Klein
2017-02-22, 03:56
Kvinnor har ofta stora problem med sitt ammande och ger ofta upp ganska kvickt och tar till bröstmjölksersättning istället.
Varför är det så svårt för kvinnor att amma och vad är bäst för barnet vad gäller ammandets omfattning?
En modell för ammandets naturliga längd
Bland stora däggdjur inklusive primater så är en fyrdubbling av födelsevikten ett gyllene snitt för avvänjning från modersmjölk enligt Lee et al. För människor motsvarar det ungefär 2.5 års ålder.
Lee, P C., P. Majluf, and I. J. Gordon. Growth, weaning and maternal investment from a comparative perspective. J Zool Lond 1991; 225:99-114. (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1469-7998.1991.tb03804.x/abstract)
Enligt Charnov and Berrigan så är riktlinjen för avvänjnig när däggdjuret uppnått en tredjedel av sin vuxna vikt. För människor skulle detta motsvara någonstans kring 4-7 års ålder.
Charnov, E. L. and D. Berrigan. Why do female primates have such long lifespans and so few babies? or Life in the slow lane. Evol Anthropol 1993; 1:191-94. (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/evan.1360010604/abstract)
Harvey et al producerade med utgångspunkt i sin studie på primater en ekvation baserad på honans vuxna vikt. Ekvivalenta värdet bland människor skulle vara 2.8 till 3.7 års ålder.
Harvey, P. H. and T. H. Clutton-Brock. Life history variation in primates. Evolution 1985; 39:559-81. (https://www.jstor.org/stable/2408653)
Enligt Smith et all så sker avvänjning från modersmjölk bland primater ungefär när den första permanenta kindtanden kommer. Detta motsvarar 5.5 till 6 års ålder för människan.
Smith, B. H. Age of weaning approximates age of emergence of the first permanent molar in nonhuman primates, abstracted. Phys Anthropol Suppl 1991; 12:163-64. (https://www.researchgate.net/publication/235677710_Age_of_weaning_approximates_emergence_of _the_first_permanent_molar_in_non-human_primates)
En studie på 67 däggdjursarter fann att variationen i diandets längd förklarades till 90% av hjärnmassa för vuxen individ, lemmarnas biomekanik och kostens sammansättning. Köttätande pekas ut som den primära faktorn som tillåter tidigare avvänjning från modersmjölk och det är ett avseende i vilket människan skiljer sig från övriga primater.
Elia Psouni, Axel Janke, Martin Garwicz (2012). Impact of Carnivory on Human Development and Evolution Revealed by a New Unifying Model of Weaning in Mammals. PLoS ONE 7(4): e32452. (http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0032452)
Vad gäller människor så har vi slutligen en studie på 107 icke-industriella kulturellt särskiljda folkgrupper som påvisar att den vanligaste åldern vid avvänjning var 2.5 år och att 83% av alla barn ammades till minst 2 års ålder. Introduktion av fast föda skedde vanligtvis mellan 5 och 6 månaders ålder.
Daniel W. Sellen. Comparison of Infant Feeding Patterns Reported for Nonindustrial Populations with Current Recommendations. J. Nutr. October 1, 2001 vol. 131 no. 10 2707-2715. (http://jn.nutrition.org/content/131/10/2707.full)
Summa summarum så verkar exklusiv amning fram tills 5-6 månaders ålder och supplementerad amning fram tills 2.5 års ålder vara vad människan graviterar mot under primitiva förhållanden och detta tack vare köttätandet utan vilket ammandet skulle fortgå längre.
Bröstmjölksersättningens och ammandets historia
För det första måste vi komma ihåg att ammande var det enda säkra sättet att mata sitt spädbarn i det förindustriella samhället med alla dess sanitära problem. Det finns arkeologiska bevis, om än ytterst sparsamma, för "nappflaskor" i bruk för tusentals år sedan men de var inte av sugmodell och svåra att rengöra. Ovanliga och farliga för barnet.
