Visa fullständig version : Kan man skaffa nya vänner som 25+?
karamellsaus
2014-04-27, 16:54
Fyllde nyligen 25 och mitt liv just nu suger fan getballe.
Väldigt många av mina allra närmaste vänner har endera flyttat långt bort i landet, alternativt utanför landet för att jobba/plugga, eller så har dom skaffat sig familj vilket i praktiken tydligen betyder att man oerhört sällan har tid för att umgås utan istället måste lägga 99% av sin fria tid på familjen, vilket kanske är förståeligt, jag vet inte.
Mina 5 år efter gymnasiet har jag slösat bort genom att lalla runt på ströjobb, lekt bartender i thailand (druckit sprit 5ggr i veckan och jagat sex med turister). Dock har jag i alla fall lyckats samla på mig 80 högskolepoäng genom olika dator-studier.
Det verkar som att typ alla sociala kretsar redan är "slutna" nu och folk har väldigt svårt för att släppa in någon ny.
Jag vet heller inte vad jag vill göra med livet, fan allt var så mycket enklare när man var yngre, tex gick i gymnasiet och man hade polare ÖVERALLT hela tiden, och det var fester och saker att göra HELA tiden och framtiden/vuxenlivet var "sååå långt borta" så det var inget att bry sig om. Varje dag var en fröjd med nya händelser.
Nu sitter man här, för nuvarande arbetslös, vännerna borta, 25 bast.
Vad fan gör man nu? Går detta att fixa eller är det game over?
Någon som varit i liknande sits som 25åring, utan arbete eller nära vänner, som fixat till det? Hur gör man?
MasterChief
2014-04-27, 16:58
Min allra bästa vän och själsfrände träffade jag när jag var 24. Så det är klart det går! Träffade honom på gymet och började snacka. På den vägen är det.
MasterChief
2014-04-27, 16:59
Kan tillägga att jag sedan gifte mig med hans syrra och hans två närmaste vänner även blev mina nära vänner.
Bubblan84
2014-04-27, 17:02
Det är svårare helt klart men jag har lyckats träffa väldigt många nya vänner efter jag fyllt 25. Nu är jag en sån som skaffat familj så har tyvärr sällan tid för vännerna nu.
Red Apple
2014-04-27, 17:02
Människor som klagar över svårigheter med att hitta nya vänner har väldigt sällan någon vidare erfarenhet att gå fram till någon, presentera sig och försöka skapa en kontakt. Sociala kretsar är väldigt sällan slutna, de kan vara svåra att ta sig in i, men det går. Två "genvägar" är att försöka finna någon kontakt med grannar eller liknande, eller att börja plugga.
Klart det går. Många av mina närmaste vänner är från 25+. Det mesta i livet går men det kommer ju inte av sig själv. Man måste ta chanser och själv se till att saker händer.
Barbastark
2014-04-27, 17:04
Klart d går! Gäller bara att go ahead n put yourself out there. Var med på saker du blir bjuden till. Ta dessa tillfällen att bli inbjuden till fler saker. Föreslå och dra ihop saker på egen hand. Börja så smått sätta saker i rullning, sen kommer det.
När du får jobb så finns ju oftast en drös arbetskamrater där, after works med jobbfolket, mycket sådant som man blir meddragen på och mer eller mindre "måste" gå på ;).
Har du nått träningsrelaterat intresse? Cykling, kampsport. Annat? Hitta en klubb och börja träna.
Finns hur mycket möjligheter som helst. Bara att komma förbi det där läget du kanske är i nu där du mer ser det som är jobbigt med det hela än det som kommer bli gött.
karamellsaus
2014-04-27, 17:05
Ptja tränar styrketräning typ 4-5ggr vecka och har gjort så i flera år
Träffat massor av folk som blivit mina vänner efter både 30, 35 och 40...
Endel genom träning, flesta via jobbet eller min hobby (åka hoj på bana).
Både män och kvinnor. Tror dock man bör va lite 'open minded' och inte döma folk tidigt.
Sen underlättar det nog med ett arbete så man får en social del automatiskt.
Dom som jag har som bäst vänner är nog antingen dom jag träffade innan 20 eller sista 5 åren.
Jag fick mina bästa vänner efter 30. Träffade en snubbe för ett par månader sen, han har god potential att knipa en topp placering! Mina "sämsta" vänner är de jag hade i gymnasiet, vi har noll gemensamt. Jag tycker nästan lite synd om dom när jag kollar facebook, de hänger fortfarande med varandra, exakt samma jävla grabbgäng. Gick på samma universitet ect . Känns som att deras umgängeskrets har inavlats liksom. Men det är ju bara spekulation!
