Visa fullständig version : Även lågt till måttligt alkoholintag kopplat till ökad cancerrisk
King Grub
2015-08-20, 10:59
Objectives
To quantify risk of overall cancer across all levels of alcohol consumption among women and men separately, with a focus on light to moderate drinking and never smokers; and assess the influence of drinking patterns on overall cancer risk.
Design
Two prospective cohort studies.
Setting
Health professionals in the United States.
Participants
88 084 women and 47 881 men participating in the Nurses’ Health Study (from 1980) and Health Professionals Follow-up Study (from 1986), followed until 2010.
Main outcomes and measures
Relative risks of cancer.
Results
19 269 and 7571 (excluding non-advanced prostate cancers) incident cancers were documented among women and men, respectively, over 3 144 853 person years. Compared with non-drinkers, light to moderate drinkers had relative risks of total cancer of 1.02 (95% confidence interval 0.98 to 1.06) and 1.04 (1.00 to 1.09; Ptrend=0.12) for alcohol intake of 0.1-4.9 and 5-14.9 g/day among women, respectively. Corresponding values for men were 1.03 (0.96 to 1.11), 1.05 (0.97 to 1.12), and 1.06 (0.98 to 1.15; Ptrend=0.31) for alcohol intake of 0.1-4.9, 5-14.9, and 15-29.9 g/day, respectively. Associations for light to moderate drinking and total cancer were similar among ever or never smokers, although alcohol consumption above moderate levels (in particular ≥30 g/day) was more strongly associated with risk of total cancer among ever smokers than never smokers. For a priori defined alcohol related cancers in men, risk was not appreciably increased for light and moderate drinkers who never smoked (Ptrend=0.18). However, for women, even an alcohol consumption of 5-14.9 g/day was associated with increased risk of alcohol related cancer (relative risk 1.13 (95% confidence interval 1.06 to 1.20)), driven by breast cancer. More frequent and heavy episodic drinking was not further associated with risk of total cancer after adjusting for total alcohol intake.
Conclusion
Light to moderate drinking is associated with minimally increased risk of overall cancer. For men who have never smoked, risk of alcohol related cancers is not appreciably increased for light and moderate drinking (up to two drinks per day). However, for women who have never smoked, risk of alcohol related cancers (mainly breast cancer) increases even within the range of up to one alcoholic drink a day.
Light to moderate intake of alcohol, drinking patterns, and risk of cancer: results from two prospective US cohort studies. BMJ 18 August 2015.
http://www.bmj.com/content/351/bmj.h4238.full.pdf+html
I dagens samhälle kan måttligt anses som "ett glas bärs" till lunchen varje dag.
Omfattas det utav "ett glas" nån gång i månaden?
I dagens samhälle kan måttligt anses som "ett glas bärs" till lunchen varje dag.
Omfattas det utav "ett glas" nån gång i månaden?
Amerikansk studie så troligen:Moderate alcohol consumption:
According to the Dietary Guidelines for Americans, moderate drinking is up to 1 drink per day for women and up to 2 drinks per day for men.
En starköl på 33cl blir ju ungefär 15g. Värt att notera är ju att det bara var bröstcancer hos kvinnor som faktiskt visar någon relation till intag av 1-2öl om dagen.
Sen bör man väl väga detta mot det vi vet om alkoholens positiva effekter (ignorerara Knott-studien (http://www.bmj.com/content/350/bmj.h384) som kom i början av året).
Amerikansk studie så troligen:
2 starköl per dag låter rätt mycket, om det nu inte syftas på lättare varianter.
Sen bör man väl väga detta mot det vi vet om alkoholens positiva effekter.
Vilka är dessa?
2 starköl per dag låter rätt mycket, om det nu inte syftas på lättare varianter.
Vilka är dessa?
