Visa fullständig version : LÅNGvarig axelskada. Behöver HJÄLP
Hej KP!
Jag brukar vara duktig på att ta hand om mina skador (haft tidigare i knä, armbågar, axlar, etc). Mindre skador, brukar köra den vanliga proceduren med aktiv vila, rörelseträning och lätta vikter.
Min axelskada idag:
Har haft den i nästan ett år. Uppstod efter en alldeles för tung bänkpress. Smärtan är "abstrakt", alltså man kan inte riktigt peka på vart jag har ont, utan det är ett område vid vissa rörelser. Moment om att öppna/stänga dörrar, knyta skosnören etc. Alltså som involverar rotation för axelleden. Har även extremt svårt för pressövningar, både för bröst och axlar.
Trigger Points:
Jag har varit hos tre (3!) olika sjukgymnaster och ingen blir klok. Två privata och en på vårdcentralen. Jag har testat i princip varenda övning som finns enligt instruktionerna, samt 'alternativa lösningar' som akupunktur, infraröd värme, massage, shockwave, etc etc. Inget hjälper.
Jag är öm i senorna kring axeln. Mest ont har jag i senan mellan lats och baksida axel. Även öm i bicepssenan och senan i framsida axeln.
Sjukgymnasten säger:
Den sjukgymnasten jag går hos nu är den på vårdcentralen. Jag ber till gudarna varje kväll att jag ska få en kotrisonspruta eller magnetröntgen för ingen hittar felet. Dock så är hon envis med att ge mig diverse övningar. Nu har jag fått övningar för nacken (?). Jag gör de flitigt men nu utan hopp, tyvärr. Om man inte hittar felet till slut, så måste de väl skicka mig till röntgen eller liknande?
Jag mår verkligen dåligt, psykiskt. Min fysik som jag byggt upp under mer än 10-15 år blir bara sämre och sämre. I dagsläget kan jag inte träna överkroppen ALLS utan rehabträning, och det har varit såhär länge! Jag lider. Om någon sitter på erfarenhet skulle jag bli väldigt glad om ni delade med er.
Finns det något knep att uppmuntra sjukgymnasten att skicka mig vidare? Det känns nästan som hon är en sån där "jag-SKA-klara-det-typ" (vilket är bra i sig) men hon måste också inse när skadan är av sådan karaktär att inte vanliga övningar hjälper. Alltså, övningarna hjälper verkligen ingenting. Inget.
/Ledsen gymrat
Anders The Peak
2015-09-24, 09:59
Länk (http://ifk-kliniken.orthocenter.se/sv/)
Rolfarsson
2015-09-24, 10:23
Finns det något knep att uppmuntra sjukgymnasten att skicka mig vidare? Det känns nästan som hon är en sån där "jag-SKA-klara-det-typ" (vilket är bra i sig) men hon måste också inse när skadan är av sådan karaktär att inte vanliga övningar hjälper. Alltså, övningarna hjälper verkligen ingenting. Inget.
Sjukgymnasten kan inte ge dig en remiss till en röntgen, det måste du träffa en läkare för.
Och i den offentliga vården så måste du vara påstridig, säg att du har gått hos 3 olika sjukgymnaster och att inget har hjälpt och att du nu kräver att få en röntgen.
Sjukgymnasten kan inte ge dig en remiss till en röntgen, det måste du träffa en läkare för.
Och i den offentliga vården så måste du vara påstridig, säg att du har gått hos 3 olika sjukgymnaster och att inget har hjälpt och att du nu kräver att få en röntgen.
Är du säker? Fick en remiss till röntgen för ett dåligt knä av en sjukgymnast för runt 18 månader sedan.
Men jag ska ta ditt råd om att vara påstridig. Jag är lite "för snäll" av naturen. Ska träffa sjukgymnasten igen på tisdag så vi får se vad som händer.
Anders The Peak
2015-09-24, 13:50
Sjukgymnasten kan inte ge dig en remiss till en röntgen, det måste du träffa en läkare för.
Och i den offentliga vården så måste du vara påstridig, säg att du har gått hos 3 olika sjukgymnaster och att inget har hjälpt och att du nu kräver att få en röntgen.
Nu är du lite dåligt påläst vad sjukgymnasterna gör för läkarkåren.
Hej KP!
Jag brukar vara duktig på att ta hand om mina skador (haft tidigare i knä, armbågar, axlar, etc). Mindre skador, brukar köra den vanliga proceduren med aktiv vila, rörelseträning och lätta vikter.
Min axelskada idag:
Har haft den i nästan ett år. Uppstod efter en alldeles för tung bänkpress. Smärtan är "abstrakt", alltså man kan inte riktigt peka på vart jag har ont, utan det är ett område vid vissa rörelser. Moment om att öppna/stänga dörrar, knyta skosnören etc. Alltså som involverar rotation för axelleden. Har även extremt svårt för pressövningar, både för bröst och axlar.
Trigger Points:
Jag har varit hos tre (3!) olika sjukgymnaster och ingen blir klok. Två privata och en på vårdcentralen. Jag har testat i princip varenda övning som finns enligt instruktionerna, samt 'alternativa lösningar' som akupunktur, infraröd värme, massage, shockwave, etc etc. Inget hjälper.
Jag är öm i senorna kring axeln. Mest ont har jag i senan mellan lats och baksida axel. Även öm i bicepssenan och senan i framsida axeln.
Sjukgymnasten säger:
Den sjukgymnasten jag går hos nu är den på vårdcentralen. Jag ber till gudarna varje kväll att jag ska få en kotrisonspruta eller magnetröntgen för ingen hittar felet. Dock så är hon envis med att ge mig diverse övningar. Nu har jag fått övningar för nacken (?). Jag gör de flitigt men nu utan hopp, tyvärr. Om man inte hittar felet till slut, så måste de väl skicka mig till röntgen eller liknande?
Jag mår verkligen dåligt, psykiskt. Min fysik som jag byggt upp under mer än 10-15 år blir bara sämre och sämre. I dagsläget kan jag inte träna överkroppen ALLS utan rehabträning, och det har varit såhär länge! Jag lider. Om någon sitter på erfarenhet skulle jag bli väldigt glad om ni delade med er.
Finns det något knep att uppmuntra sjukgymnasten att skicka mig vidare? Det känns nästan som hon är en sån där "jag-SKA-klara-det-typ" (vilket är bra i sig) men hon måste också inse när skadan är av sådan karaktär att inte vanliga övningar hjälper. Alltså, övningarna hjälper verkligen ingenting. Inget.
/Ledsen gymrat
Jag förstår att detta såklart är jättejobbigt och att det är lätt att tappa hoppet om fysioterapi som åtgärder. Men det är också väldigt viktigt att inte ha en övertro på röntgen och medicinska interventioner. I värsta fall så röntgas du, röntgenläkare säger att du har AC-ledsartros, kalkinlagringar i supraspinatussenan, partiell ruptur i subscapularis och en labrumskada och du känner dig efter detta totalt skit, mycket värre än innan. Det kan dessutom vara så att du trots att du har allt detta inte får ont av det, utan att det är något annat som skapar smärtan. Det är inte så att röntgen+kortison är the holy grail of rehab som du får när du genomfört 12 veckors fysioterapi så *tjoff* blir du bra.
Visst vore det skönt om man bara kunde röntga och säga "det är det här", sätta en spruta och sen blir det bra men så är det inte alltid. Lita på den vård du får och diskutera dina farhågor och tveksamheter med fysioterapeuten.
Nyheter från sjukgymnasten:
1. Tydligen så har INTE sjukgymnaster behörighet till att skicka någon till röntgen. Det sker endast genom en läkare. I vissa fall kan sjukgymnasten prata med läkaren utan patientens närvaro.
Nyheter för mig:
Sjukgymnasten gav upp, efter 2 månader. Detta va tredje sjukgymnasten tror jag. Denna gången hänvisade de mig till en ortoped så får se hur det går.
Är så jävla arg på sjukgymnasten, för hon promotade mer och mer att jag antagligen kommer få leva med detta hela livet. Hon har klämt lite här och där och visat otaliga exempel på att hon inte lyssnar på vad jag har att säga. Hon "tror" något, och när inte det går så är det ett hopplöst scenario. Hon sa att även om hon haft behörighet så skulle hon inte skickat mig till röntgen, för den "kanske inte visar något ändå". Alltså, va i helvete? Kan man säga så som anställd av primärvården? De ska väl försöka tills de gjort allt de kan?
Scratch89
2015-09-29, 22:19
Nyheter från sjukgymnasten:
1. Tydligen så har INTE sjukgymnaster behörighet till att skicka någon till röntgen. Det sker endast genom en läkare. I vissa fall kan sjukgymnasten prata med läkaren utan patientens närvaro.
Nyheter för mig:
Sjukgymnasten gav upp, efter 2 månader. Detta va tredje sjukgymnasten tror jag. Denna gången hänvisade de mig till en ortoped så får se hur det går.
Är så jävla arg på sjukgymnasten, för hon promotade mer och mer att jag antagligen kommer få leva med detta hela livet. Hon har klämt lite här och där och visat otaliga exempel på att hon inte lyssnar på vad jag har att säga. Hon "tror" något, och när inte det går så är det ett hopplöst scenario. Hon sa att även om hon haft behörighet så skulle hon inte skickat mig till röntgen, för den "kanske inte visar något ändå". Alltså, va i helvete? Kan man säga så som anställd av primärvården? De ska väl försöka tills de gjort allt de kan?
Hej!
Synd att du fått så dåligt bemötande. Vilken rehabmottagning är det du går till?
Man behöver inte alls träffa en läkare för att få remiss till ortoped; man kan fylla i en egenremiss som ska bedömas på samma sätt som en läkares. Jag skriver ut dem och fyller i tillsammans med patienterna hela tiden, och de får alltid svar. Jag personligen tycker att Capio (dvs, Lundby sjukhus) svarar snabbare och är mycket mer tillmötesgående än Sahlgrenska/Mölndal, men man kan skicka till båda och se vilka som svarar först.
Egenremissen till Capio:
http://capiolundbynarsjukhus.se/upload/Egenremiss%20Ort%20BLA303.pdf
Egenremissen till Sahlgrenska/Mölndal:
https://www.sahlgrenska.se/contentassets/ad50022e3f104c1eaf4c95b913bbd49e/egenvardsbegaran-over-16----140225.pdf
Hej!
Synd att du fått så dåligt bemötande. Vilken rehabmottagning är det du går till?
Man behöver inte alls träffa en läkare för att få remiss till ortoped; man kan fylla i en egenremiss som ska bedömas på samma sätt som en läkares. Jag skriver ut dem och fyller i tillsammans med patienterna hela tiden, och de får alltid svar. Jag personligen tycker att Capio (dvs, Lundby sjukhus) svarar snabbare och är mycket mer tillmötesgående än Sahlgrenska/Mölndal, men man kan skicka till båda och se vilka som svarar först.
Egenremissen till Capio:
http://capiolundbynarsjukhus.se/upload/Egenremiss%20Ort%20BLA303.pdf
Egenremissen till Sahlgrenska/Mölndal:
https://www.sahlgrenska.se/contentassets/ad50022e3f104c1eaf4c95b913bbd49e/egenvardsbegaran-over-16----140225.pdf
Vårdcentralen i Landskrona.