Jag är 26 och flyttade till en ny stad för några månader sen. Eftersom jag hänger på gymmet varje tidpunkt varje dag så träffar jag också samma människor varje dag. Det har fallit naturligt att jag pratar med alla som hänger på samma del av gymmet, dvs runt power racksen, och det har visat sig vara en drös jävligt gott folk. På den vägen har jag fått kompisar :)
Lika dras till lika. Så länge du har viljan att lära känna folk, och är ute i sociala sammanhang så kommer det säkert naturligt :)
Gymmet är kanon för nya kamratkretsar, och det är väldigt lätt att ta kontakt med någon
Vars bor du?
Jag har varit i precis samma sits. Grejade ett jobb, tog "smällen" och flyttade till andra sidan landet, och sedan jobbade jag därifrån. Är knappast "i hamn", men på god väg. Sätt upp mål, och jobba mot de!
karamellsaus
2014-04-27, 17:17
Ok tack för alla svar. Men hur gör man då?! Alltså situationen som nu är:
*Sitter hemma i lägenheten, min absolut närmsta kompis från gymnasiet bor i australien.
*Snart är det valborg och jag har ingen fest jag är bjuden på, för jag känner typ ingen som bor kvar här längre.
*För nuvarande arbetslös, vet inte vad jag vill arbeta som, kanske borde utbilda sig men vet inte till vad.
Vad är stegen?
Red Apple
2014-04-27, 17:21
Var bor du? Sök vilket jobb som helst att ha som ekonomisk och social satsbräda tills du kommer på vad du vill göra med ditt liv.
Mjae de lär va svårt om du stannar arbetslös och sitter hemma och onanerar. Går du o fixar jobb och tar dig ut i livet så är det enklare.
karamellsaus
2014-04-27, 17:26
Var bor du? Sök vilket jobb som helst att ha som ekonomisk och social satsbräda tills du kommer på vad du vill göra med ditt liv.
Jadu, nu bor jag i en mindre ord utanför kiruna, dvs långt åt helvete i norr, helt dött här.
Full av energi och sånt, men vet inte riktigt steg-för-steg-processen för att fixa till detta.
Kanske ett lagerjobb i Oslo eller något ett tag för att sedan hoppa på någon KY utbildning?
Självklart. Varför tror ni alltid att livet skulle vara slut när man fyllt 25? 30? 35? 40?
Red Apple
2014-04-27, 17:28
Jadu, nu bor jag i en mindre ord utanför kiruna, dvs långt åt helvete i norr, helt dött här.
Full av energi och sånt, men vet inte riktigt steg-för-steg-processen för att fixa till detta.
Kanske ett lagerjobb i Oslo eller något ett tag för att sedan hoppa på någon KY utbildning?
Om du inte trivs i din omgivning bör du byta ut den. Oslo låter som en plan, go for it :)
karamellsaus
2014-04-27, 17:29
Självklart. Varför tror ni alltid att livet skulle vara slut när man fyllt 25? 30? 35? 40?
Hur är det då?
Såhär är det för mig som fortfarande är rätt ung:
När jag var 15 längtade ajg till 18 då man kom in på krogen osv, när jag var 18 längtade jag till typ 22 för då blev det genast mkt enklare med 18åriga brudarna av nån anledning.
Nu när jag är 25 vill jag fan inte fylla år något mer för det känns som att när man passerar 30-gränsen så är man "gammal", blir gubben, tråkig, grå, tappar hår och its game over.
Särskilt rationellt och verklighetsförankrat? Knappast, men det är KÄNSLAN man får - vilket jag här kan beskriva rätt bra i alla fall :d
Jadu, nu bor jag i en mindre ord utanför kiruna, dvs långt åt helvete i norr, helt dött här.
Full av energi och sånt, men vet inte riktigt steg-för-steg-processen för att fixa till detta.
Kanske ett lagerjobb i Oslo eller något ett tag för att sedan hoppa på någon KY utbildning?
Gillar idén. Har själv gjort det. I Oslo får man jobb, men du behöver en rätt hyffsad slant innan du kommer på fötterna. 30k kanske.
Väldigt lätt att komma in Svenska umgängeskretsar i Oslo, och dessutom lätt att stoppa undan pengar till studietiden. En bra "temporary fix".
Scorpionida
2014-04-27, 17:31
Haha. 25 år är en sjukt random siffra för övrigt:) Visst du råkar vara 25 år. Men är knappast någon magisk gräns. Eller varför tycker du just 25 år är så speciellt. Objektivt sett?
