Påverkan på oxidativ stress, hyperglykemi & hyperlipidemi av aspartamkonsumtion

[King Grub]

Since aspartame (L-aspartyl-L-phenylalanine methyl ester, ASP) is one of the most widely used artificial sweeteners, the aim of the present study was to investigate its effects on serum glucose and lipid levels as well as its effects on oxidative/antioxidative status in erythrocytes of rats. The experiment included two groups of animals: the control group was administered with water only, while the experimental group was orally administered with ASP (40 mg/kg b.w.) daily, for a period of six weeks. When compared with the control group, the group administrated with ASP indicated higher values of serum glucose, cholesterol and triglycerides. Significantly increased concentrations of superoxide anion (O2 .-), hydrogen peroxide (H2O2), peroxynitrite (?N??-) and lipid peroxides (LPO) were recorded in the erythrocytes of ASP treated group in comparison to the control group. In the course of chronic ASP administration, the following was observed: the concentration of reduced glutathione (GSH) and the activity of catalase (CAT) increased. Thus, these findings suggest that long-term consumption of ASP leads to hyperglycemia and hyperlipidemia, as well as to oxidative stress in erythrocytes.

J Biosci. 2014 Dec;39(5):859-66. Prooxidative effects of aspartame on antioxidant defense status in erythrocytes of rats.

[J.V]

Jag ser en Aftonbladet-artikel nalkas.

[Dk1ng]

J Biosci. 2014 Dec;39(5):859-66. Prooxidative effects of aspartame on antioxidant defense status in erythrocytes of rats.


Svårt att förhålla sig till i vilken utsträckning detta är relevant för människor.

Mängden i studien (40 mg/kg) skulle för en människa på 80 kg motsvara 3,2 g/dag, vilket kan ställas i relation till att läsk inte får innehålla mer än 600 mg/L. Det innebär i praktiken konsumtion av över 5 liter "light"-läsk per dag (givet att läsken man dricker uppnår maxvärdet - jfr Coca Cola Light 360 mg/L och Zero 240 mg/L).

Det är dock bekymmersamma slutsatser för den som väljer att konsumera aspartam. För den som söker en optimal hälsa/kroppskomposition och vill vara på den säkra sidan kanske det är dags att omvärdera SLVs konstaterande att "begränsade mängder" aspartam är "acceptabelt från hälsosynpunkt".

[Bossebäver]

För att vara icke bekymmersam så är detta råttor. Kolomedlemmar och andra högaspartamintagande individer är mig veterligen inte det.

[Sverker]

Det är mest bekymmersamt att mekanismen inte är förklarad.

Hur kan aminosyror och lite metanol driva ut fett och glukos i blodet:confused:

[3bz]

Det är mest bekymmersamt att mekanismen inte är förklarad.

Hur kan aminosyror och lite metanol driva ut fett och glukos i blodet:confused:

DKP ( 5-benzyl-3,6-dioxo-2-piperazine acetic acid) kan ju bildas i aspartamdrycker (upp till 10-20% av aspartam kan degraderas), det är ju inget kontroversiellt. Om det sedan har någon effekt är ju en annan sak.

Att något är en aminosyra betyder väl inte nödävndigtvis att de inte kan ha en effekt som kanske kan vara icke önskvärd. Mindre doser (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-4159.1991.tb02047.x/full) aspartam verkar ju inte ha någon större påverkan på aminosyretransport genom bbb, men större mängder (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1471-4159.1995.64031252.x/full) verkar ju saturera transporten (för neutrala aminosyror). Nu kan man ju få ett högre intag av phenylalanin från ost än från en aspartamdricka, med skillnaden att hastigheten av upptaget från en dryck bör vara väldigt mycket snabbare och aspartam bryts ju också ned väldigt fort. Gällande aspartat så är ju den transporten oftast omvänd i riktning då nivåerna i hjärnan oftast är väldigt höga och det går ju knappt påverka nivåer av glutamat och aspartat ens med löjligt stora intag, således är väl aspartat mer ointressant.

Är det helt omöjligt att tänka sig att en alternerad ratio av transport av aminosyror genom bbb kan ge någon effekt på metabolismen? Hjärnan är ju trots allt det viktigaste endokrina organet vi har.

Notera att detta mest är menat som en frågeställning, jag har ingen mekanism att föreslå, undrar mest om det är så omöjligt som du får det att låta. Biokemi är inte min grej så jag har säkert missat någon viktig punkt.

[Sverker]

Tack för en bra orsaksanalys.
Uppenbart är det inte omöjligt eftersom det är visat i studien överst i tråden. Det är mest irriterande att jag inte förstår sambandet:(

[Luca Brasi]

Tack för en bra orsaksanalys.
Uppenbart är det inte omöjligt eftersom det är visat i studien överst i tråden. Det är mest irriterande att jag inte förstår sambandet:(
Det finns en studie där man kom fram till att artificiella sötningsmedel förrändrade tarmfloran vilket skulle ge dessa effekter.
Hur det nu går till?

De snälla bakterierna luras av fulsocker och dör?

Kanske bör man flygbomba folk med sackaretter vid hungerkatastrofer så att de svältande får ut mer kalorier ur sin föda?

Den här tror jag:
http://www.nature.com/nature/journal/v514/n7521/full/nature13793.html

[Luca Brasi]

Kontrollerar kanske kroppen tarmfloran utifrån vad den upfattar att vi äter för att maximera näringsupptagen ur födan?
I vår evulotionära historia är ju svält ett lite större problem än att individer sitter stilla och äter ihjäl sig.