Denna (http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=769554) är ju OA, så är väl en bra början. Nu handlar det ju iofs om all cause mortality, så den ökade risken för cancer är ju medräknad i den klassiska "J-kurvan (http://amaprod.silverchaircdn.com/data/Journals/INTEMED/20250/ira60012f2.png)"
Mehlig-studien (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0741832914200565) som blev ganska hypad i media kanske kan hinta åt att inte alla får en positiv effekt av moderat alkoholintag, men vi får nog vänta några år till på mer data innan det går säga något definitivt angående det.
Kollade precis, innehar själv CETP: B2B2, så jag kan ju gott fortsätta med mitt vin/öl till maten de flesta dagar i veckan ;)
2 starköl per dag låter rätt mycket, om det nu inte syftas på lättare varianter.
Som jag förstått det så är nivåerna för vad som är "moderate" högre i USA än vad de är i Sverige (gick en dokumentär på SVT för någon dag sedan där skillnaden mellan Storbritannien och USA togs upp och där låg USA högre och gissningsvis ligger vi lägre än Storbritannien http://www.svtplay.se/video/3183492/ar-vardagsdrickandet-varre-an-helgfyllan/ar-vardagsdrickandet-varre-an-helgfyllan-avsnitt-1).
Hittade iaf den amerikanska definitionen på "one drink" :
One drink is defined as 12 fluid ounces of regular beer (5% alcohol), 5 fluid ounces of wine (12% alcohol), or 1.5 fluid ounces of 80 proof (40% alcohol) distilled spirits. One drink contains 0.6 fluid ounces of alcohol.
12 ounces är då ca 350ml så vi pratar en liten flasköl på max 5% (ser ut att vara volymprocent) alkohol.
Luca Brasi
2015-08-23, 03:07
En starköl på 33cl blir ju ungefär 15g. Värt att notera är ju att det bara var bröstcancer hos kvinnor som faktiskt visar någon relation till intag av 1-2öl om dagen.
Sen bör man väl väga detta mot det vi vet om alkoholens positiva effekter (ignorerara Knott-studien (http://www.bmj.com/content/350/bmj.h384) som kom i början av året).
Frågan är väl vad v i faktiskt vet om alkoholens positiva effekter.
Frågan är väl vad v i faktiskt vet om alkoholens positiva effekter.
Jag hoppas du skojar, det finns extremt mycket forskning på detta område. Om du vill ha en väldigt kort sammanfattning av positiva och negativa effekter så är denna (http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/alcohol-full-story/) utmärkt.
Luca Brasi
2015-08-25, 16:17
Jag hoppas du skojar, det finns extremt mycket forskning på detta omrannorlundaOm du vill ha en väldigt kort sammanfattning av positiva och negativa effekter så är denna (http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/alcohol-full-story/) utmärkt.
Din länk tar upp problrmet med att de människor som dricker moderata mängder alkohol är annorlunda på fler sätt än de andra.
Personer d om dricker lagomt kan ockdå tänkas göra en massa andra saker lagomt.
Din länk tar upp problrmet med att de människor som dricker moderata mängder alkohol är annorlunda på fler sätt än de andra.
Personer d om dricker lagomt kan ockdå tänkas göra en massa andra saker lagomt.
Vilka specifika confounds är det du tänker på här som man inte tar med i modellerna?
Luca Brasi
2015-08-25, 19:34
I en cohort studie kan en moderat alkohol konsumtion höra samman med låg stress och ett v älfungerande socialt nätverk osv.
En person som har en väldigt låg alkoholkonsumtion kansk har det för att hen inte har ett välfungerande socialt liv eller är för sjuklig på olika sätt för att dricka alkohol.
I länder där alkohol är förbjudet så är de osociala då ?
Luca Brasi
2015-08-25, 21:33
I länder där alkohol är förbjudet så är de osociala då ?
Jag tror väl kanske inte att man andvänder befolkningen i dessa länder som kontrollgrupp?
Luca Brasi
2015-08-25, 21:50
Om jag har förstått det hela rätt så började det hela med den "franska pardoxen" fransmän lever oförskämt länge trots sitt vinsupande sedan har man vid kliniska studier sett att alkohol påverkar HDL via mekanismer som är oklara.Men fransmän har tydligen samma kolesterol som oss andra.Kanske lever man lägre i Frankrike av helt andra orsaker.