Ja, det är segt. Jag har nu bokat till hos en ortoped i Lund i alla fall. Kommer ju alltid ta kontakt med ortoped direkt i framtiden i alla fall. :S
Jaha kära vänner, idag kom domen från magnetröntgen. Jag citerar brevet jag precis fick:
"Röntgen av din vänstra axel visar en partiell raptur i en av senorna i axeln och dessutom diskret artros (ledförslitning) i leden mellan nyckelben och skulderblad. Jag skulle avråda från styrketräning ett bra tag framåt och istället låta axeln läka ut. Man kan om besvären finns kvar om några månader prova kortison i axeln och du är då välkommen hit."
Bra med svar. Tråkigt att vila på obestämd tid. Fram tills idag har jag kört sjukgymnastik (träning för rotatorkuff och lätta axellyft), borde jag fortsätta med detta? Vi snackar väldigt lätta vikter alltså. "Ett bra tag" är ett diffust begrepp, men det låter ju inte muntert i detta läget. Snackar vi år? Månader?
Mvh
Scratch89
2015-12-03, 16:19
Månader, antagligen. Men det viktigaste är att man inte river upp det. Jag skriver det igen; det viktigaste är att man inte river upp det. Det betyder inga pressar över huvudet, inga bänkpressar, troligen inte några chins och/eller latsdrag heller. Berättade de inte vilken sena det var som krånglade?
Att det är en partiell ruptur innebär att du fortfarande har en del kraft, så självklart ska du fortsätta rehaba den. Smärtfritt, börja i snälla lägen för att sedan arbeta dig uppåt med krångligare övningar så du får ordning på axeln igen.
Bor du i Göteborg eller nere i Skåne?
Månader, antagligen. Men det viktigaste är att man inte river upp det. Jag skriver det igen; det viktigaste är att man inte river upp det. Det betyder inga pressar över huvudet, inga bänkpressar, troligen inte några chins och/eller latsdrag heller. Berättade de inte vilken sena det var som krånglade?
Att det är en partiell ruptur innebär att du fortfarande har en del kraft, så självklart ska du fortsätta rehaba den. Smärtfritt, börja i snälla lägen för att sedan arbeta dig uppåt med krångligare övningar så du får ordning på axeln igen.
Bor du i Göteborg eller nere i Skåne?
Bor i Skåne, det med Gbg är gammal info. :) Tyvärr vet jag inte vilken sena det är, allt jag fick va det citerade ovanför. Tänkte kontakta dem angående det. Med tanke att jag gått med skadan så länge, kan det vara en idé att ve om kortison direkt?
Japp, fortsätter med min vanliga rehab. Kör rotatprkuffar inåt och utåt, samt lätta axellyft (4-7 kg). Tycker även lätta latsdrag känns skönt och avlastande för axeln, alltså väldigt lätta. Bra idé?
Tack för upprepad påminnelse om inga pressar, jag testade på en press för ett tag sedan när jag blivit något bättre och det blev inte alls bra. Idag har jag relativt bra form jämfört med månaderna innan så antar att det är ett par långa tråkiga rehabtränade nu.
Får stötvågsbehandling av en sjukgymnast, bra ellere dålig idé? Kanske bättre att fråga honom iofs.
Rolfarsson
2015-12-03, 21:35
Nu är du lite dåligt påläst vad sjukgymnasterna gör för läkarkåren.
Det stämmer, men det jag skrev är vad två sjukgymnaster har sagt till mig, och även till TS som du kan se ovanför (#7) :p
Det kanske inte är relevant i ditt fall men jag skadade min axel för 14 år sedan med för tunga hantelpressar med resultatet att jag inte kan flexa armen fullt ut - den skakar mest när jag försöker. Kör jag axelpress så får jag fruktansvärt ont nästa dag med ilningar hela vägen ut i ringfingret. Kan inte heller dra tillbaka axeln ordentligt i reverse bänkpress utan att det smärtar i framsida axel. Jag fick rådet av en naprapat att köra stretching med isometrisk kontraktion för pectoralis major och lattimus dorsi dagligen (20 sekunder stretch, 5 sekunder kontraktion x 3 per övning). Så länge jag håller mig till detta så håller sig axeln i ett neutralt läge och fungerar som den ska. Slutar jag med stretchingen så börjar axeln vandra ur läge igen och smärtorna återkommer. Förmodligen behandlar stretchingen bara symptomen och inte orsaken men det funkar iaf.
Övningarna finns här:
http://www.ryggochmuskelakuten.se/wp-content/uploads/2011/04/br%C3%B6strygg-skuldra.pdf
Var även hos denna naprapat jag fick hjälp.
Lol Latissimus dorsi ska det vara.
Det kanske inte är relevant i ditt fall men jag skadade min axel för 14 år sedan med för tunga hantelpressar med resultatet att jag inte kan flexa armen fullt ut - den skakar mest när jag försöker. Kör jag axelpress så får jag fruktansvärt ont nästa dag med ilningar hela vägen ut i ringfingret. Kan inte heller dra tillbaka axeln ordentligt i reverse bänkpress utan att det smärtar i framsida axel. Jag fick rådet av en naprapat att köra stretching med isometrisk kontraktion för pectoralis major och lattimus dorsi dagligen (20 sekunder stretch, 5 sekunder kontraktion x 3 per övning). Så länge jag håller mig till detta så håller sig axeln i ett neutralt läge och fungerar som den ska. Slutar jag med stretchingen så börjar axeln vandra ur läge igen och smärtorna återkommer. Förmodligen behandlar stretchingen bara symptomen och inte orsaken men det funkar iaf.
Övningarna finns här:
http://www.ryggochmuskelakuten.se/wp-content/uploads/2011/04/br%C3%B6strygg-skuldra.pdf
Var även hos denna naprapat jag fick hjälp.
Många av de rörelserna i din länk gör väldigt ont för mig, så i just mitt fall tror jag inte det är bra. :) Eller vad vet jag, jag har fått för mig det i alla fall då det känns logiskt att låta senan vara så den delvis lossnat. Men tack ändå för input, allt är av värde!
Jag ringde till kliniken jag fått remissen ifrån och bad läkaren ringa upp mig, han ska ringa idag runt lunch. Han skrev ju att jag inte skulle styrketräna men sa inget om sjukgymnastik så ska ställa lite frågor. Även andra frågor som stretching, stötvågsbehandlingen och värmebehandling.
Han skriver i sitt brev att kortison kan vara aktuellt om det inte blir bättre, men jag förstår inte riktigt hur det skulle påskynda läkprocessen? Smärtlindring ger det, men inte mer än så vad jag förstått. För det är ingen inflammation jag har. Kanske också, men jag vet inte.
Vad jag läst på internet så kan en operation vara aktuellt, även för en så mild skada som jag har om man gått med den så länge jag som har gjort. Läkaren vet väl bäst så ska fråga honom.
Med vänlig hälsning
Pratade precis med farbror doktorn, han skulle skicka över bilderna till mig. Han pratade om delarna i axeln med latinska namn vilket jag inte är så bra på, men jag kan ladda upp bilderna här om intresse finns.
Frågade lite snabbt om stötvågsbehandlingen, han tyckte det skulle vara onödigt. Vanlig sjukgymnastik uppmuntrade han däremot, speciellt med gummiband.
Hyperion1
2015-12-04, 14:40
.
Frågade lite snabbt om stötvågsbehandlingen, han tyckte det skulle vara onödigt. Vanlig sjukgymnastik uppmuntrade han däremot, speciellt med gummiband.
Låter som en bra plan!
Har själv prövat stötvågsbehandling (och akupunktur) mot en axel som gjorde ont (impingement) och det hjälpte inte alls....då mitt problem b.la. bottnade i motoriken i skulderbladet samt att övre trap och en för klen nedre trap. Detta upptäckte sjukgymnast nr 3 (eller om det var nr 4). Gummiband var det som hjälpte mig allra bäst och sjukgymnasten som hittade problemet som därav även kunde ge mig adekvata övningar.
Scratch89
2015-12-04, 22:37
Bor i Skåne, det med Gbg är gammal info. :) Tyvärr vet jag inte vilken sena det är, allt jag fick va det citerade ovanför. Tänkte kontakta dem angående det. Med tanke att jag gått med skadan så länge, kan det vara en idé att ve om kortison direkt?
Japp, fortsätter med min vanliga rehab. Kör rotatprkuffar inåt och utåt, samt lätta axellyft (4-7 kg). Tycker även lätta latsdrag känns skönt och avlastande för axeln, alltså väldigt lätta. Bra idé?
Tack för upprepad påminnelse om inga pressar, jag testade på en press för ett tag sedan när jag blivit något bättre och det blev inte alls bra. Idag har jag relativt bra form jämfört med månaderna innan så antar att det är ett par långa tråkiga rehabtränade nu.
Får stötvågsbehandling av en sjukgymnast, bra ellere dålig idé? Kanske bättre att fråga honom iofs.
Jag sätter själv inte kortison så jag har inte kunskap om när du ska sätta kortison. Men att sätta kortison i skadade senor är väl inte att rekommendera, eftersom det kan försvaga senan ytterligare.
Jag hade fortsatt rehaba axeln smärtfritt, först i "snälla" lägen för att få upp funktion igen. Därefter stegra långsamt, antingen vikt eller "elakare" lägen. Har man problem med pressar över huvudet får man vackert börja med rotationer med armbågen i sidan för att sedan börja lyfta ut armen några grader, t.ex. Till sist ska man kunna stå och rotera smärtfritt och med god kontroll med armbågen rakt ut åt sidan, som i ett hantellyft.
Att träna saker i det läget redan nu, när axeln kanske inte klarar av det, kanske bara bidrar till att du lär axeln ännu mer kompensatoriska mönster då den inte klarar av att fungera ordentligt. Det kan vara att man drar upp skuldran mot örat vid hantellyft, att man tappar flexion (inte kommer ända upp) vid pressar/lyft över huvudet, eller känslan att överarmen dras ur sin ledhåla vid toppläget av chins/latsdrag.
Notera att det är en massa "kanske" och "kan", eftersom jag inte sett dig och därför inte kan vara säker på något. Internet diagnostics. :D
kungaron
2015-12-04, 22:46
Detta har min naprapat lagt på min behandlingsplan - http://zhealtheducation.com/episode-92-hanging-for-healthy-shoulders/
Kanske kan vara värt att läsa på lite om och se vad du tror?
Skickat från min iPhone med Tapatalk
Tack alla för era inputs, otroooligt skönt att läsa era responser. Bollar också det ni skriver med en sjukgymnast som jag träffar regelbundet. Nästa träff nu på torsdag 10/12.
Fick brev från läkaren idag, inga bilder som han lovat med en mer detaljerad beskrivning på röntgen. Brevet lyder så här:
"I subscapularis kraniella omfång distalt ses en liten signalförändring mätande circa 0,5 cm i kraniokaudal riktning förenligt med en partiell intratendinös ruptur. Precis i området här ses i tuberculum minus en högsignalerande område mätande circa 0,5 cm i diameter, som är intermediär signalerande på T1 viktad sekvens, men då man tycker den kortikala begränsningen är bevarad här så bedöms förändringen i första hand utgöras av en degenerativ cysta. Ingen kuffmuskelatrofi. Biceps långa sena utan anmärkning och på plats i sulcus. Diskret AC-ledartros. Ingen utgjutning glenohumeralleden, som är utan broskskada. Dock är caput humeri en aning dorsal förskjuten i glenohumeralleden, och anteriort i leden ses ett litet mjukdelsinterponat, mest troligt ett veck från ett glenohumeralt ligament."
