davidh
2016-08-15, 00:25
Jag börjar få slut på ideer och testar att vända mig hit. Är runt 35år och började söka vård när jag var ca 18 då jag hade stora problem med magsmärtor, viktnedgång, magsmärtor efter toabesök, allmänt obehag och andra diffusa magproblem. Mängder med blodprover, gastroskopi osv ledde till diagnosen kronisk inflammation i tarmarna. Har svaga minnen av att läkarna förklarar för mig att vården inte har mer att erbjuda. Du får prova dig fram.
Där tog kontakten med vården för denna gången, slut och ett tröttsamt testande fram och tillbaka började. Började intressera mig för kost, näringslära och träning. Började leva hälsosamt. Fick viss kontroll över vikten igen, tappade inte längre så okontrollerat.
Tränade mer och mer intensivt de kommande åren, mestadels på gym. I perioder där jag tränade mer och mer, så åt jag också mer och mer. Det ledde till att problemen med magsmärtor/obehag/kass i magen osv kom tillbaka. 10 år som följer testade jag det mesta i form av olika dieter/utesluta livsmedel. Samma mönster för det mesta - ny grej som jag är inne på och testar funkar ett tag, börjar träna mer, äta mer sen samma problem. Några mönster ser jag i kosten. Behöver en del, men inte för mycket fibrer. Inte för mycket fett, kött, ägg. Hellre äta lite ofta än tvärtom.
Vid 25 år vägde jag ca 75kg på 187cm. sakta sakta kryper vikten ner de följande 10åren även om jag dagligen gör mitt bästa för att hålla vikten. Upplever att jag är extremt kostmedveten jämfört med min omgivning, även kompisar som tränar seriöst för styrkelyft som vägen 30kg mer än mig, är kortare, äter mer sällan och mindre portioner. Nu snart 10 år senare kryper vikten fortfarande nedåt och börjar närma sig 65kg. Visst jag tränar mer kondition än gym nuförtiden. Men fortfarande mycket energi på att äta/träna/sova "rätt".
råden brukar vara "ät mer" och det är ju logiskt. Men tycker att jag redan äter mer...än alla i min omgivning. Det säger ju inte så mycket men grejen är att gå från äta "mycket" till "mer" då funkar min mage ett par dagar sen magont, kass mage, obehag som leder till att jag äter lite mindre, tränar lite mindre en vecka. Samma om och om igen.
Har inga visioner att väga 100kg och bli biff. Nöjer mig med att kunna träna regelbundet och inte behöva lägga ner så mycket energi på att hålla vikten, kunna slappna av lite.
Maten jag experimenterat fram som funkar bäst för mig är nog hyfsat nära vad tallriksmodellen säger. Mår som bäst av att äta lätt eller inget tidig morgon innan träning. Större frukost efter träning. Frukt eller litet mellanmål. Lunch. Litet mellanmål. Middag. Litet mellanmål. Middag#2 och sist kvälls"mellanmål".
Experimenterat med de flesta vanliga kostråden för folk med magbesvär. Det som funkar bäst verkar vara hyfsat nära tallriksmodellen, försiktig med fett och fibrer. Halvårslånga perioder utan gluten/laktos ändrar inget. Även testat gluten hos läkaren vilket visade inget alls...
De senaste åren har jag lite sporadiskt varit i kontakt med min läkare på VC. Han har mest velat att jag ska testa proviva, fibertillskott, laktosfritt osv osv. Vården ser nog mig som ganska frisk egentligen eftersom jag kan må hyfsat om jag sköter allt och inte har några ambitioner att träna mer än medel. Och det är ju skönt att inte ha lätt för att bli tjock:smash:
Har det senaste året tagit tag i att söka mig till vården igen och alla de vanliga blodproverna/allergitesterna osv har tagits. Allt ligger inom ramen för det normala. Upplever att jag själv måste vara helt ledande och drivande för vad som ska testas. Nu senast bukspottkörtel och sköldkörtel vilka var ok enligt läkare. Har ny tid till min VC läkare nu i veckan där jag kommer be om remiss till någon form av specialist tänkte jag. Skriver väl mest allt detta för att se om någon har tips eller förslag. För jag upplever verkligen min lilla kontakt med vården som att det är helt avgörande vad jag leder in läkaren på för spår. Inte mycket initiativ där förutom de vanliga blodproverna.