ABB, LKAB söker ju massvis med folk.
Om du bor i Parakka då kan du lika gärna ge upp.
karamellsaus
2014-04-27, 17:40
Gillar idén. Har själv gjort det. I Oslo får man jobb, men du behöver en rätt hyffsad slant innan du kommer på fötterna. 30k kanske.
Väldigt lätt att komma in Svenska umgängeskretsar i Oslo, och dessutom lätt att stoppa undan pengar till studietiden. En bra "temporary fix".
Hm, ja jag har väl kanske några tusen över, fast iofs rätt knapert ändå när jag är arbetslös.
Men 30k säger du, kan man inte bara typ ta in på nå vandringshem eller liknande tills man fått sin första lön eller 2? Sen betala någon deposition med en del av denna och skaffa ett rum/lägenhet?
karamellsaus
2014-04-27, 17:41
Haha. 25 år är en sjukt random siffra för övrigt:) Visst du råkar vara 25 år. Men är knappast någon magisk gräns. Eller varför tycker du just 25 år är så speciellt. Objektivt sett?
Ja inte vet jag, är väl någon form av mellangräns där man knappast ses som riktigt "vuxen" än men samtidigt inte heller en yngling.
filmjölk
2014-04-27, 17:56
Nej, det kan man inte riktigt. Du kan skaffa bekanta och kanske kompisar, men inte nya vänner på samma sätt. Du har de vänner du växt upp med, och har de försvunnit ur ditt liv så kommer du inte få några som ersätter dem på det sättet. Därmed inte sagt att du behöver vara olycklig och ensam, men det där med att bara ringa över någon och inte göra någonting, bara hänga ihop på samma sätt som när du växte upp...nej.
Med nya vänner som du skaffat som vuxen måste man göra någonting för att kunna ses. Man kan bjuda på middag, gå på bio, fika, träna, men inte bara göra ingenting.
Ja inte vet jag, är väl någon form av mellangräns där man knappast ses som riktigt "vuxen" än men samtidigt inte heller en yngling.
Flytta till större ställe, klart de blir svårare o hitta bra vänner om de bara bor 20 pers i stan.
Armed Dingo
2014-04-27, 18:09
Skit i Oslo. Du kommer hamna med folk som är lika vilsna som du och bara skjuta upp problemet.
Naturen där uppe verkar bedårande. Ta dig ut och lägg dig ner och andas in den underbara luften och kör ner händerna i jorden. Föreställ dig att du inte kan gå hem. Var ska du ta vägen och göra nu?
Skickat från min Nexus 5 via Tapatalk
karamellsaus
2014-04-27, 18:10
Flytta till större ställe, klart de blir svårare o hitta bra vänner om de bara bor 20 pers i stan.
Jo, kom och tänka på att dra till Oslo en sväng nu faktiskt när nån nämnde det, är ju väldigt mycket svenskar där också.
Problemet är väl startkapitalet, nog har ajg väl några tusen över men det känns knapert att spendera det när man har så dåligt ställt ändå.
Finns det några vandrarhem nära oslo man kan ta in på för en billigare peng första månaden medans man inväntar sin första lön?
Nu vill jag inte vara sådan, men Oslo är inte så j-a lätt nu längre. Det är liksom mättat på arbetskraft så för att få jobb behövs nästan kontakter. Dessutom behöver du ett startkapital då det vid 90% av tillfällena krävs att du betalar en deposition på 3 månadshyror för att få boende. Iofs bättre i vissa kollektiv, beror på den som står på kontraktet.
Men absolut, söka jobb i Oslo kan ju vara vettigt, skadar ju inte. Kollektiv kan ju vara vettigt då med då du automatiskt får folk att umgås med.
Annars är det bara at söka jobb och utbildning. Absolut lättaste sättet att träffa folk på.
Ja, det kan man. Det har åtminstone jag kunnat, och jag är absolut inget socialt geni. Däremot kan det såklart vara lättare och svårare beroende på i vilka sammanhang man vistas (finns där ens några människor?), och vilken tröskel man har för att tilltala främmande personer etc. (ingen kommer ju att komma fram med en skylt på tröjan "jag är en potentiell vän, prata med mig").
Sedan måste man skilja mellan att "få nya vänner vid 25 års ålder" och "att vid 25 års ålder leva ett kompisliv som det man levde när man gick i småskolan". Det sista är förstås inte möjligt, men det är inte möjligt att köpa kläder på barnavdelningen eller flytta hem till sina föräldrar och bete sig som en åttaåring heller. Man kan inte leva om sitt liv.
