ja! bra gjort pöjk! Om jag hade haft en femma hade du fått den, det förtjänar du!".
Och som det sägs inom sociala sammanhang: "ALWAYS KEEP YOUR FRAME STRONGER THAN YOUR OPPONENT".
P.S. Detta är bara för den psykiskt starke och det finns risk för att våld kan uppstå från mottagarens håll på grund av hög provokation hos mottagaren. D.S.
Jag kanske är lite konflikträdd men jag har försökt arbeta på det på senare år.
I exemplet du tar upp så använde jag bara den jag citerades "mall", det var inte ett exempel på hur jag skulle reda upp situationen. Jag inser ju nu i efterhand att det inte var tänkt att användas som en mall.
Ditt citat är också felaktigt, så gick det inte till. Jag gick fram till honom och frågade vad han menade. Sen förklarade jag att jag inte uppskattar den sortens skämt. Han blev då lite skamsen och sa att han inte menade något illa och kunde sluta helt om jag ville. Vi kom överens om att vi kunde hålla en viss nivå på skämten i fortsättningen. Den nivå han valde att lägga den på efter det visade sig dock vara helt fel.
Ok. Då har det ju ändå skett en kommunikation till den grad att ni har kommit överens om någonting, som uppenbarligen har tolkats på olika sätt av båda parter. Har du följt upp just det samtalet och återkopplat kommunikationsbristen? Om han har erbjudit sig att sluta skämta helt och hållet så låter det ju som en betydligt mer energibesparande åtgärd än att du går runt och stör dig på hans skämt som uppenbarligen inte uppskattas ändå (så varför hålla det på en viss nivå överhuvudtaget?).
Simonser
2018-01-21, 22:14
Det finns massvis med smarta och effektiva sätt du kan jävlas tillbaka på men det kostar oftast mycket energi om man inte är en väldigt utåtriktad och självsäker person som gillar drama.
Jag har en liknande kollega som jag stör mig på. Arbetsplatsen är liten och kontakt över hela arbetsdagen är oundviklig. I början gick han mig på nerverna och vi hade en jargong som jag inte trivdes med tills jag började misstänka att han själv inte är medveten om sitt beteende. Han är som ett barn, han reflekterar inte över vad han ger för intryck eller hur mottagarna tar emot hans signaler. Min kollega är vad jag kallar en idiot. Han kan inte hjälpa det. Han är inte medveten om det och framförallt, det är inte hans fel. Han har blivit sån av sina erfarenheter, uppväxt och personlighet. Jag är inte ensam om att tycka det och jag är inte ensam om att störa mig på det. Jag kan inte förändra honom och jag tänker inte låta honom förstöra min arbetsglädje.
Mitt sätt att hantera honom på är att ignorera hans kommentarer och istället direkt kontra med frågor som "annars då?", "hur går det för dig idag då?" precis som om jag inte ens hört att han sagt något. Jag märker att han glömmer bort hans egna störiga kommentar och svarar på mina frågor så vi rentav kan ha en normal konversation i just den stunden. Jag bryr mig egentligen inte vad han svarar men han har i princip slutat hålla på som en idiot för jag upplever att han blivit bekväm i mitt sällskap istället för att ha syrliga kommentarer redo. Detta har också gjort att jag tror ännu mer att hans tidigare beteende kommit från osäkerhet/automatik och inte pga elakhet.
Det funkar såklart inte på alla men det kan vara värt ett försök.
Macroman
2018-01-22, 09:37
Jag har egentligen inga problem att säga till folk. Jag har gjort det förr på jobbet i andra sammanhang utan särskilt mycket tvekan.
Skillnaden i det här fallet är att det blir en lite konstig situation. Jag brukar också "skojretas" med folk på jobbet ibland men jag känner att jag iaf inte går över gränsen och jag nöter inte ner människor. Men helt klart kan jag upplevas som lite vass.
