Visa fullständig version : Aldrig mättnadskänsla?
Adrianite
2015-01-23, 18:33
Tja,
Vet inte om detta är vanligt förekommande men påbörjade min första deff någonsin 5 Januari 2014 och den pågår fortfarande, dels pga. alla misstag och dels pga. ett högt BF som nu är nere på 14%.
I samband med deffen öppnades hela kost, träning och hälsovärlden upp för mig, med kalorier och makros etc., sådant som man ej tänkte på. När jag tog maten för givet så kunde jag faktiskt bli mätt eller helt enkelt inte tänka på kalorier och mat. Skippa en måltid, äta flera måltider osv.
Numera har jag aldrig den där mättnadskänslan längre dock, utan räknade kalorier så minutiöst under en period att jag i princip har i huvudet hur mycket kalorier som ett visst livsmedel i en viss mängd innehåller, och när jag äter tänker jag omedvetet bara på kaloriinnehållet, makros, underskott/överskott osv.
Jag kan trycka i mig flera tusen kalorier om jag känner för det utan att få en mättnadskänsla, och samtidigt endast äta ett par hundra utan att få hungerskänslor.
Ett perfekt exempel är när jag ser på matlådorna folk har med sig ibland; lådan är lika stor som min näve och känner själv att fan det skulle man aldrig bli mätt på numera, men förr i tiden kunde jag klara mig på en sådan låda. Nu tänker jag bara på hur lite/mycket kalorier det är, och blir nöjd, men inte mätt, om det motsvarar den mängd jag vägt upp.
TLDR:
Är det någon annan som blivit "kaloriskadad" som, medvetet eller omedvetet, bara tänker på mat i form av kalorier, makrofördelning och kaloribudgeten nu när man inte tar maten för givet längre utan försöker hålla sig till vissa ramar, och aldrig får mättnads- eller hungerskänslor?
Har inget vettigt att tillägga, men vill säga att jag sitter i samma båt. Ganska störande faktiskt, önskar att jag inte börjat räkna kalorier.
R Scarpa27
2015-01-23, 19:27
vem fan blir mätt på små matlådor =) de flesta äter mindre och fler ggr per dag.
jag? nej hellre färre ggr och tusentals kcal och lass på 2 måltider...
en matlåda är ju bara en aptitretare och förrätt typ. :)
Pretorian
2015-01-23, 20:59
Mätt?! Det var jag senast på 90-talet.
Jag håller med dig om att det är svårt att bli nöjd via små portioner. Grejen med oss här (oftast) är ju att vi äter livsmedel som kan ätas i stor mängd för att uppnå samma kalorier som de som du arbetar tillsammans med har i sin lilla matlåda. Vi kanske har 400g potatis, medan de använder vispgrädde i sin gryta med en näve ris.
Jag har "ätardag" idag haha och ska försöka att inte väga/räkna någonting. Det är ju så mycket skönare att tänka på annat dessutom. Då kan jag också bli mätt och nöjd på betydligt mindre portioner mat/snacks än om jag vet exakt vad jag stoppar i mig.
vem fan blir mätt på små matlådor =) de flesta äter mindre och fler ggr per dag.
jag? nej hellre färre ggr och tusentals kcal och lass på 2 måltider...
en matlåda är ju bara en aptitretare och förrätt typ. :)
Håller med om detta. Bättre att koncentrera den lilla mat man har på 1-2 måltider istället så blir man åtminstone mindre hungrig 2 ggr och dagen :D
PF fungerade perfekt för min del när jag skulle gå ned lite i vikt då jag inte var hungrig större delen av dagen.
Blir enbart mätt på ofantliga mängder grönsaker och fett numera, eller om jag väntar 20 minuter efter att jag glufsat.
PF does things to you ....
R Scarpa27
2015-01-24, 20:39
Blir enbart mätt på ofantliga mängder grönsaker och fett numera, eller om jag väntar 20 minuter efter att jag glufsat.
PF does things to you ....
wokgrönsaker går ju fylla ut allt med och kan ätas i stora mängder bra blandgrönsaker också för den delen.