Även träffat en dietist några gånger, hon försökte verkligen men kände väl till slut att jag borde prata med läkare istället.
Där tog kontakten med vården för denna gången, slut och ett tröttsamt testande fram och tillbaka började. Började intressera mig för kost, näringslära och träning. Började leva hälsosamt. Fick viss kontroll över vikten igen, tappade inte längre så okontrollerat.
Tränade mer och mer intensivt de kommande åren, mestadels på gym. I perioder där jag tränade mer och mer, så åt jag också mer och mer. Det ledde till att problemen med magsmärtor/obehag/kass i magen osv kom tillbaka. 10 år som följer testade jag det mesta i form av olika dieter/utesluta livsmedel. Samma mönster för det mesta - ny grej som jag är inne på och testar funkar ett tag, börjar träna mer, äta mer sen samma problem. Några mönster ser jag i kosten. Behöver en del, men inte för mycket fibrer. Inte för mycket fett, kött, ägg. Hellre äta lite ofta än tvärtom.
Vid 25 år vägde jag ca 75kg på 187cm. sakta sakta kryper vikten ner de följande 10åren även om jag dagligen gör mitt bästa för att hålla vikten. Upplever att jag är extremt kostmedveten jämfört med min omgivning, även kompisar som tränar seriöst för styrkelyft som vägen 30kg mer än mig, är kortare, äter mer sällan och mindre portioner. Nu snart 10 år senare kryper vikten fortfarande nedåt och börjar närma sig 65kg. Visst jag tränar mer kondition än gym nuförtiden. Men fortfarande mycket energi på att äta/träna/sova "rätt".
råden brukar vara "ät mer" och det är ju logiskt. Men tycker att jag redan äter mer...än alla i min omgivning. Det säger ju inte så mycket men grejen är att gå från äta "mycket" till "mer" då funkar min mage ett par dagar sen magont, kass mage, obehag som leder till att jag äter lite mindre, tränar lite mindre en vecka. Samma om och om igen.
Har inga visioner att väga 100kg och bli biff. Nöjer mig med att kunna träna regelbundet och inte behöva lägga ner så mycket energi på att hålla vikten, kunna slappna av lite.
Maten jag experimenterat fram som funkar bäst för mig är nog hyfsat nära vad tallriksmodellen säger. Mår som bäst av att äta lätt eller inget tidig morgon innan träning. Större frukost efter träning. Frukt eller litet mellanmål. Lunch. Litet mellanmål. Middag. Litet mellanmål. Middag#2 och sist kvälls"mellanmål".
Experimenterat med de flesta vanliga kostråden för folk med magbesvär. Det som funkar bäst verkar vara hyfsat nära tallriksmodellen, försiktig med fett och fibrer. Halvårslånga perioder utan gluten/laktos ändrar inget. Även testat gluten hos läkaren vilket visade inget alls...
De senaste åren har jag lite sporadiskt varit i kontakt med min läkare på VC. Han har mest velat att jag ska testa proviva, fibertillskott, laktosfritt osv osv. Vården ser nog mig som ganska frisk egentligen eftersom jag kan må hyfsat om jag sköter allt och inte har några ambitioner att träna mer än medel. Och det är ju skönt att inte ha lätt för att bli tjock:smash:
Har det senaste året tagit tag i att söka mig till vården igen och alla de vanliga blodproverna/allergitesterna osv har tagits. Allt ligger inom ramen för det normala. Upplever att jag själv måste vara helt ledande och drivande för vad som ska testas. Nu senast bukspottkörtel och sköldkörtel vilka var ok enligt läkare. Har ny tid till min VC läkare nu i veckan där jag kommer be om remiss till någon form av specialist tänkte jag. Skriver väl mest allt detta för att se om någon har tips eller förslag. För jag upplever verkligen min lilla kontakt med vården som att det är helt avgörande vad jag leder in läkaren på för spår. Inte mycket initiativ där förutom de vanliga blodproverna.
Även träffat en dietist några gånger, hon försökte verkligen men kände väl till slut att jag borde prata med läkare istället.