Det jag funderar över just nu är ifall det blir lite "ehh alltså ska han få skoja med folk men ingen får skoja med honom" över det hela om ingen annan uppfattar hans dryghet som jag själv gör det. Eftersom de själva inte blir drabbade kan de eventuellt se det som helt vanligt skojande tänker jag.
Vad tycker de andra om honom? Jag kan slå vad om att de också hatar honom.
Om det inte är läge att säga till honom igen vilket nog är åtgärd nr 1 så skulle jag börja ignorera honom totalt och undvika honom så mkt som möjligt.
ARMSTARK
2018-01-22, 10:14
Jag gissar att personen är 60+, eller hur? Vi har haft såna på jobbet också, som tur är går den sista i pension om några månader. Det värsta är att de producerar mindre än de yngre, ändå ska det låta som de är de som bär upp företaget på sina axlar.
En av gubbarna var dessutom en riktig goltupp, minsta lilla misstag man gjorde så var det samtal eller mail till chefen. Helt osannolikt ovesäntliga saker för en chef att höra, typ;:"Armstark hade inte lagt tillbaka skiftnyckeln i verktygslådan." Eller den äckliga smyggolningen: "Jag förstår att Armstark har det tufft på morgnarna med ungarna, imponerande att han bara kommer 10-20 minuter för sent, det är bra kämpat."
Som svar till TS kan jag bara rekommendera att ryta till eller lära sig nonchalera personen, in genom ena örat och ut genom andra.
Lasse Kongo
2018-01-22, 10:38
Vi har en exakt likadan här, går dessvärre inte diskutera saken med cheferna då den här personen är värd allt, visst han är duktig men ett as som är illa omtyckt av alla som kommer i hans väg.
Jag har inga problem dock, rådet är; gör ditt jobb, var trevlig mot alla andra, behandla skitstöveln som han behandlar dig, bli inte arg eller ledsen, rövhålet livnär sig på det, det blir inget roligt när det inte tar, då letar personen upp något annat offer istället.
DU är värd precis lika mycket som rövhålet.
Man behöver inte vara älskad av alla.
StarkaUlf
2018-01-22, 19:48
Var han möjligtvis med i "Vem vet mest?" idag?
Där något liknande:
"Vad heter hon?" (visar bild på Sara Sjöström)
"Jag vet inte"
"Simning är inte din grej?"
"Simning är inte min grej"
"Det är Sara Sjöström, legendaren"
"Det är bra. Jag vet."
Permaximum
2018-02-04, 19:02
Nu är det i alla fall gjort. Jag ringde honom.
Han sa att han inte haft någon aning om att hans "skämt" uppfattades på det sättet och att han inte menade något illa. Han skrattade lite under samtalet också vilket var klart irriterande och han sa att han personligen inte tog illa upp av "skämt" för han hade jobbar i arbetslag där det var mycket hårdare klimat än nuvarande jobb.
All in all, han avslutade samtalet med att vi kan sluta skämta helt på jobbet. Något som inte var min avsikt men ändå bättre än föregående situation.
Jag trodde det skulle kännas skönt efter samtalet men det känns mest jobbigt just nu.
Vad tycker de andra om honom? Jag kan slå vad om att de också hatar honom.
Om det inte är läge att säga till honom igen vilket nog är åtgärd nr 1 så skulle jag börja ignorera honom totalt och undvika honom så mkt som möjligt.
Jag tror inte de andra har något emot honom, men samtidigt är han inte på någon annan än mig hela tiden.
Jag gissar att personen är 60+, eller hur? Vi har haft såna på jobbet också, som tur är går den sista i pension om några månader. Det värsta är att de producerar mindre än de yngre, ändå ska det låta som de är de som bär upp företaget på sina axlar.
En av gubbarna var dessutom en riktig goltupp, minsta lilla misstag man gjorde så var det samtal eller mail till chefen. Helt osannolikt ovesäntliga saker för en chef att höra, typ;:"Armstark hade inte lagt tillbaka skiftnyckeln i verktygslådan." Eller den äckliga smyggolningen: "Jag förstår att Armstark har det tufft på morgnarna med ungarna, imponerande att han bara kommer 10-20 minuter för sent, det är bra kämpat."
