När är det "konditionen" tränas vid kardio?

[MaxTheMarketer]

Kardio = löpning, jogga, intervallträning, cykling, spinning.

Tjena! Jag undrar när det är själva träningen inträffar (rent fysiologiskt
i kroppen att man nästa gång orkar träna lika intensivt fast fler minuter)
vid kardio? Personligen löper jag på löpband inomhus utan någon lutning.

Är det när man börjar känna "flåset" som kardion tränas?

Är det när man får ont i hjärtat/bröstet som kardion tränas?

Är det när man får mjölksyra i benen som kardion tränas?

Är det när man får mjälthugg i magen som kardion tränas?

Är det när man är nära att spy som kardion har tränats?

Hur vet man när ens kardio faktisk tränas? (utifrån angiven definition ovan)
Eller tränas ens kardio redan efter man börjat tränat i knappt en minut?

Tack för svar & trevlig helg & sup lagom! / Max.

[Konradsson]

Konditionen tränas hela tiden när du rör dig. Alla rörelser som ökar ansträngningen på hjärt-kärlsystemet tränar din kondition. Det finns ingen speciell tidpunkt. Men det är självklart dosrelaterat. Ju högre intensitet och längre tid, desto större ökningar.

Denna studie (journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0154075) visar att så lite som 1 minut sprint och 2 minuter cykling förbättrar konditionen.

[itzhakskenstrom]

Läs "Aerob och anaerob träning" av Jens Bangsbo, Lars Michalsik, Britt Mari Öland, som ges ut utav SISU Idrottsböcker.

[frys]

Detta undrar jag också. Är det som i styrketräning att det är(kan vara) bättre att vara närmare "fail" eller fungerar volymträning på längre intensitet också?

Tänker att jag själv springer väldigt lite. kanske 7-8st intervaller på 1 min 2ggr/veckan och det har iaf gjort en ganska stor skillnad på att inte ens klara av att jogga 1km xD

[Rahf]

Detta undrar jag också. Är det som i styrketräning att det är(kan vara) bättre att vara närmare "fail" eller fungerar volymträning på längre intensitet också?

Tänker att jag själv springer väldigt lite. kanske 7-8st intervaller på 1 min 2ggr/veckan och det har iaf gjort en ganska stor skillnad på att inte ens klara av att jogga 1km xD

Det finns ju avvägningar med träningsvolym och intensitet. Man klarar inte stenhård intervallträning med någon form av frekvens, men däremot kan man successivt bygga en hög träningsvolym om man på ett smart sätt anpassar kroppen över tid.

Sen har vi olika energikällor kroppen använder, och sättet att träna dessas effektivitet. Men där börjar det närma sig sportspecifik träning: sprint, långdistans, mjölksyraträning, osv.

[Jocke67]

Flera studier på senare tid har visat att effektivaste träningen för att öka anaerobt kapacitet ("kondition") är högintensiva intervaller tex 1-4 minuter varvat med längre intervaller (träning vid mjölksyratröskeln, tex 20min-intervaller) samt distansträning. Med begränsad träningstid är korta intervaller effektivast, men det sliter också hårdast (både fysiskt och mentalt) för man ska köra dem äckligt hårt för maximal utdelning.

Men all träning med förhöjd puls ger bättre kondition. Ju högre puls och ju längre tid, desto bättre effekt. Men man klarar ju inte att träna jättelänge med jättehög puls, det viktiga (om man tränar för resultat) är att träna så hårt man kan. Och effektivast för att öka syreupptagninsförmågn är som sagt var korta intervaller där man i princip ligger på maxpuls.

[Jocke67]

[QUOTE=Rahf;7805411]Det finns ju avvägningar med träningsvolym och intensitet. Man klarar inte stenhård intervallträning med någon form av frekven/QUOTE]

Vad menar du med detta? Många elitidrottare och elitmotionärer tränar (I alla fall i perioder) stenhårda intervallpass flera gånger i veckan.

[svenbanan]

Flera studier på senare tid har visat att effektivaste träningen för att öka anaerobt kapacitet ("kondition") är högintensiva intervaller tex 1-4 minuter varvat med längre intervaller (träning vid mjölksyratröskeln, tex 20min-intervaller) samt distansträning. Med begränsad träningstid är korta intervaller effektivast, men det sliter också hårdast (både fysiskt och mentalt) för man ska köra dem äckligt hårt för maximal utdelning.