Under den viktorianska eran var det i vissa samhällskikt i England populärt med så kallade "mördarflaskor" för administrering av bröstmjölksersättning. Flaskor som var så snuskiga att barnen ofta dog:
http://www.babybottle-museum.co.uk/wp-content/uploads/2016/09/murder-bottles-201x300.jpg
Den första gumminappen patenterades år 1845 men kom i vida bruk först på sent 1800-tal / tidigt 1900-tal och det var också vid denna tidpunkt som komjölk började introduceras på allvar i spädbarnens kost. Innan dess var det standard att amma sitt barn åtminstone genom dess två första somrar.
Komjölk istället för ammande var främst förekommande inom arbetarklassen bland kvinnor som arbetade utanför hemmet vilket var ett nytt fenomen kopplat till ekonomiska faktorer under det tidiga industriella samhället. Spädbarnsdödligheten var hela 59% för dessa barn jämfört med 5% bland barnen som hade mamman hemma och ammande. Bland medelklass var det mer frågan om en modefluga medan överklassens tradition sedan länge varit en ammande dadda.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1448139/
I takt med ökad tillgång till och reklam för bröstmjölkersättning såväl som livstilsförändringar över världen i stort så minskade amningen under 1900-talet. Högst i världen ligger de minst utvecklade länderna där Rwanda toppar med hela 90% exklusiv amning vid 6 månader. Det har sedan 90-talet kampanjats för amning i utvecklingsländer världen vilket resulterat i en blygsam förbättring mellan 1995 och 2010:
https://static-content.springer.com/image/art%3A10.1186%2F1746-4358-7-12/MediaObjects/13006_2012_Article_141_Fig1_HTML.jpg
https://internationalbreastfeedingjournal.biomedcentral.co m/articles/10.1186/1746-4358-7-12
Sverige som traditionellt legat långt framme på denna punkt har sett regression sedan 1996 då de högsta siffrorna för exklusiv amning vid 2, 4 och 6 månaders ålder uppmättes.
År 2 mån 4 mån 6 mån
1964 56.2 30.3 16.6
1996 81.2 68.6 43.1
2014 63.9 51.8 15.4
Exakt hur siffrorna ser ut för supplementerad amning vid högre ålder över samma tidsperiod framgår inte.
Det bör noteras att bröstmjölksersättningsföretag marknadsför sina produkter hårt. I tex Kina så kommer de med gratis smakprov redan på sjukhuset och det har gått så långt att många Kineser tror att Kinesiska kvinnor inte ens är biologiskt kapabla att producera bröstmjölk. Exklusivt ammande vid 6 månader låg ungefär på samma nivå som Sverige 2014 bland stadsbor och dubbla siffran på landet och siffrorna fortsätter att dala. Förutom hård marknadsföring för bröstmjölksersättning och ökande andel kvinnor som jobbar utanför hemmet så försvåras även ammandet av den höga andelen kejsarsnitt (50%) som blivit något av en modefluga i Kina och som även stiger alarmerande snabbt i västvärlden.
https://www.bloomberg.com/view/articles/2015-04-22/china-s-growing-breastfeeding-problem
http://www.slate.com/articles/double_x/doublex/2012/01/cesarean_nation_why_do_nearly_half_of_chinese_wome n_deliver_babies_via_c_section_.html
Värst i världen är England där ersättning introduceras redan första veckan i 60% av fallen, exklusivt eller partiellt, och bara 0.5% ammas i någon som helst utsträckning efter 1 års ålder.
https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2016/sep/09/low-uk-breastfeeding-rates-down-to-social-pressures-over-routine-and-sleep
Den starkaste korrelationen, sett över alla kulturer och åldersgrupper, ses mellan moderlig anställning och ammande där bara 10% som jobbar ammar och 3 gånger så många hemmavarande mammor ammar.
