Visa fullständig version : Nationalekonomer: Borde staten låna mer?
Hej. Den senaste tiden har både Anders Borg och Magdalena Andersson (sossarnas talesperson i ekonomifrågor) hävdat att statens finanser är kärva. Anders vill dra ner på det mesta, Maggan vill höja skatterna.
Jag är inte ekonom, men jag har lite svårt att få det att gå ihop. Den svenska statsskulden (http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsskulden/) är ju ca 35% av BNP, vilket är betydligt lägre än de flesta I-länder. Samtidigt har jag för mig att slutet på en lågkonjuktur är ett bra läge att spendera, så rimligtvis är det rätt att belåna sig mer nu, speciellt som vi kan få löjligt låga räntor.
Dessutom är ju privatpersoners belåning oroväckande hög i sverige, och det hänger ju väldigt nära ihop med att bostadspriserna ökar. Det känns rimligt att staten lånar för infrastruktur, sänkta skatter, etc, för att minska behovet att bo i centrala storstäder, och elda på ekonomin så att privatpersonernas löner ökar snabbare än deras skulder.
Så vad är det som får dessa välutbildade ekonomer att föra den här retoriken? Det kan ju inte vara BARA populism, eller? Skulle vara kul om någon som är lite insatt i ämnet kunde förklara.
Behöver inte vara nationalekonom för att förstå nationalekonomi.
GTQnarzmTOc
Behöver inte vara nationalekonom för att förstå nationalekonomi.
Saker framstår ofta som lite enklare än vad de är när man inte har en ordentlig utbildning...
Men att det finns två olika skolor om sparande och spenderande vet jag, men frågan är ju lite mer komplex än så. Framför allt blir ju spenderande mer attraktivt ju lägre räntor man får, och hur låga räntor man får beror ju till stor del på hur mycket skuld man redan har. Sverige borde alltså vara ett av de länder som spenderar mest i västeuropa, men så är icke fallet.
Vad gäller svenskarnas belåningsgrad kom det ju senast igår en analys ifrån Finansinpektionen som snarare talar tvärt emot än att den skulle vara oroväckande hög. De absolut flesta hushåll har goda marginaler och ligger väl under 85% belåningsgrad på sina villor/lägenheter.
Det var ungefär 13% av alla som köper bostad idag som var tvungen att ta blancolån för att ha råd med insatsen, dvs dom sedvanliga 15%. I de flesta fall var det unga med ordnad ekonomi som fick blancolån. Totalt sett var blancolånen inte mer än 1% av totala lånebördan.
Jag tror personligen det är lite av en myt att man knatar runt och säger att folk är så jävla överbelånade att de skulle behöva sälja hus och hem så fort räntan stiger några procent....
Att sedan Borg och Andersson pratar i mun på varandra och enbart kritiserar det den andra säger utan att komma med några egna initiativ eller idéer. I den duellen har jag absolut stört tilltro till Borg.
Frågan är vad man ska göra med de lånade pengarna. Ska man försöka finansiera en del av skolan med dem? Vad händer när lånen inte längre är så attraktiva och man måste skära ner lärarlönerna till nivån innan lånet? Det skulle inte vara trevligt att vara politikern i den sitsen. När väl svenska folket fått en liten extra bit kaka så kommer de vilja ha den extra biten nästa år också. Hade jag varit finansminister skulle jag själv vara väldigt försiktigt med att låna.
Personligen har jag inget emot själva lånet, det är ju som med (tex) CSN-lån. Med så låg ränta MÅSTE man låna om man kan tjäna på det. Men med stater tar det stopp p.g.a. att medborgarna är som hysteriska ungdomar som fått försmak för SMS-lån. De är egoistiska, glömska och rationella argument biter inte på dem när de väl fått det lite bättre.
Victorsnya
2014-04-11, 15:29
Att sedan Borg och Andersson pratar i mun på varandra och enbart kritiserar det den andra säger utan att komma med några egna initiativ eller idéer. I den duellen har jag absolut stört tilltro till Borg.