Om jag har förstått det hela rätt så började det hela med den "franska pardoxen" fransmän lever oförskämt länge trots sitt vinsupande sedan har man vid kliniska studier sett att alkohol påverkar HDL via mekanismer som är oklara.Men fransmän har tydligen samma kolesterol som oss andra.Kanske lever man lägre i Frankrike av helt andra orsaker.
Fler faktorer som påverkar än det. I Italien lever man också väldigt länge utifrån och det baseras kanske på att kosten omfattas mycket utav skaldjur, olivolja, balsamvinäger och tomat. Olivolja och oliver är också omfattande bland fransmän. Dessutom så gillar inte fransmän halvfabrikat, vilket många inte har något emot här.
PerLedin
2015-08-28, 09:51
Jag har för mig att fransmännens favoritfettkälla (säg det sju gånger snabbt) är smör. All bea, croissant och pålägg på baugetter ni vet.
Och google styrker min tes, 7,9 kg per capita och år, de flesta europeiska länderna har mellan 2 - 2,5. Olivolja formligen HÄLLER grekerna i sig, överlägsen etta på 17,9 kg, fransmännen på blygsamma 1,7 kg, tämligen normalt för europa.
http://www.dairyinfo.gc.ca/index_e.php?s1=dff-fcil&s2=cons&s3=consglo&s4=tb-bt
http://www.oliveoiltimes.com/olive-oil-basics/greeks-leading-olive-oil-guzzlers/35304
Fler faktorer som påverkar än det. I Italien lever man också väldigt länge utifrån och det baseras kanske på att kosten omfattas mycket utav skaldjur, olivolja, balsamvinäger och tomat. Olivolja och oliver är också omfattande bland fransmän. Dessutom så gillar inte fransmän halvfabrikat, vilket många inte har något emot här.
Jag har precis varit i Italien en månad och är där iaf några veckor per år. Om du kikar ner i en italienares varukorg så ser du: vitt bröd, sjukt sockrade yoghurtar (eller chokladpudding), mycket kött, charkprodukter m.m. - kort och koncist, saker som vi traditionellt förknippar med onyttig mat.
Visst äter man mycket tomat och olivolja, därom råder ingen tvekan. Jag håller också med dig om att det är betydligt mindre halvfabrikat. Men det vi kallar "medelhavskost" är nog snarare bara en del av kosten - tror jag.
Om jag har förstått det hela rätt så började det hela med den "franska pardoxen" fransmän lever oförskämt länge trots sitt vinsupande sedan har man vid kliniska studier sett att alkohol påverkar HDL via mekanismer som är oklara.Men fransmän har tydligen samma kolesterol som oss andra.Kanske lever man lägre i Frankrike av helt andra orsaker.
Alkohol i sig, eller vin? Har mkt svårt att tänka mig att samma mängd alkohol från vodka skulle ha de positiva effekter som vindrickande kan ha.
Luca Brasi
2015-08-28, 17:24
Alkohol i sig, eller vin? Har mkt svårt att tänka mig att samma mängd alkohol från vodka skulle ha de positiva effekter som vindrickande kan ha.
Alkoholen i sig.
Men det behöver ju in t e innebära att alkohol har positiva effekter på sikt för det.
Sedan har vi klimatet när det bruna fettet aktiveras så får tydligen folk hjärtinfarkt i kalla länder.
http://ki.se/en/news/brown-fat-responsible-for-from-heart-disease-related-deaths-in-winter
Kanske är hela hemligheten med medelhavskosten att den intad i ett trevligt klimat.
I en cohort studie kan en moderat alkohol konsumtion höra samman med låg stress och ett v älfungerande socialt nätverk osv.
En person som har en väldigt låg alkoholkonsumtion kansk har det för att hen inte har ett välfungerande socialt liv eller är för sjuklig på olika sätt för att dricka alkohol.