Som svar till TS kan jag bara rekommendera att ryta till eller lära sig nonchalera personen, in genom ena örat och ut genom andra.
Nix han är betydligt yngre.
Sen verkar det som att den generella uppfattningen i tråden är att vi hatar varandra, vilket är mitt fel eftersom jag inte varit tydligare. Det är nog inte så att vi hatar varandra utan det är mer att situationen spårat ur. Vi talar även om allvarliga saker. Jag skulle inte direkt kalla oss vänner men vi talar ändå en hel del med varandra.
Permaximum
2018-02-08, 22:16
Jag känner att jag behöver skriva av mig nu när några dagar har gått.
Min kollega verkar uppriktigt ledsen på jobbet och han skämtar öht inte någonting på jobbet längre, med någon. Jag har nu börjat fundera i banor om jag är ett stort svin? Det verkar nästan som att han upplevt det som att vi har varit vänner och därför trott att han kunnat dra skämten långt. Typ som två bästisar som förlämpar varandra 50 gånger per dag och båda är liksom med på det och allt är ömsesidigt.
Jag känner att jag behöver skriva av mig nu när några dagar har gått.
Min kollega verkar uppriktigt ledsen på jobbet och han skämtar öht inte någonting på jobbet längre, med någon. Jag har nu börjat fundera i banor om jag är ett stort svin? Det verkar nästan som att han upplevt det som att vi har varit vänner och därför trott att han kunnat dra skämten långt. Typ som två bästisar som förlämpar varandra 50 gånger per dag och båda är liksom med på det och allt är ömsesidigt.
Äh, han spelar martyr, låt honom vara och agera som vanligt. Har han ett problem får han väl ta upp det med dig precis som du tvingades göra med honom.
Det är inte din skyldighet att alla ska vara lyckliga med sina liv. Han har blivit brutalt nedslagen på grund av sitt beteende, och behöver en tillvänjningsperiod innan saker känns bekväma igen.
Det låter som att din kollega håller på att bearbeta en hård läxa om empati och relationer. Kanske han kommer ur detta med en lite mognare syn på hur man hanterar sina medmänniskor.
Nu verkar ju TS har gjort slag i saken och löst problemet själv. Men om ni skulle vara de här två personernas chef och ser vad som pågår, vad tycker ni den ska göra, om något?
Jag känner att jag behöver skriva av mig nu när några dagar har gått.
Min kollega verkar uppriktigt ledsen på jobbet och han skämtar öht inte någonting på jobbet längre, med någon. Jag har nu börjat fundera i banor om jag är ett stort svin? Det verkar nästan som att han upplevt det som att vi har varit vänner och därför trott att han kunnat dra skämten långt. Typ som två bästisar som förlämpar varandra 50 gånger per dag och båda är liksom med på det och allt är ömsesidigt.
Nu har du berättat som det är, stå för det och skit i honom. Så har du vunnit.
Vill han prata om det så får han göra det.
Eller vill du tillbaka till det du hade förut?
Goddamn! På pricken!
Ifall man diskuterar nåt och det börjar bli uppenbart att han haft fel i det han sagt från början i diskussionen så börjar han vränga på argumenten och helt plötsligt är hans åsikt i princip motsatt den han hade från början. Fast då har han "glömt" att han nånsin tyckte så.
Sinnessjukt är vad det är. :D
Lite fler saker har dykt upp nu när man bott hemma ett tag.
Vi spelar antikrundan och på spåret i den duo appen tillsammans. Han brukar då vänta tills deltagarna sagt sitt svar, sen knappar han in det och säger "jag visste det!" och visar stolt upp sina poäng. Helt sanslöst. Det har gått så långt nu att jag knappt kan titta på honom utan att störa mig så in i helvete. Han är även helt bombsäker, till gränsen att börja bråka om det, på att folket i buren har fått samma svarsalternativ att välja på som vi har i appen, trots att jag påpekat flera gånger att om så var fallet, varför väljer då ibland lagen att inte ge nåt svar alls.
