Har han asberger?

[Perramja]

Min sambos bror har alltid haft problem med sig själv och med att finna sin plats i samhället. Han har under flera perioder varit mer eller mindre isolerad från omvärlden och endast umgåtts med familjen. Efter att ha läst på lite så är min sambo ganska säker på att han har asberger. Han skulle dock Aldrig gå med på att utredas.

Hade varit intressant om någon här med diagnosen eller som har mycket erfarenhet med den kunde ge lite feedback på om följande tyder på att han lider av diagnosen:

* Han är helt oförmögen att sköta sin ekonomi, handlar ständigt upp pengarna på diverse kosttillskott och naturläkemedel som ska få honom i "bättre form" och har kreditlån upp över öronen. Han är lika oförmögen att hålla i ordning hemma och passa tider. Allt blir kaos när han ska involveras.

*Han snöar in på saker och då är det enbart detta som går in och det han gör. I hans fall är det naturmedicin och musik, han är den grymmaste pianisten jag någonsin skådat. Lite av ett underbarn inom musik.

*Har han varit med om något jobbigt eller är stressad kan han skälla ut min sambo för något som inte alls har med saken att göra och då kan han verkligen vara riktigt elak och angripa om högst personliga saker för att få en reaktion. När han är klar är det som om inget har hänt och han blir som vanligt medan min sambo är helt förstörd...

*Han ser på sig själv som att han är född med vissa förmågor och att han är utvald om man säger så till att göra en revolution inom de grejer han snöar in på. Han ser sig själv som snäppet högre än övriga typ. Han vet väl om att han är speciell och känner nog att något är fel eftersom han hela tiden håller på att självmedicinera sig med naturläkemedel.

*Han har otroliga problem med att empati och känslor när han ska föra sig med folk. Kan inte läsa signaler och ringer titt som tätt min sambo för att fråga hur han ska göra i diverse sociala situationer. Har han pga sin oförmåga att läsa av signaler och känna när det räcker lyckats reta upp någon, så sitter han kvar med bilden att det var den personen som startade konflikten och att det var hen som blev sur. Han kan aldrig se att han har gjort fel. Han glömmer aldrig heller och kan älta situationen i flera år.

*Han har ytterst få vänner och har aldrig haft en flickvän (är 40 år).

*Han är allmänt rädd för förändringar och vill ha saker på sitt sätt. Man vågar knappt röra hans grejer. Skulle man repa hans bil får man höra det sen om man säger så.

*Har han en "dålig period" så är det omöjligt att föra ett samtal med honom. Han kan avbryta dig mitt i en mening och börja prata om sitt. Som om han inte hör vad man säger överhuvudtaget trots att han ser på en när man talar till honom.

Hursomhelst så är min sambo djupt bekymrad över sin bror då deras mor nyligen har gått bort. Han var knuten till henne och hängde hos henne nästan dagligen. Nu efter hennes bortgång har han börjat tappa kontrollen ännu mer och arvet som hade kunnat lösa hans ekonomiska situation, kommer han troligtvis att spendera på en massa naturmedicin och onödiga saker. Han gör situationen för kvarlevande syskon oerhört jobbig gällande precis allt just nu.

Dock är han en väldigt snäll person bakom sina problem. Han är jättebra med barn och kan föra sig bra socialt i kortare perioder, det är under längre perioder han blir för intensiv för folk att orka med honom. Han har trots allt en egen firma som musiker där han spelar på diverse tillställningar och hade fått det att gå runt om han inte slösat upp pengarna direkt. Han är väldigt trygg i sin yrkesroll och med att uppträda inför publik dagligen. Det är tråkigt att se att han inte får ihop sitt liv och vi undrar om professionell hjälp hade kunnat få honom lite mer på banan. Dock skulle han aldrig gå med på det...

Kom gärna med lite tips om ovanstående verkar bekant hos någon du känner eller hos dig själv!

[BelowAverage]

Låter ganska aspie, med min erfarenhet utifrån LSS och psykiatri.

