Kaloribehovet skiljer mycket mellan de olika formlerna, hur mycket ska jag äta?

[Teagirl]

Jag har skrivit några gånger här och det är så att jag har anorexi och var inlagd senast nu i somras/höstas, kom hem för några få veckor sedan bara, gick upp ett antal kilon och nu vill jag hålla den här vikten. Vill varken gå upp eller ner men vet inte hur mycket jag ska äta för att vara viktstabil eftersom jag inte är van vid det. Jag är van att gå ner i vikt eller bli tvingad att gå upp i vikt. Anorexin vill ju så klart gå ner allt igen men jag vill inte tillbaka till sjukhuset med tvångsvård igen. Jag vet inte om jag äter för lite egentligen och om jag skulle kunna äta mer utan att gå upp i vikt och jag vågar inte prova, jag vill veta hur mitt energibehov ser ut. Kanske så äter jag lagom nu eller för lite, vill veta.

Provade i alla fall att räkna ut kaloribehovet men resultatet skiljer sig mycket beroende på vilken formel man följer, följande resultat fick jag på en sida där man kan räkna ut det:
1831 kcal enligt Harris Benedict.
1692 kcal enligt MD Mifflin and ST Jeor.

Om jag ska räkna själv enligt formlerna eller följa den där mallen som finns, vilken aktivitetsnivå ska jag ange då? Jag får inte träna just nu men promenerar 2-2,5 timmar per dag, vilken koefficient ska jag ange då?

Någon som kan hjälpa mig räkna ut mitt behov så jag vet om jag kan äta mer eller om det är lagom nu? Jag äter ju mindre än vad det står i de där formlerna men vet ju inte vad som stämmer. Och hur kan det skilja så mycket?

Längd 162 cm
Vikt 41 kg
Ålder 27 år
Aktivitet: 2-2,5 timmar promenad/dag

Vad skulle ni säga att mitt kaloribehov är?

[Luddsson]

Jag har skrivit några gånger här och det är så att jag har anorexi och var inlagd senast nu i somras/höstas, kom hem för några få veckor sedan bara, gick upp ett antal kilon och nu vill jag hålla den här vikten. Vill varken gå upp eller ner men vet inte hur mycket jag ska äta för att vara viktstabil eftersom jag inte är van vid det. Jag är van att gå ner i vikt eller bli tvingad att gå upp i vikt. Anorexin vill ju så klart gå ner allt igen men jag vill inte tillbaka till sjukhuset med tvångsvård igen. Jag vet inte om jag äter för lite egentligen och om jag skulle kunna äta mer utan att gå upp i vikt och jag vågar inte prova, jag vill veta hur mitt energibehov ser ut. Kanske så äter jag lagom nu eller för lite, vill veta.

Provade i alla fall att räkna ut kaloribehovet men resultatet skiljer sig mycket beroende på vilken formel man följer, följande resultat fick jag på en sida där man kan räkna ut det:
1831 kcal enligt Harris Benedict.
1692 kcal enligt MD Mifflin and ST Jeor.

Om jag ska räkna själv enligt formlerna eller följa den där mallen som finns, vilken aktivitetsnivå ska jag ange då? Jag får inte träna just nu men promenerar 2-2,5 timmar per dag, vilken koefficient ska jag ange då?

Någon som kan hjälpa mig räkna ut mitt behov så jag vet om jag kan äta mer eller om det är lagom nu? Jag äter ju mindre än vad det står i de där formlerna men vet ju inte vad som stämmer. Och hur kan det skilja så mycket?

Längd 162 cm
Vikt 41 kg
Ålder 27 år
Aktivitet: 2-2,5 timmar promenad/dag

Vad skulle ni säga att mitt kaloribehov är?

Det skiljer 150 kcal i runda slängar. Det är i stort sett ingenting och du kommer aldrig kunna kalkylera ditt BMR mer ackurat än det utfall du fått. Att du ställer den här frågan är troligtvis din ätstörda del av dig som panikslaget måste ha kontroll över ditt behov. Jag har själv erfarenhet av ätstörningar och vet hur djävligt det är. Men det som är empiriskt bevisat fungerar är matschema. Ett normalt sådant. Ingen selleri med morot till mellanmål. Inga äggvitor till frukost. Inga obskyra mängder lightläsk. Ett matschema med vanlig mat. Ca 2000+ varje dag.
http://www.matvett.se/dagsmeny-2200-kcal/

Om du börjar med något liknande det här så kommer din kropp tacka dig. Det är hemskt till en början men det enda som faktiskt funkar enligt min erfarenhet och de jag pratat med inom området. Rätta mig gärna andra om jag har fel.

Lycka till och kom ihåg att livet är annat än mat och kalorier. När du blir frisk (om man någonsin blir det från en ätstörning) kommer du ångra varenda kalori du räknat.