Jaha, kära vänner. Många svåra ord. Har ni en kommentar skulle det vara intressant. :)
Scratch89
2015-12-08, 17:53
Jag förstår inte varför vissa läkare envisas med att skriva sådär krångligt när det ska till patienter. :D Nåväl, allt kanske inte har betydelse men jag ska försöka översätta (bear with me, kommer direkt från jobbet):
I muskeln subscapularis övre del ser man någon form av förändring, på ca 0,5 cm uppifrån och nedåt som skulle kunna vara att muskeln är delvis av. Vid dess infästning på överarmen ser man också någon form av förändring (jag antar att det är någon form av blödning). Ingen muskelatrofi av musklerna som håller överarmen på plats i ledhålan (vilket jag tycker är lite konstigt eftersom du har en partiell ruptur av just en av musklerna i rotatorcuffen).
Överarmen är förskjuten framåt i ledhålan (som man kan tolka som att någon struktur inte orkar hålla tillbaka armen, dvs rotatorcuffen fungerar inte optimalt). På framsidan av leden ser man också någon form av struktur som ligger i kläm, troligen ett ligament från axelleden.
Något sånt. Det var ett krångligt skrivet remissvar. Andra får gärna lägga till.
Det jag som sjukgymnast hade gjort är att ta en status; vad har du för funktionsnedsättning, och hur kan man träna detta?
Jag förstår inte varför vissa läkare envisas med att skriva sådär krångligt när det ska till patienter. :D Nåväl, allt kanske inte har betydelse men jag ska försöka översätta (bear with me, kommer direkt från jobbet):
I muskeln subscapularis övre del ser man någon form av förändring, på ca 0,5 cm uppifrån och nedåt som skulle kunna vara att muskeln är delvis av. Vid dess infästning på överarmen ser man också någon form av förändring (jag antar att det är någon form av blödning). Ingen muskelatrofi av musklerna som håller överarmen på plats i ledhålan (vilket jag tycker är lite konstigt eftersom du har en partiell ruptur av just en av musklerna i rotatorcuffen).
Överarmen är förskjuten framåt i ledhålan (som man kan tolka som att någon struktur inte orkar hålla tillbaka armen, dvs rotatorcuffen fungerar inte optimalt). På framsidan av leden ser man också någon form av struktur som ligger i kläm, troligen ett ligament från axelleden.
Något sånt. Det var ett krångligt skrivet remissvar. Andra får gärna lägga till.
Det jag som sjukgymnast hade gjort är att ta en status; vad har du för funktionsnedsättning, och hur kan man träna detta?
Stort tack!
"I muskeln subscapularis övre del ser man någon form av förändring, på ca 0,5 cm uppifrån och nedåt som skulle kunna vara att muskeln är delvis av. Vid dess infästning på överarmen ser man också någon form av förändring (jag antar att det är någon form av blödning)."
Är det muskeln som är delvis av? Eller är det senan? Är det rotatorcuffen vi pratar om här?
Ingen muskelatrofi av musklerna som håller överarmen på plats i ledhålan (vilket jag tycker är lite konstigt eftersom du har en partiell ruptur av just en av musklerna i rotatorcuffen).
Detta tolkar jag som att musklerna inte brutits ned? Innan jag visste va detta va så har jag faktiskt tränat i så stor mån jag kunnat. Ibland har det varit sämre och ibland bättre och så fort det varit bättre har jag tränat efter förmåga. Inte optimalt förstår jag såklart nu i efterhand, då jag säkert slitit upp en delvis läkt skada. Jag är också väldigt noga med sjukgymnastik, säkert varje dag. Bra kost med.
Överarmen är förskjuten framåt i ledhålan (som man kan tolka som att någon struktur inte orkar hålla tillbaka armen, dvs rotatorcuffen fungerar inte optimalt). På framsidan av leden ser man också någon form av struktur som ligger i kläm, troligen ett ligament från axelleden.
Låter logiskt, rotatorcuffen är säkert klen idag. Vad ska man göra åt ligament i kläm? Bara fortsätta med sjukgymnastik?
Funktionsnedsättning:
Jag kan absolut inte lägga händerna på ryggen, och allra värst är det om jag höger händerna högre upp på ryggen. Otrolig smärta. Annars är det vardagliga saker som kräver svängmoment på axelleder, som att öppna/stänga tröga svängdörrar, resa mig upp ur sängen, tvätta mig i håret i duschen. Kommer i vardagen bra ofta. Resa mig ur bilen etc.
Är denna smärtan farlig? Jag undviker den så mycket jag kan, använder höger arm mycket mer än vanligt. En sjukgymnast sa att man kan (innan MR dock) lirka fram smärtområdet och "rota omkring" i smärtområdet. Hon visste dock inte svaret från MR.
Träningskapacitet:
Om jag kör lätta rotatorcuffar så går det bra, både inåt och utåt. Står jag med trissan mitt framför mig så kör inåt så gör det ont i kontraktionsläget, så undviker att köra så. Lätta axellyft åt sidorna, typ 4-6 kg går bra med. Axellyft framåt utan problem. Träna baksida axlar fungerar också om jag isolerar noga.
Pressövningar är helt uteslutet såklart. Ryggövningar går inte heller, förutom väldigt lätta latsdrag som kan kännas avlastande för axeln. Armträningen går sådär, något irriterande för axeln ibland så hoppar den helt nu.
Mina rehabpass brukar bestå av rotatorcuff inåt och utåt, 3-5 set. Lätta axellyft och lätta baksida axel samt lätta latsdrag.
therunningman
2015-12-09, 09:01
Det är troligtvis radiologens utlåtande till ortopeden du har fått.
Subscapularis är en av fyra muskler i rotatorkuffen beroende lite på hur man räknar och en inåtrotator, ex jobbar muskeln för att du ska kunna lägga handen på ryggen.
Helt klart bör du träffa en sjukgymnast med inriktning axelrehab för att komma vidare. Tills dess är det kalas om du kan göra strikta och smärtfria inåtrotationer. Utåtrotationer går också bra. Undvik all annan träning som belastar skuldran tills du får professionell hjälp. Det läker fortast och du kan börja träna på riktigt igen = får bäst resultat, om du låter bli onödig träning med halvdana vikter som förhindrar läkning.
Scratch89
2015-12-09, 18:16
Är det muskeln som är delvis av? Eller är det senan? Är det rotatorcuffen vi pratar om här?
Det verkar vara både och, eftersom muskelbuken är påverkad samt dess infästning. Både sena och muskel, således. Subscapularis är en av fyra muskler i rotatorcuffen (den som inåtroterar armen samt håller ledhuvudet på plats i ledhålan).
Detta tolkar jag som att musklerna inte brutits ned? Innan jag visste va detta va så har jag faktiskt tränat i så stor mån jag kunnat. Ibland har det varit sämre och ibland bättre och så fort det varit bättre har jag tränat efter förmåga. Inte optimalt förstår jag såklart nu i efterhand, då jag säkert slitit upp en delvis läkt skada. Jag är också väldigt noga med sjukgymnastik, säkert varje dag. Bra kost med.
Ja jo, men jag brukar alltid se atrofi när man gått omkring med det så pass länge. Det kan ju vara så att rupturen är relativt färsk, förvisso.
Låter logiskt, rotatorcuffen är säkert klen idag. Vad ska man göra åt ligament i kläm? Bara fortsätta med sjukgymnastik?
Jag tror den ligger i kläm framåt för att muskeln inte orkar hålla emot överarmen i ledhålan och därför förskjuts framåt/ventralt och därför ligger och skaver. Assymmetrier i hållningen är ett klassiskt symptom.
Funktionsnedsättning:
Jag kan absolut inte lägga händerna på ryggen, och allra värst är det om jag höger händerna högre upp på ryggen. Otrolig smärta. Annars är det vardagliga saker som kräver svängmoment på axelleder, som att öppna/stänga tröga svängdörrar, resa mig upp ur sängen, tvätta mig i håret i duschen. Kommer i vardagen bra ofta. Resa mig ur bilen etc.
Är denna smärtan farlig? Jag undviker den så mycket jag kan, använder höger arm mycket mer än vanligt. En sjukgymnast sa att man kan (innan MR dock) lirka fram smärtområdet och "rota omkring" i smärtområdet. Hon visste dock inte svaret från MR.
Träningskapacitet:
Om jag kör lätta rotatorcuffar så går det bra, både inåt och utåt. Står jag med trissan mitt framför mig så kör inåt så gör det ont i kontraktionsläget, så undviker att köra så. Lätta axellyft åt sidorna, typ 4-6 kg går bra med. Axellyft framåt utan problem. Träna baksida axlar fungerar också om jag isolerar noga.
Pressövningar är helt uteslutet såklart. Ryggövningar går inte heller, förutom väldigt lätta latsdrag som kan kännas avlastande för axeln. Armträningen går sådär, något irriterande för axeln ibland så hoppar den helt nu.
Mina rehabpass brukar bestå av rotatorcuff inåt och utåt, 3-5 set. Lätta axellyft och lätta baksida axel samt lätta latsdrag.
Det är inte farligt att bara få ont i obelastade lägen (t.ex om man försiktigt tar ut rörligheten passivt i utåt/inåtrotation, eller om du med lätt belastning försöker komma upp bak på ryggen) men det är dumt att gå omkring och provocera smärtan också. Har man haft ont såhär länge som du har haft är det lätt att man hamnar i ett långvarigt smärttillstånd där smärtimpulserna är desamma men att man upplever smärtan som värre (wind up syndrome).
Du hade ett möte med sjukgymnasten i veckan? Om du får ett träningsprogram så kan du ju lägga upp det här. Jag skulle, om jag har tid, göra ett provisoriskt program imorgon på jobbet, men jag får såklart reservera mig att det är svårt att ge något skräddarsytt då jag inte träffat dig.
therunningman
2015-12-09, 18:50
Det verkar vara en partiell ruptur av senan, inte i muskel-senövergång utan inom senan.
Runt tuberculum minor verkar också vara en förändring i senan. T1 och T2 visar olika saker olika tydligt. T1 ger fett hög signal. De tolkar förändringen som en degenarativ cysta.
Dem skriver verkligen komplicerat. Visst är den distala, högsta delen av subscapularis muskelns fäste men det var ett sjukt invecklat sätt att få fram det på.
therunningman
2015-12-09, 18:53
Jag tror muskelbuken är "opåverkad" = ingen kuffmuskelatrofi
Uppdatering för dagen! Fortfarande lite frågetecken om diagnostik tyvärr!
Jag träffade min sjukgymnast och vi tittade på axeln med ultraljud för han tyckte symptomen och diagnosen inte stämde överens helt. Han tyckte att supraspinatus såg ut att ha en partiell ruptur en senfästet, och inte subscapularis som MR visade. Han va också förbryllad över att ortopeden föreslagit kortison om skadan inte läker av sig självt.
Vi pratade lite om sjukgymnastik och så jag kört de senaste månaderna, det tyckte han va bra. Därav känner jag mig lite dålig till mods då läget inte blivit bättre.