Jag tror vidare att man gör sig själv en GIGANTISK otjänst genom att bygga sitt liv kring en ständig längtan efter något man inte har för att man tror att "bara jag hade X skulle mitt liv vara så mycket bättre". När man är fjorton vill man bli femton, när man är femton vill man bli arton, när man är arton vill man bli 25, när man är 25 vill man bli fjorton igen. De flesta jag ser som håller på så vet egentligen inte ens själva exakt på vilket sätt livet skulle vara bättre "om de bara hade X", utan har liksom hjärntvättat sig själva till att de alltid måste önska sig något annat än vad de har. Jag tror att det där är ett effektivt sätt att göra det omöjligt för sig själv att någonsin ha ett bra liv.
karamellsaus
2014-04-27, 18:32
Nu vill jag inte vara sådan, men Oslo är inte så j-a lätt nu längre. Det är liksom mättat på arbetskraft så för att få jobb behövs nästan kontakter. Dessutom behöver du ett startkapital då det vid 90% av tillfällena krävs att du betalar en deposition på 3 månadshyror för att få boende. Iofs bättre i vissa kollektiv, beror på den som står på kontraktet.
Men absolut, söka jobb i Oslo kan ju vara vettigt, skadar ju inte. Kollektiv kan ju vara vettigt då med då du automatiskt får folk att umgås med.
Annars är det bara at söka jobb och utbildning. Absolut lättaste sättet att träffa folk på.
Hur är det med bemanningsföretagen? Några kontakter i Oslo har jag inte direkt nej.
Men hur är det med vandrarhem? Finns det inte några billiga sådana man kan ta in på första månaden elelr 2 månader medans man spar ihop till deposition?
Nej, det kan man inte riktigt. Du kan skaffa bekanta och kanske kompisar, men inte nya vänner på samma sätt. Du har de vänner du växt upp med, och har de försvunnit ur ditt liv så kommer du inte få några som ersätter dem på det sättet. Därmed inte sagt att du behöver vara olycklig och ensam, men det där med att bara ringa över någon och inte göra någonting, bara hänga ihop på samma sätt som när du växte upp...nej.
Det är svårare, men inte omöjligt. Jag utvecklade nyligen en sådan "kom över och häng"-relation med 2 tjejer, precis innan jag flyttade. Vi hängde 24/7, och de besökte mig i andra sidan landet för 2 veckor sedan. Bästa vännerna jag haft :)
Upp med hakan!
R Scarpa27
2014-04-27, 18:34
snart 30... och nya vänner skaffar man jämt.
men det är ju en annan sak när man är äldre...
typ lite mer att man har bekanta och umgås, och inte som förr kompisar & bästa kompisar...
Hur är det med bemanningsföretagen? Några kontakter i Oslo har jag inte direkt nej.
Men hur är det med vandrarhem? Finns det inte några billiga sådana man kan ta in på första månaden elelr 2 månader medans man spar ihop till deposition?
Har inte själv jobbat via bemanningsföretag men känner många som har. Undvik Manpower, de har haft problem med att betala ut löner. Mitt lager använde sig utav StudentConsulting för att tömma containrar. De flesta lager jag känner till rekryterar mest bekanta till anställda eftersom det finns så mycket svenskar som har vänner osv. Men kolla finn.no
Jag har bara koll på Anker Hostel men där kostar det nog ändå 300nok per natt, så det blir inte direkt ekonomiskt försvarbart att bo så. Då är det nog bättre att vänta en månad och tälta på en camping eller något. Men kolla boende på finn.no samt hybel.no. Du kan också bli medlem i "svenskar i Oslo"-gruppen på facebook, där söker folk inneboende osv ibland. Även personal emellanåt.
edit: Om du ändå inte känner folk i Oslo så kan du ju söka jobb i andra delar av Norge också där trycket på svenskar kanske inte är likastort.
karamellsaus
2014-04-27, 18:42
Ok tack för hjälpen!
Vad för jobb kan jag ens ha chans på då? Jag har truckkort, runt 80högskolepoäng gällande data/nätverk, sen 3årig gymnasielinje elektronik/data.
Rent arbetsmässigt har jag bara jobbat på typ telefonsupport och ja, bartender i thailand då .. samt diskare i bulgarien en period :P
Sohlsken
2014-04-27, 18:43
Den största tjänsten du kan göra dig själv är att komma fram till vad som skulle göra dig lycklig nu, inte imorgon, och sätta upp steg för hur du ska uppnå det.