Ofta ska han också "lära" mig nånting (som han tycker är viktigt, men som jag har noll intresse av), det kryper i hela kroppen på mig när han ska göra det, för han blir så förbannat självgod.
Han insisterar även att prata om fotboll hela tiden, trots att jag flera gånger förklarat att jag har exakt noll intresse av det, men han pladdrar på som om jag var ett enormt fan.
Måste härifrån snart! :laugh: man får skylla sig själv när man är nästan 40 bast och flyttar hem ett par månader...
PatekPhillipe
2019-08-22, 08:32
Vill ej göra en ny tråd så bumpar denna.
Har en kollega på jobbet som är bro-science expert och ska alltid yttra sig gällande min mat och mina energidrycker. Man ska träna si och så för att träffa en viss del av muskeln etc, ja ni förstår vad jag menar, alla har haft en sån kollega.
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
Vill ej göra en ny tråd så bumpar denna.
Har en kollega på jobbet som är bro-science expert och ska alltid yttra sig gällande min mat och mina energidrycker. Man ska träna si och så för att träffa en viss del av muskeln etc, ja ni förstår vad jag menar, alla har haft en sån kollega.
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
Bara ignorera det skulle jag säga.
Kommenterar han och yttrar sig om "allt" så ligger det snarare i hans behov av att rättshaverera än i hans övertygelse om att aspartam är livsfarligt.
Langster
2019-08-22, 08:41
Vill ej göra en ny tråd så bumpar denna.
Har en kollega på jobbet som är bro-science expert och ska alltid yttra sig gällande min mat och mina energidrycker. Man ska träna si och så för att träffa en viss del av muskeln etc, ja ni förstår vad jag menar, alla har haft en sån kollega.
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
Du kan ju prova att vara riktigt påläst så att du verkligen kan sätta honom på plats. Inte på så sätt att du läst på forum att det finns studier som visar att aspartam inte är farligt, för då är ni ju på samma nivå.
Eller så är det bara att inte bry sig. Det kan ju vara lika omöjligt som att försöka bevisa att gud inte finns för en troende. Njut av den läskedryck du gillar och ignorera personen.
Framförallt genom att man försöker lära sig leva med dem utan att låta dem påverka en så mycket, annars är det väl rätt att precis som du gjort tala med personen om hur du upplever det.
PatekPhillipe
2019-08-22, 09:01
Du kan ju prova att vara riktigt påläst så att du verkligen kan sätta honom på plats. Inte på så sätt att du läst på forum att det finns studier som visar att aspartam inte är farligt, för då är ni ju på samma nivå.
Eller så är det bara att inte bry sig. Det kan ju vara lika omöjligt som att försöka bevisa att gud inte finns för en troende. Njut av den läskedryck du gillar och ignorera personen.
Att vara påläst fungerar inte, eftersom han tror att han kan mycket mer bara för att han tränat i 20 år och är 30 år äldre än mig, typ. Han skryter gärna om att han har alla Body magazine och har läst dom 1000 gånger och tar sin träning därifrån. Mycket snack om att man måste "shocka" kroppen med ätardagar för att få igång förbränningen igen och undvika svältläge. Äta minst 8 måltider för optimal förbränning. Han är också väldigt snabb med att påpeka vad jag har i min matlåda "det där är inge bra byggarmat, du blir inge stor av det där". Ändå är jag både grövre och starkare än honom, även fast jag inte är speciellt stor eller stark. Funderar på att säga till chefen att omplacera mig till en annan avdelning.
Brofessorn
2019-08-22, 09:04
Kan du inte bara respektfullt påpeka att du inte bryr dig om hans insikter?
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
Jag brukar bemöta sådant trams genom att säga t.ex. "Jo jag satsar på cancer i år.". D.v.s. svara på trams med trams. Då brukar de tröttna.
PatekPhillipe
2019-08-22, 09:12
Kan du inte bara respektfullt påpeka att du inte bryr dig om hans insikter?