Joan Y. Meek, “Breastfeeding in the Workplace,” Pediatric Clinics of North America 48 (2001): 461–474. (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0031395508700385)
Fortsättning följer...
Varför är det så svårt för kvinnor att amma och vad är bäst för barnet vad gäller ammandets omfattning?
En modell för ammandets naturliga längd
Bland stora däggdjur inklusive primater så är en fyrdubbling av födelsevikten ett gyllene snitt för avvänjning från modersmjölk enligt Lee et al. För människor motsvarar det ungefär 2.5 års ålder.
Lee, P C., P. Majluf, and I. J. Gordon. Growth, weaning and maternal investment from a comparative perspective. J Zool Lond 1991; 225:99-114. (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1469-7998.1991.tb03804.x/abstract)
Enligt Charnov and Berrigan så är riktlinjen för avvänjnig när däggdjuret uppnått en tredjedel av sin vuxna vikt. För människor skulle detta motsvara någonstans kring 4-7 års ålder.
Charnov, E. L. and D. Berrigan. Why do female primates have such long lifespans and so few babies? or Life in the slow lane. Evol Anthropol 1993; 1:191-94. (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/evan.1360010604/abstract)
Harvey et al producerade med utgångspunkt i sin studie på primater en ekvation baserad på honans vuxna vikt. Ekvivalenta värdet bland människor skulle vara 2.8 till 3.7 års ålder.
Harvey, P. H. and T. H. Clutton-Brock. Life history variation in primates. Evolution 1985; 39:559-81. (https://www.jstor.org/stable/2408653)
Enligt Smith et all så sker avvänjning från modersmjölk bland primater ungefär när den första permanenta kindtanden kommer. Detta motsvarar 5.5 till 6 års ålder för människan.
Smith, B. H. Age of weaning approximates age of emergence of the first permanent molar in nonhuman primates, abstracted. Phys Anthropol Suppl 1991; 12:163-64. (https://www.researchgate.net/publication/235677710_Age_of_weaning_approximates_emergence_of _the_first_permanent_molar_in_non-human_primates)
En studie på 67 däggdjursarter fann att variationen i diandets längd förklarades till 90% av hjärnmassa för vuxen individ, lemmarnas biomekanik och kostens sammansättning. Köttätande pekas ut som den primära faktorn som tillåter tidigare avvänjning från modersmjölk och det är ett avseende i vilket människan skiljer sig från övriga primater.
Elia Psouni, Axel Janke, Martin Garwicz (2012). Impact of Carnivory on Human Development and Evolution Revealed by a New Unifying Model of Weaning in Mammals. PLoS ONE 7(4): e32452. (http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0032452)
Vad gäller människor så har vi slutligen en studie på 107 icke-industriella kulturellt särskiljda folkgrupper som påvisar att den vanligaste åldern vid avvänjning var 2.5 år och att 83% av alla barn ammades till minst 2 års ålder. Introduktion av fast föda skedde vanligtvis mellan 5 och 6 månaders ålder.
Daniel W. Sellen. Comparison of Infant Feeding Patterns Reported for Nonindustrial Populations with Current Recommendations. J. Nutr. October 1, 2001 vol. 131 no. 10 2707-2715. (http://jn.nutrition.org/content/131/10/2707.full)
Summa summarum så verkar exklusiv amning fram tills 5-6 månaders ålder och supplementerad amning fram tills 2.5 års ålder vara vad människan graviterar mot under primitiva förhållanden och detta tack vare köttätandet utan vilket ammandet skulle fortgå längre.
Bröstmjölksersättningens och ammandets historia
För det första måste vi komma ihåg att ammande var det enda säkra sättet att mata sitt spädbarn i det förindustriella samhället med alla dess sanitära problem. Det finns arkeologiska bevis, om än ytterst sparsamma, för "nappflaskor" i bruk för tusentals år sedan men de var inte av sugmodell och svåra att rengöra. Ovanliga och farliga för barnet.