Du lever nu, i denna sekunden, och visst framtiden är trevlig men det är nu du behöver existera. Ingen vet om man får en hjärnblödning och tvärdör imorgon, så det är lika bra att leva varje dag fullt ut och göra sitt bästa för att inte ångra saker man inte gjorde.
Om jag skulle dö imorgon skulle jag sörja sakerna jag aldrig får göra, men jag skulle inte ångra det jag har gjort hittills.
Låter som att du bor isolerat, försök få jobb på annan ort kanske? Utvärdera vad du vill göra.
Sök lagerjobb, det betalar bra, är ofta mycket svenskar som umgås med andra svenskar. Telefoni kan nog vara svårt om du inte har jävligt lätt för alla norska dialekter :D Jag förstår inte alla dialekter trots 4 år i Norge.
Men bara sök allt som du kan tänka dig att du har lite möjlighet att få.
karamellsaus
2014-04-27, 18:54
Den största tjänsten du kan göra dig själv är att komma fram till vad som skulle göra dig lycklig nu, inte imorgon, och sätta upp steg för hur du ska uppnå det.
Du lever nu, i denna sekunden, och visst framtiden är trevlig men det är nu du behöver existera. Ingen vet om man får en hjärnblödning och tvärdör imorgon, så det är lika bra att leva varje dag fullt ut och göra sitt bästa för att inte ångra saker man inte gjorde.
Om jag skulle dö imorgon skulle jag sörja sakerna jag aldrig får göra, men jag skulle inte ångra det jag har gjort hittills.
Låter som att du bor isolerat, försök få jobb på annan ort kanske? Utvärdera vad du vill göra.
Ja jag bor isolerat i en liten rutten by och det känns som man vill dö varje dag - något sådant :P
Nej men seriöst, finns inte ett skit här, måste onekligen komma härifrån snarast!
karamellsaus
2014-04-27, 18:55
Sök lagerjobb, det betalar bra, är ofta mycket svenskar som umgås med andra svenskar. Telefoni kan nog vara svårt om du inte har jävligt lätt för alla norska dialekter :D Jag förstår inte alla dialekter trots 4 år i Norge.
Men bara sök allt som du kan tänka dig att du har lite möjlighet att få.
Okok, ska göra det!
Alltså jag har hört talats om nåt som heter "nordjobb", som hyr ut billiga lgh utan deposition åt folk som vill jobba i norge över sommaren, det kanske vore en start?
Eller så har jag hört fel, ej säker, nån som nämnde det kan jag minnas.
Slartibartfast
2014-04-27, 19:12
Mina för tillfället bästa vänner träffade jag när jag var 28 och började på min nuvarande arbetsplats. Jag var Best man på den enes bröllop förra sommaren. Goda vänner kan man träffa i vilken ålder som helst!
Googlade nordjobb, är väl bara att söka?
Klart som korvspad att man kan skaffa nya vänner och skapa sig ett nytt liv efter 25. Du verkar ju ha en del uppslag såsom jobb i Norge, utbildning mm på G, kör på det som känns bäst. Är det polare du främst är ute efter kan jag rekommendera att söka dig till någon studentstad (typ Uppsala, Lund) och börja plugga någon lattjo utbildning. Bara genom nollningen kommer du få hur många polare som helst, social skills lär ju inte vara något problem om du har flängt runt och jobbat som bartender. Vet många som börjat plugga och leva studentliv efter 25, 35 ja t.om 45.
Träffat nya vänner nu senast vid 32.
Men det kräver också ansträngning när det inte kommer av sig självt som i skolan eller när man sätter ensamma människor i grupp. Man får söka upp möjligheterna och ibland även "tränga sig på". Det sista syftar på när man ska "nästla sig in" i en redan etablerad grupp. För där kan man inte förvänta sig att gruppen aktivt välkomnar folk om de redan är mätta på socialt stimuli.
För du (TS) sökte väl inte upp nytt folk och försökte presentera dig och din "grupp" när du tidigare i livet "hade vänner"?
Sen har jag hamnat i din situation väldigt många ggr så jag är van vid det här laget.
Självklart men de man haft länge är det nåt speciellt med. Är man 26 så kanske inte vänner efter 25 hunnit bli så bra vänner.
Självklart men de man haft länge är det nåt speciellt med. Är man 26 så kanske inte vänner efter 25 hunnit bli så bra vänner.
Sant. För de som haft lyxen att behålla vänner från barndomen eller tonåren.