Jag ringde capiokliniken där jag besökte ortopeden, och fick svaret "Undersökningen utförd på gamla magnetkamera Landskrona, vilket försvårare findiagnostik." Nu undrar jag, vet någon ens vad det är för fel i axeln. Bad ortopeden ringa mig så vi kan diskutera lite, om ny MR på bättre kamera behövs, och vad kortison skulle göra för nytta. Vad jag läst på internet (allt på internet är inte sant vet jag!) så brukar man operera rupturer, dock också partiella rupturer om de inte läker av sig självt. Ortopeden har inte tid förrän på onsdag nästa vecka så nu är det waiting game i 6 dagar till tyvärr.
Sjukgymnasten tyckte också "degenerativ cysta" lät konstigt. Enligt honom betyder "degenerativ" att det beror på åldern. Jag är 29 år.
Mycket frågetecken här, synd att ortopeden inte har tid förrän nästa vecka. Sjukgymnasten hade lite tips på axelspecialiser uppe i Ängelholm om det skulle bli aktuellt, några mil att bila men det kan jag leva med.
therunningman
2015-12-11, 11:50
Man brukar prata om tendinopatier och det finns ex reaktiv, dysreparerande och degenarativ. Den reaktivt skadade senan kan återgå till friskt läge om överbelastning försvinner. Den dysreparerade är nästa steg, förändringarna är ofta samlade i enstaka grupper och syns som mer högsignalerande på MR och har ökade inväxter. Den degenarativa är sista steget och nu är celldöd mer utbrett.
Det sista steget ser man hos äldre samt elitidrottare. Mellansteget har en mycket större spridning i ålder och aktivitetsnivå.
Ta alla röntgenundersökningar och ultraljud med en stor nypa salt och om nu läkaren är för kortison tycker jag du ska säga till om bedövning innan så ni hittar rätt skada/skador. Sprutor på måfå är jävligt onödigt. På rätt ställe, i rätt mängd, vid rätt tillfälle / tillfällen kan det vara din bästa vän.
Man brukar prata om tendinopatier och det finns ex reaktiv, dysreparerande och degenarativ. Den reaktivt skadade senan kan återgå till friskt läge om överbelastning försvinner. Den dysreparerade är nästa steg, förändringarna är ofta samlade i enstaka grupper och syns som mer högsignalerande på MR och har ökade inväxter. Den degenarativa är sista steget och nu är celldöd mer utbrett.
Det sista steget ser man hos äldre samt elitidrottare. Mellansteget har en mycket större spridning i ålder och aktivitetsnivå.
Ta alla röntgenundersökningar och ultraljud med en stor nypa salt och om nu läkaren är för kortison tycker jag du ska säga till om bedövning innan så ni hittar rätt skada/skador. Sprutor på måfå är jävligt onödigt. På rätt ställe, i rätt mängd, vid rätt tillfälle / tillfällen kan det vara din bästa vän.
Bra skrivet.
Jag tror att Jill Cook, tendinopatimästaren över alla andra, endast rekommenderar kortisolspruta i reaktiva tendinopatier och under säsong. Alla andra tillfällen och stadier ska behandlas konservativt.
antonolsson
2015-12-15, 01:28
känner igen mig i dina inlägg. i mitt fall tror jag att hade kunnat bli bra på några månader med lite sjuksktivning och rätt rehab när skadan uppkom. jag tränade för tungt i hantelpress, då en "traumatiskt skada" som det så fint heter uppkom på acleden. men sjukgymnasten gav mig alvedon och ett gummiband och sa - axelrotationer och vila i 3 veckor från gym. kunde vid denna tiden inte sova pga av smärta, än mindre jobba men jag bet ihop.
jag förstår att du kan ha ett visst tappat förtroende för sjukvården generellt. man måste helt enkelt driva sina egna ärenden och bedömma sin förmåga i vardagen själv. för man känner själv bäst hur man mår.
jag har även som du mått väldigt dåligt psykiskt pga skadan, när gym och träning är hela ens identitet så är en allvarlig skada verkligen ingen höjdare.
du bör dock vara beredd på att du får operera, det är mycket vanligt vis den här typen av skador. visst, rehab kan fungera i vissa fall, och under en viss tid. men vill du hela tiden leva i rädsla att aldrig mer kunna lasta lite tyngre? rätt vad det är så smäller det till och du är på ruta 0 igen..
kortison är bra smärtlindring, men det är bara brandsläckning. för att dem ska ha bort dig från vårdcentralen några veckor till. jag har injecerat 4 ggr i leden, men det är bara för att dem vill ha mig i arbete igen. när kortisonet går ur är man oftast sämre.
mitt råd är att träna rehab så smärtan är hanterbar, träna på, och när dagen kommer så kriga för op. senan din kanske kroppen kan läka, men har du artros i leden är det rätt kört.
/Anton
känner igen mig i dina inlägg. i mitt fall tror jag att hade kunnat bli bra på några månader med lite sjuksktivning och rätt rehab när skadan uppkom. jag tränade för tungt i hantelpress, då en "traumatiskt skada" som det så fint heter uppkom på acleden. men sjukgymnasten gav mig alvedon och ett gummiband och sa - axelrotationer och vila i 3 veckor från gym. kunde vid denna tiden inte sova pga av smärta, än mindre jobba men jag bet ihop.
jag förstår att du kan ha ett visst tappat förtroende för sjukvården generellt. man måste helt enkelt driva sina egna ärenden och bedömma sin förmåga i vardagen själv. för man känner själv bäst hur man mår.
jag har även som du mått väldigt dåligt psykiskt pga skadan, när gym och träning är hela ens identitet så är en allvarlig skada verkligen ingen höjdare.
du bör dock vara beredd på att du får operera, det är mycket vanligt vis den här typen av skador. visst, rehab kan fungera i vissa fall, och under en viss tid. men vill du hela tiden leva i rädsla att aldrig mer kunna lasta lite tyngre? rätt vad det är så smäller det till och du är på ruta 0 igen..
kortison är bra smärtlindring, men det är bara brandsläckning. för att dem ska ha bort dig från vårdcentralen några veckor till. jag har injecerat 4 ggr i leden, men det är bara för att dem vill ha mig i arbete igen. när kortisonet går ur är man oftast sämre.
mitt råd är att träna rehab så smärtan är hanterbar, träna på, och när dagen kommer så kriga för op. senan din kanske kroppen kan läka, men har du artros i leden är det rätt kört.
/Anton
Tack för svar. Och ni andra som svarat också såklart!
Ja, jag har också tolkat kortisonen som en grej att få bort mig en stund till. Ungefär som alla stegen hittills har varit, därför det tagit sådan fruktansvärd tid då jag alltid varit snäll och inte tjatat. Har bollat lite med min sjukgymnast, han säger att han inte kan hjälpa mig mera då jag redan tränar med rotationsövningar och så vidare.
Jag har ett bokat samtal imorgon med ortopeden och jag ska försöka prata om operation. Jag kör sjukgymnastik väldigt hängivet men det har tyvärr inte hänt så mycket på ganska lång tid så, pja, börjar tappa hoppet lite. Klart det blir lite bättre och sämre ibland, men det skulle jag snarare tro är någon sorts dagsform i skadan/kroppen snarare än att skadan är delvis läkt/uppsliten.
Smärtan är i mitt fall hanterbar. Jag gör det mesta med höger (den friska) armen. Jobbar på kontor så vardagsbelastning är låg. Sjukgymnastiken gör inte ont, kör varje dag. Men, klart smärta skulle uppstå om jag levt som "vanligt". Sätta och resa sig ut bilen, öppna/stänga dörrar etc är man lite handikappad.
Sjukgymnasten (som är inriktad mot idrottsskador) sade till mig att han kunde ge mig en kontakt till en bra ortoped inriktad mot axlar om min nuvarande ortoped började bråka.
En fråga bara:
Om man har artros i AC-leden som jag har, varför är det då kört med läkeprocessen. "Varför" kanske är en lite för komplex fråga, men är det så att läkeprocessen blir kass eller väldigt lång med artros? Vet inte riktigt hur artros fungerar i praktiken.
antonolsson
2015-12-15, 11:49
Tack för svar. Och ni andra som svarat också såklart!
Ja, jag har också tolkat kortisonen som en grej att få bort mig en stund till. Ungefär som alla stegen hittills har varit, därför det tagit sådan fruktansvärd tid då jag alltid varit snäll och inte tjatat. Har bollat lite med min sjukgymnast, han säger att han inte kan hjälpa mig mera då jag redan tränar med rotationsövningar och så vidare.
Jag har ett bokat samtal imorgon med ortopeden och jag ska försöka prata om operation. Jag kör sjukgymnastik väldigt hängivet men det har tyvärr inte hänt så mycket på ganska lång tid så, pja, börjar tappa hoppet lite. Klart det blir lite bättre och sämre ibland, men det skulle jag snarare tro är någon sorts dagsform i skadan/kroppen snarare än att skadan är delvis läkt/uppsliten.
Smärtan är i mitt fall hanterbar. Jag gör det mesta med höger (den friska) armen. Jobbar på kontor så vardagsbelastning är låg. Sjukgymnastiken gör inte ont, kör varje dag. Men, klart smärta skulle uppstå om jag levt som "vanligt". Sätta och resa sig ut bilen, öppna/stänga dörrar etc är man lite handikappad.
Sjukgymnasten (som är inriktad mot idrottsskador) sade till mig att han kunde ge mig en kontakt till en bra ortoped inriktad mot axlar om min nuvarande ortoped började bråka.
En fråga bara:
Om man har artros i AC-leden som jag har, varför är det då kört med läkeprocessen. "Varför" kanske är en lite för komplex fråga, men är det så att läkeprocessen blir kass eller väldigt lång med artros? Vet inte riktigt hur artros fungerar i praktiken.
artros är en broskskada, när brosket i leden är sönderklämt eller nernött så blir det i stort sett ben mot ben. ac leden är lite speciell då alla i stort sett får artros där förr eller senare. men det går så sakta att många inte ens märker det vid vardagliga sysslor. folk som tränar mycket med axlarna, tex tennisspelare, dem som ror kajak/kanot och tyngdlyftare får oftast förr eller senare problem med ac leden. det går att motverka, men det ska man göra innan besvären och det görs på ett sådant sätt som när man har besvär. stretcha, och träna övningar som avlastar leden. se till att skulderblad och axlar ligger i rätt läge helt enkelt.
har man början på artros eller inflammation i leden så går det oftast att lösa med rehab och vila. blir leden avlastat och man sakta börjar vänja den och nöta in den igen så går smärtan bort. men brosk läker inte på samma sätt som annan vävnad i kroppen gör. är en led trasig så är den trasig. då finns det inte mycket att göra mer än att försöka lindra smärtan eller ev. operation.
bad min första ortoped att dra åt helvete. hade gått med skadan i ett halvår ocj såg ingen annan utväg än op. han tvärvägra och sa att han inte sätter kniven i en som är 22 år. men det spelar ingen roll om man är 20 eller 50. skadan är den samma och symptomen likaså. det viktiga är att man inte går med den år efter år så att musklerna lär sig jobba fel. då får man även ont i mjukdelar och rehab efter op kan dra ut läääääängepå tiden. dra av plåstret med en gång.
(ber om ursäkt för ev. felstavningar. sitter på tele och ids inte ändra.)