Under den viktorianska eran var det i vissa samhällskikt i England populärt med så kallade "mördarflaskor" för administrering av bröstmjölksersättning. Flaskor som var så snuskiga att barnen ofta dog:
http://www.babybottle-museum.co.uk/wp-content/uploads/2016/09/murder-bottles-201x300.jpg
Den första gumminappen patenterades år 1845 men kom i vida bruk först på sent 1800-tal / tidigt 1900-tal och det var också vid denna tidpunkt som komjölk började introduceras på allvar i spädbarnens kost. Innan dess var det standard att amma sitt barn åtminstone genom dess två första somrar.
Komjölk istället för ammande var främst förekommande inom arbetarklassen bland kvinnor som arbetade utanför hemmet vilket var ett nytt fenomen kopplat till ekonomiska faktorer under det tidiga industriella samhället. Spädbarnsdödligheten var hela 59% för dessa barn jämfört med 5% bland barnen som hade mamman hemma och ammande. Bland medelklass var det mer frågan om en modefluga medan överklassens tradition sedan länge varit en ammande dadda.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1448139/
I takt med ökad tillgång till och reklam för bröstmjölkersättning såväl som livstilsförändringar över världen i stort så minskade amningen under 1900-talet. Högst i världen ligger de minst utvecklade länderna där Rwanda toppar med hela 90% exklusiv amning vid 6 månader. Det har sedan 90-talet kampanjats för amning i utvecklingsländer världen vilket resulterat i en blygsam förbättring mellan 1995 och 2010:
https://static-content.springer.com/image/art%3A10.1186%2F1746-4358-7-12/MediaObjects/13006_2012_Article_141_Fig1_HTML.jpg
https://internationalbreastfeedingjournal.biomedcentral.co m/articles/10.1186/1746-4358-7-12
Sverige som traditionellt legat långt framme på denna punkt har sett regression sedan 1996 då de högsta siffrorna för exklusiv amning vid 2, 4 och 6 månaders ålder uppmättes.
År 2 mån 4 mån 6 mån
1964 56.2 30.3 16.6
1996 81.2 68.6 43.1
2014 63.9 51.8 15.4
Exakt hur siffrorna ser ut för supplementerad amning vid högre ålder över samma tidsperiod framgår inte.
Det bör noteras att bröstmjölksersättningsföretag marknadsför sina produkter hårt. I tex Kina så kommer de med gratis smakprov redan på sjukhuset och det har gått så långt att många Kineser tror att Kinesiska kvinnor inte ens är biologiskt kapabla att producera bröstmjölk. Exklusivt ammande vid 6 månader låg ungefär på samma nivå som Sverige 2014 bland stadsbor och dubbla siffran på landet och siffrorna fortsätter att dala. Förutom hård marknadsföring för bröstmjölksersättning och ökande andel kvinnor som jobbar utanför hemmet så försvåras även ammandet av den höga andelen kejsarsnitt (50%) som blivit något av en modefluga i Kina och som även stiger alarmerande snabbt i västvärlden.
https://www.bloomberg.com/view/articles/2015-04-22/china-s-growing-breastfeeding-problem
http://www.slate.com/articles/double_x/doublex/2012/01/cesarean_nation_why_do_nearly_half_of_chinese_wome n_deliver_babies_via_c_section_.html
Värst i världen är England där ersättning introduceras redan första veckan i 60% av fallen, exklusivt eller partiellt, och bara 0.5% ammas i någon som helst utsträckning efter 1 års ålder.
https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2016/sep/09/low-uk-breastfeeding-rates-down-to-social-pressures-over-routine-and-sleep
Den starkaste korrelationen, sett över alla kulturer och åldersgrupper, ses mellan moderlig anställning och ammande där bara 10% som jobbar ammar och 3 gånger så många hemmavarande mammor ammar.
Joan Y. Meek, “Breastfeeding in the Workplace,” Pediatric Clinics of North America 48 (2001): 461–474. (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0031395508700385)
Fortsättning följer...