Jag har väl nån från sena tonåren som jag räknar som riktigt god vän. Trots att vi knappt träffas och bor på olika ställen. Fast vi bor närmre varann nu :)
Men han är en sån som man inte träffar på 5 år men att det går hur bra som helst att höra av sig och träffas och känna sig lika välkommen som tidigare i livet. *hug*
Majoriteten av barndoms- och tonårsvänner har dock "kommit och gått". Tror det är så för många när livet förändras.
Flytta hit så kan vi bli kompisar.
Jag är i samma sits. Klickade aldrig med någon i gymnasiet, rätt vad det är så har det gått ett par år och det enda man har gjort är att ha jobbat.
Vad gör ens vuxna män när dom träffas? "Hej ska vi leka?"
Fml.
Skickat från min GT-S7710 via Tapatalk
Red Apple
2014-04-27, 21:52
Flytta hit så kan vi bli kompisar.
Jag är i samma sits. Klickade aldrig med någon i gymnasiet, rätt vad det är så har det gått ett par år och det enda man har gjort är att ha jobbat.
Vad gör ens vuxna män när dom träffas? "Hej ska vi leka?"
Fml.
Skickat från min GT-S7710 via Tapatalk
Mannin. Öl :D
Tycker det låter på TS som du har ett allvarligare problem just med arbetslösheten? Eller är det min personlighet som inte har förståelse för sånt :P
När jag är arbetslös och ekonomiska bekymmer ser jag inte min ensamhet som ett problem. Jag har inte tid att känna mig ensam och gör inte det heller. Det är först när mina basala behov är tillfredsställda (t ex ekonomisk tryggghet) som jag kan börja känna känslor som "jag är ensam".
Är ju visserligen praktiskt för mig men alla fungerar ju förstås inte så. Där kan det vara viktigare att ha vänner att träffa än att ha jobb. Vilket låter långt ifrån kontroversiellt när jag läser det. Men udda som jag är, så fungerar jag tydligen inte så :P
Diomedea exulans
2014-04-27, 22:08
Det är lättare efter 25. Folk i ens egen ålder är mer mogna, lugna och toleranta, och man måste inte passa in i en mall lika mycket som t ex i tonåren.
Det håller jag också med om. Även om det märks stor skillnad redan vid 20 så är där ännu mer tolerans och öppenhet vid 25 tycker jag.
karamellsaus
2014-04-27, 22:26
Ja inte vet jag, att inte ha någon sysselsättning är ju också jävligt värdelös och tär verkligen på självkänslan.
"Vad sysslar du med då?"
"Ööh jag är arbetslös.."
"ah.. ok"
Känns som man sitter fast liksom, livet går på tomgång och det "händer" inget nytt. Vill ha en plan att gå efter, steg-för-steg, sånt har jag alltid varit riktigt bra på för att uppnå dittan och dattan.
Men ska nog försöka ta mig till Oslo en sväng i alla fall, fixa möjligtvis något lagerjobb och sen träffa andra svenskar där nere att umgås med. Norska damer är fina också.
Problemet är väl startkapitalet då, alternativt om jag lyckas lotta något väldigt billigt boende utan deposition i början ..
Det är lättare efter 25. Folk i ens egen ålder är mer mogna, lugna och toleranta, och man måste inte passa in i en mall lika mycket som t ex i tonåren.
Det håller jag också med om. Även om det märks stor skillnad redan vid 20 så är där ännu mer tolerans och öppenhet vid 25 tycker jag.
Känner inte igen det här alls.
filmjölk
2014-04-27, 22:32
Jag har själv tappat kontakten med mina vänner, inte helt med alla men nästan, av diverse orsaker. Man vänjer sig med åren. Ytligare bekanta eller folk man träffar sällan fyller samma behov.
Man har ju en viss roll i en tight grupp som kan vara ganska jobbig att hela tiden leva upp till, särskilt när något stort händer i livet och man inte riktigt vill vara den där ansvarstagande som skall hålla ihop alla längre.
Känner inte igen det här alls.
Du kanske haft otur? Precis som jag hade otur före 20.
Fördelen med att skaffa vänner när man är typ 25 är att det inte är så stor skillnad i åldern längre. 23 eller 35 spelar ingen roll, man är vuxen, oftast. Men en 16 åring är 16. Kan umgås med andra gymnasiekids men inte så mycket mer än så...
Skickat från min GT-I9300 via Tapatalk
Klart det går! Jag är 34, flyttade till en ny stad för ett par år sedan och jag har fått en hel del nya vänner. Mestadels via jobbet förvisso men ändå.