/Anton
artros är en broskskada, när brosket i leden är sönderklämt eller nernött så blir det i stort sett ben mot ben. ac leden är lite speciell då alla i stort sett får artros där förr eller senare. men det går så sakta att många inte ens märker det vid vardagliga sysslor. folk som tränar mycket med axlarna, tex tennisspelare, dem som ror kajak/kanot och tyngdlyftare får oftast förr eller senare problem med ac leden. det går att motverka, men det ska man göra innan besvären och det görs på ett sådant sätt som när man har besvär. stretcha, och träna övningar som avlastar leden. se till att skulderblad och axlar ligger i rätt läge helt enkelt.
har man början på artros eller inflammation i leden så går det oftast att lösa med rehab och vila. blir leden avlastat och man sakta börjar vänja den och nöta in den igen så går smärtan bort. men brosk läker inte på samma sätt som annan vävnad i kroppen gör. är en led trasig så är den trasig. då finns det inte mycket att göra mer än att försöka lindra smärtan eller ev. operation.
bad min första ortoped att dra åt helvete. hade gått med skadan i ett halvår ocj såg ingen annan utväg än op. han tvärvägra och sa att han inte sätter kniven i en som är 22 år. men det spelar ingen roll om man är 20 eller 50. skadan är den samma och symptomen likaså. det viktiga är att man inte går med den år efter år så att musklerna lär sig jobba fel. då får man även ont i mjukdelar och rehab efter op kan dra ut läääääängepå tiden. dra av plåstret med en gång.
(ber om ursäkt för ev. felstavningar. sitter på tele och ids inte ändra.)
/Anton
Hehe, ingen fara med felstavningar. Förstår fullt ut. ;)
I mitt fall har jag "diskret artros", antar att det är ett av de första stegen. Handen på hjärtat har jag tränat extremt tungt på axlar, älskade förr i tiden att mörda axlarna på gymmet minst två timmar i veckan. Har även slåss axeln ur led tidigare i en trafikolycka, kan det ha någon betydelse?
Nu förespråkar du operation väldigt kraftigt, och jag är nyfiken på det också såklart, men operation borde väl medföra vissa risker också? Till exempel att något går snett, eller hur är det? En gång i tiden tänkte jag att kortison hjälper mot allt, men så va det ju inte riktigt. Är själv opererad för ett brutet ben tidigare i livet, väldigt omfattande operation som tog över ett dygn att genomföra och mitt ben är faktiskt helt perfekt idag, så min erfarenhet är mycket positiv mot OP.
Ja, åldern är lite löjligt att ortopeden motsatte sig för. Han är ju trots allt läkaren, en okvalificerad person hade jag förstått skulle va motstridig. Jag är 29 men vi får se vad han säger imorgon. Det känns inte riktigt som jag kan acceptera ett svar som "rehab och vila" då jag kört på det väldigt länge. Kanske söker mig vidare, får se hur det låter i luren.
Samtal med ortopeden:
Tio sekunder in i samtalet avbröt han mig och sade från ingenting: "Om det är en operation du vill, så kan du glömma det.". Jag undrade lite varför han sa så, i och med att han inte ens hade hört vad jag ville säga. Han sade att opererar gör man om rupturen är fullständig, om den är partiell gör man det inte. Svart och vitt, helt och hållet.
Jag frågade honom vad jag skulle göra, i och med att jag kört sjukgymnastik ett helt år utan resultat. Han hade inget svar. Han blåvägrade. Jag nämnde att jag tycker en operation kan vara på sin plats då inget annat hjälper. Till slut skrev han ut en remiss till "axelsektionen i Malmö". Vet inte riktigt vart det kommer leda, men har inget bättre för mig just nu ändå.
Fy fan vad trött jag blir på detta, ingen hjälp får man ö h t. Riktigt uppkäftig va han också, talade till mig som om jag vore smuts. Denna skitaxeln håller fan på att bryta mitt psyke totalt då jag knappt kan leva som en normal människa.
Plan:
Besök till axelsektionen i Malmö.
Ska söka upp en ny ortoped.
Fortsatt sjukgymnastik.
Tanke:
Jag spekulerade för mig själv att man kanske skulle ta och slita av hela senan på gymmet med flit, så kanske man kan få en operation. Skitlångt från verklighet såklart, bara en tanke. Lustigt nog sade ortopeden i telefonen att jag absolut skulle undvika att slita av den helt, för då har jag "riktigt stora problem". Lät nästan som ett hot. :MrT:
Känns lite som att ortopeden ser mig som "ännu en idiot från gymmet som vill ha genväg till rehabilitering".
*gah!*
En inte helt icke-biased åsikt är att du vill få träffa en sjukgymnast som både är bra på axlar och på beteendemedicin. Det känns, för mig som endå bara är halvvägs genom en beteendemedicinsk fysioterapeutlinje, att du skulle få mycket bättre hjälp av en sjukgymnast som kan beteendemedicin likaväl som 'fysioterapi'.
Det är självklart att du mår dåligt över hur du blivit bemött tidigare. Alla patienter förtjänar ett gott omhändertagande och att bli verifierade av vårdgivaren.
Scratch89
2015-12-17, 21:33
känner igen mig i dina inlägg. i mitt fall tror jag att hade kunnat bli bra på några månader med lite sjuksktivning och rätt rehab när skadan uppkom. jag tränade för tungt i hantelpress, då en "traumatiskt skada" som det så fint heter uppkom på acleden. men sjukgymnasten gav mig alvedon och ett gummiband och sa - axelrotationer och vila i 3 veckor från gym. kunde vid denna tiden inte sova pga av smärta, än mindre jobba men jag bet ihop.
jag förstår att du kan ha ett visst tappat förtroende för sjukvården generellt. man måste helt enkelt driva sina egna ärenden och bedömma sin förmåga i vardagen själv. för man känner själv bäst hur man mår.
jag har även som du mått väldigt dåligt psykiskt pga skadan, när gym och träning är hela ens identitet så är en allvarlig skada verkligen ingen höjdare.
du bör dock vara beredd på att du får operera, det är mycket vanligt vis den här typen av skador. visst, rehab kan fungera i vissa fall, och under en viss tid. men vill du hela tiden leva i rädsla att aldrig mer kunna lasta lite tyngre? rätt vad det är så smäller det till och du är på ruta 0 igen..
kortison är bra smärtlindring, men det är bara brandsläckning. för att dem ska ha bort dig från vårdcentralen några veckor till. jag har injecerat 4 ggr i leden, men det är bara för att dem vill ha mig i arbete igen. när kortisonet går ur är man oftast sämre.
mitt råd är att träna rehab så smärtan är hanterbar, träna på, och när dagen kommer så kriga för op. senan din kanske kroppen kan läka, men har du artros i leden är det rätt kört.
/Anton
Nu kanske jag läser in för mycket i ditt inlägg, men;
Vad är det du tror att vården ska kunna göra? Har man dragit på sig en skada så finns det ingenting som säger att det kommer att bli bra. Ibland någonsin. Även de skador som är lättbehandlade har en viss procent som aldrig blir bra (eller bättre!) trots världens bästa vård.
Att "träna rehab så smärtan är hanterbar, träna på, och när dagen kommer så kriga för op" är ett kasst råd. Se på elitidrottare som skadar sig, de kan vara borta från all träning och tävling i ett halvår, kanske ett år. Man SKA INTE riva upp skador innan de är läkta. Det är ett stort no-no.
Om man följer standardmallar för idrottsskaderehabilitering är de inledande faserna långa, ca 6-8 veckor, där man endast kör lättare cirkulationsövningar, flera gånger om dagen, utan att egentligen stegra. Detta tar ändå minst ett halvår, och de kan mycket väl riva upp sin skada igen trots att de gjort allt rätt. Vad tror du händer om man bara rehabtränar halvhjärtat?
Folk ska inte ha så mycket övertro på operationer av olika slag, då kroppen faktiskt har en fantastisk förmåga att läka sig, särskilt om det inte ens är en total ruptur. Dock måste man ge den tillfälle att göra det. Man får också vara realistisk och inse att tung träning inte är för alla människor, och att man kanske aldrig nånsin kommer att kunna träna så tungt som man en gång gjorde.
Scratch89
2015-12-17, 21:45
Samtal med ortopeden:
Tio sekunder in i samtalet avbröt han mig och sade från ingenting: "Om det är en operation du vill, så kan du glömma det.". Jag undrade lite varför han sa så, i och med att han inte ens hade hört vad jag ville säga. Han sade att opererar gör man om rupturen är fullständig, om den är partiell gör man det inte. Svart och vitt, helt och hållet.
Jag frågade honom vad jag skulle göra, i och med att jag kört sjukgymnastik ett helt år utan resultat. Han hade inget svar. Han blåvägrade. Jag nämnde att jag tycker en operation kan vara på sin plats då inget annat hjälper. Till slut skrev han ut en remiss till "axelsektionen i Malmö". Vet inte riktigt vart det kommer leda, men har inget bättre för mig just nu ändå.
Fy fan vad trött jag blir på detta, ingen hjälp får man ö h t. Riktigt uppkäftig va han också, talade till mig som om jag vore smuts. Denna skitaxeln håller fan på att bryta mitt psyke totalt då jag knappt kan leva som en normal människa.
Plan:
Besök till axelsektionen i Malmö.
Ska söka upp en ny ortoped.
Fortsatt sjukgymnastik.
Tanke:
Jag spekulerade för mig själv att man kanske skulle ta och slita av hela senan på gymmet med flit, så kanske man kan få en operation. Skitlångt från verklighet såklart, bara en tanke. Lustigt nog sade ortopeden i telefonen att jag absolut skulle undvika att slita av den helt, för då har jag "riktigt stora problem". Lät nästan som ett hot. :MrT:
Känns lite som att ortopeden ser mig som "ännu en idiot från gymmet som vill ha genväg till rehabilitering".
*gah!*
Hur ser en veckas träning och rehab ut för dig? Inget uteslutet.
Nu kanske jag läser in för mycket i ditt inlägg, men;
Vad är det du tror att vården ska kunna göra? Har man dragit på sig en skada så finns det ingenting som säger att det kommer att bli bra. Ibland någonsin. Även de skador som är lättbehandlade har en viss procent som aldrig blir bra (eller bättre!) trots världens bästa vård.
Att "träna rehab så smärtan är hanterbar, träna på, och när dagen kommer så kriga för op" är ett kasst råd. Se på elitidrottare som skadar sig, de kan vara borta från all träning och tävling i ett halvår, kanske ett år. Man SKA INTE riva upp skador innan de är läkta. Det är ett stort no-no.
Om man följer standardmallar för idrottsskaderehabilitering är de inledande faserna långa, ca 6-8 veckor, där man endast kör lättare cirkulationsövningar, flera gånger om dagen, utan att egentligen stegra. Detta tar ändå minst ett halvår, och de kan mycket väl riva upp sin skada igen trots att de gjort allt rätt. Vad tror du händer om man bara rehabtränar halvhjärtat?
Folk ska inte ha så mycket övertro på operationer av olika slag, då kroppen faktiskt har en fantastisk förmåga att läka sig, särskilt om det inte ens är en total ruptur. Dock måste man ge den tillfälle att göra det. Man får också vara realistisk och inse att tung träning inte är för alla människor, och att man kanske aldrig nånsin kommer att kunna träna så tungt som man en gång gjorde.