Men Magdalena hävdade ju för va det ca ett år sen att varför Sverige klara sig så bra under krisåren inte berodde på Borg och hand ekonomer. (S) där ledaren är en svetsare och resten inte mycket bättre...
Behöver inte vara nationalekonom för att förstå nationalekonomi.
Och med den videon vill du ha sagt vad?
Vad gäller svenskarnas belåningsgrad kom det ju senast igår en analys ifrån Finansinpektionen som snarare talar tvärt emot än att den skulle vara oroväckande hög. De absolut flesta hushåll har goda marginaler och ligger väl under 85% belåningsgrad på sina villor/lägenheter.
Det var ungefär 13% av alla som köper bostad idag som var tvungen att ta blancolån för att ha råd med insatsen, dvs dom sedvanliga 15%. I de flesta fall var det unga med ordnad ekonomi som fick blancolån. Totalt sett var blancolånen inte mer än 1% av totala lånebördan.
Jag tror personligen det är lite av en myt att man knatar runt och säger att folk är så jävla överbelånade att de skulle behöva sälja hus och hem så fort räntan stiger några procent....
Att sedan Borg och Andersson pratar i mun på varandra och enbart kritiserar det den andra säger utan att komma med några egna initiativ eller idéer. I den duellen har jag absolut stört tilltro till Borg.
http://www.fi.se/Tillsyn/Rapporter/Rapporter/Listan/Den-svenska-bolanemarknaden-2014/
Där finns rapporten för den som är intresserad. Det som jag tycker är intressant med den är att den genomsnittliga disponibla inkomst är .. väldigt hög. Någon i Malmö, i min ålder har avsevärd högre disponibel inkomst än mig... och jag tjänar väldigt bra för min ålder när jag mäter mot andra i Stockholm...
Men kanske finns många som inte direkt "syns". Eller något, vad vet jag.
Saker framstår ofta som lite enklare än vad de är när man inte har en ordentlig utbildning...
Men att det finns två olika skolor om sparande och spenderande vet jag, men frågan är ju lite mer komplex än så. Framför allt blir ju spenderande mer attraktivt ju lägre räntor man får, och hur låga räntor man får beror ju till stor del på hur mycket skuld man redan har. Sverige borde alltså vara ett av de länder som spenderar mest i västeuropa, men så är icke fallet.
Så är det och med utbildning tror man sig ha förmågan att förstå och styra det komplexa.
Formulerar om mitt påstående: du behöver inte vara nationalekonom för att förstå hybris.
Red Apple
2014-04-11, 16:04
Intressant tråd, synd att vissa ska hålla på och leka sandlåda i den.
http://www.fi.se/Tillsyn/Rapporter/Rapporter/Listan/Den-svenska-bolanemarknaden-2014/
Tack för länken! Förstår jag det rätt om tolkar det som att mer än var tionde pensionär lever på ett underskott varje månad (sida 14)?
http://www.fi.se/Tillsyn/Rapporter/Rapporter/Listan/Den-svenska-bolanemarknaden-2014/
Där finns rapporten för den som är intresserad. Det som jag tycker är intressant med den är att den genomsnittliga disponibla inkomst är .. väldigt hög. Någon i Malmö, i min ålder har avsevärd högre disponibel inkomst än mig... och jag tjänar väldigt bra för min ålder när jag mäter mot andra i Stockholm...
Men kanske finns många som inte direkt "syns". Eller något, vad vet jag.
Nu läste jag inte igenom hela dokumentet men tittade du på genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll? Det skulle förklara att det såg ut att vara högt om du jämförde med din egen lön.
Nu läste jag inte igenom hela dokumentet men tittade du på genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll? Det skulle förklara att det såg ut att vara högt om du jämförde med din egen lön.
Stämmer, kan du utveckla varför?
Stämmer, kan du utveckla varför?
Ett hushåll består ibland av fler än en person, därav bör den genomsnittliga inkomsten för ett hushåll vara högre än för enskilda individer.
Ett hushåll består ibland av fler än en person, därav bör den genomsnittliga inkomsten för ett hushåll vara högre än för enskilda individer.