Har sagt något liknande "Jaja drick ditt kaffe du så dricker jag min monster" kanske inte var tydligt nog.
PatekPhillipe
2019-08-22, 09:13
Jag brukar bemöta sådant trams genom att säga t.ex. "Jo jag satsar på cancer i år.". D.v.s. svara på trams med trams. Då brukar de tröttna.
Hahah ska dra den valsen nästa gång han påpekar cancer.
delta_mats
2019-08-22, 10:31
Svara bara att det är konstigt att han är så liten och klen om han nu är så kunnig. Varje gång han pikar dig kan du pika tillbaka på hans fysik.
Svara bara att det är konstigt att han är så liten och klen om han nu är så kunnig. Varje gång han pikar dig kan du pika tillbaka på hans fysik.
Eller så kan man vandra in i deras personliga sfär och lugnt konstatera:
- Det är dags för dig att sluta nu.
Funkar särskilt bra om personen är rädd för konfrontation.
delta_mats
2019-08-22, 10:53
Eller så kan man vandra in i deras personliga sfär och lugnt konstatera:
- Det är dags för dig att sluta nu.
Funkar särskilt bra om personen är rädd för konfrontation.
Såna personer brukar gilla konfrontationer. Men som i det här fallet då personen både är mindre och svagare så är han ju ett tacksamt offer, då han utger sig för att vara så kunnig och duktig. Men inte är det.
Fråga varför han är i så dålig form.
Varför han inte är större.
Varför han inte är starkare.
Varför han har så små armar.
Osv...
Föreslå att ni ska träna ihop, går han med på det knäcker du honom. Annars retas du för att han inte vågar.
Gör det med glimten i ögat :)
Läskeblask
2019-08-22, 11:32
Jag har en jävligt jobbig kund på jobbet. Jag blev för en tid sen riktigt trött på honom så svarade "just så" , jaha, okej på allt. Likgiltigt. Nu terroriserar han anddra med sina skithistorier. Dom flesta brukar fatta om man helt enkelt går in i diskussionen. Sen kan man ju testa med att ge lite pikar tillbaka om det inte funkar. Jobbigt med folk som inte vet nånting men endå låtsas veta. Av nån orsak är träning en sån grej
Vill ej göra en ny tråd så bumpar denna.
Har en kollega på jobbet som är bro-science expert och ska alltid yttra sig gällande min mat och mina energidrycker. Man ska träna si och så för att träffa en viss del av muskeln etc, ja ni förstår vad jag menar, alla har haft en sån kollega.
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
Om jag får den sortens kommentarer från någon jag inte vill diskutera med brukar jag säga något i stil med "det skiter jag fullständigt i, jag äter det som är gott och tränar för att det är kul". De brukar tappa intresset då.
Anton Fräs
2019-08-22, 11:54
Är det en så insisterande jävel hade jag nog helt enkelt sagt "Sköt du ditt, så sköter jag mitt". Hade det fortsatt efter det också så hade jag helt enkelt sagt rakt ut med ganska barsk ton att jag inte vill höra hans kommentarer om kost & träning punkt fucking slut. Då är jag iofs socialt inkompetent med. :d
Min farsa.
Då måste jag vara din far :laugh:
Är det en så insisterande jävel hade jag nog helt enkelt sagt "Sköt du ditt, så sköter jag mitt". Hade det fortsatt efter det också så hade jag helt enkelt sagt rakt ut med ganska barsk ton att jag inte vill höra hans kommentarer om kost & träning punkt fucking slut. Då är jag iofs socialt inkompetent med. :d
Svarare an sa behover det inte vara ibland, forstar inte varfor man ska forsoka uppfinna hjulet igen och bli frustrerad sjalv over dryga kollegor och/eller manniskor omkring sig. Ar inte livet for kort for att odsla onodig energi till sant istallet for proteinsyntes?