Självklart ska man ha tro på sjukvården, det är säkert lätt att jag själv blir blind. Sedan är det klart man kan bli sned om ortopeden är otrevlig, men såhär tränar jag:
Varje morgon, ca 5 dagar i veckan så kör jag rotatorcuff extremt lätt i 10 minuter. Speciellt inåtrotation då det tydligen skall vara mest relevant i mitt fall enligt flera sjukgymnaster. Kör även ibland några lätta lyft.
Under dagen, 1-3 gånger kör jag samma procedur.
På kvällen ca 3-4 gånger i veckan kör jag gym, för tillfället isolerande benträning och då flikar jag också inte rehab kanske 25 minuter. Gummiband inåtrotation, lite utåt och några lätta lyft (2-3 kg hantel).
Min vanliga träning är helt obefintlig. Inga armar, axlar, bröst eller rygg. Jag kör ca ett benpass i veckan och då på ett sätt där jag kan slappna av i armar/axlar helt och hållet då de inte påfrestas.
Jag gjort det här från början, ett år, och det händer absolut ingenting. Ingenting.
Vad jag förväntar mig av vården är att man gör allt man kan. Fungerar inte konventionell metod tycker jag operation borde vara ett alternativ. Och jag skulle självklart accepterat om ortopeden hade sagt "vi försöker 12 månader till, sedan blir det operation om inget fungerar", men jag fick snarare ett svar som löd: "jaha, nu sitter du i skiten. Någon mer hjälp kommer du inte få. Hej då."
Jag står och stampar jord och ingenting händer. Detta känns inte normalt. Jag är 29 år och har en arm och får ingen hjälp. Ens tagen på allvar. Jag vet att partiella rupturer är någon man vanligtvis inte opererar men jag vet samtidigt att det förekommer om problemen inte vill läka. Dock fick jag svaret "Nej, vi kommer aldrig bevilja operation för dig för detta.".
therunningman
2015-12-18, 09:14
Det här är ingen ursäkt men kanske en liten förklaring. Utan att jag känner dig så kanske ortopeden sorterar in dig i den grupp människor som missköter sin rehab mest samt väldigt ofta ignorerar smärtan i vardagssituationer och träning.
Operation medför risker i sig och på fel människa kan det rent av försämra utgångsläget.
Träffa en specialist. Det är en extrem skillnad på rehab och rehab. Jag vet som gått hos flera dussin sjukgymnaster sedan nittiotalet. Impingement på 90-talet rehabiliterades annorlunda än vad det gör idag. Jobbar man väldigt brett är det svårt att bli specialist och hålla sig uppdaterad på allt.
Ni har väl duktiga handbollslag i Skåne? De har ofta grymma knä och axelsjukgymnaster som har gedigen erfarenhet i sådana här situationer både när det gäller diagnos och rehab eller ev operation. Ett förslag är kolla upp namn och sedan arbetsplats.
Det här är ingen ursäkt men kanske en liten förklaring. Utan att jag känner dig så kanske ortopeden sorterar in dig i den grupp människor som missköter sin rehab mest samt väldigt ofta ignorerar smärtan i vardagssituationer och träning.
Operation medför risker i sig och på fel människa kan det rent av försämra utgångsläget.
Träffa en specialist. Det är en extrem skillnad på rehab och rehab. Jag vet som gått hos flera dussin sjukgymnaster sedan nittiotalet. Impingement på 90-talet rehabiliterades annorlunda än vad det gör idag. Jobbar man väldigt brett är det svårt att bli specialist och hålla sig uppdaterad på allt.
Ni har väl duktiga handbollslag i Skåne? De har ofta grymma knä och axelsjukgymnaster som har gedigen erfarenhet i sådana här situationer både när det gäller diagnos och rehab eller ev operation. Ett förslag är kolla upp namn och sedan arbetsplats.
Ja, jag ser ju ut som en "gymbiff" och sorgligt nog är det som du säger, att många av "vår stereotyp" struntar i sjukgymnastik och river upp skador gång på gång.
Men säg att ortopeden har rätt, att det faktiskt är bäst att vila och min skada bara är långsammare på att läka än snittet. Jag är beredd att lägga ytterligare ett år (eller mer?) med bara sjukgymnastik. Men jag kommer ändå vilja träffa en ny ortoped för att bekräfta det, och kanske en till sjukgymnast och som du säger specialist.
En av sjukgymnasterna jag gått hos är gammal elithandbollsspelare själv sedan 80-talet och framåt. Han kliar sig dock i huvudet och vet inte varför det inte blir bättre. Jag har gått hos honom minst en gång i veckan senaste 8 månaderna.
Jag har fått en remiss till en specialistmottagning för axlar i Malmö (tror jag nämnde det tidigare?). Som sagt, jag är beredd att fortsätta med min rehab och justera den om något bättre kan göras såklart. Operation sitter man och drömmer om såklart som fixar alla problem, fast verkligheten ser inte ut så vet jag också innerst inne.
Jag får se vad som händer nu. Fortsätta sjukträna och träffa någon specialist. Även om ortopedens svar kan vara rätt så litar jag inte på honom, då hans attityd mest va "du är ännu en vårdslös gymtönt, iväg med dig."
Kan väl erkänna att sjukgymnastiken inte var lika hängiven de första 6 månaderna som de sista 6. Bra att ni ifrågasätter mig också, jag kanske faktiskt bara behöver mer tid. Bokade precis en tid med en sjukgymnast med bakgrund inom elithandboll, ska träffa honom nu på måndag så ska vi gå genom min sjukgymnastik i detalj.
therunningman
2015-12-18, 11:10
Ja, jag ser ju ut som en "gymbiff" och sorgligt nog är det som du säger, att många av "vår stereotyp" struntar i sjukgymnastik och river upp skador gång på gång.
Men säg att ortopeden har rätt, att det faktiskt är bäst att vila och min skada bara är långsammare på att läka än snittet. Jag är beredd att lägga ytterligare ett år (eller mer?) med bara sjukgymnastik. Men jag kommer ändå vilja träffa en ny ortoped för att bekräfta det, och kanske en till sjukgymnast och som du säger specialist.
En av sjukgymnasterna jag gått hos är gammal elithandbollsspelare själv sedan 80-talet och framåt. Han kliar sig dock i huvudet och vet inte varför det inte blir bättre. Jag har gått hos honom minst en gång i veckan senaste 8 månaderna.
Jag har fått en remiss till en specialistmottagning för axlar i Malmö (tror jag nämnde det tidigare?). Som sagt, jag är beredd att fortsätta med min rehab och justera den om något bättre kan göras såklart. Operation sitter man och drömmer om såklart som fixar alla problem, fast verkligheten ser inte ut så vet jag också innerst inne.
Jag får se vad som händer nu. Fortsätta sjukträna och träffa någon specialist. Även om ortopedens svar kan vara rätt så litar jag inte på honom, då hans attityd mest va "du är ännu en vårdslös gymtönt, iväg med dig."
Tycker du gör rätt, fortsätt enligt plan. Inga löften men det bör gå att lösa utan operation.
Röntgen i all ära men ett av de säkraste sätten att ställa diagnos kan faktiskt vara injektion av lokalbedövning i ett sådant här fall när sjukgymnast och radiolog inte är överens. Försvinner din smärta när man injicerar i subscapularis är det som radiologen säger, händer inget så besväras du troligen inte av subscapularis. Då testar man supraspinatus istället som sjukgymnasten trodde på? En fåtal sjukgymnaster och läkare arbetar på det här viset men det är mycket effektivt. Det är inte heller omöjligt att du har besvär i båda två. Att röntgen sätter rätt diagnos är nästan 50/50, tyvärr. I alla fall om man summerar med falskt negativa och falskt positiva.
Visst är det bra med en bakgrund inom idrott för då finns ofta ett intresse hos terapeuten men det viktiga är en erfarenhet av många många liknande skador för att kunna göra bra bedömningar.
Jättebra med remiss till axelmottagning. Förhoppningsvis får du någon liten effekt av träningen där eller råd på förbättring i vardagssitationer eller något helt annat under kommande veckor där. Annars får du kanske rannsaka dig själv och ditt agerande (allt ifrån aktiviteter till hållning o s v) för att se om du kan göra något annorlunda.
Operation är sällan bästa vägen men ibland är det faktiskt rätt väg att gå. Fast det kan ingen här inne avgöra.
Jahopp, jag är i full gång med min sjukgymnastik. Kör nu 3-5 pass om dagen med korta rehabpass.
6 övningar. Rotation inåt och utåt, samt drag inåt, utåt, framåt och bakåt. 3-4 set, 20-30 reps. Varje morgon, någon gång under jobbet gör jag det, när jag kommer hem från jobbet sedan två gånger till innan jag lägger mig.
Träffade sjukgymnasten som kollade i ultraljud igen, dubbelkollade då olika resultat getts mellan ultraljud och MR. Han såg samma igen, en ruptur i supraspinatus. Antagligen har jag två partiella rupturer, men sjukgymnastiken är i princip likadan så fortsätter på samma spår.
Fick tips om en ortopedklinik i Ängelholm (ca 5-6 mil härifrån) som skulle vara väldigt duktiga på axlar. Jag ska även få en remiss till en specialistmottagning för axlar i Malmö som jag väntar på nu. De kanske kan ge mig ett specialschema för just min skada.
Annars händer inte så mycket. Jämfört med för 3-6 månader sedan är det faktiskt något bättre, inte mycket men lite bättre. Åt rätt håll i alla fall.
therunningman
2015-12-23, 13:18
Hoppas du får tid snart och träffar någon som säkerhetsställer att du har ett bra utförande samt ger dig ett lämpligt program.
Han kan mycket väl ha rätt angående supraspinatus. Precis som du blev förvanad om är inte röntgen så känsligt och visar ibland skador som man inte har besvär av respektive missar skador man faktiskt har.
Ingen som har tipsat om att bara vila? Min helvetesaxel blev inte bra av gummiband, akupunktur, ortopeder och röntgen. Jag slutade träna helt ett år och då blev det bra. Vet att det är svårt deprimerande att bara jogga lite men det går ganska snabbt att komma tillbaka efter ett längre uppehåll.
Ingen som har tipsat om att bara vila? Min helvetesaxel blev inte bra av gummiband, akupunktur, ortopeder och röntgen. Jag slutade träna helt ett år och då blev det bra. Vet att det är svårt deprimerande att bara jogga lite men det går ganska snabbt att komma tillbaka efter ett längre uppehåll.
Nä, alla jag har träffat har varit ense om att övningar för axeln är det bästa jag kan göra, ofta och mycket. Sjukgymnastik då. Däremot har jag blivit avrådd att avstå styrketräning helt och hållet ett bra tag framöver. Kör ingenting nu förutom ett benpass i veckan, kör lugna övningar som benspark bara.
Tycker mig inbilla mig att det är pyttelitet bättre nu, försöker ha vissa "ställningar" på axeln/armen som referens och tror mig det är lite bättre nu jämfört med för tre månader sedan.
Specialistmottagningen i Malmö har väntetid 4-6 månader, så det kändes ju lite trist. Men har ett tips från min sjukgymnast på en klinik som ska vara duktig, men det blir bli bokning av tid i början av nästa år.
Drar en uppdatering.
Det verkar (trots allt) som att sjukgymnastik hjälper. Jag ändrade beteende för ca 6 veckor sedan och har enligt mig själv kört extremt mycket sjukgympa. Men det verkar som det är på den nivån man ska ligga.