Var inte den genomsnittliga per person? Har inte möjlighet att titta just nu.. :(
Vad gäller svenskarnas belåningsgrad kom det ju senast igår en analys ifrån Finansinpektionen som snarare talar tvärt emot än att den skulle vara oroväckande hög. De absolut flesta hushåll har goda marginaler och ligger väl under 85% belåningsgrad på sina villor/lägenheter.
Det var ungefär 13% av alla som köper bostad idag som var tvungen att ta blancolån för att ha råd med insatsen, dvs dom sedvanliga 15%. I de flesta fall var det unga med ordnad ekonomi som fick blancolån. Totalt sett var blancolånen inte mer än 1% av totala lånebördan.
Jag tror personligen det är lite av en myt att man knatar runt och säger att folk är så jävla överbelånade att de skulle behöva sälja hus och hem så fort räntan stiger några procent....
Att sedan Borg och Andersson pratar i mun på varandra och enbart kritiserar det den andra säger utan att komma med några egna initiativ eller idéer. I den duellen har jag absolut stört tilltro till Borg.
Ja, i viss mån håller jag med dig. Det här med hushållens belåningsgrad överdramatiseras tröttsamt mycket. Men samtidigt är det väldigt uppenbart att statens belåningsgrad är ett betydligt mindre problem än hushållens, och om man verkligen är oroad för sveriges ekonomi pga belåning så borde det vara där man jobbar. Jag tror politikerna utnyttjar att de allra flesta inte riktigt har koll på att detta är två olika saker och den mediahype som råder kring belåningsproblem.
Frågan är vad man ska göra med de lånade pengarna. Ska man försöka finansiera en del av skolan med dem? Vad händer när lånen inte längre är så attraktiva och man måste skära ner lärarlönerna till nivån innan lånet? Det skulle inte vara trevligt att vara politikern i den sitsen. När väl svenska folket fått en liten extra bit kaka så kommer de vilja ha den extra biten nästa år också. Hade jag varit finansminister skulle jag själv vara väldigt försiktigt med att låna.
Personligen har jag inget emot själva lånet, det är ju som med (tex) CSN-lån. Med så låg ränta MÅSTE man låna om man kan tjäna på det. Men med stater tar det stopp p.g.a. att medborgarna är som hysteriska ungdomar som fått försmak för SMS-lån. De är egoistiska, glömska och rationella argument biter inte på dem när de väl fått det lite bättre.
Jag skulle nog i första hand tänka på infrastruktur. Men ja, jag ser iofs poängen. Fast samtidigt tycker jag dagens retorik visar att man faktiskt kan hamna i motsatta fällan: Efter 20 år av överskott tycks det nu vara politiskt självmord att föreslå något annat. När är den svenska statsskulden tillräckligt låg egentligen? En tanke kan ju vara att långsiktigt ha ett balansmål istället för ett överskottsmål. Och då skulle jag säga att det just nu är rätt ok att ligga på undeerskott.
Vissa nationalekonomer hävdar att det kan vara "värt" att skuldbelägga sig för framtida generade inkomster genom satsningar från dessa lånade pengar. Dock får vi väl se till situationen till varje land.
Denna retorik som förs angående Sveriges finanser kan härröra från finanskrisen vi hade under 90-talet som skuldsatte Sverige kraftigt. En ganska kraftig ökning från vad skulden låg på innan.
Du kan se här:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsskulden/
Notera att detta är i löpande priser och har alltså inte räknats till en fast prisnivå. Under 90-talet borde dessa flertalet miljarder varit mer värt än det är nu.
Jag tror att detta "ärrat" politikerna i Sverige och därför fortgår saneringen av statsskulderna.
Torsk_ole
2014-04-11, 16:40
Det finns inget entydigt svar inom Nationalekonomin eftersom det finns olika teorier och "skolor".
Vissa nationalekonomer hävdar att det kan vara "värt" att skuldbelägga sig för framtida generade inkomster genom satsningar från dessa lånade pengar. Dock får vi väl se till situationen till varje land.