[Teagirl]

Det skiljer 150 kcal i runda slängar. Det är i stort sett ingenting och du kommer aldrig kunna kalkylera ditt BMR mer ackurat än det utfall du fått. Att du ställer den här frågan är troligtvis din ätstörda del av dig som panikslaget måste ha kontroll över ditt behov. Jag har själv erfarenhet av ätstörningar och vet hur djävligt det är. Men det som är empiriskt bevisat fungerar är matschema. Ett normalt sådant. Ingen selleri med morot till mellanmål. Inga äggvitor till frukost. Inga obskyra mängder lightläsk. Ett matschema med vanlig mat. Ca 2000+ varje dag.
http://www.matvett.se/dagsmeny-2200-kcal/

Om du börjar med något liknande det här så kommer din kropp tacka dig. Det är hemskt till en början men det enda som faktiskt funkar enligt min erfarenhet och de jag pratat med inom området. Rätta mig gärna andra om jag har fel.

Lycka till och kom ihåg att livet är annat än mat och kalorier. När du blir frisk (om man någonsin blir det från en ätstörning) kommer du ångra varenda kalori du räknat.

Menar du att kroppen inte känner skillnad på 150 kcal? Om man äter 150 kcal för mycket varje dag blir det ju en viktuppgång till sist väl även om det kanske går långsamt?

Och jag kan väl inte följa ett matschema på 2200 kcal om beräkningarna säger att jag behöver mindre? Då kommer jag ju garanterat gå upp i vikt.

Men ja, kontrollbehovet är väl ätstörningen till viss del men också den friska delen som vill komma igång och träna igen och som vill planera och se till att jag inte tappar i vikt igen. Vill ju veta vad jag ska äta för att varken gå upp eller ner i vikt och skulle det vara bara anorexin som talade skulle jag inte kämpa emot en viktnedgång.

Har problem med luncherna nu, det brukar bara bli ett äpple, känner inte att jag klarar mer men förstår att det borde vara något mer matigt. Ska en lunch verkligen ligga runt 500 kcal? Just nu blir det ju ca 100 med ett normalstort äpple.

Hoppas verkligen jag kommer bli frisk trots att det känns omöjligt och att då kunna äta naturligt utan att räkna men jag är inte där än för jag kan inte lita på mina hunger och mättnadskänslor utan måste ha något att utgå ifrån.

[Anton Fräs]

Går du fortfarande i behandling? Jag avrådet dig med kraft att börja (eller fortsätta) räkna på ditt matintag. Du skall inte behöva ha en sådan kontroll.

Ta det från en som varit i ätstörningsträsket i många, många år och som dessutom arbetat med det.

Går du inte i behandling tycker jag att du skall ta upp det igen så du kan bli 100% den person du egentligen är!

[Teagirl]

Går du fortfarande i behandling? Jag avrådet dig med kraft att börja (eller fortsätta) räkna på ditt matintag. Du skall inte behöva ha en sådan kontroll.

Ta det från en som varit i ätstörningsträsket i många, många år och som dessutom arbetat med det.

Går du inte i behandling tycker jag att du skall ta upp det igen så du kan bli 100% den person du egentligen är!


Väntar på att få behandling men får ingen nu, står i kö och vet inte när/om jag får hjälp. Har varit sjuk i 10 år så jag har liksom tappat allt naturligt med maten.

[Anton Fräs]

Väntar på att få behandling men får ingen nu, står i kö och vet inte när/om jag får hjälp. Har varit sjuk i 10 år så jag har liksom tappat allt naturligt med maten.

Jag förstår vad du menar, jag har ingen automatisk hantering av matintag heller. :)

Jag kan rekommendera denna: http://www.bokus.com/bok/9789163357091/mattillatet-praktisk-vagledning-for-dig-som-har-en-atstorning/

[Luddsson]

Menar du att kroppen inte känner skillnad på 150 kcal? Om man äter 150 kcal för mycket varje dag blir det ju en viktuppgång till sist väl även om det kanske går långsamt?

Och jag kan väl inte följa ett matschema på 2200 kcal om beräkningarna säger att jag behöver mindre? Då kommer jag ju garanterat gå upp i vikt.

Men ja, kontrollbehovet är väl ätstörningen till viss del men också den friska delen som vill komma igång och träna igen och som vill planera och se till att jag inte tappar i vikt igen. Vill ju veta vad jag ska äta för att varken gå upp eller ner i vikt och skulle det vara bara anorexin som talade skulle jag inte kämpa emot en viktnedgång.

Har problem med luncherna nu, det brukar bara bli ett äpple, känner inte att jag klarar mer men förstår att det borde vara något mer matigt. Ska en lunch verkligen ligga runt 500 kcal? Just nu blir det ju ca 100 med ett normalstort äpple.

Hoppas verkligen jag kommer bli frisk trots att det känns omöjligt och att då kunna äta naturligt utan att räkna men jag är inte där än för jag kan inte lita på mina hunger och mättnadskänslor utan måste ha något att utgå ifrån.