Jag har stor aptit, men om jag "deffar" är den bortom all kontroll och det blir värre och värre desto längre jag deffar så mitt svar är helt enkelt att äta på balans eller svagt överskott till hungern normaliserar sig och därefter göra en snabbare deff. Man ska inte behöva lida så jäkligt.
Mycket har nog att göra med att du ligger under din setpoint. Då kan man äta större mängder kalorier på ett dygn (än om du legat vid din setpoint) eftersom kroppen vill "komma ikapp".
Tror det är nåt liknande den stereotypiska smale killen som kan "äta vad som helst" upplever. Denne person ligger under sin set point och hungern varierar. Ofta glömmer han att äta (är för lat för det / sysslar med annat) och ibland påminner hungern honom extra mycket och/eller så presenteras ett tillfälle med mat i drivor (ofta med "vittnen" (kompisar/familj) i närheten). Då passar personen på att tillfredsställa hungern, som har nått väldigt hög (individuell) nivå vid det här laget. Så är balansen tillfälligt återställd och personen har en liten buffert för att återigen slarva med maten i "nästa 24 till 96 timmar".
16-20 timmars fasta (med fokus på deff) liknar detta med skillnaden att matmönstret är strukturerat.
Ozziking
2015-01-25, 11:32
Känner också att mättnadskänslorna är rubbade efter man började räkna. Det suger. Men brukar också känna att de kommer tillbaka (lite för "Mycket") om man inte räknar några veckor.
Att vara "kaloriskadad" som du beskriver är tyvärr ganska så vanlig och det vanliga sättet att komma bort från det är att normalisera ätandet för att komma tillbaka till ett tillstånd där man känner (lagom) hunger och mättnad igen.
Det första steget är att sluta banta. Har du hållit på i ett år så är det oavsett dags att ta en paus för att inte fastna i ett tillstånd då du inte kan reglera hunger och mättnad.
Hur då går vidare efter det är omöjligt att svara på med de uppgifter du anger men att försöka äta regelbundet och något så när lika varje dag kan vara en bra start.
Sedan finns tråkiga saker som leptinresistens. Men sannolikt något som nämnts ovan.
Stor Hård Ådrig
2015-01-25, 13:46
Vet inte hur mycket forskning det finns på det, men jag känner igen mig i det där. Tror min "set-point" ligger på ca 79 kg. Hela tiden när jag låg <79 kg, t.ex. när jag slutade deffen på 72 kg och skulle sakta gå upp igen så ville min kropp alltid ha mat, även fast magen var full. Nu när jag är uppe på min set point är jag sällan väldigt sugen på mat för att min kropp är nöjd med fettprocenten kan jag tänka mig. Kan vara så att du ligger en bit under din "set-point" eller den fettnivå din kropp vill ligga på.
Som en periodare som ofta pendlar mellan 104-110kg och inte mycket av det är muskler.
Jag är ALLTID hungrig, spelar ingen roll om jag äter grönsaker med kött/kyckling/fisk eller pizza med kebab och strips på. Jag kan börja må illa för att jag ätit så mycket men jag blir inte mätt.
Det ironiska är att det ofta hjälper mig dem gånger jag bantar, eftersom att jag ändå alltid är hungrig så kan jag lika gärna äta mindre gör ingen skillnad.
Jag gillar att vara kaloriskadad, kan i princip snabbt överslagsräkna all mat jag ser, mycket behändigt. Och jag säger det igen, sen jag började med LCHF i kombo med 20/4 så är jag i princip aldrig hungrig, och jag går ner i vikt. Innan åt jag mest som vanligt, alltså mycket protein, i princip inget fett och slow carb, och jag var alltid hungrig, även om jag precis satt i mig 3 dl havregryn. Plus att jag alltid hade sjuka cravings, de har lugnat ner sig avesvärt sen LCHF. Tex om jag började äta en macka eller musli eller nåt, så kunde jag inte sluta förrän skiten var uppäten. Nu kör jag en ätardag i veckan och det fungerar skitbra, märks inget på vikten. Framför allt blir jag mätt snabbt som fasen på ätardagen så jag orkar inte trycka i mig allt skit jag inhandlat. Om jag däremot har 2 eller 3 ätardagar i rad så försvinner den mättnadskänslan och helt plötsligt kan jag trycka hur mycket skräp som helst igen. My 2 cents.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.