Denna retorik som förs angående Sveriges finanser kan härröra från finanskrisen vi hade under 90-talet som skuldsatte Sverige kraftigt. En ganska kraftig ökning från vad skulden låg på innan.
Du kan se här:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsskulden/
Notera att detta är i löpande priser och har alltså inte räknats till en fast prisnivå. Under 90-talet borde dessa flertalet miljarder varit mer värt än det är nu.
Jag tror att detta "ärrat" politikerna i Sverige och därför fortgår saneringen av statsskulderna.
Jo, det var den länken jag hade i ursprungsposten ;)
Sen att vissa ekonomer menar att det värt att lägga på sig skuld är jag lite tveksam till. Det antyder ju att det finns ekonomer som inte tror på att lägga på sig skuld, och vilka skulle det vara? Men visst, det är en avvägning för varje land, och kärnan i min fråga är just, vad är det som gör att ledande politiker anser att Sverige bör ha en väldigt mycket lägre skuld än omvärlden?
Nationalekonomi: 50% regressionsanalys, 40% ideologi, 10% vetenskap.
Jo, det var den länken jag hade i ursprungsposten ;)
Sen att vissa ekonomer menar att det värt att lägga på sig skuld är jag lite tveksam till. Det antyder ju att det finns ekonomer som inte tror på att lägga på sig skuld, och vilka skulle det vara? Men visst, det är en avvägning för varje land, och kärnan i min fråga är just, vad är det som gör att ledande politiker anser att Sverige bör ha en väldigt mycket lägre skuld än omvärlden?
Ja det finns ekonomer som hävdar att skuld inte är värt. Undrar om det inte är de flesta som hävdar det. Det finns som någon annan nämnde massvis med olika skolor inom NEK. Det är inte så att alla nationalekonomer håller med samma teori :)
Jag tror starkt fortfarande på finanskrisen. Den var riktigt illa och gav upphov till en hel del reformer som exempel en fristående Riksbank, flytande växelkurs och 2% inflationsmål. Att inte dra på sig skuld handlar om att dels kunna hantera framtida kriser, och för att ha en stabil och frisk ekonomi. Sveriges politik har stark stabilpolitisk prägel med tanke på alla reformer.
Ja det finns ekonomer som hävdar att skuld inte är värt. Undrar om det inte är de flesta som hävdar det. Det finns som någon annan nämnde massvis med olika skolor inom NEK. Det är inte så att alla nationalekonomer håller med samma teori :)
Jag tror starkt fortfarande på finanskrisen. Den var riktigt illa och gav upphov till en hel del reformer som exempel en fristående Riksbank, flytande växelkurs och 2% inflationsmål. Att inte dra på sig skuld handlar om att dels kunna hantera framtida kriser, och för att ha en stabil och frisk ekonomi. Sveriges politik har stark stabilpolitisk prägel med tanke på alla reformer.
Vilken skola är det isf? För den österrikiska skolan hävdar väl knappast att skuld i allmänhet skulle vara ovärt? Det är väl snarare att skulder används för att skapa pengar som är huvudproblemet.
antingen får man förlita sig på greater fool principen, som fungerar ungefär som ett pyramidspel och fungerar så länge befolkningsmängden ökar, och befolkningsmängden kan fortsätta öka ifall vissa parametrar uppfylls. Den viktigaste är energiutvinning.
Denna graf tycker jag har en rätt tydlig korrelation.
http://energyskeptic.com/wp-content/uploads/2013/03/oil-prd-vs-population-1.png
Den andra viktiga grafen är denna.
http://img1.wikia.nocookie.net/__cb20131023210943/fallout/images/c/c2/Peak_Oil_Graph.png
jag frånsäger mig allt ansvar från att graferna är 100% korrekta för jag orkar inte googla bättre källor, men dom är bra lik dom jag sett tidigare.
Sen vill jag kort tillägga att lån som det används idag, aldrig är sunt.
EDIT: nevermind, jag är trött och läste bara rubriken, jag är för trött för att ge mig in i denna tråd nu. Men jag vill bara tillägga att lite källgranskning behövs på vissa siffror i tråden, eller lite annan infallsvinkel åtminstone.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.