Nastan alla som har kommenterat far det nastan som att det ar den dryga kollegans fel i TS' och TB's* inlagg, for mig ar inte det roten till problemet
Roten till problemet ar att TS/TB helt enkelt inte kan hantera manniskor och det maste man kunna gora i ett jobb dar man jobbar med andra. Har man inte det under baltet ar det anda OK, men hantera atminstone situationen
Tala ar silver och tystnad ar guld (hmm, det lat lite fel?)
Jag menar, speech is silver and silence is golden
Om nan hade stort mig mitt under ett Nocco-intag hade jag bara tittat pa personen, tagit en munfull klunk inkl. slurp, botten upp, krossat burken med mina bara hander, dramt ner den i soptunnan och gatt darifran, utan att saga ett ord. Viktigast av allt, att inte lata mig storas av hens och/eller mitt eget beteende
Tacka mig senare
*Tradbumparen
mattilainen
2019-08-22, 23:23
Vill ej göra en ny tråd så bumpar denna.
Har en kollega på jobbet som är bro-science expert och ska alltid yttra sig gällande min mat och mina energidrycker. Man ska träna si och så för att träffa en viss del av muskeln etc, ja ni förstår vad jag menar, alla har haft en sån kollega.
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
Skrev ett långt inlägg och lyckades stänga fliken.. Blir kortade inlägg nu.
Jag har varit med om exakt liknande situation med mina kollegor som tycker jag dricker mycket cola zero, ca 1 - 2 burkar på jobbet. "Det är ju cancerframkallande, varför dricker du skiten?" sen frågar man bara var har du hört det? Oftast blir de tysta och har inget argument. sedan informerar jag om aspartam och att det är det sötningsmedel som har genomgått mest forskning och det bryts ner till fenylalanin och asparginsyra och att det inte finns några studier som påvisar ökad risk för cancer. En man på 75 kg kan enligt acceptabelt dagligt intag dricka ca 4.5 liter coca cola zero per dag. Det har dock funnits en studie som sagt att det ökar hjärntumörer men den har blivit ratad av european food safety authority. När man visar att man är påläst så vill ingen ta strid med en för de har oftast noll koll men är inte vana att behöver visa upp argument. Så nu informerar jag folk på jobbet titt som tätt, oftast när någon annan dricker någon lightprodukt och säger hur är det egentligen med lightprodukter?
Den där energidrycksdebatten brukar jag finta i tid och otid med ett tamt medhåll. När någon påpekar hur giftigt aspartam är brukar jag säga att nej, det är det inte. Sen brukar det inte bli så mycket mer diskussion när det visar sig att dom inte har något att backa upp påståendet med och jag inte kommer ödsla min energi på att motbevisa heller. :d
Hur gick det för TS och hans kollega?
Jag tror han bara ville bära offerkoftan ett tag.
Vill ej göra en ny tråd så bumpar denna.
Har en kollega på jobbet som är bro-science expert och ska alltid yttra sig gällande min mat och mina energidrycker. Man ska träna si och så för att träffa en viss del av muskeln etc, ja ni förstår vad jag menar, alla har haft en sån kollega.
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
"Visa mig studien." Fungerar till 99.99% av gångerna
Några alternativ..
1. Ställ honom mot väggen, fråga ut honom detaljerat var han fått informationen från osv..
2. Gör narr av dig själv. Varje gång du hämtar en energidryck säger du högt "dags för lite mer cancer nu då fan vad gött det ska bli" tar några sippar, "cancer så det sprutar om det här känner jag nu!"
3. Varför i helvete bryr du dig så mycket om vad jag dricker? Vill du se över min ekonomi också, se så att allt ser bra ut där också? Kolla igenom frysen också kanske? Dom där ica-köttbullarna är nog inte heller någon höjdare!
4. Slå ihjäl honom med en monster-burk och ge oss en hysteriskt rolig rubrik i aftonbladet
Några alternativ..
1. Ställ honom mot väggen, fråga ut honom detaljerat var han fått informationen från osv..
2. Gör narr av dig själv. Varje gång du hämtar en energidryck säger du högt "dags för lite mer cancer nu då fan vad gött det ska bli" tar några sippar, "cancer så det sprutar om det här känner jag nu!"