Nej, det kan man inte riktigt. Du kan skaffa bekanta och kanske kompisar, men inte nya vänner på samma sätt. Du har de vänner du växt upp med, och har de försvunnit ur ditt liv så kommer du inte få några som ersätter dem på det sättet. Därmed inte sagt att du behöver vara olycklig och ensam, men det där med att bara ringa över någon och inte göra någonting, bara hänga ihop på samma sätt som när du växte upp...nej.
Med nya vänner som du skaffat som vuxen måste man göra någonting för att kunna ses. Man kan bjuda på middag, gå på bio, fika, träna, men inte bara göra ingenting.
Äh vad fan Filis, kom hit och häng lite! ;) Minst två av de vänner jag har lärt känna som "äldre" är sådana som jag kan komma över och bara snacka lite skit med utan anledning.
filmjölk
2014-04-28, 05:12
Äh vad fan Filis, kom hit och häng lite! ;) Minst två av de vänner jag har lärt känna som "äldre" är sådana som jag kan komma över och bara snacka lite skit med utan anledning.
Vill ha något planerat isf. skall vi lyfta skrot? Dricka öl? Folk som bara kommer över, speciellt oannonserat är obehagliga numera.
The_RobRoy
2014-04-28, 05:42
Jag tror vidare att man gör sig själv en GIGANTISK otjänst genom att bygga sitt liv kring en ständig längtan efter något man inte har för att man tror att "bara jag hade X skulle mitt liv vara så mycket bättre". När man är fjorton vill man bli femton, när man är femton vill man bli arton, när man är arton vill man bli 25, när man är 25 vill man bli fjorton igen. De flesta jag ser som håller på så vet egentligen inte ens själva exakt på vilket sätt livet skulle vara bättre "om de bara hade X", utan har liksom hjärntvättat sig själva till att de alltid måste önska sig något annat än vad de har. Jag tror att det där är ett effektivt sätt att göra det omöjligt för sig själv att någonsin ha ett bra liv.
Bra skrivet!
Jag kände att jag körde fast hemma i Sverige och träffade inget nytt folk. Jag tror det gäller att bryta sina mönster, göra något nytt. Börja med en ny hobby, någonting. Men generellt är svenskar svåra och skeptiska till att spontant börja umgås med en ny människa, om man inte har just en hobby eller så gemensamt.
I HK och andra storstäder, är folk ofta nya i staden och har en helt annan öppenhet till nya vänskapsrelationer. Flera av mina vänner har jag träffat i matbutiken t.ex. Det skulle nog aldrig hända i Sverige.
Flera av mina vänner har jag träffat i matbutiken t.ex. Det skulle nog aldrig hända i Sverige.
http://cdn.meme.li/instances/300x300/47987313.jpg
Det finns mycket nya människor i Sverige också. Som sådan själv jag kan berätta att de många tycker det är väldigt svårt komma in i svensk vängrupp. Om det beror de själv eller faktiskt Svenskarna jag vet inte.
KangaBanga
2014-04-28, 08:37
Meetup.com - används det I Sverige? Svårt om man kanske bor i en liten håla dock..
Meetup finns i Sverige ja och är väldigt aktivt i de stora städerna. Det jag märkt meetup är att det är väldigt mycket samma sak repetition och samma konversation. Det är upp till själv att ta det utanför standardfrågor och standardmingel men det är en start.
Man kan träffa några man tycker verkar trevlig och sen träffas utanför meetup.
Macroman
2014-04-28, 09:45
Flera av mina vänner har jag träffat i matbutiken t.ex. Det skulle nog aldrig hända i Sverige.
http://cdn.meme.li/instances/300x300/47987313.jpg
:d
The_RobRoy
2014-04-28, 10:33
;)
Helt ärligt är det en av grejerna jag har mest ångest med, om jag skulle flytta tillbaka till Sverige. Både för vänner och flickvänn, så är det riktigt trögt och mycket jobb. I HK (och jag gissar andra storstäder) går det så himla lätt, något jag trivs fruktansvärt bra med.
Bra skrivet!
Jag kände att jag körde fast hemma i Sverige och träffade inget nytt folk. Jag tror det gäller att bryta sina mönster, göra något nytt. Börja med en ny hobby, någonting. Men generellt är svenskar svåra och skeptiska till att spontant börja umgås med en ny människa, om man inte har just en hobby eller så gemensamt.
I HK och andra storstäder, är folk ofta nya i staden och har en helt annan öppenhet till nya vänskapsrelationer. Flera av mina vänner har jag träffat i matbutiken t.ex. Det skulle nog aldrig hända i Sverige.