Men jag vet inte om det hjälper killen att stämpla AST på honom?
Kanske lättare att konfrontera honom med problemen du listat, fråga vad han anser om dem, tycker han att han har några av problemen du listat, och ser han beteendena som problem?
Vet inte om ni kan föra en sådan öppen dialog om saker. Men att bara säga "du har nog AST, du behöver hjälp" tror jag inte är en särskilt hjälpsam väg att gå.

Först när han ser problem lär han bli beredd att söka hjälp.

[Perramja]

Låter ganska aspie, med min erfarenhet utifrån LSS och psykiatri.

Men jag vet inte om det hjälper killen att stämpla AST på honom?
Kanske lättare att konfrontera honom med problemen du listat, fråga vad han anser om dem, tycker han att han har några av problemen du listat, och ser han beteendena som problem?
Vet inte om ni kan föra en sådan öppen dialog om saker. Men att bara säga "du har nog AST, du behöver hjälp" tror jag inte är en särskilt hjälpsam väg att gå.

Först när han ser problem lär han bli beredd att söka hjälp.

Grejen är att man vågar knappt konfrontera honom för man vet aldrig hur han tar det. Tar han det fel eller blir förolämpad är det kört, då får man höra det resten av livet och han kan göra tillvaron odräglig för en.

Angående att sätta en diagnos så tänker jag mest på olika former av behandlingar, både beteendemässiga och medicinska som kanske kunde hjälpa honom? Samt att han skulle kunna få ekonomisk hjälp med en diagnos.

[BelowAverage]

Grejen är att man vågar knappt konfrontera honom för man vet aldrig hur han tar det. Tar han det fel eller blir förolämpad är det kört, då får man höra det resten av livet och han kan göra tillvaron odräglig för en.

Angående att sätta en diagnos så tänker jag mest på olika former av behandlingar, både beteendemässiga och medicinska som kanske kunde hjälpa honom? Samt att han skulle kunna få ekonomisk hjälp med en diagnos.

Grejen är ju den att för att få en behandling så måste mer eller mindre en diagnos ställas. Och den som ska ställa diagnoser är ju inte du, din sambo eller jag utan en psykolog, det är därifrån han lär behöva höra det för att tro på det.
Det du och din sambo däremot kan göra är att ta upp de problem ni upplever att han har i er interaktion, men att ställa diagnos, njae. Såklart lär han ta illa vid sig av att ni tycker att saker inte är tipp-topp utan rent ut sagt illa, men om ni vill göra något har jag svårt att se en annan väg att gå.

Kommer ni fram till: han kommer aldrig erkänna sina problem, och att prata om det kommer bara sabba vår relation, då kanske det är bäst att låta bli. Tror ni att han kan klara att hantera dialogen och kanske ta emot hjälp så kanske det däremot är värt risken.

Om det är så att han får AST-diagnos så finns det ju medicin som kan hjälpa symtomatiskt, och man kan få hjälp att ordna rutiner i sitt liv, hur man kan sköta ekonomi, vardagsrutiner osv.
Men det är ju han som måste vilja söka hjälp, inte ni åt honom.

[mangemani]

små inslag utav asberger symptom, men inget spot on som gör så att man blir 100% säker, finns massa i din beskrivning som inte stämmer in också. han kanske har en mild grad utav asberger och har nått annat med. enklaste vore om han bara utredde sig själv.

[Perramja]

Grejen är ju den att för att få en behandling så måste mer eller mindre en diagnos ställas. Och den som ska ställa diagnoser är ju inte du, din sambo eller jag utan en psykolog, det är därifrån han lär behöva höra det för att tro på det.
Det du och din sambo däremot kan göra är att ta upp de problem ni upplever att han har i er interaktion, men att ställa diagnos, njae. Såklart lär han ta illa vid sig av att ni tycker att saker inte är tipp-topp utan rent ut sagt illa, men om ni vill göra något har jag svårt att se en annan väg att gå.

Kommer ni fram till: han kommer aldrig erkänna sina problem, och att prata om det kommer bara sabba vår relation, då kanske det är bäst att låta bli. Tror ni att han kan klara att hantera dialogen och kanske ta emot hjälp så kanske det däremot är värt risken.