Ultraljud:
I ultraljudet ser man bara rupturen i supraspinatus. Longitudinell ruptur.
Slutet av december: 6 cm lång, 2 mm bred.
Slutet av januari: 4,5 cm lång, 1 mm bred.
Jääävligt skönt att det går framåt. Smärtan är lägre. Jag ska få ultraljud om en månad igen.
Subscapularis ser jag dock inte i ultraljudet, men det hade väl varit konstigt om den också inte blev bättre?
Sjukgymnastik:
Jag kör sjukgymnastik 4-5 gånger per dag.
Varje session kör jag rotatorkuff inåt och utåt, 3-5 set och 30 reps vardera. Ibland adderar jag drag utåt, inåt, framåt och bakåt också. Jag kör 1200-2000 reps per dag.
Tillägg:
Akupunktur 2-4 gånger i månaden.
Värmekräm "Linnex" varje dag.
Plan för framtiden:
Fortsatt sjukgymnastik som jag gör nu MINST 3 månader, men tanken är att hålla på till sommaren. Inga tunga lyft förrän 2017.
Ännu en uppdatering.
Ultraljud:
Den longitudinella sprickan tycks ha krympt ytterligare 1 cm på längden. Små "spröt" sträcker sig också på långsidan till mitten, kan det vara någon sorts 'slutning' tro?
Sjukgymnastens ord:
Han hade varit i kontakt med en axelkirurg som sade att rupturer opererar man alltid. Inga undantag. Kan åsikten vara så olika mellan läkare?
Uppdatering för den intresserade:
Var hos en specialist i Malmö igår, ungefär jämförbart med Göteborgs IFK Klinik. Han drog slutsatsen av man inte med säkerhet ännu visste exakt hur läget var och skickade mig på ytterligare en magnetröntgen, fast denna gången skall de injicera något i axeln innan så det blir tydligare bilder. Eller hur det fungerar.
Ultraljud fick jag förra veckan, lite bättre igen. Dock bara på det området vi ser via ultraljudet. Specialisten i Malmö sade som sagt att allt inte går att se, därav ännu en MR.
https://uhs.princeton.edu/sites/uhs/files/documents/Rib-Injury.pdf
Du kan alltid prova detta. Det hjälpte mig när min axel och bicepssena kajkade ur.
Princeton University har flera bra rehabprogram som är allmänt riktade. Prova några veckor och se om du blir bättre.
https://uhs.princeton.edu/sites/uhs/files/documents/Rib-Injury.pdf
Du kan alltid prova detta. Det hjälpte mig när min axel och bicepssena kajkade ur.
Princeton University har flera bra rehabprogram som är allmänt riktade. Prova några veckor och se om du blir bättre.
Tackar ödmjukast! Skadar inte att testa, slänger in lite av övningarna i mina rehabpass.
Scratch89
2016-04-26, 23:09
Vad härligt att det går framåt! Oavsett om det blir operation eller inte framöver är det bra att du håller i med rehaben och undviker att träna. En korrekt stärkt sena kommer att återhämta sig så mycket snabbare efter kirurgiskt ingrepp.
Du kommer säkert att träffa duktiga sjukgymnaster efteråt, men det är viktigt att du efter så här lång tid inte stegrar övningar för fort och att de och du har stenhård koll på din rörelsekontroll, så du inte har börjat kompensera något överjävligt med andra strukturer.
Vad härligt att det går framåt! Oavsett om det blir operation eller inte framöver är det bra att du håller i med rehaben och undviker att träna. En korrekt stärkt sena kommer att återhämta sig så mycket snabbare efter kirurgiskt ingrepp.
Du kommer säkert att träffa duktiga sjukgymnaster efteråt, men det är viktigt att du efter så här lång tid inte stegrar övningar för fort och att de och du har stenhård koll på din rörelsekontroll, så du inte har börjat kompensera något överjävligt med andra strukturer.
Ja, det har jag faktiskt inte tänkt på. Har aldrig tänkt att sjukgymnastiken nästan är lite waste-of-time om kirurgi blir verklighet, men det låter ju logiskt som du säger att den läker ihop snabbare om den är tränad. :)
Lite snabb update:
Skadad nu i 19 månader, känns lite drygt... Men känns däremot som man är på rätt väg.
Jag och sjukgymnasten lade ner ultraljuden. Det såg något bättre ut för varje månad och det inte mer än en inblick så vi låter det vara. Jag fortsätter med sjukgymnastik varje dag med gummiband. Kör också lite akupunktur, värmebehandlingar och lite annat hokuspokus lite då och då.
Har blivit tillräckligt bra för att jag ska kunna köra lite lugnt med triceps. "Overhead push-downs" med rep och väldigt låg vikt känns skönt, också "latsdrag med raka armar", vet inte vad övningen heter men hoppas ni förstår. Allt annat låter jag dock vara så länge.
Röntgen med kontrast
Tydligen riktigt lång väntetid här, tråkigt nog. Fick en remiss till Lund och de kunde inte säga mer än "absolut inte innan hösten". Malmö var ännu värre, där sa de "minst ett år".
Jag känner jag behöver lite mer rådgivning av folket på Kolozzeum, finns ju en uppsjö av kunskap och erfarenhet här!
Min skada har blivit mycket bättre, det går verkligen framåt nu. Jag kan köra mjuka tricepsövningar utan problem (t ex pushdowns, inte pressar), biceps är fortfarande lite tveksamt. Rygg kör jag mycket mjukt men man känner att man får bättre och bättre rörlighet och smärtan blir längre och längre.
Smärta:
Från början jag har en abstrakt smärta, man kunde inte sätta fingret på det. Denna är helt borta (tack gode gud). Jag hade även smärta mitt i muskeln i baksida axel, senan i armhålan, senan på framsida axel och i fästet på kappmuskeln närmast axelkulan. Idag har jag bara kvar lite smärta i kappmuskeln, och kanske något i framsida axel men väldigt lite.
Rehab:
Jag kör mina vanliga rotatorkuffar och även lite väldigt lätta pressar (3-6 kg), känns skönt att få lite blod i muskeln och det gör inte ont dagen efter.
Jag testade denna övningen igår:
https://www.google.se/search?q=pull+ups+shoulders&espv=2&biw=1564&bih=1197&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwjBwKbimOPNAhUGDCwKHRoSA-cQ_AUIBigB&dpr=0.9#imgrc=eYirpeCJf15M-M%3A
Min flickvän nästan skällde ut mig för det är en övning man lätt skadar med med. :P Jag vet ärligt inte så mycket om den, aldrig kört den flitigt. Det jag kände var att den tog precis där jag har ont i kappmuskeln men på ett väldigt skönt sätt. Idag (dagen efter passet) gör det inte ont.
Fråga:
Jag kommer inte träna tungt eller med några pressar innan 2017 har jag lovat mig själv. Däremot känns det nyttigt att eskalera träningen något för att börja jobba med kroppen lite. Vad tycker ni om den där axelövningen? Är det OK att köra så länge det inte gör ont under passet eller dagen/dagarna efter? Jag får sällan smärta nu för tiden, jag får snarare en "ilande" känsla. När ilningarna kommer så slutar jag, jag antar att smärtan skulle komma fort om jag fortsatte trots ilningarna.
Råd mottaget gärna!
/En krigare som ser ljuset i tunneln
Drar en uppdatering här igen, och kanske en intressant sådan.
Resultat från MR nummer 2 (med kontrast):
Rupturerna i rotatorkuffen är helt läkta. Dock kvarstår smärta. Inte alls som det var för längesedan men ändå mycket påtaglig smärta. Förklaring kommer längre ner.
Möte med specialist:
Specialisten menade att man antagit att rupturerna varit enda källan till smärta när man observerade dem i första magnetröntgen, vilket ändå låter som en helt naturlig slutsats. Efter han studerat de nya bilderna och klämt på mig lite sade han att bilderna visar någon sorts skada på ledkapseln. Jag TROR det var ledkapseln han sa. Kan varit ledkula. I alla fall, smärtan kom från "undersidan av badsida axel", mellan baksida axel och armhåla liksom. Han föreslog operation och förklarade för- och nackdelar och jag tackade ja.
Operation:
De kommer lägga ett snitt mellan bröstet och axeln. Specialisten är samma person som opererar mig, vilket känns tryggt. Han verkar väldigt duktig. Han skall se hur det ser ut på insidan och säger att felet kan vara på både fram- och baksida axel. Han kommer laga "as needed". Sedan blir med mitella i en månad, så det nalkas sjukskrivning.
Nackdelen med operationen kan vara att jag förlorar lite rörlighet i axelleden, men det är självklart "värt" det. Operationen kommer äga rum i Trelleborg.
MinLillaPyjamas
2016-10-22, 09:29
Vad fan. Well. Bättre sent än aldrig. Hoppas du får ordning på axeln nu!
Ja, hehe. Helvetes segt. Två år har gått nu sedan jag skadade mig. Operation om 3 månader och kanske tillbaka på gymmet om 3 månader till, men svag. Ett år ifrån nu så kanske man är igång igen. Som du säger, bättre sent än aldrig! Men helvete vad psyket har varit nere vissa dagar alltså.
Arctrooper
2016-10-24, 09:32
Har läst igenom hela tråden, nästan som att se en spännande serie :)
Hoppas det blir bra efter operationen.
En sån axel skada hoppas jag slippa, bänkpress är det bästa som finns.
MinLillaPyjamas
2016-10-24, 09:51
Ja, hehe. Helvetes segt. Två år har gått nu sedan jag skadade mig. Operation om 3 månader och kanske tillbaka på gymmet om 3 månader till, men svag. Ett år ifrån nu så kanske man är igång igen. Som du säger, bättre sent än aldrig! Men helvete vad psyket har varit nere vissa dagar alltså.
Förstår det. Jag känner mig deppig redan när jag tvingas avstå från träning (främst bänkpress) i någon eller några veckor. Då är jag en glad amatör. Lätt att inse att det kan gå riktigt åt helvete för fullblodsproffs när de tvingas avbryta karriären pga. skador. Fy fan.
Måste säga att ditt tålamod imponerar stort. Din resa är minst lika fascinerande som att läsa om någons väg mott 350 kg i mark eller liknande. Tror att ditt tålamod kommer vara viktigt när du väl är tillbaka också. Du har väl lagrat upp nog med motivation för att köra tre pass om dagen när du kan träna ordentligt igen. Viktigt att ha tålamod och att lyssna på kroppen för att undvika nya skador då.
Matrexxo
2016-10-24, 11:14
Såg att du varit o härjat i Landskrona. Provat Idrottsskademottagningen? Jag och bekanta har enbart positiva erfarenheter av dem! Jag har rehabat både knä och axlar med positiva resultat.
Länk (http://idrottsskademottagningen.se/)
Förstår det. Jag känner mig deppig redan när jag tvingas avstå från träning (främst bänkpress) i någon eller några veckor. Då är jag en glad amatör. Lätt att inse att det kan gå riktigt åt helvete för fullblodsproffs när de tvingas avbryta karriären pga. skador. Fy fan.