3. Varför i helvete bryr du dig så mycket om vad jag dricker? Vill du se över min ekonomi också, se så att allt ser bra ut där också? Kolla igenom frysen också kanske? Dom där ica-köttbullarna är nog inte heller någon höjdare!
4. Slå ihjäl honom med en monster-burk och ge oss en hysteriskt rolig rubrik i aftonbladet
Bäst förslag hittills. Röstar för alt. 4, men samtliga är bra.
Diomedea exulans
2019-08-23, 08:29
Skrev ett långt inlägg och lyckades stänga fliken.. Blir kortade inlägg nu.
Jag har varit med om exakt liknande situation med mina kollegor som tycker jag dricker mycket cola zero, ca 1 - 2 burkar på jobbet. "Det är ju cancerframkallande, varför dricker du skiten?"
Jag hade sagt ”jag siktar på att få en tumör i picken, tjejen gnäller över att den är för tunn. Men inget verkar hända, så jag tror jag ska dubbla intaget”.
Vill ej göra en ny tråd så bumpar denna.
Har en kollega på jobbet som är bro-science expert och ska alltid yttra sig gällande min mat och mina energidrycker. Man ska träna si och så för att träffa en viss del av muskeln etc, ja ni förstår vad jag menar, alla har haft en sån kollega.
Jag dricker typ en monster och ibland en nocco per dag, då jag inte dricker kaffe. Då är han på mig direkt och säger att jag kommer få cancer för aspartam är livsfarligt och inte nog med det så kommer jag tappa tänderna för att det fräter. Idag tröttnade jag lite och frågade varför han tror att man skulle få cancer av aspartam, frågade även om han läst det på Aftonbladet. Då svarar han att han har löst studier. Efter det uttalandet sades det inget mer från mitt håll men han fortsatte "äter hellre rent socker än att stoppa i mig det där nervgiftet". Hur fan ska man bete sig runt en sån person? Ska man vara tyst och inte säga något eller ska man sitta och tävla om flest studier som stödjer ens åsikt?
Jag hade definitivt tagit diskussionen med honom och förklarat forskningsläget samt skickat källor på mina påståenden. Köper han sedan inte dessa studier och hänvisar till Aftonbladet/blogg/enmammabaravet så hade jag slagit hål på källorna. Köper han inte det så är diskussionen slut och han är faktaresistent och det är bara släppa. Nästa gång han påpekar att du dricker monster hade jag hyschat honom högljutt och sagt att jag pratar inte med idioter.
Hade faktiskt en situation på jobbet där en kollega fråga vilket BCAA jag brukar köpa och berättade om sitt senaste inköp. Jag svarade sakligt att Studierna har visat att BCAA inte har någon som helst effekt så jag dricker bara vassle och att han kan köpa EAA för att få med alla aminosyror som behövs om han inte vill dricka vassle. Han stötte ut ett VA? är det sant? Ja absolut, så jag bad honom googla lite på det och han kom faktiskt dagen efter och sa. Vafan du hade helt rätt, det är ju rena skiten.
En annan kollega sa att man får cancer av lättfil... då asgarvade jag bara och skakade på huvudet.
Diomedea exulans
2019-08-23, 08:45
Jag hade definitivt tagit diskussionen med honom och förklarat forskningsläget samt skickat källor på mina påståenden.
Troligen det säkraste sättet, men är det värt tiden?
Många av de mer eller mindre seriösa förslagen på hur man hanterar en störig kollega verkar ju mest resultera i att man dubblar antalet störiga kollegor på arbetsplatsen.
Troligen det säkraste sättet, men är det värt tiden?
Jag gillar det :d
svenbanan
2019-08-23, 11:48
Många av de mer eller mindre seriösa förslagen på hur man hanterar en störig kollega verkar ju mest resultera i att man dubblar antalet störiga kollegor på arbetsplatsen.
Haha. Klockrent! :D
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.