Men all träning med förhöjd puls ger bättre kondition. Ju högre puls och ju längre tid, desto bättre effekt. Men man klarar ju inte att träna jättelänge med jättehög puls, det viktiga (om man tränar för resultat) är att träna så hårt man kan. Och effektivast för att öka syreupptagninsförmågn är som sagt var korta intervaller där man i princip ligger på maxpuls.

Det som brukar kallas "kondition" är väl inte anaerob kapacitet? Snarare att VO2max (syreupptagningsförmåga) motsvarar kondition. Men ordet "kondition" är ju ett luddigt begrepp. Det är ju några olika faktorer som begränsar hur snabbt man klarar av att exempelvis springa på olika distanser.

För nybörjare brukar det sägas att det optimala löpträningen för att träna syreupptag är 3 pass i veckan i "pratfart" dvs 75% av maxpuls på typ 45min vardera. Att träna i hårdare tempo ska då inte ge bättre effekt (på syreupptagningsförmågan).

[Jocke67]

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kondition
Med*kondition*(även på slang kallad "Kondis" eller ibland även "flåset") brukar man mena kroppens förmåga att utföra ett långvarigt, submaximalt arbete. Det kallas även*aerobuthållighet*eller*syreupptagningsförmåga eftersom konditionen är ett mått på hur man kan tillgodogöra sig det syre man andas in.

Jag tycker att anaerob kapacitet är bättre mått på kondition då den även inkluderar musklernas verkningsgrad (vilken också förbättras vid kondotionsträning).

[svenbanan]

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kondition
Med*kondition*(även på slang kallad "Kondis" eller ibland även "flåset") brukar man mena kroppens förmåga att utföra ett långvarigt, submaximalt arbete. Det kallas även*aerobuthållighet*eller*syreupptagningsförmåga eftersom konditionen är ett mått på hur man kan tillgodogöra sig det syre man andas in.

Ja? Men du skrev ju anaerob kapacitet...
Eller missar jag poängen på nåt sätt?

[Jocke67]

Ja? Men du skrev ju anaerob kapacitet...
Eller missar jag poängen på nåt sätt?

Oj då, det var min telefon som autostavade aerob till anaerob. Jag har väl skrivit anaerobt förut så den hade det ordet i minnet.För sent att editera nu...

[svenbanan]

Oj då, det var min telefon som autostavade aerob till anaerob. Jag har väl skrivit anaerobt förut så den hade det ordet i minnet.För sent att editera nu...

Gött att vi är på samma planet. ;)

[deadmeat]

http://sportidrott.se/articles/view/hardtraning-ar-inte-sa-hard-som-manga-sjalva-vill-tro

[svenbanan]

http://sportidrott.se/articles/view/hardtraning-ar-inte-sa-hard-som-manga-sjalva-vill-tro

I den artikeln står följande:

Med hjälp av pulszoner räknas lågintensiv träning som 50-63 procent av maxpulsen. Medelintensiv träning motsvarar 64-76 procent och högintensivt arbete mellan 77-93 procent av deltagarnas maxpuls.

Extremt trubbig indelnin då 77% av maxpuls i princip är den gräns då man är lite för andfådd för att kunna prata i fullständiga meningar med sin träningpolare utan att få andnöd. Tröskelpuls ligger typ över 85% av maxpuls och VO2max kring 90-95% av maxpuls.

Inte för att det egentligen påverkar resultatet (att folk överskattar hur hårt de tränar). Men vad fan är det för jäkla indelning?

Ifall man ska ha under 64% av maxpuls så får man nog hålla sig till promenad. Möjligtvis går det att ha såpass låg puls och ändå jogga om man är riktigt bra tränad.

[Jocke67]

Konstig studie, det handlar ju helt om hur man tolkar instruktionerna:

For light effort: “you are starting to feel warm and you have a slight increase in breathing rate”; for moderate effort: “you are warmer and you have a greater increase in breathing rate”, and; for vigorous effort: “you are quite warm and more out of breath”.

Intressantare vore att mäta hur hårt folk som motionerar verkligen tränar.

[z_bumbi]

Vad menar du med detta? Många elitidrottare och elitmotionärer tränar (I alla fall i perioder) stenhårda intervallpass flera gånger i veckan.