Måste säga att ditt tålamod imponerar stort. Din resa är minst lika fascinerande som att läsa om någons väg mott 350 kg i mark eller liknande. Tror att ditt tålamod kommer vara viktigt när du väl är tillbaka också. Du har väl lagrat upp nog med motivation för att köra tre pass om dagen när du kan träna ordentligt igen. Viktigt att ha tålamod och att lyssna på kroppen för att undvika nya skador då.
Ja, usch. Fasen inte kul när man vill ge allt men det bara gör ont. Men jag känner mig taggad och laddad inför framtiden nu. Blir lite kämpande till men i början av nästa år får man börja sin resa tillbaka till de sköna stunderna på gymmet. Nästan glömt av de tidlösa passen där man gick "all-in", för nu känns varje besök riktigt trist faktiskt. Men som sagt, nyladdat rent mentalt nu för det äntligen ska hända något!
Såg att du varit o härjat i Landskrona. Provat Idrottsskademottagningen? Jag och bekanta har enbart positiva erfarenheter av dem! Jag har rehabat både knä och axlar med positiva resultat.
Länk (http://idrottsskademottagningen.se/)
Faktiskt inte! Har varit hos några andra kliniker men de har inte varit jätteproffsiga så ska nog testa ditt tips där, gissar att jag kommer behöva besöka sjukgymnast så fort som möjligt efter sjukskrivningen. Det sägs ju att man kommer tillbaka fortare ju snabbare man kommer igång med rehab. :)
Tid för operation:
29 november.
Woop woop! *flex*
Kommer väl en uppdatering till i början av december.
Drar en uppdatering här igen, och kanske en intressant sådan.
Resultat från MR nummer 2 (med kontrast):
Rupturerna i rotatorkuffen är helt läkta. Dock kvarstår smärta. Inte alls som det var för längesedan men ändå mycket påtaglig smärta. Förklaring kommer längre ner.
Möte med specialist:
Specialisten menade att man antagit att rupturerna varit enda källan till smärta när man observerade dem i första magnetröntgen, vilket ändå låter som en helt naturlig slutsats. Efter han studerat de nya bilderna och klämt på mig lite sade han att bilderna visar någon sorts skada på ledkapseln. Jag TROR det var ledkapseln han sa. Kan varit ledkula. I alla fall, smärtan kom från "undersidan av badsida axel", mellan baksida axel och armhåla liksom. Han föreslog operation och förklarade för- och nackdelar och jag tackade ja.
Operation:
De kommer lägga ett snitt mellan bröstet och axeln. Specialisten är samma person som opererar mig, vilket känns tryggt. Han verkar väldigt duktig. Han skall se hur det ser ut på insidan och säger att felet kan vara på både fram- och baksida axel. Han kommer laga "as needed". Sedan blir med mitella i en månad, så det nalkas sjukskrivning.
Nackdelen med operationen kan vara att jag förlorar lite rörlighet i axelleden, men det är självklart "värt" det. Operationen kommer äga rum i Trelleborg.
Hej Ean!
Har läst det du skriver och jag känner igen mig i mycket..
Jag vurpade med en snöskoter för ett antal år sedan och fick grymt ont i axeln men jag bet ihop och tänkte att "det går väl till sig".
Jag kunde egentligen inte göra några pressar alls första halvåret efter olyckan men efter att tiden gick så började det kännas bättre. Det gick upp och ner med smärtan, i perioder kunde jag köra på riktigt tungt sen kom perioder med skarp smärta igen.
Något som jag upplevde som ett mycket stort problem var att jag alltid vaknade flera gånger varje natt pga axelsmärtan.
Efter några års hattande tog jag tag i det och fick komma till en ortoped som då gav mig en kortison spruta och skickade mig på magnetröntgen.
Inför att jag skulle träffa ortopeden nästa gång hade jag fått hjälp att läsa/tyda röntgenutlåtandet (vilket var tur) och där stod att bicepssenan hade en partiel ruptur pga att det blivit för trångt i axeln.
När jag träffade honom den andra gången sa han snabbt att inte behövdes någon operation. Men när jag frågade om det inte var så att hade en partiel ruptur? så ändrade han sig direkt och lät mig få en operation..
Om jag inte hade ifrågasatt hade jag alltså bara blivit hemskickad igen.
Pga långa operationsköer fick jag använda mig av vårdgarantin och hade turen att få komma till Elisabethsjukhuset i Uppsala för operation i maj 2015.
När jag vaknade upp efter operationen berättade läkaren att dom slipat ner på de ställen där det var för trångt men han hade också upptäckt och opererat en större skada på själva ledkapseln som inte syntes på magnetröntgen.
Förmodligen så var det skadan på ledkapseln som lett till att axeln hade kalkat igen.
Fick inte träna eller lyfta på 6 månader efter operationen, var väldigt stel länge efter operationen. Nu har det gått ca: 1,5 år sen operationen och det är exempelvis först nu som jag fått tillbaks rörlighet så jag får tillbaks armen så jag kan köra knäböj igen.
Pressövningar som bänk och axelpress kan jag nu köra helt utan smärta, det är bara lite styrka som behöver byggas upp igen. *flex*
andréigbg
2016-11-15, 21:04
Tid för operation:
29 november.
Woop woop! *flex*
Kommer väl en uppdatering till i början av december.
Önskar dej lycka till, intressant att följa dej..
Opererade trasig ledkapseln samt trasig bicepssena nyss. Knappt varit skadefri nåt d sista 5 åren. Blir ändra sin träning framigenom,
Hallå!
Nu skriver jag med "fel hand" så lär väl ta en stund, dock har jag all tid i världen ty sjukskrivning. :)
Operationen gick bra, Vet inte exakt vad felet var men någonting med främre ledkapsel tror jag. Jag har lite svårigheter att tyda rapporten som lekman. Mitella nu i 4 veckor, sjukgymnastik börjar om 2 v. Ingen utåtrotation (<30grad) på 6 v. Sjukskriven t o m 20 feb.
Operationsbeskrivning:
Preop ges engångsdos av Ekvacillin. Pat sidoläge och narkos. Pos sulcus sign ingre bakre instabilitet. Subluxerar framåt. 5 kg sträck i armen. Artroscopet in från bakre standardportal. Non-engaging Hill-Sachsimpression på caput humeri. Labrum är avlöst kl 3-6. Ledbrosket ventralt skadat. Bicepssenan ua. Subscapularissena ua. Kapsel ua. Supra- och infraspinatussena ua. Labrum mobiliseras via incision genom rotatorintervallet. Rasp och shaver rågör glenoidkanten och collum. Borrhål uppe på glenoiden kl 5 och 1mm från kanten. Ett Gryphon proknot ankare sättes på plats. Ena suturändan dras runt labrum/kapsel komplexet med accupass. Två låsknutar. God fixation. och uppstramning av IGHL. På samma sätt sutureras labrum med två ankare och suturer högre upp. Bra vall och en god uppstramning av främre kapsel och IGHL förerligger. Hudsuturer. 20 ml 1% Ropivacain deponeras via skopet. Axellås.
Postoperativ ordination:
Kontroll av distalstatus och omläggning innan hemgång. Samtal med sjukgymnast senast imorgon. Recept, sjukskrivning och sjukgymnastikremiss skickas med pat. Axellås under 4v. Rörelser i armbåge och hand tillåtna. Rehab enl Axelina protokoll. Avlastad flektion påbörjas med sjukgymnast efter 2v. Ej utåtrotation >30 gradeer första 6v. Suturtagning sker via distriktssköterska om 2 veckor. Åter sjukgymnast Malmö 6v och HAg 3 mån.
Fråga: Betyder "suturtagning" att ta bort stygnen? Kanske ska ringa och boka tid för det direkt?
Ja, suturtagning är att ta bort stygnen, bra om du bokar tid för detta, tar väl runt 5min på Vårdcentralen (effektiv tid).
Angående vad de gjort så hade du en skada på labrum ("Läppen") runt själva ledhålan samt lite broskskador på framsidan. De stramade åt ett ligament som ska hindra axeln från att gå ur led också, främst spänns det upp i en kaströrelse (överarmskast) om jag kommer ihåg rätt, alltså armen utåt sidan 90° och utåtroterad så mycket som möjligt, ofta i denna position som axeln har risk för att gå ur led annars.
Hoppas det går bra! :)
Edit:
De har alltså försökt att laga labrumkanten också, inte bara att de såg en skada. :)
martikainen
2016-12-05, 11:18
Skönt att se att operationen gick bra! Har läst tråden några gånger innan då jag också varit axelskadad.
Gjorde min operation juli 2015 och kan nu säga att jag är "skadefri" igen! Rehabperioden tog över 8 månader (läketid för min operation skulle vara ca 4-6månader) sedan kunde jag börja öka vikterna och nu snart 1½år senare är jag tillbaka på samma vikter som innan skadan (slutet av 2014). Däremot är jag för evigt förbjuden för tunga axelpressar och rak bänkpress.
Lycka till, och framförallt, ta det lugnt nu! Du kommer bli bra om du bara låter skadan läka ut och tränar smart närmsta året.
Hej igen alla!
Tack för alla svar, det betyder mycket att ni följer och hjälper mig längst vägen. Jag går idag hos sjukgymnasten här i Landskrona som jag fick tips av här i tråden, Idrottsskademottagningen, och de är verkligen skitduktiga.
Idag har det går 5 veckor och 3 dagar efter operationen. Jag har haft en "cp-sele" eller "mongo-sele" som min flickvän så vackert kallar det. Ett band runt magen, och på detta bandet ett band runt överarmen strax ovanför armbågen, ett runt handen och ett över axeln för att fixera armen i rotation inåt. Denna skulle jag ha 4-6 veckor beroende på läkning, och nu testar jag lite utan.
Bilden av mig själv jag såg idag fick mig nästan att börja gråta. :cryout: Min vänstra axel är helt förtinad. Lite fet har jag blivit över julen också! Men jag har lovat mig själv att bli hel först, sedan får jag börja tänka på det andra. Jag hoppas någon kan säga att "det är bara temporärt", för det är signifikant massa som saknas. :O
Annars så blir det bättre för varje dag. Kan vrida armen ut från kroppen kanske 30-40 grader. Har fått lite mer kraft i den och sov inatt utan min sele vilket var skönt.
Form, då och nu:
Innan operationen låg jag nog på 14-15% bf på 103 kg (185 cm). Idag ligger jag lätt en bit över 20%. Skulle gissa samma vikt, då jag släppt en hel del glykogen/vatten.
Sjukgymnastik:
Har hittills i princip bara bestått av "kramövningar" med tennisboll i handen. Senaste veckan har jag stått mot en vägg och aktiverat axeln lite med press utåt, väldigt lätt. Efter gårdagens besök hos gymnasten så kommer jag även köra lite rotatorkuffar, lägganden enbart med "luftmotstånd".
EDIT:
Bilden blev visst sned, men jag hoppas ni klarar er ändå.
Lite över 12 veckor har gått nu och axeln börjar kommer i bättre och bättre form! Gjorde min första armhävning (inte vanlig, ca 45 graders vinkel på kroppen) igår, kändes bra om jag tog det väldigt lugnt! Mycket volym som saknas fortfarande såklart, men ändå mycket som kommit tillbaka. Jag har lite svårigheter med rörligheten om jag lyfter armen rakt uppåt, men det kan jag leva med. Rörelser som "armen bakom ryggen" och liknande är fortfarande svåra eller omöjliga.
Möte med ortopedkirurgen om ca 3 veckor igen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.