Om det är så att han får AST-diagnos så finns det ju medicin som kan hjälpa symtomatiskt, och man kan få hjälp att ordna rutiner i sitt liv, hur man kan sköta ekonomi, vardagsrutiner osv.
Men det är ju han som måste vilja söka hjälp, inte ni åt honom.

Tack för info! Vi är verkligen inte ute efter att ställa en diagnos själva, utan snarare komma fram till om det är värt att konfrontera honom med hans problem. Har han en trolig diagnos bör vi nog försöka göra det vilket medför att vi fiskar lite fakta och erfarenheter från personer som har erfarenheter kring detta. Min sambo har även beställt tid till en specialist att själv diskutera med. Så just nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra men det lutar nog åt att försöka ta upp det för hans egen skull, han kommer att hamna i en personlig kollaps annars.

[BelowAverage]

Tack för info! Vi är verkligen inte ute efter att ställa en diagnos själva, utan snarare komma fram till om det är värt att konfrontera honom med hans problem. Har han en trolig diagnos bör vi nog försöka göra det vilket medför att vi fiskar lite fakta och erfarenheter från personer som har erfarenheter kring detta. Min sambo har även beställt tid till en specialist att själv diskutera med. Så just nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra men det lutar nog åt att försöka ta upp det för hans egen skull, han kommer att hamna i en personlig kollaps annars.

Låter klokt att ni siktar på att lära er mer och prata med specialister. Och om ni sedan väljer att prata med honom om problem ni upplever att han har, försök fråga mer om hur han mår eller tycker saker fungerar. Att stövla på och slänga folks problem i ansiktet på dem blir lätt till en konflikt, har jag märkt.*popcorn*
Tror det är smidigare att leka KBT och leda dem till svaren än att själv presentera dem.

[Pudzianovski]

Asperger heter/stavas det väl. cofffee

[BelowAverage]

Asperger heter/stavas det väl. cofffee

Abadah!

[Perramja]

små inslag utav asberger symptom, men inget spot on som gör så att man blir 100% säker, finns massa i din beskrivning som inte stämmer in också. han kanske har en mild grad utav asberger och har nått annat med. enklaste vore om han bara utredde sig själv.

Ok! Han kommer aldrig utreda sig själv, oerhört känsligt.

[Perramja]

Asperger heter/stavas det väl. cofffee

Får försvara mig med att rättstavningen på mobilen ändrade till asberger :-D

[Baskagge]

Nu för tiden ingår asperger i autismspektrumet. Alla har vissa drag av autism, men det är först när det påverkar ens livssituation som man brukar göra en utredning. Av det du skriver så är jag rätt säker på att han skulle få diagnosen autism/asperger.

Fördelen med att ha en diagnos är att man får tillgång till stöden i LSS. Tyvärr så verkar det vara rätt vanligt att folk i hans situation vägrar ta hjälpen som finns trots att det bara ger fördelar.

[Diomedea exulans]

Jag är rätt aspig och blir ofta anklagad för att ha Aspergers, men när jag pratar med en psykolog så tycker de aldrig att jag har det.

Asperger-drag hos mig:
- Enstöring, har svårt för att få vänner och lider av detta.
- Säger socialt opassande saker ofta.
- Dålig motorik.
- Har omöjligt att lära mig saker jag är ointresserad av (extremt problem när jag ska plugga och jobba med många sorters jobb).
- Får konstiga specialintressen, brukar t ex läsa på om hundraser trots att jag inte har tänkt skaffa hund.
- Vill göra saker och ting på mitt sätt, hatar grupparbeten.
- Inget närminne.
- Dålig stresstålighet, blir lätt överväldigad och måste vila.
- Får depressioner ofta.
- Extremt snabb associationsförmåga (ska vara typiskt autistiskt).
- Har specialtalanger (rita och skriva).
- Humörsvängningar.

Icke-aspiga drag hos mig:
- Är jättebra på att förstå ironi och sarkasm.
- Är jättebra på att känna av sociala stämningar, märker t ex direkt om någon ogillar mig (händer rätt ofta, hehe).
- Väldigt bra på att tänka utanför ramarna.
- Bra på att hålla ordning och reda.
- Kan fungera jättebra socialt.
- Bra på att klara förändringar.