Jag som flyttat runt lite tror det ligger en del i det här också.
Men även det med "nöden är uppfinningens moder". Dvs att flytta och vara totalt ensam kan driva en till våga göra saker som man kanske inte hade fixat i staden där man vuxit upp. Just för att man är präglad av ett visst beteende i den miljön. Miljöombyte är en fördel om man vill göra något som ligger utanför ens comfortzone.
I en ny stad, med nytt liv så finns inte lika många oskrivna regler som man samlat på sig under sin uppväxt i hemstaden.
Typ hälften av dom jag umgås med har jag träffat sista 3 åren, jag är 26 nu. Det går alldeles utmärkt. Gäller bara att anstränga sig själv också. Träffar man en intressant/rolig person (vid valfritt tillfälle) kanske man inte ska låta det dö ut och man har aldrig kontakt igen, om man inte råkar träffas av en slump långt senare igen. Ta telefonnummer, lägg till på Facebook eller vad som helst och hör av dig.
Minimjölk
2014-04-28, 15:10
Jag tror vidare att man gör sig själv en GIGANTISK otjänst genom att bygga sitt liv kring en ständig längtan efter något man inte har för att man tror att "bara jag hade X skulle mitt liv vara så mycket bättre". När man är fjorton vill man bli femton, när man är femton vill man bli arton, när man är arton vill man bli 25, när man är 25 vill man bli fjorton igen. De flesta jag ser som håller på så vet egentligen inte ens själva exakt på vilket sätt livet skulle vara bättre "om de bara hade X", utan har liksom hjärntvättat sig själva till att de alltid måste önska sig något annat än vad de har. Jag tror att det där är ett effektivt sätt att göra det omöjligt för sig själv att någonsin ha ett bra liv.
Håller med om att detta var mycket bra skrivet.
OnT så är det som sagt inga problem att skaffa nya vänner efter 25 men ens vänskap kanske ser annorlunda ut en den man hade som 12åring med sin bästis som spenderade all tid ihop. De flesta börjar ju kring 25 fundera i tankarna lkring partner, familj, karriär, boende etc vilket gör att man oftast har mindre tid för just polare.
Jag har några kompisar som jag idag kan säga att jag älskar trots att vi ibland bara kan träffas en gång i kvartalet men vi försöker få mer kvalité varje gång för att kompensera för att det är så sällan. Dock har vi alla fullt upp med familj etc vilket omöjliggör att vi träffas så mycket mer. Vi har accepterat att våra liv just nu gett oss denna möjlighet och vi är tacksamma att vi trots allt kan träffas och ha så trevligt som vi har. Vi skall heller inte glömma att just detta steg när man går från ung vuxen till "riktigt vuxen" på samma sätt skapar flertalet möjligheter till att fakiskt skaffa nya vänner om man vill. Sedan tror jag de flesta går från att ha ett behov av att ha många halvnära vänner till att hellre ha färre men riktigt goda vänner. Detta kanske beroende på den brist av tid som faktiskt inträder mer i vuxenlivet.
Naturligtvis går det. Antingen genom party eller genom intressen. Var lite framåt och social så går det kanon.
Kan tillägga att jag sedan gifte mig med hans syrra och hans två närmaste vänner även blev mina nära vänner.
2 in 1 ")
Skickat från min SM-N9005 via Tapatalk
Det är bara bygga på de människor som börjar prata på stan eller affären som verkar intressanta.
Alltid några varje gång gymmet också och där finns gemensamt intresse.
sabenada
2014-05-01, 11:44
;)
Helt ärligt är det en av grejerna jag har mest ångest med, om jag skulle flytta tillbaka till Sverige. Både för vänner och flickvänn, så är det riktigt trögt och mycket jobb. I HK (och jag gissar andra storstäder) går det så himla lätt, något jag trivs fruktansvärt bra med.
Vart ska man gå om man vill träffa folk i HK då? Förutom mataffären..
Vart ska man gå om man vill träffa folk i HK då? Förutom mataffären..
chansar på arkadhallarna
sabenada
2014-05-01, 12:37
chansar på arkadhallarna
Hm, dataspel alltså? Vet inte om det är min grej riktigt. Är det ett vanligt sätt att umgås för 30+ där?
Hm, dataspel alltså? Vet inte om det är min grej riktigt. Är det ett vanligt sätt att umgås för 30+ där?
Ingen aning :) men känns som ett stabilt ställe att träffa folk på. Bästa vore väl att hitta likasinnade, röra sig i områden där "din sort" brukar vara
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.