Visst, det kan vara ett problem, men man har ju iaf försökt kolla på det du talar om här och inte hittat speciellt mycket confounding, här är några exempel 1 (http://www.jsad.com/doi/abs/10.15288/jsa.1999.60.740), 2 (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1360-0443.2002.00065.x/full), 3 (http://www.biomedcentral.com/1471-2458/14/312/).
I en ny tvillingstudie (http://ajcn.nutrition.org/content/102/1/31.full) så hittade man ju en J-repons även där. Givetvis har man ju inte här en perfekt kontroll över beteende/socialt liv, men det ger ju iaf en hint.
Vidare så har man ju iaf kandidatmekanismer (http://alcalc.oxfordjournals.org/content/37/5/409.short) som skulle kunna förklara
sambandet mellan alcohol och CVD. Interventionsstudier där man kollar på alkoholens påverkan på t.ex. blodfetter finns ju delvis citerade i arikeln ovan, men de är ju lätta att hitta annars. Finns ju även interventionsstuder där man visat på ökad insulinkänslighet hos T2-diabetiker.
Givetvis så går det alltid komma på någon alternativ förklaring, så det blir väl en smaksak i slutändan. Man får ju tänka på att förklaringen också ska kunna täcka in det faktum att män verkar "gynnas" mer än kvinnor av alkohol. Om din sociala förklaring ovan är kompatibelt med det kan jag inte svara på. Ytterligare, iaf för de som väljer att ta Mehlig-studien seriöst, så bör ju förklaringen även täcka in det faktum att genetik (som troligen inte samvarierar med t.ex. socialt umgänge) också har en påverkan på hur gynnsamt alkohol är för individen.
Om man är intresserad så är Boston Universitys Alcohol forum reviews (http://www.bu.edu/alcohol-forum/reviews/) ett trevligt ställe för mer information om nya studier som relaterar till alkohol och hälsa.
Det kan vara värt att påpeka att den typen av intag som verkar gynnsamt är att sprida ut drickandet istället för förlägga sitt intag till 1-2 tillfällen på helgen.
Sedan har vi klimatet när det bruna fettet aktiveras så får tydligen folk hjärtinfarkt i kalla länder.
http://ki.se/en/news/brown-fat-responsible-for-from-heart-disease-related-deaths-in-winter
Jag kan ju inte låta bli utan jag måste väl bara svara att sambandet temperatur<->CVD givetvis beror på att folk är mindre sociala i kallt väder, vem vill bege sig ut när det är kallt liksom ;)
filmjölk
2015-08-29, 10:44
Att vissa sydeuropéer lever länge beror nog på att de går i pension tidigare och att männen inte behöver dubbelarbeta (deras fruar sköter allt i hemmet), Så deras höga livslängd har nog mindre med kosten att göra än andra faktorer.
Att vissa sydeuropéer lever länge beror nog på att de går i pension tidigare och att männen inte behöver dubbelarbeta (deras fruar sköter allt i hemmet), Så deras höga livslängd har nog mindre med kosten att göra än andra faktorer.
Får väl citera denna (http://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-007-6140-7_17) då:
"On-Time Retirement
One high quality study (Litwin 2007 ) found on-time retirement to be associated with an increased risk of dying when compared to current employees. Medium-high quality studies found higher mortality risk among retired men and women,both, when compared to non-retired workers (Amick et al. 2002 ), higher risk when compared to non-retired workers only among men (Munch and Svarer 2005 ), lower risk when compared to the general population (Collins and Redmond 1976 ; Wen et al. 1984 ), and no evidence of association when com pared to those still employed (Arrich et al. 2005 ). These results suggest a mixed—and inconclusive—level of evidence neither for nor against on-time retirement as a risk factor for mortality."
Denna (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0167629613000313):
"The data reveal a very clear association between retirement age and mortality, up to ages 67, 70, 74 and 77. However, instrumental variable estimation shows that this link is not a causal one: precise 2SLS estimates show that retirement age in itself has no significant effect on subsequent mortality. Estimates from a hazard rate model provide additional support for this result."