Jag vet inte riktigt vad det här bidrog till tråden... Antog att det var mina Asperger-drag som fick mig att skriva.

[Konradsson]

- Extremt snabb associationsförmåga (ska vara typiskt autistiskt).

Har du någon källa på detta? Det låter intressant men jag hittar inget när jag googlar ("autism association" ger bara en massa autismföreningar).

On-topic: gå till en läkare. Psykologer kan inte ge en formell diagnos, det kan däremot psykiatriker. De kan också förslå lämpliga psykologer för patienten i fråga.

[Diomedea exulans]

Har du någon källa på detta? Det låter intressant men jag hittar inget när jag googlar ("autism association" ger bara en massa autismföreningar).

Den enda källa jag har är att de säger det i dokumentären om Kim Peak, han som var förebilden för Rain Man.

[caelus]

Min sambos bror har alltid haft problem med sig själv och med att finna sin plats i samhället. Han har under flera perioder varit mer eller mindre isolerad från omvärlden och endast umgåtts med familjen. Efter att ha läst på lite så är min sambo ganska säker på att han har asberger. Han skulle dock Aldrig gå med på att utredas.

Hade varit intressant om någon här med diagnosen eller som har mycket erfarenhet med den kunde ge lite feedback på om följande tyder på att han lider av diagnosen:

* Han är helt oförmögen att sköta sin ekonomi, handlar ständigt upp pengarna på diverse kosttillskott och naturläkemedel som ska få honom i "bättre form" och har kreditlån upp över öronen. Han är lika oförmögen att hålla i ordning hemma och passa tider. Allt blir kaos när han ska involveras.

*Han snöar in på saker och då är det enbart detta som går in och det han gör. I hans fall är det naturmedicin och musik, han är den grymmaste pianisten jag någonsin skådat. Lite av ett underbarn inom musik.

*Har han varit med om något jobbigt eller är stressad kan han skälla ut min sambo för något som inte alls har med saken att göra och då kan han verkligen vara riktigt elak och angripa om högst personliga saker för att få en reaktion. När han är klar är det som om inget har hänt och han blir som vanligt medan min sambo är helt förstörd...

*Han ser på sig själv som att han är född med vissa förmågor och att han är utvald om man säger så till att göra en revolution inom de grejer han snöar in på. Han ser sig själv som snäppet högre än övriga typ. Han vet väl om att han är speciell och känner nog att något är fel eftersom han hela tiden håller på att självmedicinera sig med naturläkemedel.

*Han har otroliga problem med att empati och känslor när han ska föra sig med folk. Kan inte läsa signaler och ringer titt som tätt min sambo för att fråga hur han ska göra i diverse sociala situationer. Har han pga sin oförmåga att läsa av signaler och känna när det räcker lyckats reta upp någon, så sitter han kvar med bilden att det var den personen som startade konflikten och att det var hen som blev sur. Han kan aldrig se att han har gjort fel. Han glömmer aldrig heller och kan älta situationen i flera år.

*Han har ytterst få vänner och har aldrig haft en flickvän (är 40 år).

*Han är allmänt rädd för förändringar och vill ha saker på sitt sätt. Man vågar knappt röra hans grejer. Skulle man repa hans bil får man höra det sen om man säger så.

*Har han en "dålig period" så är det omöjligt att föra ett samtal med honom. Han kan avbryta dig mitt i en mening och börja prata om sitt. Som om han inte hör vad man säger överhuvudtaget trots att han ser på en när man talar till honom.

Hursomhelst så är min sambo djupt bekymrad över sin bror då deras mor nyligen har gått bort. Han var knuten till henne och hängde hos henne nästan dagligen. Nu efter hennes bortgång har han börjat tappa kontrollen ännu mer och arvet som hade kunnat lösa hans ekonomiska situation, kommer han troligtvis att spendera på en massa naturmedicin och onödiga saker. Han gör situationen för kvarlevande syskon oerhört jobbig gällande precis allt just nu.