Perioder är nyckelordet men sen är det väl också en fråga om att idrottarna kortsiktigt ligger precis på gränsen och på längre sikt ligger det stora flertalet över gränsen för vad de tål.
Elitmotionär vet jag inte vad det är?

Ska man vara petig är också begreppet stenhårda intervaller inte så precist och det är inga direkta problem att sänka vilken idrottare som helst genom att göra något riktigt dumt.

[Jocke67]

Perioder är nyckelordet men sen är det väl också en fråga om att idrottarna kortsiktigt ligger precis på gränsen och på längre sikt ligger det stora flertalet över gränsen för vad de tål.
Elitmotionär vet jag inte vad det är?

Ska man vara petig är också begreppet stenhårda intervaller inte så precist och det är inga direkta problem att sänka vilken idrottare som helst genom att göra något riktigt dumt.

Elitmotionär = person som inte tävlar på elitnivå, men som tränar väldigt mycket, nästan som en elitidrottare eller i alla fall mer än en vanlig motionär. Tex cyklister som cyklar Vätternrundan runt sju timmar.

Jag har i perioder (månader) kört ca tre intervallpass på cykel i veckan där jag varje pass försöker sätta Watt-rekord och kör till total utmattning. Det sliter väldigt mycket dock, inte minst psykiskt. Men ger fantastiska resultat på Vo2max.

[therunningman]

Kardio = löpning, jogga, intervallträning, cykling, spinning.

Tjena! Jag undrar när det är själva träningen inträffar (rent fysiologiskt
i kroppen att man nästa gång orkar träna lika intensivt fast fler minuter)
vid kardio? Personligen löper jag på löpband inomhus utan någon lutning.

Är det när man börjar känna "flåset" som kardion tränas?

Är det när man får ont i hjärtat/bröstet som kardion tränas?

Är det när man får mjölksyra i benen som kardion tränas?

Är det när man får mjälthugg i magen som kardion tränas?

Är det när man är nära att spy som kardion har tränats?

Hur vet man när ens kardio faktisk tränas? (utifrån angiven definition ovan)
Eller tränas ens kardio redan efter man börjat tränat i knappt en minut?

Tack för svar & trevlig helg & sup lagom! / Max.

Ens kondition har tränats efter en minut, ja. Dock kanske inte en minuts träning räcker för att underhålla ens nuvarande nivå. Det beror ju på hur mycket man tränat innan.

Olika intensiteter ger olika effekter på träningen och är olika viktiga beroende på vad man tränar för. Det skiljer väldigt mycket på hur man når sin potential vid elitidrottsträning. Faktorer som påverkar är 1) genetik, 2) idrottsform 3) tävlingsdistans.

Vill man sammanfatta seriös träning i några meningar handlar det om att träna under väldigt lång tid, säg 10 år, där man kontinuerligt ökar volymen. Anpassar styrkan så den är i paritet med vad som krävs för att behärska idrottsformen. Efter styrka kommer snabbhet och sist kommer idrottsspecifik träning.

För att översätta det till löpning så handlar det alltså att bygga upp volymen under många år. Den som tjuvar och blir bäst som junior (mycket tidig tävlingsspecifik träning) får ofta svårare att klara övergången till senior eftersom det saknas tillräcklig volymträning. Sådana juniorer kan dock blomma ut senare när de hunnit anpassa träningen.

För att kunna springa fort behövs styrka som stabiliserar och driver framåt. Det handlar väldigt mycket om att vara energieffektiv. När komponenterna 1) uthållighet 2) styrka 3) snabbhet är tillräckligt utvecklade för att nå tänkt mål behöver de omsättas i tävlingsspecifik träning. Orka hålla tempot tillräckligt länge och vara tillräckligt energieffektiv. Här hamnar punkt 1-3 på underhållsträning och fokus ligger på sk tröskelträning, intervaller i tävlingsfart och träning som syftar till att höja VO2max.

I praktiken blir det många cykler av stycket ovan under dem åren man bygger upp sin träning, utvecklas och når sin fulla potential.

Det räcker att du tar bort en komponent från träningen för att du inte ska kunna utvecklas mot det fördefinierade målet. Man kan vara hur uthållig och snabb som helst men utan bålstabilitet kommer man inte i mål eller skadar sig på träning. Uthållighet och styrka utan snabbhet ger långsam löpning. Styrka och snabbhet går fort en liten stund men det är ju kul om man slipper gå halva loppet.