Just ditt angrepp på att 150 kcal är stor diff är det jag menar. Om du ska ha såpass bra koll på din kosthållning hela livet så kommer du ha svårt att lämna din ätstörning. En viktuppgång eller energibalans för en som är kroppsbyggare handlar om kalorier in och kalorier ut. En viktuppgång (som din kropp troligtvis skulle uppskatta) eller energibalans för en människa med en ätstörning handlar inte om kalorier. Det handlar om att få ett normalt förhållande till mat. Det är allt jag säger. Om du verkligen hoppas på att bli frisk så måste du sluta räkna kalorier och gå utifrån ett liknande matschema som finns länkat ovan. Sen kan du äta 1800 kcal exakt varje dag, väga all mat och kanske hålla din vikt på 41 kg men räkna inte med att bli frisk från din ätstörning isåfall.

Om du nu vill räkna kalorier och bli frisk från din ätstörning så rekommenderar jag den här sidan. Hjälpte mig förstå lite när jag var som sjukast.
http://www.youreatopia.com/blog/2011/9/14/i-need-how-many-calories.html

[Ola Wallengren]

Ditt BMI är 15.6 vilket innebär att dessa formler inte stämmer för dig. Du skall äta så du går upp i vikt, i princip är det så enkelt.

[Luddsson]

Ditt BMI är 15.6 vilket innebär att dessa formler inte stämmer för dig. Du skall äta så du går upp i vikt, i princip är det så enkelt.

^Word.

[Teagirl]

Ditt BMI är 15.6 vilket innebär att dessa formler inte stämmer för dig. Du skall äta så du går upp i vikt, i princip är det så enkelt.

Varför stämmer dom inte om man är underviktig? Jag vill inte gå upp mer i vikt nu, har gått från bottenrekordet på 34,5kg och ett BMI på 13,1 till 41 kg och känner att jag vill pausa här ett tag. Det har redan blivit så stora förändringar i kroppen och jag känner att jag inte klarar mer just nu och en viktuppgång innebär en väldigt stor förändring. Förstår att det kanske inte går att leva på den här vikten för alltid om kroppen ska bli frisk och återhämta sig men en paus här känns behövlig.

[King Grub]

Därför att dom är utformade efter normalviktiga och siffrorna i ekvationerna gäller bara normalt BMI, inte kraftig undervikt. Det är som Ola säger - det enda som gäller för din del när det kommer till ätande är att äta tillräckligt för att gå upp i vikt.

[Teagirl]

Därför att dom är utformade efter normalviktiga och siffrorna i ekvationerna gäller bara normalt BMI, inte kraftig undervikt. Det är som Ola säger - det enda som gäller för din del när det kommer till ätande är att äta tillräckligt för att gå upp i vikt.

Ok, tack till dig och er andra för era svar. Då ska jag inte följa dom där formlerna om dom ändå inte gäller mig. Får försöka hitta en egen balans och sen finna styrkan att gå upp till normalvikt.

[Teagirl]

Kan det förresten stämma att det inte är bra att börja styrketräna förrän man är uppe på ett BMI på 19 som minst? Det är vad jag fått höra men jag känner att jag kanske skulle kunna börja tidigare om det inte är skadligt? Det var min förra terapeut och sjukgymnast som sa BMI 19 men jag vet inte varför just den gränsen sattes. Men som sagt, är det skadligt att träna löpning/styrka på en låg vikt? Just nu skulle jag inte klara det men om ett par kilo kanske.

[King Grub]

Nej, det är inte skadligt i sig, men risken när ätstörningar av den typen föreligger är att träningen ökar energiförbrukningen men den sjuka personen inte förmår sig att täcka den ökningen, vilket resulterar i ännu större energiunderskott och nedbrytning. Träning kräver näringsintag.

[Anton Fräs]

Risken för skador ökar även med ett lågt BMI, utöver de goda skäl King Grub skriver.

[Teagirl]

Aha, ja det låter logiskt att skaderisken kan vara högre och att man inte förmår äta så mycket som man behöver för att bygga upp kroppen istället för att bryta ner den.Men om jag lyckas vända på skutan och börja äta mer och gå upp i vikt skulle jag kanske kunna börja träna när jag väger runt 48 kg? Jag har ett träningsschema som en sjukgymnast satt upp för mig och det bygger på att jag tränar 2 gånger i veckan så det är ju inte så mycket. Löpningen ska jag vänta lite med för det älskar jag men det blir tyvärr lätt ett tvång och i vinter har jag ingen lust att börja springa så satsar på det till våren. Men styrka kan man ju träna inomhus och året runt.

Kan det till och med vara bra att börja styrketräna och göra det samtidigt som man går upp i vikt för att reparera kroppen på bästa sätt?

[King Grub]

Ja, så länge du verkligen kan äta så du går upp.