Dock är han en väldigt snäll person bakom sina problem. Han är jättebra med barn och kan föra sig bra socialt i kortare perioder, det är under längre perioder han blir för intensiv för folk att orka med honom. Han har trots allt en egen firma som musiker där han spelar på diverse tillställningar och hade fått det att gå runt om han inte slösat upp pengarna direkt. Han är väldigt trygg i sin yrkesroll och med att uppträda inför publik dagligen. Det är tråkigt att se att han inte får ihop sitt liv och vi undrar om professionell hjälp hade kunnat få honom lite mer på banan. Dock skulle han aldrig gå med på det...

Kom gärna med lite tips om ovanstående verkar bekant hos någon du känner eller hos dig själv!

Låter väldigt mycket som Aspergers syndrom/någon form av autismspektrumtillstånd.

Jag har själv länge misstänkt att jag har Aspergers syndrom, eventuellt i kombination med ADD eller någon liknande typ av koncentrations-/uppmärksamhetsstörning. Har läst mycket om detta och känner igen mig väldigt mycket i de symtom som brukar beskrivas. Enligt min psykiater är det också troligt att jag har detta och jag väntar just nu på utredning.

Känner också igen mig mycket i de symtom du listar ovan, dock skulle jag inte säga att mina problem är av riktigt lika svår grad.

Jag är rätt aspig och blir ofta anklagad för att ha Aspergers, men när jag pratar med en psykolog så tycker de aldrig att jag har det.

Asperger-drag hos mig:
- Enstöring, har svårt för att få vänner och lider av detta.
- Säger socialt opassande saker ofta.
- Dålig motorik.
- Har omöjligt att lära mig saker jag är ointresserad av (extremt problem när jag ska plugga och jobba med många sorters jobb).
- Får konstiga specialintressen, brukar t ex läsa på om hundraser trots att jag inte har tänkt skaffa hund.
- Vill göra saker och ting på mitt sätt, hatar grupparbeten.
- Inget närminne.
- Dålig stresstålighet, blir lätt överväldigad och måste vila.
- Får depressioner ofta.
- Extremt snabb associationsförmåga (ska vara typiskt autistiskt).
- Har specialtalanger (rita och skriva).
- Humörsvängningar.

Detta stämmer väldigt bra på mig.

[caelus]

Kan även tipsa om en bra dokumentärfilm om Asperger: Oops, Wrong Planet: Understanding Asperger's Syndrome (har visats på svensk tv med titeln: Oj, fel planet).

I HC Andersens saga Den fula ankungen flyr ankungen från de retsamma hönorna, ankorna och drängarna för att istället hamna på en annan gård som styrs av en katt och en höna. De berättar för ankungen att det finns två världar, den normala och legitima världen som bebos av dem, och en lite sämre värld, vilken han tillhör.

Enligt autismexperten Professor Michael Fitzgerald led HC Andersen av en lindrig form av autism som kallas Aspergers syndrom och Den fula ankungen är en allegori om Andersens egna liv.

Fitzgerald menar att de två världar som Andersen ofta skildrar i sina sagor är de som han själv upplevde; den stora, grymma världen med normala personer med sociala förmågor och den autistiska världen som var mer excentrisk och ensam. Han säger att många av Andersens sagor handlar om olika aspekter av Aspergers syndrom; Den lilla flickan med svavelstickorna, Den ståndaktige tennsoldaten och Kejsarens nya kläder.

Med hjälp av animationer tittar filmen närmre på fyra av Andersens sagor och visar hur de belyser olika teman i hans eget liv och Aspergers syndrom, och varvar det med dagens Aspergare och människorna runt omkring dem. Filmen undersöker också tanken om att ett stort antal historiska genier, från Isaac Newton till Andy Warhol, led av Asberger.

Slutligen gör Dr James Watson ett försök att utrota autismgenen från vår framtida genpool. Hans experiment är dock föremål för kritik eftersom det skulle innebära att en viktig del av befolkningen försvann, nämligen nördar, genier och whistleblowers´.

http://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=3696