Det var dödligheten.
När det gäller den fysiska inaktiviteten som följer pensionen (1 (http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0106850),2 (http://jech.bmj.com/content/68/8/747.full), 3 (http://aje.oxfordjournals.org/content/165/12/1356)) så är det väl inte omöjligt att den gör att man rent fysiskt fungerar sämre i vardagen (http://jech.bmj.com/content/68/6/503.full) och kanske även mår sämre. Detta får man väl väga mot det faktum att man slipper jobba.
filmjölk
2015-08-29, 23:09
. Detta får man väl väga mot det faktum att man slipper jobba.
Intressanta studier om dödlighet och pension, men tänk hela grejen med den sydeuropeiska kulturen. Släkten håller ihop väldigt tight (vilket är skitjobbigt för vissa då de aldrig får vara i fred, men för många är det nog positivt) och männen behöver inte ta något vidare ansvar för något utöver att jobba. Hemlagad mat, inga hushållssysslor, bara leka med barnen när man själv känner för det, det blir ju en väldigt bekväm och stressfri vardag (för herrarna), och dessutom stressar man inte så som vi gör på jobbet, inte lika resultatinriktat, inte lika perfektionistiskt, inte lika noga med tider.
Man skruvar ner tempot, tar siesta, dricker Ouzo och blir omhändertagen av mamma och sedan sin fru. Det är ganska mansgrisigt och osjälvständigt i våra ögon, men jag tror det är ett väldigt sunt och behagligt sätt att leva (om man är man).
Nu är jag jävligt OT, förlåt för det.
Intressanta studier om dödlighet och pension, men tänk hela grejen med den sydeuropeiska kulturen. Släkten håller ihop väldigt tight (vilket är skitjobbigt för vissa då de aldrig får vara i fred, men för många är det nog positivt) och männen behöver inte ta något vidare ansvar för något utöver att jobba. Hemlagad mat, inga hushållssysslor, bara leka med barnen när man själv känner för det, det blir ju en väldigt bekväm och stressfri vardag (för herrarna), och dessutom stressar man inte så som vi gör på jobbet, inte lika resultatinriktat, inte lika perfektionistiskt, inte lika noga med tider.
Man skruvar ner tempot, tar siesta, dricker Ouzo och blir omhändertagen av mamma och sedan sin fru. Det är ganska mansgrisigt och osjälvständigt i våra ögon, men jag tror det är ett väldigt sunt och behagligt sätt att leva (om man är man).
Nu är jag jävligt OT, förlåt för det.
Min fru är från Brasilien med Italiensk härkomst (2 generationer sen de flyttade) så jag har sett hur det fungerar. Jag är förbjuden från att hjälpa till i köket även om jag vill. Efter måltiden är det bara att dricka lite whiskey och spela kort, eller ta sig en tupplur som man vill det.
Visst är det behagligt, men stillasittande vet vi ju att det inte är speciellt sunt. Utöver det så har ju männen då också ansvaret på sig att var den som försörjer familjen, det är ju något som kan skapa stress, speciellt om problem uppstår.
Det skiljer .1 år mellan livslängd i Sverige och Italien för män (data från 2013 (http://ec.europa.eu/eurostat/tgm/graph.do?tab=graph&plugin=1&pcode=tps00025&language=en&toolbox=data)), medan det för kvinnor är mycket större skillnad (1.4 år). Verkar snarare som det är kvinnorna som gör något rätt, om detta nu går tillskriva miljö-/beteendefaktorer
För övrigt ligger Nederländerna, Norge, Danmark och Schweiz ligger bättre till än Italien när det gäller döda i CVD, medan Belgien är tied (1 (http://eurheartj.oxfordjournals.org/content/early/2014/08/12/eurheartj.ehu299)). Detta kan inte tillskrivas bättre sjukvård, då Italien faktiskt har bland de bästa siffrorna i Europa för att överleva hjärtattack, stroke etc. om du kommer till sjukhus.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.